Transcript Gäller speciellt för foder

Olika djurslags metanproduktion
Djurslag
kg CH4 /djur kg CO2-ekv/
och år
djur och år
Mjölkko
135*
Diko
75*
ungnöt
60*
Får
8**
Get
5**
Gris
1,5**
fjäderfä
ingen uppgift
* beräknat enligt svensk modell
**schablonvärden enligt IPCC 2006
3375
1875
1500
Datainsamling för djurgård
N2O
CH4
NH3
Insatsvaror
och inköpta
tjänster
Djurhållning, stallgödsel
Försålda
varor
Växtodling
Vilka varor/tjänster?
Hur mycket (kg, l, kWh…)?
Egna uppgifter om
växthusgasutsläpp per
enhet?
Gäller speciellt för foder
Djur: Antal platser, gödselslag, speciella data,
ev betessäsong
Stallgödsel: Spridningsteknik, -tidpunkt etc.
Mängder
Grödor: Areal, avkastning
(N-gödsling)
Jordart: mulljordar
Annan/mer data när modellerna förfinas
Mycket data från SiM/Greppa moduler etc.:
NH3-förluster, N-utlakning, kol i mark(?)
Vilka produkter?
Hur mycket (kg,
kWh…)?
Mjölkgård, 170 kor 105 ha
Växthusgaser och kg Koldioxidekvivalenter CO2-ekv
Koldioxid
Metan
Lustgas
CO2
CH4
N2O
kg CO2-ekv
1
25
298
Varför ger nötkött större utsläpp?
› Metangasproduktion från
fodersmältningen
› Låg fodereffektivitet – stora
gödselmängder
› Få ungar jämfört med andra
djurslag-lång startsträcka!
Fodrets väg!
Bilden är från boken HUSDJUR-ursprung, biologi och avel (Björnhag mfl 1989)
Vad är speciellt med idisslare?
› 4 magar
› Mikroorganismer-na skall utfodras
Varför bildar idisslare Metan CH4?
Kolhydraterna i fodret bryts ner av mikroorganismerna till
enklare sockerarter som sedan omvandlas till fettsyror:
› Ättiksyra
› Propionsyra
› Smörsyra.
Cellulosa tex kan endast brytas ner av
mikroorganismer
Metanbildning forts
Metanet bildas när fodret ”förjäses” syrefritt.
När ättiksyra och smörsyra bildas, bildas
samtidigt koldioxid och väte.
Metanogena bakterier bildar sedan Metan
CO2+4H2
CH4+ 2H2O
Metanbildning forts
Metanbildningen ger mikroorganismerna energi
men totalt sett förloras energi till idisslaren.
Grovfoder ger mer metan då det bildas mer
ättiksyra och smörsyra.
Kraftfoder ger mer propionsyra och mindre metan.
(bildning av propionsyra förbrukar väte)
Minskad Metanproduktion?
›
›
›
›
›
›
›
Mer kraftfoder?
Mer fett i foderstaten
+
+
-
förjäses inte i vommen
väte förbrukas om det är omättat
Kan hämma grovfodernedbrytning
Metanhämmare(Rumensin) ej tillåtet i Sverige
Vitlök?
Vaccination
Kängurubakterier
Avel för mindre metanproduktion?
Effektivare produktion ger
klimatsmartare produktion
›
›
›
›
›
›
›
›
Kortare uppfödningstid-inkalvningsålder
Låg kalvdödlighet
Effektivare foderutnyttjande
Klimatsmartare foder (mindre soja!?)
Högre produktion
Mindre foderspill
Friskare djur
Hållbarare djur
Klimatpåverkan, från fodersmältning och foder
beror på uppfödningstid
Metan från kons fodersmältning, totalt och per kg produkt!
Utsläpp från produktion av olika fodermedel
1
0.6
0.4
0.2
Proteinfoder
Kraftfoder
Betfiber
Drank
Melass
Soja
Rapsmjöl
Ärt/Åkerböna
Spannmål
0
Grovfoder
kg CO2-ekv/kg foder
0.8
Restprodukter
(data från SIKs fodermedelsdatabas, Flysjö mfl 2008, bearbetad av Maria Berglund HS Halland)
Färdigfoder till Mjölkkor
Kg CO2-ekvivalenter per kg foder
0.5
0.48
0.46
0.44
0.42
0.4
0.38
0.36
Solid 120
Solid 220
Solid 620
Sold 420
Solid Majs
Lantmännens Färdigfoder
Solid Nära
Viol (krav)
Grovfodret gör skillnaden!
› Ett grovfoder med högre smältbarhet, rätt
råproteinvärde minskar in på kraftfodret och ger
en lägre klimatpåverkan i foderstaten
› Metanproduktionen ökar inte vid högre
Grovfoderintag när grovfodret är av hög kvalitet
(Danielsson 2009)
Förslag på åtgärder för klimatsmartare utfodring
› Planera för bästa möjliga näringsvärde i det
egenproducerade grovfodret
› Analysera alla partier av ditt grovfoder-dels för att
kunna välja rätt kraftfoder-dels för att utvärdera din
grovfoderodling
› Beräkna foderstater vid varje byte av foder
Åtgärder i övrigt
› Se över din växtodling/stallgödsel mm
› Se över din energianvändning
Ha en plan och följ upp den!
Förändring i svensk nöt-population
Antal nötkreatur i Sverige 1980-2009
2500000
Antal nötkreatur
2000000
1500000
1000000
500000
0
1980
1985
1990
1995
2000
2009
Mjölkkor
655738
645706
576409
482118
427621
356776
ungdjur
1208368
1132268
1067490
1137849
1088869
990000
70916
59227
74544
157128
167277
191505
Dikor
Globalt har antalet nötkreatur ökat fyrfaldigt
under 1900-talet
1600
miljoner nötkreatur
1400
1200
1000
800
600
400
200
0
1890
1921-25
Källa: Crutzen et al 1986, FAO 2007
1941-45
1961-65
1983
2003