Transcript Sammanfattning - Göteborgs Stadsmission

Göteborgs STADSMISSIONs
sociala verksamheter 2013
Sammanfattning
Maj 2014 / Lennart Forsberg, Daniela Andreoli, Maria Bäcklund, Lasse Jutemar
Sociala verksamheterna
2013 i siffror
Några siffror till att börja med:
• 38 000 måltider serveras på Gatljuset, Crossroads och i S:t Johanneskyrkan
• 7 500 deltog i Johannesmässan och fredagarnas gemenskapskväll
• 4 692 kontakter handlade om ekonomi
• 2 835 kontakter för ungdomsfältarna
• 1 500 personer firade jul och nyår i S:t Johanneskyrkan
• 484 personer genomförde 4 658 besök på Crossroads
• 470 familjer fick julhjälp
• 340 personer, varav 120 barn, vistades en vecka på vårt sommarläger
• 260 unga vuxna har gått i samtal på vår samtalsmottagning
• 235 gåvofinansierade besök till familjerådgivningen
• 50 besökare varje dag till Gatljusets dagverksamhet
• 17 kvinnor per kväll besökte vår verksamhet som vänder sig till prostituerade
• 15 olika tolvstegsgrupper och eftervårdsgrupper har haft ett 30-tal möten i veckan
2
SOCIALA
VERKSAMHETSOMRÅDET
Stiftelsen Göteborgs kyrkliga stadsmission driver sina verk-
stiftelsens ram och har för 2013 en beräknad budget om
samheter utifrån stadgarnas uppdrag:
37 miljoner kronor. Inom det sociala området finns cirka 50
Stiftelsen skall i samverkan med Svenska kyrkans församlingar och andra, i egen regi eller genom hel- eller delägt
dotterbolag eller annan organisationsform, i Jesu Kristi anda
utföra kärlekens gärningar genom att framförallt bedriva
hjälpverksamhet bland behövande. Dessutom skall stiftelsen främja vård och uppfostran av barn. Verksamheten skall
personer anställda och cirka 120 volontärer verksamma. En
ständigt pågående omvärlds- och behovsanalys av utsattheten och förändringen av läget i Göteborg är, tillsammans
med professionella, flexibla medarbetare och hängivna
volontärer, en förutsättning för att Göteborgs Stadsmission
ska kunna fullfölja sitt uppdrag.
bedrivas bland annat genom social hjälpverksamhet och
humanitärt biståndsarbete bland fattiga och sjuka, svaga
och utsatta, unga och gamla.
Insamlade medel och bidrag 2013
Allmänheten
16 %
Organisationen
Testamenten
23,3 %
Samtliga gåvofinansierade verksamheter är samordnade
Företag
under en gemensam socialchef. Verksamheterna är
därefter organiserade i tre enheter med varsin enhetschef;
Stiftelser/föreningar
4,1 %
10,7 %
Postkodlotteriet
9,1 %
Församlingar/kollekter
4,2 %
Göteborgs Kyrkliga samfällighet
27 %
Vår verksamhet går i första hand ut på att göra det som
Göteborgs Stad
4,9 %
ingen annan gör och vi vänder oss företrädesvis till människ-
Socialstyrelsen
0,7 %
Drottninggatan, Gatljuset samt S:t Johanneskyrkan.
Verksamheten
or som ingen annan möter och som andra har gett upp hoppet om. Detta innebär att det stora flertalet av våra besökare
saknar kontakt med det offentliga och/eller anser sig inte ha
fått den önskade hjälpen hos myndigheter och institutioner.
Alla våra verksamheter har som förhållningssätt att befrämja människors förmåga att tillfredsställa sina egna behov, lösa sina egna problem och skaffa sig de nödvändiga
resurserna för att ta kontroll över sina egna liv.
De gåvofinansierade verksamheterna bedrivs helt inom
Fördelning verksamheter
Drottninggatan
36,8 %
Gatljuset
32 %
Crossroads
4,1 %
S:t Johanneskyrkan
Volontärcentralen
Kommunikation
20,3 %
1,8 %
5%
3
Sammanfattning 2013
2013 blev ett både arbetskrävande och händelserikt år
Det är uppenbart att den ekonomiska stress som många
för Göteborgs Stadsmissions sociala verksamheter. Aldrig
lever i försämrar den kognitiva förmågan och därmed
tidigare har så många människor sökt sig till våra olika
kan de inte alltid ta in den information som ges av social-
verksamheter, vilket visar på behovet av den hjälp och den
tjänsten. Allt för många har en erfarenhet av att ha blivit
gemenskap som vi kan erbjuda. Men det visar även på en
dåligt bemötta, blivit bollade mellan olika myndigheter och
stad där klyftorna har vidgats, där den sociala och ekono-
verksamheter. Men vi möter även människor som av olika
miska fattigdomen i allt större utsträckning leder till utsatt-
anledningar inte vill eller anser sig kunna söka hjälp via det
het och utanförskap. En stad där det långvariga ekonomiska
offentliga. Mest alarmerande är att allt fler människor som
biståndet fortsätter att öka och där den relativa barnfattig-
söker ekonomiskt stöd hos oss uttrycker självmordstankar.
domen är fortsatt hög i vissa stadsdelar.
Många mår redan dåligt psykiskt av andra anledningar och
den alltmer hårdnande ekonomiska pressen förstärker det
Ekonomi
Det ekonomiska biståndet har tyvärr utvecklats till någon
form av långvarig inkomstgaranti för många människor. Det
skyddsnät som var tänkt som ett tillfälligt stöd har alltså
förvandlats till en mer eller mindre permanent lösning för
många människor och allt för ofta drabbar det barnen.
Eftersom normen för det ekonomiska biståndet inte följer
De flesta som uttrycker tankar om självmord, upplever sig
ha blivit kränkta hos någon myndighet och det avvisandet
tillsammans med den psykiska ohälsan gör att tanken på
självmord uppstår. En del har ytterst konkreta tankar på hur
de kan ta sitt liv, medan andra uttrycker att det enda skälet
till att de fortsätter att leva är för deras barns skull.
med löneutvecklingen blir det uppenbart att skillnaden i
Att det övervägande antalet av våra besökare (43 procent)
ekonomiska förutsättningar mellan barn som försörjs ge-
är långvariga biståndsmottagare är inte förvånande på nå-
nom ekonomiskt bistånd och barn som lever i familjer där
got sätt. Mer anmärkningsvärt är att 5 procent av dem som
de vuxna har en arbetsinkomst blir allt mer markant.
söker vår hjälp inte har någon inkomst överhuvudtaget och
Till de mest utsatta hör ensamstående mödrar med
att de inte kan eller förmår sig att kontakta socialtjänsten.
minderåriga barn. De har en tydligt förhöjd risk för såväl
I sammanhanget är det värt att betona att i den grupp som
långvarig som upprepad fattigdom och andelen som haft
saknar inkomst ingår inte papperslösa och EU-migranter.
ekonomiskt bistånd under lång tid är ungefär dubbelt så
Två stora grupper som oftast helt saknar inkomst och som
hög som i befolkningen som helhet. Detta visar sig tydligt
generellt sett skulle kunna omfattas av begreppet ”absolut
i vår besöksstatistik där andelen kvinnor som under 2013
fattigdom” dvs människor som lever på en inkomst av högst
besökte oss för ekonomisamtal var 70 procent. Av dessa
1,25 dollar om dagen.
var 44 procent ensamstående med barn, vilket är en ökning
med 5 procent från förra året.
4
dåliga måendet och de ser med hopplöshet på sin situation.
Besökarna ansöker främst om hjälp till mat (45 procent)
samt kläder och skor (20 procent). Övervägande delen av
klädansökningarna handlar om barnkläder. Kläder är något
På detta sätt får dessa barn en möjlighet att efter somma-
som många familjer får prioritera bort då försörjningsstödet
ren komma tillbaka till skola och kamrater med berättelser
inte räcker till allt och då köper man hellre mat till barnen
om sina upplevelser.
istället för kläder. Samtidigt ser vi en tydlig tendens på att
socialtjänsten allt oftare avslår ansökan om basala behov,
framförallt kläder, barns fritidsaktiviteter samt träning och
Unga
rehabilitering.
Allt för många unga hamnar utanför, allt för tidigt. Den
Att människor söker sig till oss när de inte längre får önskat
bistånd via det offentliga ställer krav på oss att, i första
hand, agera ombud för den enskilda människans rätt och
att inte försöka ta över det offentligas ansvar. Detta är
troligtvis den största anledningen till att ansökningarna om
ekonomisk hjälp till hyra har minskat, då våra besökare
grupp som inte finns med i något sammanhang tenderar att
öka och därmed ökar också isoleringen och utanförskapet.
Vår erfarenhet är att tidiga upplevelser av övergivenhet och
svek från den närmaste vuxenvärlden och brist på nära
hållbara relationer är faktorer som får ungdomar att må
dåligt.
istället har fått hjälp att ansöka om ekonomiskt bistånd hos
Lika så är arbetsmarknaden och bristen på arbeten ett
socialtjänsten, eller att överklaga biståndbeslut. Därmed har
annat område som också skapar oro. Det är faktiskt så att
vi i större utsträckning kunnat använda våra ekonomiska
svek är lättare att bearbeta i ett samtalsrum än arbetslös-
medel till att bistå med mat, kläder, rehabilitering och till
het.
barns fritidsaktiviteter.
