Transcript Kraftfoder
Klimat och utfodring Fodrets väg! Bilden är från boken HUSDJUR-ursprung, biologi och avel (Björnhag mfl 1989) Vad är speciellt med idisslare? › 4 magar › Mikroorganismerna skall utfodras Varför bildar idisslare Metan CH4? Kolhydraterna i fodret bryts ner av mikroorganismerna till enklare sockerarter som sedan omvandlas till fettsyror: › Ättiksyra › Propionsyra › Smörsyra. Cellulosa tex kan endast brytas ner av mikroorganismer Metanbildning forts Metanet bildas när fodret ”förjäses” syrefritt. När ättiksyra och smörsyra bildas, bildas samtidigt koldioxid och väte. Metanogena bakterier bildar sedan Metan CO2+4H2 CH4+ 2H2O Metanbildning forts Metanbildningen ger mikroorganismerna energi men totalt sett förloras energi till idisslaren. Grovfoder ger mer metan då det bildas mer ättiksyra och smörsyra. Kraftfoder ger mer propionsyra och mindre metan. (bildning av propionsyra förbrukar väte) Om ett grovfoder med hög smältbarhet utfodras har det i försök inte visat sig ge mer metan om grovfoderandelen ökat från 50% till 80 % (Danielsson 2009) Växthusgaser och kg Koldioxidekvivalenter CO2-ekv Omräkning beroende på deras ”potens” Koldioxid Metan Lustgas CO2 CH4 N2O kg CO2-ekv 1 25 298 Olika djurslags metanproduktion Djurslag kg CH4 /djur kg CO2-ekv/ och år djur och år Mjölkko 135* Diko 75* ungnöt 60* Får 8** Get 5** Gris 1,5** fjäderfä ingen uppgift * beräknat enligt svensk modell **schablonvärden enligt IPCC 2006 3375 1875 1500 Varför ger nötkreaturen så stora utsläpp? › Metangasproduktion från fodersmältningen › Låg fodereffektivitet – stora gödselmängder › Få ungar jämfört med andra djurslag-lång startsträcka! Poängteras bör att vallen/ betet som nötkreaturen äter inte kan konsumeras av andra individer. Vallen är en viktig gröda i växtföljden och inom många områden finns ingen alternativ växtodling. Klimatkoll mjölkgård, 170 kor 105 ha Minskad Metanproduktion? › › › › › › › Mer kraftfoder? Mer fett i foderstaten + + - förjäses inte i vommen väte förbrukas om det är omättat Kan hämma grovfodernedbrytning Metanhämmare (Rumensin) ej tillåtet i Sverige Vitlök? (ej i praktisk produktion) Vaccination (fungerar endast i kortare perioder) Kängurubakterier (kängurun producerar inte mjölk) Avel för mindre metanproduktion? (intressant då det kan hänga ihop med högre fodereffektivitet) Effektivare produktion ger klimatsmartare produktion › › › › › › › › Kortare uppfödningstid-inkalvningsålder Låg kalvdödlighet Effektivare foderutnyttjande Klimatsmartare foder (mindre soja!?) Högre produktion Mindre foderspill Friskare djur Hållbarare djur Klimatpåverkan, från fodersmältning och foder beror på uppfödningstid Metan från kons fodersmältning, totalt och per kg produkt! Utsläpp från produktion av olika fodermedel 1 0.6 0.4 0.2 Proteinfoder Kraftfoder Betfiber Drank Melass Soja Rapsmjöl Ärt/Åkerböna Spannmål 0 Grovfoder kg CO2-ekv/kg foder 0.8 Restprodukter (data från SIKs fodermedelsdatabas, Flysjö mfl 2008, bearbetad av Maria Berglund HS Halland) Färdigfoder till Mjölkkor Kg CO2-ekvivalenter per kg foder 0.5 0.48 0.46 0.44 0.42 0.4 0.38 0.36 Solid 120 Solid 220 Solid 620 Sold 420 Solid Majs Lantmännens Färdigfoder Solid Nära Viol (krav) Grovfodret gör skillnaden! › Ett grovfoder med högre smältbarhet, rätt råproteinvärde minskar in på kraftfodret och ger en lägre klimatpåverkan i foderstaten › Metanproduktionen ökar inte vid högre grovfoderintag när grovfodret är av hög kvalitet (Danielsson 2009) Förslag på åtgärder för klimatsmartare utfodring › Planera för bästa möjliga näringsvärde i det egenproducerade grovfodret › Analysera alla partier av ditt grovfoder-dels för att kunna välja rätt kraftfoder-dels för att utvärdera din grovfoderodling › Beräkna foderstater vid varje byte av foder › Välj kraftfoder med lägre klimatpåverkan, tex närproducerat proteinfoder som ärtor, åkerböna › Minska foderspill i alla led från fält till foderbord. Nyckeltal att ta fram och diskutera Djuret › Inkalvningsålder/inkalvningsvikt › Kalvdödlighet › Kornas livstidsavkastning alt antal laktationer › Rekryteringsprocent › Fodereffektivitet kg ECM/kg ts Foder › Vallens sammansättning och avkastning › Foderförluster › Kg ts kraftfoder/kg ECM Åtgärder i övrigt › Se över växtodling/stallgödsel mm › Se över energianvändningen Ha en plan och följ upp den! Förändring i svensk nöt-population Antal nötkreatur i Sverige 1980-2009 2500000 Antal nötkreatur 2000000 1500000 1000000 500000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2009 Mjölkkor 655738 645706 576409 482118 427621 356776 ungdjur 1208368 1132268 1067490 1137849 1088869 990000 70916 59227 74544 157128 167277 191505 Dikor Globalt har antalet nötkreatur ökat fyrfaldigt under 1900-talet 1600 miljoner nötkreatur 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1890 1921-25 Källa: Crutzen et al 1986, FAO 2007 1941-45 1961-65 1983 2003