Transcript enkätresultat - Socialchefsdagarna

”Ökad social
hållbarhet borde
vara en kärnuppgift”
Social medverkan i samhällsplaneringen
Verner Denvall
Linnéuniversitetet
Detta ska handla om:
En kort tillbakablick; varför denna fråga?
Vad sa forskningen i mitten av nittiotalet?
Vad tyckte FSS medlemmar 2005?
Vad tycker FSS medlemmar 2015?
Några centrala frågor
"Social planering innebär att vi från
sociala utgångspunkter skall planera
inte bara bostäder och arbetsplatser,
utan miljö för gemenskap och
utveckling av levande människor".
”Socialchefer leker marxister”
Expressens ledarsida 1979
Dåvarande socialdemokratiska
statsrådet Camilla Odnoff 1971
"Det är hög tid att införa exakta metoder i stadsbyggandet.... Det är ju egendomligt, att ett
område för mänsklig verksamhet, där förut"I början av 40-talet var vi optimistiska
sättningarna äro i så hög grad rationellt fattbara
och gjorde många planer...vi fann att vår och mätbara, hittills i sådan utsträckning
ideologi kanske varit lite verkligundgått att bli vetenskap."
hetsfrämmande...och vi har upptäckt
hur lite vi vet om den verklighet vi
Uno Åhrén 30-tal
planerar för. Vi trevar oss fram"
Uno Åhrén, 50-tal
Varifrån
kommer
detta?
Någon
som
känner
igen
sig?
3 kap. Vissa uppgifter inom socialtjänsten, m.m.
1 § Till socialnämndens uppgifter hör att
- göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,
- medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra
samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda
miljöer i kommunen,
- informera om socialtjänsten i kommunen,
- genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja
förutsättningarna för goda levnadsförhållanden,
- svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård,
ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som
behöver det.
2 § Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen skall bygga på
nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka
utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen.
Nämnden skall också verka för att offentliga lokaler och allmänna
kommunikationer utformas så att de blir lätt tillgängliga för alla.
1970-tal
Projektyra
Rekordåren
Fyra
decennier
av social
planering
från
1970-tal
till 2000tal
1980-tal
Implementering
1990-tal
Vilsenhet
Krisåren
2000-tal
Nysatsningar
Globalisering
Socialvård i framtiden - 1971
Östergårdsprojektet – 1974
Yttre miljö
Pionjärkommuner
Norrbottenprojektet +
”kokböcker” + PBL
Initiativ från bla Socialstyrelsen
Turn-around
Kritiska avhandlingar
Granskningssamhället
Nationella exempel
Statliga utredningar
Storstadssatsningen
Evidensrörelsen
Alternativa utförare
Sociala investeringar
Vad sa forskningen i mitten av 90-talet?
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Metodproblem, hur mäter man och vad? Hur samla medarbetares kunskap?
Oklara kunskapsunderlag som produceras; hyllvärmare
Svåra förhandlingar, ”skägget i brevlådan”
Resurs- och kompetenskrävande
Bjuds inte in, besvärlig samverkan
Miljonprogramsfokus; olösliga problem
Nya kommunala uppgifter i en krympande ekonomi
Men också konkreta exempel från planering av äldreomsorg, barnomsorg,
tillgänglighetsfrågor med mera
Enkät till medlemmar i Föreningen
Sveriges Socialchefer
Enkät 1: maj/juni 2005
71 % svar (254 personer), Ungefär lika många män som kvinnor har svarat
Enkät 2: mars/april 2015
49 % svar (252 personer), Sju av tio som svarat är kvinnor
2005: 8 av 10 är förvaltningschefer
2015: 7 av 10 är förvaltningschefer
2005: 2 av 3 mellan 51 – 60 år
2015: Varannan mellan 51 – 60 år
Fler kvinnor, yngre, kortare medlemstid
2005: Var femte varit medlem mer än femton år
2015: Var tionde varit medlem mer än femton år
Allt behöver ju inte vara Socialtjänstens ansvar,
däremot måste man ha en social dimension i all
Snabbt
om resultaten (detaljer i utdelad A4)
samhällsplanering men den kunskapen kan ju
också finnas på andra enheter och att
Socialtjänsten
med i nöjda
de delar
kan kräva medverkar, följer upp,
Medlemmarna
inteärsärskilt
medsom
hur socialtjänsten
den
specifikaarbetar
kunskapen
samverkar,
uppsökande eller främjar goda boendemiljöer. Inte heller
att man har en verksamhet som bygger på kunskap
insatser.