Det ungdomar väljer att prata om på vår samtalsmottagning
Vi anser att fritiden är oerhört viktig för barn och ungdomar
är; symtom på egen ohälsa (tex oro, nedstämdhet, stress,
och prioriterar detta i form av ekonomiska medel, läger och
sömnsvårigheter), relationsproblem till familjemedlemmar
aktiviteter. Som exempel har vi vår lägerverksamhet, som
och vänner, identitetsfrågor och existentiella funderingar,
tidigare år, genomförts under fem veckor. Sammanlagt har
bearbetning av trauman och förluster. Samtal om emotio-
cirka 340 besökare varit på lägergården och återkopplingen
nella och materiella brister i uppväxten är också vanligt
från besökarna är att de haft bra veckor. Av dessa var cirka
förekommande, många har vuxit upp med missbruk och
120 barn och ungdomar, företrädelsevis i åldrarna 2-15 år.
ohälsa i familjen. Många ungdomar har använt samtalstiden
5
till att tala om egna erfarenheter av destruktiva beteenden
hyresrätter för ekonomiskt svagare grupper, och främst i
såsom ätstörning, missbruk och självskadebeteende.
storstäderna där bostadsbristen är allra störst.
Från hösten 2013 har vi märkt av en ökning av antalet
Jourboende är ofta den primära insatsen som erbjuds och
ungdomar som tagit upp egna erfarenheter av droganvän-
som ska gälla under en begränsad tid, för de människor
dande. Det stämmer väl överens med våra ungdomsfältares
som befinner sig i en hemlöshetsprocess. Jourboenden har
iakttagelser då de ser en ökning av narkotika, främst använ-
också över tid organiserats och utvecklats till att bli ett för-
dandet av cannabis och ”spice”. Både narkotikaförsäljning-
sta steg i ett trappstegstänkande med uppförandekrav, som
en och hanteringen är mer öppen än tidigare. Vad gäller
exempelvis dokumenterad nykterhet för att erhålla ett mer
hasch är det inte bara mer förekommande i ungdomars
självständigt boende. Ur ett individperspektiv stämmer inte
nätverk än tidigare utan det är även mer accepterat.
jourboendets miljö, generella regler och uppförandekrav,
Det har också varit ovanligt många ungdomar som talat om
självskadebeteende och egen kroppslig ohälsa. Man kan
också se att det är ovanligt många som använt samtalstid
överens med individens egna önskemål. Något som kan
skapa allt för höga hinder för att komma vidare i hemlöshetsprocessen.
till att tala om sin sexuella identitet eller könsidentitet jäm-
Allt för ofta blir det så att man utvecklar ett svängdörrsbe-
fört med tidigare år. Oerhört alarmerande är att så många
teende mellan olika jourboenden av den enkla anledningen
som en femtedel av ungdomarna har talat om erfarenheter
att man inte vill eller kan inordna sig i ledet. Effekten av
av att ha blivit sexuellt utnyttjade.
detta kan i värsta fall bli ett tilltagande missbruk och ökad
psykisk sjuklighet samtidigt som chanserna att komma
Hemlöshet
tet samt personalens kunskap och fingertoppskänsla är oer-
Orsaken till hemlöshet och utestängning från bostadsmark-
hört viktig, men viktigast av allt är fler vägar till permanent
naden kan finnas på flera nivåer. Den kan vara strukturell,
självständigt boende.
institutionell och individuell. Frågan är därmed komplex.
Det behöver till exempel byggas fler bostäder, framförallt
6
vidare i en trappstegsmodell minskar. Jourboendets flexibili-
Hälften av våra nattgäster på Gatljuset har ett annat beviljat
boende som man av någon anledning inte kan eller vill sova
i. En orsak kan vara att boendet ifråga kräver drogfrihet vilket
dit där man tror att det finns försörjningsmöjligheter. Trots
man kan ha svårt att leva upp till. En annan anledning kan
att livet är mycket svårt i Göteborg är det ofta, utifrån ett
vara att miljön på det beviljade boendet upplevs otrygg och
försörjningsperspektiv, bättre här än i hemländerna. EU-
att man inte vågar sova där. För att komma till rätta med
medborgare har ett mycket stort behov av relevant och saklig
detta dubbla boende krävs ett gemensamt förhållningssätt
information om sina rättigheter och skyldigheter när de vistas
och fungerande uppföljningar från kommunens sida.
i vårt land, vilket vår verksamhet Crossroads bistår med.
Vad det gäller nattplatser kan vi för tillfället konstatera att
I sammanhanget är det nödvändigt att betona att det inte
det finns en viss överetablering av jourplatser i Göteborg. bara är EU-migranterna som behöver information. Även
Men samtidigt som vi ser en lägre beläggning nattetid kan
myndigheterna behöver ta till sig information om vad som
vi se en tydlig ökning av besökare under dag, kväll och
gäller. Tyvärr kan vi fortsatt konstatera att det finns bety-
helg. Den största anledningen är, enligt våra besökare, att
dande svårigheter vad det gäller myndigheters bemötande
vi utvecklat verksamheten mot ett mer aktivt dagcenter.
av EU-migranter. Konsekvensen blir bland annat att likabe-
Många av våra besökare har någon form av skyddat bo-
handlingsprincipen inte respekteras och EU-medborgare
ende, men kommer till oss för att ta del av den gemenskap
allt för ofta får olika bemötande från myndigheterna. Vi har
och de aktiviteter som vi erbjuder. Det är uppenbart att
även vid ett flertal tillfällen träffat på hjälpsökande som
det inte alltid räcker med att ha tillgång till en egen bostad.
skickats runt mellan Arbetsförmedlingen, Skatteverket och
Behovet av gemenskap och ett sammanhang att ingå i gör
vidare till Migrationsverket. Om kunskapen kring regelverket
att många söker sig till Gatljuset där man tillbringar större
för EU-migranter hade varit mer känd hos de olika myndig-
delen av dagen.
heterna hade mycket av detta kunnat undvikas.
Då antalet EU-migranter tenderar att öka kan vi bara kon-
EU-migranter
Vi ser även exempel på nya former av utsatthet. Vi ser att
Europa finns här i Göteborg – vi ser hur människor lämnar
sina hemländer och söker sig hit i förhoppning om att finna
jobb – men som istället hamnar i fattigdom och utanförskap.
Den europeiska krisen driver människor på flykt. När man
inte längre kan försörja sig själv och sin familj söker man sig
statera att man rör sig ut från storstäderna till mindre orter.
Detta medför problem för dessa mindre kommuner, inte
bara vad det gäller resurser, utan framförallt vad det gäller
kunskap om regler samt behov. Och samtidigt som alla
dessa fattiga och utsatta människor finns i alla våra städer
fortsätter diskussion mellan kommun och stat vilka som har
ansvaret.
7
Drottninggatan
Barn, unga och familj
Verksamheten Drottninggatan erbjuder information, rådgivning, stöd, samtal och gruppverksamhet för barn, unga och
familj.
Samtal unga och unga vuxna
Besöksstatistiken för 2013 motsvarar i stora drag de senaste årens. Totalsiffran på antalet genomförda samtal var
2 023 (2012: 2 065). Nybesöken var något färre jämfört
med förra året, 152 (jämfört med 165). Det var 108 ungdomar som var aktuella vid årsskiftet 2012/13 och fortsatte
under 2013, så under det senaste året har det varit 260
individer igång i samtalskontakt.
inverkade förstås på möjligheterna att erbjuda samtalstider,
Det totala antalet inbokade samtalstider var i år något fler
mellan september och december hade mottagningen 10
än 2012 (då 2 524, nu 2 616), men återbuden var å andra
procent färre bokningar än under motsvarande månader
sidan fler i år (22 procent av det totala antalet inbokade
2012.
Jan
Feb
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Total
Nybesök
13
18
12
15
13
13
2
19
12
11
15
9
152
Återbesök
197
191
207
209
217
118
30
138
121
125
123
15
15
6
10
7
4
0
14
4
7
9
225
224
225
234
237
135
32
171
137
143
147
49
49
66
68
78
50
6
40
51
44
50
274
273
291
302
315
185
38
211
188
187
197
Telefon
S:a kontakter
Återbud
S:a bokade samtal
Samtalsstatistik
8
tider, 2012: 19 procent). Höstens flytt till nya lokaler
100 1 776
4
95
113 2 023
42
593
155 2 616
Alla besöksslag, månadsindelade.
Mellan 101 och 132 ungdomar har varit aktuella i samtal under året (avstämning görs varje månadsskifte). Sett över hela året
har i snitt 115 ungdomar varit aktuella varje månad (2012: 101).
Antal aktuella ungdomar vid varje månadsskifte
Under året har 130 ungdomar avslutat sin samtalskontakt – att jämföra med att 150 ungdomar (och två föräldrar) har börjat
i samtal.
9
Summa
Andel %
5
12
8
27
11
38
25
20-22 år
38
18
56
37
23-25 år
34
9
43
28
över 26 år
1
1
<1
2
2
1
Kvinna
Man
14-16 år
7
17-19 år
Förälder/annan vuxen
Förälder
107
43
2
152
Kvinna
Man
Förälder
Summa
Andel %
27
30
57
3
17-19 år
305
36
341
18
20-22 år
473
107
580
30
23-25 år
683
186
869
45
43
30
73
4
8
8
<1
8
1 928
Summa
Nybesökarnas åldrar uppdelat på kön
Åldersfördelning nybesökare
16 år
över 26 år
Förälder/annan vuxen
Summa
Alla besök ålders- och könsuppdelade
10
1 531
389
Åldersfördelning samtliga besök
Väntetid
Akademihälsan, Bona Via med flera.
