Sömnproblem vid Parkinsons sjukdom

Download Report

Transcript Sömnproblem vid Parkinsons sjukdom

Eva Svanborg
Klinisk neurofysiologi
Universitetssjukhuset Linköping
Hur mäta sömn och sömnighet?
Exakt bedömning bara möjlig genom mätning av
cortex´ aktivitet, dvs EEG. Hjärnan är det enda
organ i kroppen som egentligen sover!
Vad är normal sömn?
• Unga – medelålders vuxna svenskar sover 7 tim och 23
minuter på vardagar och 8 timmar och 33 minuter på
helgen.
• Normal genomsnittlig sömntid: 6 – 9 timmar.
Fysiologiskt behov < 6 tim = ”kortsovare”; > 9 timmar =
”långsovare”. Hereditärt, liksom ”morning-” och
”eveningness”.
• Våra inre klockor är inställda på 24.1 timmar
Kvällsmänniskor har ofta snarare ett 25-timmars dygn.
• Sover man 1 timme < vad man egentligen behöver på
vardagarna (= 5 timmars sömnskuld), kan det tas igen
genom att sova 1.5 – 2 timmar längre på helgen (=3-4
timmar). Man ”sover fortare” (mer djupsömn och REM)
om man är sömndepriverad!
Parkinsons sjukdom och sömn
Mekanismer för sömnstörning
1. Sjukdomen i sig
2. Samtidig annan sjukdom (Restless legs och
periodiska benrörelser)
3. Farmakautlöst
4. Depression (tidiga morgonuppvaknanden)
5. Dygnsrytmeffekter - demensutveckling ger
ofta störd dyngsrytm
6. Hypersomni
7. RBD
ES -06
Typiska PLM-rörelser
PLM
• Periodic Leg Movement
• Periodic Limb Movement
• Stortån och vristen böjs uppåt, ibland även
böjning av knä och höft, sällan även
armrörelser.
• Varar 0.5 – 5 sekunder, alltså ingen ryckning!
• Uppträder rytmiskt var 4:e - 90:e sekund
under 10 minuter - flera timmar.
• Ses mest under första halvan av natten. Fr.a.
under ytlig sömn, minskar påtagligt i
djupsömn
Restless legs
11-39% av
Parkinsonpat.
Periodiska
benrörelser
under sömn PLM. >35% av
Parkinsonpat!
RBD - symptom
• Pat skriker, pratar högt, rör sig mycket i
sängen
• Otäcka drömmar; patienten eller
familjemedlemmar blir attackerade.
• Börjar gå i sömnen fast han/hon inte
gjort det tidigare
• Har gjort sig illa i sömnen
• Har skadat sängkamrat
ES 06
RBD - behandling
• Troligen inte dopaminerg dysfunktion; DAblockare ger ej RBD, och subtalamisk
stimulering förbättrar inte.
• Förstahandsbehandling Clonazepam
(Ictorivil) 0.25 – 1.5 mg t.n. Effektivt hos 85%
av pat.
• Andrahandsval Melatonin 2 mg.
ES 06
Parkinson´s Disease Sleep Scale (PDSS)
KR Chaudhuri et al 2002
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
Din nattsömn är i allmänhet
Har du svårt att somna på kvällen?
Vaknar du under natten?
Har du rastlöshetskänslor i ben eller armar på natten
eller kvällen som gör att det blir svårt att somna?
Vrider och vänder du dig i sängen?
Lider du av mardrömmar?
Lider du av obehagliga hallucinatione (ser eller hör
du saker som du vet inte existerar?)
Måste du stiga upp på natten för att kissa?
Lider du av urininkontinens därför att du inte kan
röra dig pga. ”off” symptom?
Upplever du nattliga domningar och stickningar
i armar eller ben som väcker dig?
Har du smärtsamma muskelkramper
i armar eller ben när du sover på natten?
Vaknar du tidigt på morgonen med armar
eller ben i smärtsamma ställningar?
Upplever du tremor när du vaknar?
Känner du dig trött och sömnig när du vaknar
på morgonen?
Har du oväntat somnat på dagen?
Gräslig---------------------------Utmärkt
Alltid ----------------------------Aldrig
Alltid ----------------------------Aldrig
Alltid ----------------------------Aldrig
Alltid ----------------------------Aldrig
Alltid ----------------------------Aldrig
Alltid ----------------------------Aldrig
Alltid --------------------------- Aldrig
-”-”-”-”-”-”-
Ofta ---------------------------Aldrig
Sammanfattning:
• Börja med att föra dagbok över sömnvanor och symptom
i minst 1 vecka, gärna 2. Använd också gärna PDSSskalan.
• Tala sedan med Din läkare för att få en sannolik
diagnos, och - vid behov! – bli remitterad till neurofys
eller sömnklinik för objektivisering: actigrafi, MSLT,
polysomnografi eller förenklad sömnscreening
(andnings- och benrörelseregistrering)
• Medicinjustering efter detta, ev. med tillägg av
benzodiazepiner, clonazepam (Iktorivi)l, modafinil
(vakehetshöjande) el dyl. Behandling av
andningsstörning, om sådan förekommer.