Transcript Läkarundersökningar och uppföljning av barnets

Placerade barns hälsa
Samverkan mellan socialtjänst, hälso- och sjukvårdvård och skola
Läkarundersökning och uppföljning av barnens hälsa
Karlstad den 9 april 2013
Stefan Kling, samordnande
skolhälsovårdsläkare, Malmö stad
[email protected]
Rätten till Hälsa –
en grundläggande mänsklig rättighet
UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights (CESCR),
General Comment No. 14: The Right to the Highest Attainable Standard of Health
(Art. 12 of the Covenant), 11 August 2000
”Mänskliga rättigheter är särskilt ägnade för att
skydda utsatta och sårbara grupper liksom grupper
med särskilda behov. Det innebär bland annat att
sådana grupper kan behöva extra resurser och
insatser för att säkerställa deras lika rätt”
2
”Those children who are in the care of
the Minister should be among the most
healthy in the State.
Any health problems they have should be
adressed competently; any difficulties
they are having at school should be
quickly identified and the necessary
supports or extra tuition be provided.
This is after all no more than we would
expect of a caring parent”.
Practice manual for Out-of-home care in South Australia, 2005.
Upp till 18 – fakta om barn och
ungdom (2010)
Barnombudsmannen och SCB – samlad barnstatistik
”De allvarliga bristerna i omsorgen av de
20 000 barn och unga som varje år
omhändertas och placeras är en av
välfärdsstatens blinda fläckar”
BO Fredrik Malmberg.
Vanliga prioriteringar
inom socialtjänst?
JURIDIK
ADMINISTRATI0N
FÖRÄLDRARNAS
SITUATION/ÖNSKEMÅL
RELATION FÖRÄLDRAR - FAMILJEHEM
SITUATIONEN I FAMILJEHEMMET
RELATIONER I FAMILJEHEMMET
BARNETS SKOLGÅNG
BARNETS SYNLIGA HÄLSA
BARNETS TANDHÄLSA
BARNETS ICKE SYNLIGA HÄLSA
Vad vet vi om somatiska
hälsoproblem hos placerade barn?

Få europeiska studier

I vård en viss dag: 2/3 av 108 fosterbarn rapporterade olika slags
hälsoproblem. Synfel, ortopediska problem m.m. Majoriteten hade
varit i vård 3 år eller mer (Socialstyrelsen, 2000)

Norsk registerstudie: Höga tal för f d fosterbarn bland unga som får
ekonomiskt stöd från Försäkringskassan pga allvarlig ohälsa i unga
vuxna år (Kristoffersen, 2005)

Dansk studie: Betydligt vanligare att fosterbarn hade allvarliga
diagnoser / långvarig sjukdom eller funktionshinder jämfört med
andra jämnåriga (Egelund et al, 2008)


Familjehemsplacerade barns hälsa
Hälsa hos barn som utreds av socialtjänsten
Familjehemsplacerade barns
hälsa (2010) Socialstyrelsen







Barn i samhällsvård i Malmö kommun
15 september 2008
Placering minst 3 månader
Ålder 0-16 år
Vårdnad ej överflyttad
Samtycke från båda vårdnadshavare samt
från barnet självt från 14 års ålder
223 barn
Samtycke 121/223, 54 %
Familjehemsplacerade barns
hälsa (2010)
Barnets akt i Socialtjänsten
BVC-journal
Skolhälsovårdsjournal
Tandhälsovårdsjournal
Nationella riktlinjer hälsovård för barn



Barnhälsovård (BHV)
Skolhälsovård (SHV)
Tandhälsovård (THV)
Aktläsning I Socialsekreterarens reflektioner



Hur skall man kunna sätta sig in i alla delar
när man får ett nytt ärende? Mängder av
material att läsa in sig på som
socialsekreterare.
Kan man som socialsekreterare ha fokus på
barnets hälsa om problemen inte är
uppenbara?
När man har flera sidor journalutdrag från ex.
barnkliniken i barnets akt utan ”översättning”
och sammanfattning. Hur skall man förstå det
medicinska språket?
Aktläsning II Socialsekreterarens reflektioner






