Transcript Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik. Mat & klimat

Mat och klimat –
Vilka val har egentligen betydelse?
Britta Florén, ([email protected])
SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik
Göteborg 20 mars 2014
Ett branschforskningsinstitut för
livsmedelskedjan med uppgift
att stärka, stötta och sprida
kunskap!
Olika livsmedel och miljön vad har betydelse egentligen?
 Val av råvara/livsmedel
 Hur råvaran är producerad
 Hur mycket vi förbrukar, dvs
konsumtion + svinn
Maten påverkar miljön på
flera olika sätt
 Klimatpåverkan
 Övergödning
 Användning av resurser:
 Mark
 Energi
 Vatten
 Biologisk mångfald
 Spridning av
naturfrämmande ämnen
Viktigt att se på miljöfrågan
ur ett helhetsperspektiv
Miljöpåverkan i hela kedjan
”Miljöpåverkan”
Livsmedel
Kylskåp, bilar,
glödlampor,
schampo
Råvaror/
Jordbruk
Industri/
Handel
Användning
Avfallshantering
Växthusgaser från livsmedelskedjan –
stora skillnader jämfört med övriga sektorer
och långt ifrån bara en fråga om koldioxid…
• Lustgas, N2O – kväve i gödsel
och mark
• Metan, CH4 - idisslare och
stallgödsel
• CO2 – fossilt och grönt
Carbon footprint, växthusgaser & CO2-ekvivalenter
Utsläpp som
bidrar till
miljöeffekt
Utsläppens styrka
till miljöeffekten
Koldioxid
1x
Metan
x25
Lustgas
x298
Totalt bidrag till miljöeffekt
Klimatpåverkan
CO2-ekv.
KLIMATPÅVERKAN
FRÅN MJÖLK
kg CO2-ekv./kg mjölk
1,2
1,0
Lustgas (N2O)
0,8
Metan (CH4)
0,6
Koldioxid (CO2)
0,4
0,2
0,0
Tydlig skillnad mellan vegetabiliska
och animaliska råvaror
Exempel på klimatpåverkan från
produktionen av några livsmedel
Frilandsodlade
grönsaker
Förädlade
vegetabiliska
produkter,
växthusodlade
grönsaker, fisk
Kött, ost,
smör
CO2-ekvivalenter/kg benfritt kött
Exempel på klimatpåverkan för olika sorters kött
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Kor och andra betesdjur ökar den biologiska
mångfalden och bevarar kulturlandskapet
Köttkonsumtionen har ökat!
Konsumtionen av kött per capita, 1990 och 2010
90
totalt: +43%
80
kg kött med ben per person
70
60
Övrigt
50
Inhemsk produktion
40
Inhemsk produktion
Fågel
30
20
10
0
1990
2010
Källa: Jordbruksverket, SCB
Gris
Nöt
Alltså: Klimatpåverkan från kött
ÄR INTE LIKA MED transporter!
Men hur och ibland var (ex regnskog)
maten produceras spelar roll!
För frukt och grönt är ”säsongen”
och närodlat särskilt relevant
En svensk tomat,
hur är den ur
klimatsynpunkt
jämfört med en
importerad?
Klimatpåverkan av trädgårdsprodukter
Både hur och var är viktigt!
Fisk kan man producera på två sätt
• Fiska
• Odla
Är en odlad lax eller en vildfångad torsk att föredra ur
klimatsynpunkt?
Odlad eller vildfångad fisk ur
klimatsynpunkt?
Diesel i fiske
lax
OdladOdlad
lax
Kylmedel i fiske
Foderproduktion
Odling (exkl. foder)
Processning
Produkttransport
Vildfångad
torsk
Vildfångad
torsk
Transportförpackning
0
1
2
3
4
Klimatpåverkan
(kg CO2e/kg ätlig produkt hos grossist)
5
FISKPRODUKTER
Klimattips
HUR är åtminstone viktigare än VAR!
 Gärna pelagisk, stimlevande fisk (ex sill och makrill) och odlade
musslor mm
 MSC- eller KRAV-märkt fisk och skaldjur
Världsnaturfondens guide över ”gröna”, ”gula” och ”röda” fiskar
http://www.wwf.se/source.php/1447819/WWF_FISKGUIDE_MINI_2012.
pdf
HÅLLBARA BESTÅND ÄR HÖGST I FOKUS FÖR
VILDFÅNGAD FISK!
WWF 2012
Visst spelar ingredienserna roll!
Klimatpåverkan från måltider
3,5
3
Köttfärssås
eller
Linssås
Hamburgare
eller
Fiskburgare
kg CO2-ekv./måltid
2,5
2
standardrätt
Pasta eller
Potatis
1,5
alternativ rätt
1
0,5
0
1
2
3
1 köttfärssås/linssås med spaghetti & ketchup
2 stekt falukorv med vit sås & pasta/potatis
3 hamburgare/fiskburgare med dressing, bröd & klyftpotatis
3
2,5
kg CO2ekv/portion
2
mjölk
bröd och margarin
1,5
sallad
ketchup
köttfärssås/linssås
spaghetti
1
0,5
0
Spaghetti & köttfärssås
Spaghetti & linssås
On-line beräkning av klimatpåverkan för inköpt mat
Vilket livsmedel köps in?
Vilken mängd?
Information från:
inköpsstatistik
ex. Mjölk, 4 500 kg
Vilken klimatpåverkan har livsmedlet?
Information från:
SIKs miljödatabas
Mjölk: 1,2 kg CO2e/kg produkt
4 500kg*1,2 kg CO2e/kg
=
5 400 kg CO2e
=
5,4 ton CO2e
Mätbara klimatmål med Klimatkompassen!
SIKs on-line beräkningsverktyg hjälper dig att
minska klimatpåverkan från inköpta råvaror
Kundens frågeställning
Hur ser klimatpåverkan ut från inköpta livsmedel? Vad blir
effekten i klimatpåverkan av förändringar i måltidsplanering,
för enskilda verksamheter eller för hela kommunen?
SIKs insats
Tillsammans med kund kartläggs nuläget på inköpta eller
serverade livsmedelsråvaror. SIK utformar ett unikt webgränssnitt, där kundens specifika råvaror matchas med
relevanta klimattal från SIKs miljödatabas.
Resultat
Kunden får ett enkelt excel-verktyg där aktuella inköpsdata
eller menyer läggs in. Filen laddas på den skyddade
webbplatsen och kunden får tillbaka beräkningar av
klimatpåverkan för inköpta eller serverade livsmedel.
Verktyget gör det enkelt att följa upp hur verksamhetens
arbete styr mot uppsatta klimatmål – så ofta du vill!
Kontakt på SIK: Britta Florén 010-516 66 66
Minskat svinn
Fokus 1 är nöjda och mätta måltidsgäster men…
överproduktionen kan minska
 Minskad överproduktion innebär lägre miljöpåverkan,
energiåtgång och sopkostnader och mer pengar till mat
 Att behandla maten som den värdefulla resurs den
faktiskt är
STOR FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL I ATT MINSKA
MILJÖPÅVERKAN FRÅN LIVSMEDEL
1) Aktivt val av råvaror!
2) Effektiv och uthållig
livsmedelskedja (leverantörer &
svinn)
Tack för att ni lyssnade!
[email protected]