Mål om att väntetiden från det att man anmält sig till dess
De största förändringarna var att de kommunala ungdoms-
att man kontaktas på nytt för att erbjudas en nybesökstid är
mottagningarna hänvisat fler och att elevhälsan klart färre
sedan länge två veckor. Under 2013 har 61 procent av de
gånger jämfört med 2012.
nyanmälda blivit kontaktade inom denna tid (jfr 54 procent
2012) och 25 procent har kontaktats inom ytterligare en
nen som det har varit svårt att klara målet. Under hösten
Teman som unga använt samtalstiden
till under 2013
har, trots flytten, endast några enstaka ungdomar behövt
I stora drag handlar det om samma teman som tidigare
vänta längre än två veckor.
år: symtom på egen ohälsa (tex oro, nedstämdhet, stress,
vecka. Precis som under tidigare år är det under vårtermi-
Under 2013 har 184 ungdomar anmält sig för att börja i
samtal, i snitt fyra ungdomar i veckan. 60 procent av dem
anmälde sig under vårterminen.
sömnsvårigheter), relationsproblem till familjemedlemmar
och vänner, identitetsfrågor och existentiella funderingar,
bearbetning av trauman och förluster. Samtal om emotionella och materiella brister i uppväxten, många har vuxit
upp med missbruk och ohälsa i familjen. Många har använt
Hänvisningar
Även i år har flest ungdomar hittat till Göteborgs Stadsmission genom rekommendation av andra ungdomar (20
samtalstiden till att tala om egna erfarenheter av destruktiva
beteenden såsom ätstörning, missbruk och självskadebeteende.
procent av hänvisningarna), nästkommande grupp är
I den senaste sammanställningen, från hösten 2013, som
tipsade av andra ungdomsmottagningar (17 procent) och
gjorts över förekomsten av olika samtalsteman kan man se
därefter är det föräldrar eller andra närstående vuxna (13
en ökning av antalet ungdomar som tagit upp egna erfa-
procent). 18 ungdomar (9 procent) har hittat oss på nätet
renheter av droganvändande. Det har också varit ovanligt
och sjukvården har hänvisat lika många. 15 ungdomar är
många som talat om självskadebeteende. Fler än tidigare
”nygamla” – de har kommit åter efter att inte ha varit här
år, har talat om egen kroppslig ohälsa. Så många som en
under det senaste halvåret. Tolv har hänvisats av försam-
femtedel av ungdomarna har talat om erfarenheter av att ha
lingar och elevhälsan har hänvisat nio. Andra som hänvisat
blivit sexuellt utnyttjade. Man kan också se att det är ovan-
är psykologer och terapeuter runt om i stan, övriga avdel-
ligt många som använt samtalstid till att tala om sin sexuella
ningar inom Göteborgs Stadsmission, Arbetsförmedlingen,
identitet eller könsidentitet jämfört med tidigare år.
11
Samtal vuxna
och omställningen från yrkesliv till pension. Besökarna har
Under 2013 tog vi emot 250 personer (378 personer -
fått information om möjligheten till samtal via vår hemsida
2012) och hade 1 271 besök. Det är 486 färre besök än
eller annons i tidningen Gatljus.
2012. Detta motsvarar den minskade efterfrågan från Hälsan och arbetslivet om samtal för anställda på Sahlgrenska
universitetssjukhus (SU).
Vi tog emot fler nybesök (21-2013; 7-2012) av personer
som inte betalar någon egenavgift. Sammanlagt var det 31
personer som kom för psykoterapi och antalet besök är
Effekterna av det nya avtalet med ”Hälsan och arbetslivet”
samma som föregående år (235-2013; 230-2012). Det har
visade sig under året. Tidigare var vi ensamma utförare,
huvudsakligen varit individuell psykoterapi, men några par
men har nu delat uppdraget, att erbjuda samtal till SU-
har också kommit för familjerådgivning. Flera av besökarna
anställda med flera andra psykoterapimottagningar. Antalet
lider av psykisk ohälsa med ångest, depression och fobier,
nyanmälningar och besök minskade till hälften av det som
andra har själva haft ett beroende eller är anhöriga till någon
var under 2012. Vi tog emot 87 (194-2012) nybesök och
som har problem med alkohol/narkotika och vissa har varit
det totala antalet besök var 489 (1 000-2012). Avtalet
utsatta för våld i nära relationer. Men det har också handlat
med Hälsan och Arbetslivet är uppsagt och från årsskiftet
om ensamstående föräldrar som behövt stöd i sitt föräldra-
2013/2014 tar vi inte längre emot några nybesök.
skap, livskriser, stressrelaterad problematik eller personer
Vi har tagit emot något färre besök från människor som
som är drabbade av hiv.
själva betalar för psykoterapin/familjerådgivningen jämfört
Det var färre nybesök av personer som kom för själavårds-
med föregående år (124- 2013; 187 – 2012). De flesta
samtal, inom ramen för avtalet med Göteborgs Stift (7-2013;
besökarna kommer i kontakt med oss via vår hemsida, men
26-2012), men antalet besök var på samma nivå (244-
några är personer som först hänvisats från SU och sedan
2013; 251-2012). Ofta avsätts två samtalstimmar per besök
fortsatt terapin och själva betalat egenavgiften.
för själavårdssamtalen.
Vi har tagit emot 13 män över 60 år (varav sju nybesök),
Förutom det terapeutiska arbetet har vi också haft kurser/
som kommit för samtal inom ramen för anslaget från Ske-
föreläsningar och handledningsuppdrag. Antalet timmar
bostiftelsen, och antalet samtal ökade kraftigt jämfört med
som vi arbetat med detta är ungefär samma som föregå-
föregående år (171-2013; 89-2012). Bakgrunden till att
ende år (72 tim. – 2013; 81 tim. – 2012 ). Dessutom har en
männen sökt hjälp har bla varit ensamhet, kriser, sorg och
medarbetare varit ansvarig för att hålla retreat för personal
förluster, depression, relationsproblem, anhörigproblematik
inom Göteborgs Stadsmission (50 tim.).
Fördelning av antal besök
12
kommit till oss via diakoner, vårdcentraler etc eller så har de
Psykosocialt och ekonomiskt stöd
Till den inriktning på Drottninggatan som arbetar med
psykosocialt och ekonomiskt stöd kommer människor som
av olika anledningar är oförmögna till handlingar som skulle
innebära att de tar del av de rättigheter som de har i samhället. De lider ofta av psykisk ohälsa och kan inte ta tag i
sparande är för dem vi möter helt okänt eller helt omöjligt eftersom realiteten i verkligheten inte ser ut som den
norm socialtjänsten arbetar efter. Det kan också vara så
att den ekonomiska stressen många lever i försämrar den
kognitiva förmågan och de kan helt enkelt inte ta in den
kunskapen och informationen som eventuellt har getts.
sin situation. Dessa människor behöver ofta någon form av
Det kan även vara så att besökare är medvetna om hur
hjälp för stunden, men är ännu mera i behov av det ombud-
samhället och dess myndigheter fungerar men av olika an-
sarbete som kuratorerna bedriver.
ledningar inte vill vara en del av det eller behöver blotta sin
Vissa uppger att de inte vill vända sig till samhällets övriga
verksamheter såsom exempelvis socialtjänsten. De har
en erfarenhet av att ha blivit dåligt bemötta, blivit bollade
mellan olika myndigheter och verksamheter eller förstår
inte byråkratin som de uppfattar som krånglig. De hamnar
mellan stolarna, de har ingen tillit till att kunna få hjälp och
de känner sig kränkta.
ekonomi på det sättet. En del har hört mycket negativt om
socialtjänsten och är rädda för att gå dit, en del är rädda
för att bli kränkta då det redan känns jobbigt att behöva be
om hjälp, en del är rädda för att få avslag, eftersom socialtjänsten är deras sista utväg och om inte den kan hjälpa
är man rädd för vad som kommer hända hos Kronofogden
och vad man ska säga till sin hyresvärd för att i alla fall få
behålla bostaden. Då försöker man själv lösa situationen
Vi besöks av människor som inte har inkomst, eftersom de
och en del av dem kommer till oss och då har de inga
inte vet hur verksamheter och myndigheter arbetar. Som ett
inkomster. Många av dem uttrycker tankar om självmord
exempel kan socialtjänsten ”avstänga” personer från att få
då det känns så hopplöst att inte ens socialtjänsten kunde
försörjningsstöd under flera månader, eftersom de kräver
hjälpa dem.
och förutsätter ett sparande av pengar över lång tid. Detta
13
Fördelning antal besök och samtal
Fördelning stöd- och ekonomisamtal
Samtal vuxna
14
som handlar om ekonomi, vilket är en anledning till att siff-
Under 2013 har vi haft 5 061 stycken kontakter som inne-
ran ekonomisamtal är så stor. Om man räknar bort telefon-
fattar både ekonomisamtal och stödsamtal/bearbetande
samtalen och bara tittar på nybesök och återbesök så är
samtal. Dessa har skett både per telefon och som besök.
andelen ekonomisamtal 88 procent och andelen stödsamtal
92 procent av dessa kontakter är ekonomisamtal och
12 procent. Det vi kan se är att det har skett en ökning av
8 procent är stödsamtal. Vi har en stor andel telefonsamtal
ekonomisamtal och minskning av stödsamtal under 2013.
