Transcript Sömn hos äldre
Icke-farmakologiska åtgärder vid sömnbesvär
Amanda Hellström leg. ssk, spec. ssk. Kirurgisk Omvårdnad Dr Medicinsk Vetenskap
Insomnia symptoms in elderly persons ASSESMENT, ASSOCIATED FACTORS AND NON PHARMACOLOGICAL NURSING INTERVENTIONS
Varför behöver vi sova?
Sömn kan ses som ett grundläggande behov liknande hunger, vilket är avgörande för en individs överlevnad. Sömnbrist kan resultera i: försämrad proteinsyntes, minskad cellulär immunitet, försämrad prestations- och intellektuell förmåga.
N1 N2 REM N 2 N2
Sömn cyklerna
N3/ djupsömn N3/allra djupast Sömnen är en cyklisk process där vi går igenom 3 olika stadier av NREM sömn och Ett stadium av REM sömn.
Varje cykel varar ca. 90-120 min och upprepas sedan genom natten.
N3/ djupsömn
Två samverkande processer
Process S som styrs av tidigare sömn och vakenhet. Process C som har en endogen styrning, dvs. en kroppsegen naturlig rytm för sömn och vakenhet
Den cirkadiska klockan
Ljus från omgivningen träffar specifika celler i näthinnan som signalerar till den inre klockan i hypothalamus.
Dygnsrytmen
SCN reglerar: sömn/vakenhet, kroppstemperatur hormonnivåer.
Kl. 24 till 12
Kl. 2 Högsta melatoninnivån i kroppen och djupaste sömnen Kl. 7:30 Melatonin utsöndring slutar Kl. 6:45 Ökning av puls och blodtryck Kl. 4:30 Lägsta kroppstemperatur Kl. 6 Kroppstemperatur stiger, kortisol börjar utsöndras
Kl. 12 till 24
Kl.22:30 Tarmrörelser avtar Kl.14:30 Bästa koordinationsförmåga Kl 21 Melatonin utsöndring startar Kl 19 Kortisolutsöndring avtar, puls och blodtryck sänks Högsta kroppstemperatur Kl. 15:30 Hög koncentrationsförmåga, bästa reaktionstid Kl. 18:30 Lägsta halt av melatonin Högsta blodtryck
Negativ påverkan av dygnsrytm
• • • Dunkelt inne/ lite tid utomhus Fysisk inaktivitet Mycket tid i sängen
Positiv påverkan av dygnsrytm
• • • • Ljus/Mörker Fysisk aktivitet Tidpunkter för måltider Social interaktion
Orsaker till sömnproblem hos äldre • Sjukdom/multisjukdom • Läkemedel • Förändringar i sömn avseende djup • Sociala omständigheter • Missnöje med aktivitetsutbud/inaktivitet • Stressande situationer/miljöer ”Nattvandraren” av Edvard Munch
Individuella och omgivningsfaktorer
Ålder Kognition Sömnsjukdom Psykiskt/medicinskt tillstånd Blindhet Mediciner Uttalad dagtrötthet Cirkadisk rytm för sömn och vakenhet Social aktivitet Fysisk aktivitet Ljusexponering Rutiner vid boende Bemanning
Sömn hygien
Begränsa ljud Begränsa ljus Rumstemperatur Frisk luft Komfortabel säng Regelbundna sängvanor Begränsa antalet väckningar Begränsa intag av nikotin, koffein och alkohol Undvik tupplurar Ljusexponering Motionera Diet
Undersökning av samband mellan sömnsvårigheter och fritidsaktiviteter i ett urval av personer (≥60 år) i Sverige.
• • • • • Tvärsnittsstudie inkluderande (n= 945) deltagare hämtade från SNAC-B.
Data insamlad år 2007-2009.
Samband mellan sömn och aktivitet undersöktes.
Hänsyn togs till om ålder, kön, funktionellt status (IADL), generell hälsa, sinnesstämning kunde påverkat sambanden.
Interaktioner mellan variabler undersöktes. (Synergetisk effekt)
Exempel på aktiviteter som undersöktes
Trädgårdsarbete Motionerande Plocka bär och svamp Handarbete Spela sällskapsspel Spela ett musikinstrument Läsa böcker Se på TV
Beskrivning av urvalet och sömnproblem
Antal Medelålder Sömn <5h Svårt att somna Svårt att somna om efter uppvaknande Svårt att sova pga spänning eller sinnesstämning
Kvinna
524 74.3
83 188 112 165
Man
421 72.8
39 74 45 71
Totalt
945 73.6
122 262 157 236 Svårt att sova pga smärta eller klåda Vaknar för tidigt Tar sömntabletter varje natt 111 308 61 54 236 31 165 544 92
Resultat i korthet
• • • • Socio-intellektuella aktiviteter var associerade till färre sömnproblem. Fysiska aktiviteter var betydelsefulla i de ojusterade modellerna, men effekten försvann då justering gjordes. Personer som skattade sin generella hälsa som dålig/någorlunda löpte en större risk för att ha sömnproblem. Att göra reparationer i sitt hem var förenat med färre sömnproblem och särskilt viktigt för kvinnor.
Syfte: att utforska sömnvanor och dagliga aktiviteter vid äldreboende. Ännu ett syfte var att undersöka kopplingen mellan sömnvanor och dagliga aktiviteter.
• • • • • • • Kvalitativ, explorativ studie Datainsamling höst/vinter 2011-2012.
Tre olika orter, två avdelningar på vardera ort Allmän geriatrisk inriktning 39 observationstillfällen á 1½ - 2 timmar 10 intervjuer Innehållsanalys
Avdelningens rytm är livets takt
• • • • • • • Förbättrad sömn. Längre och mer sammanhållen.
Omvårdnad på natten. Trygga ljud.
Regelbundenhet och rutiner dagtid.
Inomhus promenader.
Enskildhet och gruppaktivitet.
Läsning, Musik, Spel, Utomhus vistelse Graden av beroende tycktes inverka SJÄLVSTÄNDIGHET
Att vara observant på:
• • • Personer som behövde hjälp med förflyttning oftast sittande passiva i dagrummet Ofta mellan vakenhet och slummer Gemensamt utrymme ≠ social stimulans
Behov av självständighet
• ”Sense of self” - personligt varande - egna ägodelar - egen lägenhet - kontakt med ”världen utanför”
Slutsatser
• • Aktiviteter som framförallt har en social och intellektuell komponent är associerade med färre sömnproblem.
Viktigt att stötta genom att skapa regelbundenhet i dygnsrytmen, sträva efter att de boende har kontroll över sin dag.
Fortsatt forskning
• • • • Vi behöver mer kunskap om IFM i sömnförbättrande syfte (effekter) Långtidseffekter av IFM Fyndet att reparationer/underhåll av eget hem Betydelsen av spel
Hur omsätts detta till praktiken?
• • • Kunskap om sömn och dess betydelse till kliniskt verksamma och i vårdutbildningar.
Kunskap om IFM till kliniskt verksamma och redan i utbildningen.
För att kunna utvärdera vad vi gör måste vi veta hur och när vi ska mäta.
”TAKE HOME MESSAGE”
• • • Sömn är ett basalt behov nödvändigt för vår hälsa Vårt arbete kan göra skillnad Tänk på sömnen dag som natt!