Föräldrar upptagna av egna problem
Kommer ej på besök/återbesök (ex. 60% mot
90% för ”andra” barn i folktandvården)
Flyttar ofta
Skolbyten
”Systemet” bygger på att föräldrar kan
bevaka att hälsoövervakning fungerar
Vårdinstanserna anmäler inte misstanke om
att barn far illa (Socialtjänstlagen 14 kap 1§)
Bakgrund
64 % placerade första gång före skolstart
69% främmande familjehem
31% släkt/nätverk
33% minst en avliden förälder
Vad vet Socialtjänsten om
barnens fysiska hälsa?
23 % - ingen dokumentation om fysisk hälsa
42 % - kända fysiska hälsoproblem före
placeringen
17 % - skriftligt läkarutlåtande i akten
10% - barnets egen beskrivning av hälsan vid
något tillfälle
Vad vet Socialtjänsten om
barnens psykiska hälsa?
38 % - ingen dokumentation om psykisk hälsa
62% - psykisk hälsa dokumenterad (bra eller dålig)
47% - uppgift om psykisk ohälsa i socialakten
12% - psykiatrisk diagnos dokumenterad
Vad vet Socialtjänsten om
barnens hälsovård?
BHV, SHV, THV
38% - uppgift om längd vikt vid något enstaka tillfälle
27% - dokumentation att barnet besökt tandläkare
(12 % bra tandhälsa, 15 % dålig tandhälsa)
21% - dokumenterad hörselundersökning
32% - dokumenterad synundersökning
17% - dokumenterad vaccination
Barnhälsovård
15 % saknade vaccinationer
20 % saknade 4-årskontroll
50% saknade synkontroll vid 4 års ålder
Skolhälsovård
Minst 40 % av barnen hade kontakt med BUP
20 % av barnen hade dokumenterade
koncentrationssvårigheter första skolåren
10 % ingen hörsel- eller synkontroll första
skolåren
Skolresultat dokumenterade i ett fåtal fall
Tandhälsovård
Behandlingsproblem 3 – 16 år
Procent barn
Familjehemsplacerade barn
Kontroll
barn
Med
behandlingssvårigheter
38,0
12,7
Utan
behandlingssvårigheter
62,0
87,3
Totalt
100,0
100,0
Sammanfattning








Hög nivå av psykisk ohälsa
Låg vaccinationstäckning (85%)
Låg andel genomförda hälsobesök i skolan (85%)
Stort bortfall från nationellt rekommenderade hälsokontroller (syn,
hörsel m.m.) både på BVC och i skolhälsovården
Tandvårdsrädsla och tandbehandlingsproblem är vanliga – brister i
uppföljning av tandhälsa
Barnens skolresultat i allmänhet inte tillgängliga, varken för
hälsovården eller socialtjänsten
Betydande brister i socialtjänstens dokumentation av barnens hälsa
Brister i kommunikationen mellan olika aktörer inom hälsovården
och mellan socialtjänsten och hälsovården
Varför behöver familjehemsplacerade barn
särskilda hälsovårdsinsatser?

Har ofta fått bristfällig hälsovård före placeringen. Behov av vaccinering,
syn- hörsel- och allmän hälsoundersökning

Har ofta kroniska kroppsliga sjukdomar som inte tagits om hand på bästa
sätt på grund av ursprungsfamiljens sociala problematik – t ex eksem och
astma

Har ofta beteendeproblematik och andra former av psykisk ohälsa som
familjehemsföräldrarna behöver stöd i att hantera

Har ofta utvecklingsavvikelser som leder till svårigheter i skolan

Saknar vårdnadshavare med fullständig kunskap om deras hälsohistoria
som kan se till att de får sin behov av hälsovård tillgodosedda
Enligt American Academy of Pediatrics (AAP)
Prof. Anders Hjern
Hälsa hos barn
som utreds av
socialtjänsten
BBIC läkarundersökning
Barn och ungdomar 0-18 år i Skåne och Kronoberg
augusti 2010 – augusti 2011