Andelen nybesök och återbesök för ekonomi- och stödsam-
6 procent. De som bor i annan kranskommun, såsom Möln-
tal för 2012 var 79 procent respektive 21 procent. Detta
dal, Partille, Ale, Landvetter är 5 procent. Om man tittar på
kan bland annat bero på att det har blivit ett tuffare klimat
församlingstillhörighet så ser det ungefär ut på samma sätt.
i samhället och en åtstramning från socialtjänsten då de
Boende i Angereds församling är 18 procent, Lundby försam-
avslår allt extra i större utsträckning. Många som söker hjälp
ling 17 procent och Bergsjöns församling 8 procent.
med ekonomin har dock stor psykisk ohälsa och skulle ha
behov av stödsamtal, men ekonomin är så eftersatt att man
prioriterar det framför egna samtalsbehov.
Av nybesöken är 50 procent ensamstående. 33 procent är
ensamstående med barn. 13 procent är par med barn och
4 procent är par utan barn. Sammanlagt har nybesöken 170
barn.
Ekonomisamtal
Majoriteten tar kontakt med oss själva, 79 procent. Andra vä-
Vi har haft 4 692 kontakter som handlat om ekonomi. Detta
gar som man kommer i kontakt med oss är via en diakon
innefattar både kontakter på telefon och besök. Under
4 procent, via anhörig 4 procent, genom annan avdelning
2013 har vi fört statistik på tre olika kategorier av besök.
inom Göteborgs Stadsmission 4 procent, via personligt
Nybesök, återbesök och drop in-besök. Nybesök är de
ombud 3 procent och via annan profession såsom kurator/
som besöker oss för första gången eller som ej varit aktuell
psykolog 3 procent och annan väg 2 procent. 9 procent av
hos oss på mer än ett år. Återbesök är de som besökt oss
nybesöken har kontakt med psykiatrin.
tidigare inom loppet av ett år. Drop in-besök kallas de som
kommer på vår jourtid. Nybesök utgör 18 procent, återbesöken utgör 51 procent och drop in-besöken utgör 31 pro-
Vilka söker?
cent. Vi har även haft en del obokade besök som kommit till
Andelen kvinnor som besöker oss i ekonomisamtal är
oss spontant utanför bokad tid eller jourtid under året.
70 procent och andelen män är 30 procent. Det ligger i stort
Av alla ekonomiska kontakter utgör de obokade besöken ca
4 procent. Nybesöken ligger i snitt per månad på samma
nivå som under 2012. Däremot har snittet på återbesöken
per månad ökat med ca 50 procent. Det kan bero på att
antalet gömda flyktingar som vi har kontakt med har ökat
och att en vakans tillsatts under hösten. Det kan även bero
på att vi arbetar mer långsiktigt och då träffar vi samma
personer mer regelbundet.
Telefonrådgivning utgör 58 procent av alla ekonomiska
kontakter. Telefonsamtalen kan se ut på flera olika sätt.
Det kan röra sig om en vanlig tidsbokning, men också om
vägledning, rådgivning, coachning och stöd då människor
befinner sig i kaosartade situationer.
Nybesök
sätt på samma nivå som förra året. (Kvinnor 69 procent och
män 31 procent.) Av kvinnorna är 44 procent ensamstående
med barn, vilket är en ökning med 5 procent från förra året.
Drygt hälften av de ensamstående kvinnorna med barn har
utländskt ursprung (54 procent) och en fjärdedel är svenskfödda (23 procent) och knappt en fjärdedel är gömda och
EU-medborgare (22 procent).
Om man tittar på alla ekonomiska kontakter, så ser fördelningen mellan utländskt ursprung, svensk, gömd flykting och
EU-medborgare ut på följande sätt. Utländskt ursprung
40 procent, svensk 24 procent, gömd flykting 33 procent och
EU-medborgare 3 procent. De gömda flyktingarna träffar
vi ofta en gång per månad och därmed kan dessa siffror bli
något missvisande, vilket man måste ha med i beräkningen.
De som besöker oss har alla en ekonomisk utsatthet på
något sätt. Den största andelen av våra besökare har försörj-
Antalet nybesök under 2013 är 351 stycken och ligger i
ningsstöd, 43 procent. Sjukersättning har 26 procent. Sedan
snitt på samma nivå som förra året. De utgör 18 procent av
finns det en variation av olika huvudinkomster. 5 procent har
besöken. Fördelningen mellan kvinnor och män ser ut som
ålderspension, 5 procent har enbart aktivitetsstöd, 4 procent
för samtliga ekonomiska kontakter. 73 procent kvinnor och
har föräldrapenning, 4 procent har lön, 2 procent har a-kassa
27 procent män. Fördelningen mellan svensk, utlandsfödd,
och 5 procent har ingen inkomst alls. I denna uträkning är
gömda och EU-medborgare ser lite annorlunda ut mellan
inte grupperna gömda flyktingar och EU-medborgare med-
nybesök och samtliga kontakter. 50 procent av nybesöken
räknade, då de ofta inte har någon inkomst alls.
har utländskt ursprung och 42 procent har svensk och
Det är anmärkningsvärt att 5 procent saknar inkomst helt och
8 procent är gömda flyktingar och EU-medborgare.
inte kan eller förmår sig till att kontakta socialtjänsten. Vår er-
Störst andel av nybesöken bor i Angered, 20 procent. Se-
farenhet är att det finns ett stort mörkertal av människor som
dan följer Lundby 17 procent, Östra Göteborg 13 procent,
inte har någon form av inkomst. Vi vet att de finns men de är
Majorna Linné 10 procent, Askim- Frölunda-Högsbo
inte inräknade i vår statistik. I detta mörkertal finns relativt
15
många vuxna barn som bor kvar hemma. De har ingen
6 procent av alla som ansöker om ekonomiskt bidrag har
inkomst och vill inte vända sig till myndigheter. Föräldrarna
kontakt med psykiatrin.
till dessa barn vänder sig dock till Rådgivningsbyrån och på
det sättet blir detta mörkertal tydligt.
Majoriteten av dem som besöker oss har tagit kontakt
Vad söker man till?
själva. Andra vägar som man kan komma i kontakt med
Det man främst ansöker om är mat, 45 procent av alla
oss är via andra professionella, andra avdelningar inom
ansökningar är mat. En av förklaringarna till att mat utgör
Göteborgs Stadsmission, via församlingar eller via någon
en så stor del är att gömda flyktingar kan få mat en gång/
vän eller anhörig.
månad. 67 procent av alla matansökningar är från gömda
flyktingar. Efter mat är det kläder och skor man ansöker om
mest, 20 procent av alla ansökningar. Mycket av klädan-
Kontaktvägar
Egen kontakt
sökningarna är för barnkläder. Barns fritidsaktiviteter utgör
87 %
6 procent. Rehabilitering är 6 procent av ansökningarna.
Rehabilitering kan vara bidrag till glasögon, ortopedtekniska
Genom andra professionella
(Ex. kurator, psykolog, personligt
ombud etc.)
17 %
Genom andra avdelningar inom
Göteborgs Stadsmission
4%
hyra eller hyresdel. Medicinansökningar utgör 4 procent av
Genom vän eller anhörig
2%
ansökningarna och elräkningar utgör 3 procent. 6 procent
Genom församling/kyrka
2%
har sökt hjälp hos oss för att göra fondansökningar.
skor, träningskort, aktivitet i rehabiliterande syfte mm. Enbart ansökningar till glasögon ligger runt 1,5 procent. 4 procent ansöker om bidrag till tandvård och 3 procent söker till
Om man jämför med år 2012 kan man se att vi har fått
De flesta av dem som besöker oss bor i Angered,
35 procent. Därefter kommer störst andel från Östra Göteborg, 17 procent och Lundby, 14 procent. De som bor i
Askim-Frölunda-Högsbo samt i Majorna- Linné ligger på 9
procent vardera. 3 procent kommer från annan kranskommun och övriga stadsdelar ligger på några procent vardera.
Vad man söker pengar till
16
en ökning av ansökningar till barns fritidsaktiviteter och
till rehabiliteringskostnader medan hyresansökningarna
har minskat. Vi tycker det är viktigt att barn ska få möjlighet att delta i fritidsaktiviteter och känna ett innanförskap
och därför hjälper vi gärna till med detta. Socialtjänstens
åtstramning kan vara en bidragande orsak till att man söker
andra vägar för att barnen ska kunna gå i simskola eller
spela fotboll.
När det gäller ansökningarna för mat, kläder, glasögon och
tandvård så ligger det på ungefär samma nivå som förra
året. Kläder är en sådan sak som många familjer får prioritera bort då försörjningsstödet inte räcker till allt och då
köper man hellre mat till barnen istället för kläder. Det kan
vara en orsak till att många söker hjälp till kläder hos oss.
En del som ansöker om glasögon och tandvård hos oss
söker vi istället externa fonder för. Det finns en speciell fond
som har det som inriktning. Därför ligger dessa ansökningar
troligtvis på samma nivå som förra året.
Människor som besöker oss har ofta bekymmer på en
mängd olika områden i livet så situationen kan vara ganska
komplex. I många samtal behöver man rådgivning och hjälp
i myndighetskontakten då man känner sig villrådig i hur
man ska gå tillväga. Vi ger psykosocialt stöd som är svårt
att mäta då det integreras i ekonomisamtalen. I vissa fall
ansöker personer om specifik hjälp i myndighetskontakten
från hela landet. 37 procent av brevansökningarna kommer
från andra professionella som ansöker för personen ifråga.
Om man jämför med våra andra besök är det en större andel av brevansökningarna där professionella tar kontakten.
eller annan rådgivning. Under 2013 var det 6 procent som
ansökte om hjälp med myndighetskontakter och rådgivning
av olika slag.