I allmänhet
Attom
delta
i
mer nöjda i dag än för tio år sedan.
samhällsplaneringen kräver
en kompetens
somärinte
Men dessa frågor anser samtidigt nio av tio att de är mycket
viktiga. Här
det finns
inom nuvarande
små skillnader
socialförvaltning. Vårt
där jag skrivit att det är en ganska
deltagande är
Medlemmarna är mer nöjda med hur man främjar tillgänglighet för
oviktig uppgift, så menar jag inte
amatörmässigt.
funktionshindrade, jämlikhet och människors aktiva deltagande i arbetslivet
att den är oviktig. Jag menar
istället att det inte bara är
Medlemmarna äransvar
mycketutan
nöjda
socialtjänstens
ettmed att verksamheten präglas av respekt för
människors självbestämmande
kommunövergripande
ansvar och anser att man har en god förtrogenhet med
levnadsförhållandena i kommunen.
Snabbt om resultaten (fortsättning)
Ungefär varannan medlem anser att socialtjänsten bidrar till ett socialt hållbart
samhälle. Nästa samtliga (98,8 %) anser att det är en mycket viktig fråga
Nästan tre av fyra medlemmar (71,5 %) anser att socialtjänstlagen borde skärpas
vad gäller skrivningar om medverkan i samhällsplaneringen. Var tionde
medlem (11,2%) anser tvärtom att socialtjänsten inte längre borde åläggas
uppgifter kring
medverkan
samhällsplanering.
Frågan
är väl inärmast
hur det skall gå till att
styra om och ge socialttjänsten reella
möjligheter att verkligen med kraft kunna
delta i alla de uppräknade uppgifterna som
förvisso är mycket viktiga och
sammanlänkade allihop
HUR KAN
MEDVERKAN
GÅ TILL?
Här kommer sex förslag att tycka till om
Det är det mycket
som behöver
Socialtjänsten
ska årligen utarbeta ett socialt bokslut till
förändras och till detta behövs fullmäktige
Varför jag tycker
modiga90socialarbetare och
socialt bokslut etc
socialchefer
som
vågar
träda
fram
80
inte är toppviktigt
och visa på samband mellan
beror på att det blir
70
politiska beslut i bl a den
märkligt om det
P 60
ekonomiska
politiken och hur olika
endast är
r
grupper
i
samhället
påverkas
av
50
o
socialtjänstens
Mycket bra
dem ce 40
Mycket Det
dålilgt borde
uppdrag.
n
t 30
vara en
angelägenhet för
20
flera förvaltningar.
10
0
2005
2015
Det vore bra om
Socialtjänsten ska genomföra sociala
socialtjänsten inte bara
konsekvensbeskrivningar vid större förändringar
skrev sociala bokslut till
i kommunen
100
KF utan även skrev
90
långsiktiga
80
välfärdsstrategier. För att
70
P
kunna utveckla och följa
r 60
Social
o hållbarhet är fråga som är större
upp verksamheter
krävs
Mycket bra
c 50
än atte enbart vara en uppgift för
längre tidshorizonter
än
Mycket dåligt
40
n
socialtjänsten.
Den bör ansvarsmässigt
budgetplanerna (som
t 30
ligga på kommunövergripande nivå och
oftast inte är längre än 320
socialtjänsten är en av flera aktörer
4 år).
10
som kan och ska bidra till utvecklingen
0
2005samhälle.
2015
av ett socialt hållbart
Vi som bedriver verksamhet
Socialtjänsten ska bedriva egen klinisk
i mindre kommuner kan ej
forskning
ha krav på70 egen forskning,
disputerad personal etc. Vi
60
är mkt glada om vi får
50 våra annonser!
behörigaP på
r
o 40
c
e 30
n
t 20
Mycket bra
Mycket dåligt
10
0
2005
2015
Högre krav kräver ny och
mer kompetens
Socialtjänsten ska anställa disputerad
personal
60
Man kan ju få en
nörd…
50
P 40
r
o
c 30
e
n
t 20
10
0
Mycket bra
Mycket dåligt
- inga problem om
det är i rätt kontextAlltså till nytta för
verksamheten.
2005
2015
Forskarutbildning ett viktigt
anställningskriterium för ledare inom soc.
50
45
40
P
r
o
c
e
n
t
35
Chefsuppdraget
Mycket består
bra
av andra
Mycket dåligt
komponenter än att
vara forskare
30
25
20
15
10
5
0
2005
2015
Inriktningen mot en kunskapsbaserad
socialtjänst måste fortsätta
120
100
P
r
o
c
e
n
t
80
Mycket bra
60
Mycket dåligt
40
20
0
2005
2015
Att bara använda metoder som är "godkända" efter utvärdering
är att dra saken för långt. Detsamma gäller för
evidensbaserade kunskap i mening att allt är beforskat och
bevisat. Det skulle vara för begränsande.
Slutkläm:
Engagemang kräver också tid för reflektion och möjlighet till
diskussion i större utsträckning än vad som ges tid till i nuläget.
Därtill krävs naturligtvis en förståelse hos såväl kommunledning
som politik om vikten av att de kommunala förvaltningarna deltar
utifrån sin profession och kompetens. Vidare så behöver också
samarbetet/samverkan mellan de kommunala förvaltningarna
förbättras och stärkas
Tack för ordet: [email protected]