Totalt 120 barn
67 pojkar
53 flickor
40
39
41
0 - 5 år
6 - 12 år
13 - 18 år
Somatisk hälsa
Utförd
undersökning
Ja %
Nej %
Syn
93
7
Hörsel
87
13
Somatisk hälsa
Vaccinationer
enligt
nationellt
program
Ja
Nej
82 %
18 %
Somatisk hälsa
Karies
Ja %
Nej %
Pojkar
49
51
Flickor
35
65
Somatisk hälsa

31 %
Psykomotorisk utvecklingsavvikelse vid 18 mån

43 %
Psykomotorisk utvecklingsavvikelse vid 5-6 år
Somatisk hälsa
Övervikt/fetma
6-12 år
13-18 år
Pojke
32 % (8/25)
30 % (6/20)
Flicka
36 % (5/14)
40 % (8/19)
BBIC läkarundersökning
Totalt 94 remisser (120 barn)







Vårdcentral
Ögon
Öron-näsa-hals
Logoped
Kirurg
Ortoped
Barnmedicin
24
8
11
1
1
3
18

BUP
Hudklinik
Tandhälsovård
Skolhälsovård
Barnhälsovård
Kvinnoklinik

Vartannat barn = minst en remiss





10
7
4
5
1
1
Psykisk hälsa
Minst 1 indikation på psykisk ohälsa
57% (68/120)
Pojkar
62 %(42/68)
Flickor
38% (26/68)
Psykisk hälsa

Internaliserade problem (ängslan, oro, nedstämdhet,
psykosomatiska besvär, självdestruktivitet)
47 % (56/120)

Externaliserade problem (dålig självkontroll, trots,
hyperaktivitet, koncentrationssvårigheter,
impulsivitet, aggressivitet, normbrytande beteende)
35% (42/120)
Psykisk hälsa
Minst 3 indikationer på psykisk ohälsa
21% (25/120)
Pojkar
60 %(15/25)
Flickor
40% (10/25)
Psykisk hälsa
BUP-kontakt
14 % av barnen har BUP-kontakt
Vart fjärde barn med psykisk ohälsa har BUP kontakt
Anvisningar för läkarundersökning enligt BBIC,
www.socialstyrelsen.se








När ska undersökningen utföras (SoL, LVU)?
Var ska undersökningen utföras?
Vem ska utföra undersökningen?
Vilka förberedelser krävs?
Hur lång tid tar undersökningen?
Barnets egna ord om sin hälsa – hur ska barnets
perspektiv beaktas?
Hur ska resultatet återföras till barnet och till
socialtjänsten?
Hur ska remisser följas upp?
Fortsatta Utvecklingsinsatser





Tvärfacklig samverkan och utvecklingsarbete socialtjänst och hälsovård. Vilken form av prevention är
mest lämplig?
Metodutvecklingsarbete – BBIC – bedömning och
uppföljning av psykisk och fysisk hälsa
Skolutvecklingsprogram (ex. SkolFam, Paired reading)
Familjestödsprogram - Familjehemsutbildning
”Hälsokort” i socialtjänsten ( med uppgifter från BHV,
SHV, THV)
Ett bra exempel

” Kalle bedömer att han är frisk. Han säger att
han sover och äter bra. Familjehemsmodern
säger att han är frisk och utvecklas normalt.
Han har genomgått skolhälsoprogrammet
med senaste läkarundersökning i skolan,åk 4
120915. Syn, hörsel, längd, vikt u a. Besökte
folktandvården senast 121214. Bra
tandstatus. Skall på återbesök 131114.”
Hälsokort, ett sätt att få fokus
på det placerade barnets hälsa



Ha en aktuell kopia längts fram i akten =
överblick.
Familjehemmen fyller i kontinuerligt – ansvarar
för att det är gjort.
Socialtjänsten samlar in en gång/halvår inför
övervägande. Följer upp att det som skall göras
blir gjort och ger ett nytt hälsokort till
familjehemmet som de skall hålla aktuellt.
HÄLSOKORT FÖR
FAMILJEHEMSPLACERAT BARN
Namn:…………………………..
Pers.nummer:…………………
Aktuell familjeläkare/vårdcentral:……………………………………………