Stödsamtal/bearbetande samtal
Vi har haft 369 antal stödkontakter under 2013, vilket inne-
Barn
Många av dem som besöker oss har barn. De familjer som vi
haft kontakt med har totalt 1 133 barn. Eftersom vi registrerar återbesök och varje ny ansökan kan siffran vara något
missvisande då samma barn kan ha blivit registrerad flera
gånger. I barnfamiljerna finns det mellan 1-9 barn. De gömda
fattar både besök och telefonsamtal. I snitt ligger nybesöken på ungefär samma nivå som under 2012. Däremot har
återbesöken minskat med i snitt hälften per månad. Det kan
bla bero på att en del långa kontakter har avslutats, men
även att vi möter personer som behöver annan stödkontakt
tex psykolog eller alkoholterapeut. Då blir kontakterna kortare och vi hjälper personen vidare till annan instans. Vi har
familjerna som vi har kontakt med har sammanlagt 38 barn.
i snitt 19-22 pågående stödsamtal/bearbetande samtal per
Papperslösa
tal är kvinnor. 89 procent kvinnor och 11 procent män. Den
Den största andelen av dem som besöker Rådgivnings-
största andelen är ensamstående, 83 procent. 15 procent
byrån och uppger att de inte har någon inkomst alls, är
är ensamstående med barn.
gömda flyktingar. Under 2013 har vi haft kontakt med 112
gömda flyktingar. I snitt är det 58 personer per månad som
besöker oss. Sammantaget har antalet ökat sedan 2012
då vi hade kontakt med 72 familjer, men snittet per månad
ligger ungefär på samma nivå. 46 procent av de gömda var
hos oss första gången under 2013. 54procent var återbesök. Fördelningen mellan nybesök och återbesök är i stort
samma som 2012.
månad. Det är något färre än under 2012.
Majoriteten av dem som går i stödsamtal/bearbetande sam-
De flesta tar kontakt med oss själva, 67 procent. 25 procent
kommer via andra avdelningar inom Göteborgs Stadsmission och 5 procent kommer via andra professionella.
I samtalen tas olika problematiker upp. Depression, ångest
och annan psykisk ohälsa utgör 46 procent, relationer
35 procent, ensamhetsproblematik 22 procent, missbruk
11 procent, kris och trauma 9 procent och konflikter 8 procent, sorg 5 procent och suicid 4 procent. Om man jämför
med år 2012 kan man se att ensamhetsproblematiken har
Brevansökan
Vi tog emot 110 stycken brevansökningar 2013. 17 procent
kommer från boende utanför Göteborgs kommun och då
ökat och krisproblematiken har minskat något. Eftersom det
ofta rör sig om komplexa situationer och då många bekymmer går i varandra kan det vara svårt att mäta fullt ut.
17
Julhjälp fördelat på antal personer
Julhjälp
2013 hjälpte vi 113 familjer med julbidrag. Av dessa var
58 procent ensamstående med barn. De familjer som fått
julbidrag har tillsammans 183 barn. 59 procent av de hushåll som fick julbidrag har försörjningsstöd. Antalet familjer
som fått julbidrag har minskat från 2012 då vi hjälpte 143
familjer. Däremot har fler familjer fått julhjälp på andra sätt.
94 familjer har fått julhjälp från en annan familj i form av en
julönskelista. Denna typ av hjälp som erbjuds har tredubblats jämfört med 2012. 212 barn blev berörda av julhjälpen
från julönskelistan. Gensvaret från familjer och företag
som vill hjälpa andra till jul har varit stort. Antalet familjer
som fått skänkta julklappar har också ökat. 263 familjer
fick hjälp med julklappar, specialanpassade, rikligt fyllda,
julklappspåsar, vilket är en ökning med 45 procent från år
2012.
år. Det centrala läget, uppmärksamhet i media samt det
faktum att verksamheten byggt upp en organisation där en
person är ansvarig för ett kvalitativt arbete är betydelsefullt.
Detta i kombination med att vi i år har uppmärksammat en
mättnad/överflöd av egen konsumtion i samhället. Viljan att
hjälpa sina medmänniskor har ökat lavinartat. Uppskattningsvis har antalet julklappar och presentkort som lämnats
in ökat fem gånger jämfört med föregående år. Flera
arbetsgrupper har gått samman för att tillsammans bidra till
julhjälpen. Vidare kan vi i år se att många föräldrar har gjort
det pedagogiskt för sina barn, där de har fått vara delaktiga
vid inköpen samt överlämningen. Generositeten bland göteborgare har följaktligen varit mycket stor. Det har således
närmat sig den gräns där vi, inom befintlig organisation och
fysiskt utrymme, haft möjlighet att hantera flödet. På olika
sätt har hela verksamheten hjälp till i arbetet. Vi behöver se
över processerna för att till kommande jul om möjligt kunna
Veckan före jul anordnade vi själva ett julbord för de ung-
möta fler samt även viljan att hjälpa från göteborgarna. De
domar ungdomsfältarna arbetar med. Söndagen före jul
julklappar som inte kunde delas ut, vilket var många, kom-
fick 172 besökare möjlighet att gå ombord på Stena Line
mer att delas ut löpande under året samt vid kommande
för julbord och på julafton bjöds 73 familjer till julbord på
julhjälp.
Biljardpalatset.
De som sökt julhjälp kommer i stora drag från samma områden som alla våra besökare. Angered 40 procent, Östra
Göteborg 25 procent och Lundby 17 procent. Andelen
Varje år anordnar vi läger under sommaren. Under fem
julansökningar från boende i Angered och Lundby har ökat
sommarveckor får flera av våra besökare, tillsammans med
från 2012, medan ansökningar från Östra Göteborg, Västra
trygga ledare, uppleva en härlig semester i den svenska
Hisingen har minskat något.
naturen. Våra besökare har varit på lägergården allt från en
Det var 127 timmars volontär- och frivilligarbete i samband
med julhjälpen.
2013 års julhjälp ökade drastiskt jämfört med tidigare
18
Läger
dagsutflykt upp till en vecka, beroende på hur behoven har
sett ut. Barn, ungdomar, familjer, äldre, personer med en
fd missbruksproblematik samt personer med funktionsnedsättning har samlats för att delta frivilligt och efter förmåga
i de aktiviteter som
erbjudits.
Hur innehållet har sett
ut och vilka som deltagit
har varierat mellan de
olika veckorna. För
många barn har lägervistelsen inneburit ett
härligt sommarminne att
berätta om vid skolstart.
Att ge barn och ungdomar en naturupplevelse,
möjlighet att knyta nya
vänskapsband och att
vara med sina föräldrar i
en trygg miljö, är några
av syftena med läger.
Fördelning läger och aktiviteter fördelat på antal personer
Hälsa och friskvård har
varit viktiga inslag under vistelsen. De flesta aktiviteterna
barn och ungdomar, företrädelsevis i åldrarna 2-15 år.
har varit förlagda utomhus, till exempel kunnat få lära sig att
simma, dansa, paddla kanot och cykla eller gå på skattjakt.
Det har även getts möjlighet att till exempel läsa, spela spel,
Aktiviteter
pyssla och måla.
Huset på Vrångö har under 166 dagar använts av 31 hus-
Lägerverksamhet har under 2013, som tidigare år, genom-
håll där 16 stycken varit familjer, där det funnits 35 stycken
förts under fem veckor. Sammanlagt har cirka 340 besöka-
barn. 15 av hushållen har varit ensamstående vuxna. Vidare
re varit på lägergården och återkopplingen från besökarna
har huset lånats av sex olika verksamheter för planeringsda-
är att de haft bra veckor. Av dessa har det varit cirka 120
gar.
En dag i veckan är huset tomt, så att volontärerna skall
kunna iordningställa för nya gäster. En besökare hjälper
frivilligt, och efter förmåga, till med diverse sysslor vad gäller
husets skötsel.
I samarbete med Liseberg har vi delat ut 200 stycken Lisebergsbiljetter, entrébiljetter och åkpass, enligt följande: Av
dem som har fått biljetter är 143 stycken barn och ungdomar samt 57 vuxna för aktivitet tillsammans med sina barn.
52 av de 143 barnen var ungdomar, 15 år eller äldre. Vid
39 av de 63 tillfällena grundade sig beslutet på ekonomiska
skäl och vid 23 tillfällen på psykosociala skäl. Vid ett tillfälle
angavs såväl ekonomiska som sociala skäl till beslutet.
Under året har det varit fokus på att öka spridningen på de
biljetter till Frölundas hemmamatcher, som har delats ut,
vilket har lyckats väl. Sammanlagt har 270 biljetter delats ut
(15 biljetter till 18 tillfällen).
Ett par gånger under året har vi anordnat aktiviteter för våra
besökare, vilka har varit bowling, lek- och bushuset, Universeum, Åbybadet, Slottsskogen, skärgården med bad och
grillning samt Borås djurpark. Sammanlagt har 13 vuxna
och 20 barn deltagit i aktiviteterna.
19
Antal ungdomar på fält uppdelat på månad och kön
Förebyggande och uppsökande
ungdomsarbete
Antalet ungdomar som vi träffar varje dag och kväll då vi
arbetar uppsökande i fält räknas. De ungdomar som vi träffar befinner sig ofta i riskmiljöer. Definitionen av en riskmiljö
för ungdomar är ”en offentlig miljö med risk att utsättas
Under året har vi varit koncentrerade i ett område, Centrum,
och områdena har framförallt varit Nordstan, Centralstationen, Brunnsparken, Operan och parken bredvid Operan,
gator utanför Nordstan, parkeringshuset i Nordstan samt
Vasaparken.
för våld, narkotika, alkohol eller ohälsosamma relationer till
Arbetet med ungdomar har även bedrivits individuellt och
äldre personer”. Sammanfattningsvis kan konstateras att
i grupp. Under våren träffades en grupp med ungdomar
vi träffade fler ungdomar i fält 2013 än 2012 samt att vi
regelbundet varje vecka med olika teman som grund. Vi
båda åren träffade något fler tjejer än killar. 2013 träffade
hade bjudit in ett 15-tal ungdomar varav cirka fem personer
vi 2 835 ungdomar och under 2012 var motsvarande antal
deltog varje gång. Gruppen träffades tolv gånger med tema
ungdomar 2 368. En anledning till att vi träffade betydligt
som respekt, vänskap, mobbing, alkohol, tobak, droger,
fler ungdomar 2013 än 2012 är att vi arbetade kontinuerligt
självkänsla, självförtroende, kärlek, sex och relationer.
under sommaren då vi arbetade med en sommarvikarie.
Vidare har en del arbete genomförts på individnivå där 42
Av de 2 835 ungdomar vi träffade 2013 var 47 procent
stycken ungdomar har haft kontakt vid 304 tillfällen (jämfört
killar (1 345 stycken) och 53 procent tjejer (1 490 stycken).
med 26 ungdomar vid 167 tillfällen år 2012). Hjälpen har
I figuren ovan synliggörs att vi träffat minst ungdomar i
bestått av att, på ungdomens uppdrag, tex vara ett stöd i
augusti och december. Nedgången de månaderna beror
kontakten med myndigheter, sjukvård och psykiatri, sys-
främst på organisatoriska orsaker så som semestrar och
selsättning, hälsa- och fritid samt anhöriga.
ledighet. I samma tabell syns också att vi träffat något färre
ungdomar andra halvåret än det första.
Vanligtvis arbetar vi med uppsökande arbete (fält) tre dagar
20
per vecka: måndag, tisdag, onsdag och var tredje fredag.
Gatljuset
Till vår dagcentral och övernattning Gatljuset kommer dagli-
Då Gatljuset är en lågtröskelverksamhet möter vi en stor
gen 40 till 60 personer. Nattetid erbjuder vi elva sängplatser.
del människor som lever i ett aktivt missbruk och är hos
Vi tar emot både män och kvinnor. Sängplatserna utnyttjas
oss i påverkat tillstånd. Det är mycket blandmissbruk som
både natt och dag, vilket innebär att vi under ett dygn erbju-
förekommer vilket betyder att man helt enkelt blandar olika
der sängplatser till 22 personer. De flesta av våra besökare
narkotikapreparat med alkohol och andra droger. Alkohol,
är missbrukare, men många lider också av någon form av
amfetamin och hasch är de vanligast förekommande dro-
psykisk ohälsa. Flera av våra besökare har ingen kontakt
gerna hos våra gäster.
med det offentliga och/eller anser sig inte ha fått den önskade hjälpen hos myndigheter och institutioner. Målgruppen
ifråga är den kanske mest utsatta och utåtagerande grupp
som man möter i socialt arbete.
Vi ser att modellen ”Reparativ rättvisa” som infördes under
2012 i kombination med mycket bemötandediskussioner
i personalgruppen har lett till att antalet incidenter och
avvisningar minskat oerhört. Modellen bygger på att om en
besökare bryter mot några av våra få, men tydliga regler så
Behovet av en mötesplats
blir man avvisad i stunden och tvingas lämna Gatljuset, men
Vi såg under året ett tydligt behov hos våra gäster att ha
medarbetare och/eller enhetschef (i de fall där besökare och
tillgång till en mötesplats dag och kvällstid för att vila,
gäst hamnat i konflikt). Syftet med metoden är att skapa en
umgås, samt aktivera sig. Många av dem vi möter befinner
jämn maktbalans där gästen får återberätta händelsen och
sig inte bara i en stor utsatthet utan även i en ensamhet
hur man uppfattade den. Man får därmed sin sida av saken
där avsaknaden från familj och riktiga vänner är stor. Därför
prövad av en objektiv part, på samma gång som berörd per-
fyller Gatljuset en viktig funktion i människors liv, inte minst
sonal får berätta för gästen hur denne upplevde situationen.
man är välkommen åter på ett samtal ihop med berörda
under årets högtider.
Under det gångna året tog vi ytterligare fasta på teorin om
att känslan av sammanhang är en viktig del i varje människas liv och började därför att arbeta mer aktivt med
brukarinflytande och delaktighet. Vi införde ett mycket
uppskattat brukarråd som hölls ett par gånger per termin.
Efterfrågan av aktiviteter var stor från delar av våra besökare
vilket resulterade i att vi genomförde en rad aktiviteter under
Dagverksamheten
Personligt ombud
Under 2013 minskade vi antal Personliga ombud (PO) från
två till en tjänst eftersom det framgångsrika arbete som
bedrevs under 2012 resulterade i ett minskat behov.
året. Några exempel är trubadurlördag, nyårsfirande samt
Rollen som personligt ombud definierar vi som en nyckel-
att besökare och personal tillbringade några dagar på vårt
person utifrån ”Housing First”- modellen där man poäng-
sommarläger, vilket var mycket uppskattat.
terar att behovet av ett team kring varje person som lever
i hemlöshet är stort och att teamet som består av olika
21
professioner kompletterar varandra till stöd för den enskilde.
Nyckelpersonen är spindeln i nätet som håller samman teamet och även fungerar som nyckelperson gentemot myndigheter och andra parter som finns i periferin kring klienten.
Fältarbete
Under 2013 återupptog Gatljuset fältarbetet i samverkan
med Göteborgs stad samt Räddningsmissionen. Fältarbetet består i att två medarbetare arbetar dag och kväll/natt
Under året arbetade PO med 54 ärenden. 36 av dessa
där de under sina kvälls/natt pass 14.00-01.00 belägger
avslutades då målet uppnåtts exempelvis genom ett eget
stadens akutplatser.
boende och klienten själv uppsöker inte längre PO eller då
PO anser att han/hon inte kan ge personen rätt stöd. Det
kan i sistnämnda fall handla om svåra juridiska ärenden där
annan kompetens behövs.
Siffror avseende antal ärenden varierar då det ibland kan
De dagar de arbetar dagtid arbetar de uppsökande och
fungerar även som en konsultativ enhet som på allmänhetens förfrågan kan bistå med råd och konsultation i hur
man bäst bemöter hemlösa och/eller hemlöshet. Fältarbetet
finansieras helt via medel från Göteborgs stad.
vara svårt att definiera ett ärende som avslutat eller pågående. Ibland upplever man som PO att målet är uppfyllt och
därmed att ärendet avslutat medan brukaren i själva verket
NATTverksamheten
har ytterligare behov som gör att man fortsätter att söka upp
Nattsiffror och antal bäddar
PO för ytterligare stöd i olika frågor. Det vi kan konstatera är
att uppbyggda relationer mellan PO och brukare ofta lever
Med ”Natt dörr” avses de gäster som kom till vår dörr under
kvar långt efter att det huvudsakliga målet, alltså det mål
natten och önskade en plats, medan ”Dag inbokad” avser
man söker kontakt med PO i första skedet uppnåtts.
dem som kom till Gatljuset under dagen för att boka sin
nattplats. Det framgår tydligt att majoriteten av våra besökare bokar sin plats redan under dagen.
Beläggningen gick stadigt neråt under 2013. Orsaken till
detta var att vi från och med 1 juni återgick till att endast ha
fyra platser reserverade för EU-migranter som ville boka in
Kostnadsfri service på Gatljuset
sig. Dessa fyra platser var tillgängliga fram till november då
•
Tvättstuga
Två tvättmaskiner samt två torktumlare som man
bokar och ansvarar för själv. Om gästen önskar
stöd från personalen med sin tvättning kan man
få det.
Bräcke öppnade sina nattplatser. Som mest hade vi 18 bäd-
Datorstation
Där man bokar sin datortid och kan använda internet och olika program.
haft en nattbeläggning på 9,6 män i snitt per natt och
Frisör
En gång i månaden finns det en frisör på Gatljuset
för dem som önskar en klippning.
De kvinnor som vi möter far mycket illa i den miljön de lever
•
•
•
•
Caféservice
Frukost, lunch, fika och kvällsmat finns att tillgå för
en symbolisk summa. Vi serverar cirka 30 luncher
varje dag.
•
Säng att vila i dagtid
Möjlighet för den som önskar att vila under dagen.
•
Aktiviteter
På våra besökares förslag genomför vi olika aktiviteter. Vi har gemensamma städdagar och våra
gäster har möjlighet att ansvara för vårt klädförråd.
•
22
Fotvård
En gång i månaden finns det en fotvårdsspecialist
på Gatljuset som gästerna kan boka en tid hos.
Personligt ombud
Önskar man hjälp med en långsiktig planering
med sin boendefråga finns det personliga ombud
på Gatljuset som bistår med detta.
dar under 2013, men från årsskiftet 2013/2014 har vi dragit
ner till elva bäddar.
Ser man ur ett genusperspektiv har Gatljuset under 2013
endast 1,2 i snitt kvinnor per natt. Dessa siffror talar tydligt
för det faktum att vi i vår nattverksamhet möter främst män.
i, då kvinnorna automatiskt hamnar i ett underläge i jakten
på droger. Vi har under året fört diskussioner om hur vi
på bästa sätt skyddar våra kvinnliga gäster. Ett led i detta
arbete är att vi skapat enkelrum för kvinnor och placerat
dessa rum i närhet av vårt personalutrymme.