Senaste läkarbesök/hälsobedömning, datum:…………………………………
Tel. BVC/Skolhälsovård, tandvård……………………………………………
Födelsevikt:…… gr Födelselängd:……Cm, Normal Förlossning □ Ja □ Nej
Sjukdomar under första levnadsåren (< 6 år)……...………………………….
Sjukdomar under skolåren…………………………………………………….
Ärftliga sjukdomar i nära släkt □ Ja □ Nej Om ja, vad………………………
Vaccinationer:
Följt ordinarie BVC-program □ Ja □ Nej …………………………………….
Följt ordinarie SHV-program □ Ja □ Nej …………………………………….
Individuellt vaccinationsschema □ Ja □ Nej …………………………….……




Hälsobesök genomfört i skolhälsovården (SHV):
F-klass
□Ja □Nej,
Klass 4
Klass 7/8 □Ja □Nej,
Gymnasiet
□Ja □Nej,
□Ja □Nej





Uppföljning på sjukhus/psykiatri □ Nej □ Ja ………………………………..
Kontakt med barnhabilitering
□ Nej □ Ja ………………………………..
Logopedkontakt
□ Nej □ Ja ………………………………..
Psykolog/kuratorskontakt (BVC/skola) □ Nej □ Ja ………………………….












Allergi/astma/eksem □ Nej □ Ja ……………………………………………..
Urinvägsproblem (ex.sängvätning) □ Nej □ Ja………………………….........
Mag/tarmproblem □ Nej □ Ja …………………………………………….......
Magont □ Nej □ Ja ……………………………………………………………
Huvudvärk □ Nej □ Ja ………………………………………………………..
Aktuell sjukdom □ Nej □ Ja ………………………………………………….
Aktuella mediciner □ Nej □ Ja …………………………………………..……
Överkänslighet/födoämnesallergi □ Nej □ Ja ……………………….………..
Sömnproblem □ Nej □ Ja ………………….…………………………………
Oro/nedstämdhet □ Nej □ Ja ………………….………………………………
Matproblem □ Nej □ Ja ……………………….………………………………







Synproblem □ Nej □ Ja……………………. Senaste syntest………………...
Hörselproblem □ Nej □ Ja………………… Senaste hörseltest…..………….
Olycksfall som krävt sjukhusvård □ Nej □ Ja ………………………………..
Problem med tandhälsan? □ Nej □ Ja…….…………………………………..
Senaste tandläkarbesök……………………..…………………………………
Senaste längd……………………. Vikt …………………. Datum…………..



Önskemål om ytterligare hälsovård/sjukvård □ Nej □ Ja……………………..
Bedömer du att barnet är friskt för närvarande: □ Ja □ Nej Kommentar:…………………………………………………………………...
Hans Bäckström, Malmö
FsF
konferens
i Södertälje, 120319
Ifyllt av:…………………………………… Titel:………………………………….
Datum:………………Uppföljning av hälsouppgifter,datum………………….
38
Vägar till förbättring inom
socialtjänsten
Psykisk hälsa
Somatisk hälsa



Läkarundersökning av alla
barn vid placering
Rutiner för bevakning av
somatisk hälsa inom
socialtjänsten
Läkarundersökning vid
utskrivning




Undersökning av alla barn vid
placering och i tonåren och
tillgång till god vård
Rutiner för bevakning av psykisk
hälsa inom socialtjänsten
Undersökning/bedömning vid
utskrivning
Samarbete socialtjänst – skola för
att undvika skolmisslyckanden
Vägar till förbättring inom hälsooch sjukvården

Sammanhållen/samverkande barn och
ungdomshälsa

En gemensam barnjournal för hela den
sammanhållna barn och ungdomshälsan
tack……..














Professor Bo Vinnerljung
Professor Anders Hjern
Professor Henry Ascher
Psykolog Ingemar Nilsson
Medicinalrådet Lars Hellgren
Barnövertandläkare Margareta
Borgström
Barnhälsovårdsöverläkare Marie
Köhler
Enhetschef Ulrica Bengtsdotter
Psykolog Björn Kronvall
Psykolog Jonas Andersson
Familjehemssekreterare Ewa Perlman
Socionom Hans Bäckström
Socionom Stina Johansson
Statistiker Mathias Grahn