Varför söker man nattplats på Gatljuset?
•
Biståndsplaceringar på andra boenden/akutboenden
i staden
Den utan tvekan största gruppen består av dem
som redan har ett boende beviljat av socialtjänsten,
men som av olika anledningar inte kan sova där. Den
gruppen står ensam för hälften av platserna hos oss.
Orsaken till varför man inte sover i det beviljade boende
varierar. Det kan vara att man tagit återfall och därför
inte kommer in på sitt nyktra/drogfria boende, det hän-
der även att miljön på det biståndsbedömda boendet är
hotfull och att man helt enkelt inte vågar vara där.
•
Problem med myndighetskontakter
Det om personer som hyser ett agg gentemot myndig-
•
Biståndsplacerad på Gatljuset
Personer som ibland placeras på Gatljuset av handläggare då det inte finns några lediga biståndsplatser i de
upphandlade verksamheterna.
heter och därför av olika anledningar inte vill ha någon
hjälp från socialtjänsten. Vilket innebär att det är en
mycket svår grupp att arbeta med. De flesta i denna
•
•
EU-migranter
grupp sover mer ute än inne. För att nå dessa perso-
I december 2012 märkte vi en stor ökning av EU-migranter
ner arbetar vi aktivt på att bygga relationer och skapa
från framför allt Rumänien. Dessa personer hade tidigare
förtroende för att på ett långsiktigt plan kunna bygga
bott i bilar, tält eller utomhus, men på grund av kylan sökte
en bro till socialtjänsten. Vårt Personliga ombud jobbar
de sig till Gatljuset. Vi bestämde oss då för att göra en
aktivt med denna grupp.
punktinsats under de kalla månaderna och boendet utö-
Boendelösning på gång
kade sina sängplatser från 12 till 18 platser.
Personer som ofta har tillfälliga boendelösningar, man
Sängplatserna utnyttjades dag och natt, vilket gjorde att 36
kan ha varit inneboende hos vänner och bekanta och
personer sov där varje dygn. Trots detta tvingades vi neka
blivit utkörda, man kan stå i väntan på en flytt till annan
cirka åtta personer boende varje dygn, även om vi var väl
ort eller lägenhet men behöver någonstans att sova
medvetna om att det inte fanns någon annan verksam-
under tiden. Eller så saknar man, enligt socialtjänsten,
het som öppnade dörren för dem. Den övervägande delen
skäl för att kunna få bistånd, samtidigt som personen
av våra sängplatser upptogs därmed av EU-migranter. På
ifråga inte löser situationen på egen hand.
samma sätt blev EU-migranterna den övervägande största
Tillhörande annan kommun
Dessa personer har en önskan att vara i Göteborg, men
gruppen som besökte vår dagverksamhet för värme och
basala behov som dusch, kläder och mat.
då de tillhör annan kommun har de inte rätt till bistånd
De allra flesta kom från Rumänien men vi mötte även
i Göteborg. Vi erbjuder ofta dessa personer någon
människor från Bosnien, Polen, Ungern och Bulgarien.
enstaka natt och hänvisar sedan vidare till respektive
30 procent av besökarna var kvinnor. Detta var en delvis
hemkommun.
ny grupp av migranter som vi inte hade mött tidigare. Den
överväldigande majoriteten saknade både utbildning, doku-
23
menterad arbetslivserfarenhet samt språkkunskaper. De ville
18 till 14, varav två enkelrumsplatser var reserverade för
oftast inte ha någon kontakt med Crossroads utan deras
kvinnor och fyra platser reserverades för EU-migranter som
enda önskemål var att få ett arbete. Eftersom språkkunska-
Crossroads förfogade över.
perna var bristfälliga hos denna nya grupp anställde vi en
rumänsktalande socialarbetare som fick leda arbetet med
dessa nya besökare.
ter och vi bestämde oss därför för att ta upp frågan med
politikerna och där visa på att den situation som rått under
Det stora trycket på sängplatser innebar samtidigt att
vintern skapade onödig konkurrens och konflikter mellan
Gatljusets vanliga gäster – de hemlösa göteborgarna – hade
hemlösa EU-migranter och stadens hemlösa. Det var ingen
svårt att få boende på Gatljuset och de gav även uttryck
tvekan om att dessa två grupper hade olika behov och var
för att de kände sig undanskuffade från dagverksamheten.
hemlösa av olika skäl och att det därför krävs olika metoder
Rätt snart kunde vi konstatera att de skilda behoven samt
och lösningar.
konkurrensen om platser skapade konflikter mellan de båda
grupperna. Samtidigt är det viktigt att betona att dessa två
vitt skilda gruppers behov är olika.
Vi påpekade även att frågan var brådskande eftersom det
om några månader på nytt var vinter i Göteborg. Behovet
fanns även med som första punkt i vår rapport om EU-
Men eftersom den kalla vintern inte ville släppa sitt grepp
migranter som släpptes efter sommaren. Ansvarigt kommu-
om Göteborg och att EU-migranterna inte var välkomna till
nalråd agerade snabbt och resultatet blev att ett avtal enligt
något annat boende och/eller daglokal valde vi att fortsätta
IOP (Idéburet och Offentligt Partnerskap) arbetades fram.
att erbjuda en sängplats fram till juni månad då vi återgick
Från mitten av november 2013 till sista juni 2014 erbjuds
till att fokusera på vår ursprungliga målgrupp, personer med
EU-migranter 25 sängplatser hos Bräcke diakoni samt en
beroendeproblematik och/eller psykisk ohälsa och som lever
dagverksamhet hos Frälsningsarmén på Allégatan. Stads-
i hemlöshet. Ett informationsmöte för EU-migranterna ägde
missionen/Crossroads koordinerade nattplatserna. Verksam-
rum den 21 maj då vi informerade om förändringen. Som ett
heten finansieras av Göteborgs stad.
resultat av detta minskade vi även antalet sängplatser från
24
Vintern hade visat på behovet av ett boende för EU-migran-
crossroads Göteborg
Projektet vänder sig till EU-medborgare och tredjelands-
484 unika besökare från 40 olika länder som genomfört
medborgare med permanent uppehållstillstånd från annat
4 658 besök. De flesta av våra besökare kommer via
EU-land som uppehåller sig i Göteborg och som är hemlösa
krisländerna Spanien 40 procent, Italien 38 procent och
och/eller arbetssökande. Projektets övergripande målsätt-
Grekland 6 procent.
ning på individnivå är att underlätta för EU-migranter i
ekonomiskt och socialt utanförskap att ta egna, avgörande
beslut om sin livssituation baserat på relevant och korrekt
information om svenska samhällsförhållanden och sina egna
förutsättningar och möjligheter.
Crossroads har från starten av projektet november 2012 haft
Diagrammet visar att 24 procent av våra besökare är kvinnor
respektive 76 procent män. För familjer där en av familjemedlemmarna migrerar är det praxis att arbeta i något
annat EU land. Man väljer att pendla fram och tillbaka till sitt
hemland. Det bör följaktligen påverka situationen för dessa
familjer. Många lämnar sina barn under perioder med äldre
Fördelning man, kvinna samt åldersgrupp
25
släktingar. Övervägande delen av de EU/EES-migranter vi
finna nya möjligheter. Det handlar oftast om yngre högutbil-
möter på Crossroads är 25-40 år.
dade män och vår bedömning är att det berör cirka
6 procent av den totala gruppen av hemlösa EU-migranter.
Våra besökare
Från Kroatien, som blev medlem i EU i juli 2013, kom under
hösten 4 procent av våra besökare.
49 procent av våra besökare kommer från Rumänien och
många av dem har tidigare arbetat i Italien, vilket kan bero
på språklikhet mellan rumänska och italienska. De flesta
Tredjelandsmedborgare
rumäner önskar bashjälp/övernattning och är inte särskilt
En växande grupp av tredjelandsmedborgare med uppe-
intresserad av övrig hjälp såsom myndighetskontakter,
hållstillstånd i ett annat EU-land kommer via Spanien, Italien
jobbsökande och svenskundervisning. Detta beror på att
eller Frankrike. Den ekonomiska krisen i södra Europa har
man i regel inte har som avsikt att etablera sig i Sverige
drabbat tredjelandsmedborgare hårt och många har blivit av
utan man är här för att ordna någon form av inkomst för att
med sina jobb. Tredjelandsmedborgare uppgår i dag till
skicka hem. Man tillbringar en tid i Göteborg, för att sedan
11 procent av våra besökare och vi förväntar oss att den
återvända till sitt hemland. Under jul var det många från
siffran skall öka ytterligare. Den enskilt största gruppen
den rumänska gruppen som reste hem och när man kom
kommer från Nigeria.
tillbaka hade man fler personer med sig.
Tredjelandsmedborgarna kan i regel bra engelska vilket un-
Majoriteten av rumänerna vi möter har tidigare varit i andra
derlättar i integreringen i det svenska samhället. Många av
EU-länder främst Italien och Spanien. På grund av att de
de tredjelandsmedborgare vi möter visar också stort intresse
flesta saknar utbildning och inte kan kommunicera på eng-
av att lära sig det svenska språket för att öka chanserna till
elska har de små eller inga chanser att få ett jobb i Sverige,
arbete.
vilket hänvisar dem till företrädesvis tiggeri.
16 procent av våra besökare kommer från olika Östraeuropeiska länder så som Bulgarien, Lettland, Litauen, Ukraina.
26
Vad gör vi?
Under hösten 2013 kom folk från Spanien som på grund
Mycket av vårt arbete sker till stor del som individuell rådgiv-
av den finansiella krisen har sökt sig till andra länder för att
ning. Informationen anpassas utifrån den hjälpsökandes
önskemål för att stärka individens möjligheter och förhindra
Många av dem som lever på gatan erbjuds härmed en chans
social utestängning.
att äta en stadig frukost. Många väljer att inte äta mitt på da-
Processen kring att söka ett jobb i Sverige skiljer sig en del
från hur vissa av dem som besöker oss är vana vid. Jobbsö-
gen då de anser att det är då de tjänar sina pengar och kan
inte lämna sin plats där de tigger, för då blir de av med den.
kandet är formaliserat här och kräver i princip en introduk-
Svenska kyrkans diakoner är ofta i kontakt med oss, då man
tion för att personen skall ha en möjlighet att nå fram till
som EU-medborgare i nöd gärna uppsöker en kyrka. Vi har
arbetsgivaren. Här blir skrivandet av CV samt en genomgång
vid ett flertal gånger undervisat diakoner i EU-rätt, då den
av personens arbetslivserfarenhet viktig för att lotsa fram till
enskilde diakonen sällan har någon erfarenhet av rätten
aktuella jobbansökningar.
kring den fria rörligheten, men känner en stor frustration
Den låga utbildningsnivån på många av dem vi träffar blir till
kring vad de kan göra för att hjälpa målgruppen.
ett hinder för att etablera sig i Sverige. 55 procent har inte
fullföljt gymnasieutbildning och har därför svårt att konkurrera med andra arbetssökande. 35 procent har yrkesutbild-
Det internationella arbetet
ning inom byggnadsbranschen, restaurang eller transportyr-
I strävan att upprätthålla en kraftfull verksamhet samarbetar
ken och 10 procent har högskoleutbildning. Arbetssökande
Crossroads Göteborg med ett flertal organisationer i Europa.
med högskoleutbildning kan få bra hjälp av Arbetsförmed-
Detta nätverk av organisationer samverkar i syfte att styrka
lingen samt via olika projekt som arbetar med integrations-
sin samlade kompetens. Men också för att gemensamt
frågor. 42 procent av våra besökare är aktiva arbetssökande
kunna vara ett kraftfullt nätverk som ska bistå utsatta EU-
och många är inskrivna på Arbetsförmedlingen i Göteborg.
migranter samt kunna påverka samhällets politiska organ till
Behovet att lära sig svenska är också stort. 23 procent
deltar i vår svenskundervisning. Kroatiska och Nigerianska
medborgare är dem som till största delen deltar i undervis-
att föra frågor kring EU-migranternas situation upp på den
politiska agendan. AIRE center, EU Rights Clinic, Feantsa,
Eurodiakonia.
ningen. Innan man får ett jobb eller personnummer är man
inte berättigad till SFI, vilket innebär att man måste betala
sin undervisning i svenska själv, vilket många inte har råd
med.
Sjukvård
Många av dem vi möter har inte någon sjukförsäkring och
är därmed hänvisade att betala sin sjukvård själva. Detta
Det finns ett stort behov av information angående person-
medför att den sjukvård man söker är av akut karaktär
nummer, samt hur det svenska systemet fungerar och vilka
och resulterar i en räkning man inte kan betala. Obetalda
rättigheter man har som EU-medborgare. I de fall där man
räkningar leder senare till att man hamnar hos Kronofogden
finner ett arbete hjälper vi till så att man på laglig väg kan
och därmed har man ingen möjlighet att ta sig in på den
utföra detta arbete.
ordinarie bostadsmarknaden. Den 1 juli infördes lagen om
Vi erbjuder visst basalt stöd och i dagsläget är det frukost.
vård för papperslösa, vilket i praktiken innebär att EU-mig-
27
ranter utan sjukförsäkring nu är den enda grupp som inte
har rätt till subventionerad vård.
Vi har fått indikationer på att några trots allt får vård men att
den är ytterst begränsad. Vårdcentralen för hemlösa i Göteborg, hjälper till med enklare sjukdomar så som infektioner.
I mer komplicerade fall innebär det vanligtvis att man undersöks för att sedan hänvisas till sitt hemland. En person från
Rumänien får då problem eftersom sjukvården i Rumänien
är korrumperad med ett system av mutor och personerna vi
möter har inte ekonomiska medel till detta.
Boendesituationen
Boendesituationen är ett ständigt problem för målgruppen. Detta gäller både de mest utsatta och de med bättre
förutsättningar. Tredjelandsmedborgare har ofta ett större
nätverk i Sverige vilket medför möjlighet att bo tillsammans,
men den formen av boende är oftast ytterst osäker då man
lever många i en lägenhet med konflikter som följd. Som
diagrammet visar är den öppna hemlösheten betydande
och räknar man in dem som har ett osäkert boende är
85 procent av våra besökare hemlösa.
anställningsavtal som gäller i ett år. En del som har ett jobb
i Sverige (deltidsarbete, säsongsarbete, jobb vid behov,
timanställning) och som ansökt om folkbokföring uppfyller
inte villkoren från svenska myndigheter och därför kan inte
Boendesituationen
folkbokföras. Anledningen till detta är att Skatteverket inte
Hemlösa
58 %
Hos vänner
23 %
respekterar EU-lagstiftningen utan lutar sig på folkbokföringslagen. Följaktligen är det få EU/EES-medborgare/
arbetstagare som får personnummer.
Hos släkt
3%
Enligt vår statistik har 13 personer fått ett arbete/tids-
Organiserat/samhälle
2%
begränsat arbete eller timanställning, bland annat inom
Egen bostad
7%
restaurangbranschen. Möjligheterna att få jobb inom res-
Andra hand
7%
taurangbranschen ökar om man har ytterligare språkkunskaper förutom engelska, likaså om man har lång arbetslivserfarenhet inom yrket. Vi få dock inte glömma att det
Resultat
gör att många av de redan utsatta utnyttjas med många
Uppmärksamheten kring EU-migranternas situation har
arbetstimmar och dålig lön.
under året varit stor, vilket medfört vissa lättnader hos
Många tredjelandsmedborgare jobbar som tidningsdistribu-
bland annat Arbetsförmedlingen. Nu är det möjligt att
törer. Enligt deras egna uppgifter är det väldigt tungt arbete
skriva in sig på Arbetsförmedlingen och under året har 164
med en låg lön.
av våra besökare skrivit in sig. Möjligheten att registrera sig
som arbetssökande gäller inte alla kontor så det återstår
en del arbete med att upplysa Arbetsförmedlingen om
reglerna.
Ett annat bekymmer är att människors kompetens går
förlorad på grund av att man inte får användning av sin
utbildning. EU/EES-migranter med högskoleutbildning
tvingas att ta ett arbete inom restaurang eller städ. En mer
Under 2013 har fem av våra besökare fått svenskt person-
effektiv arbetsmarknadspolitik för högskoleutbildade EU-
nummer, vilket innebär att de nu är folkbokförda i Sverige.
arbetssökande bör vara en del av integrationsprogrammet
Några av dem som har fått personnummer har ansökt
och Arbetsförmedlingen är en viktig aktör som borde agera
om sambo/relationsvisum till Migrationsverket och fått up-
för detta.
pehållstillstånd i Sverige. Några är arbetstagare och har ett
28
finns en stor svartmarknad inom restaurangbranschen som
S:t Johanneskyrkan
S:t Johanneskyrkans uppdrag är att skapa en mötesplats
och regelbundet på handboll, fotboll, ishockey, gör utflykter
som får människor att uppleva gemenskap och en helande
samt spelar badminton och boule. Handledning, rådgivning,
miljö. Arbetet som bedrivs i kyrkan skall vara både förebyg-
stöd och enskilda samtal med igångsättare, gruppledare,
gande och stödjande. Kyrkan är öppen och tillgänglig under
gruppmedlemmar och med anhöriga är en betydande
alla veckans dagar samt under storhelger som jul, påsk,
del av verksamheten. Vi har enskilda samtal med perso-
midsommar etc.
ner hänvisade från avgiftningskliniken, socialtjänsten och
församlingar. Vi har ett nära samarbete med frivården och
hjälper till att bereda arbetsuppgifter för personer dömda till
I S:t Johanneskyrkans lokaler bedriver vi ett öppet socialt
arbete genom att vara en mötesplats med café, självhjälpsgrupper, gudstjänstliv och diakonal verksamhet. Kyrkan
har cirka 200 besökare varje dag. Vi delar ut bröd till den
som så önskar och serverar cirka 65 portioner mat varje
dag. Johannesmässan på onsdagskvällar samt fredagarnas
gemenskapskväll hade cirka 7 500 besökare under året.
1 500 personer firade jul och nyår hos oss, vilket är den
högsta siffran någonsin. Detta visar på att behovet av gemenskap kvarstår och då framför allt vad det gäller juldagen
och annandagen då många andra verksamheter inte har
samhällstjänst och fotboja.
De allra flesta av våra besökare lever i en positiv förändringsprocess där de lämnar en destruktiv livsstil för att söka
ett nytt hållbart sätt att leva, det vi kallar för tillfrisknande.
Vi är en mötesplats där människor erbjuds gemenskap och
trygghet, att hitta sig själva och utvecklas till sin fulla potential eller i alla fall förändras till det bättre. Merparten av våra
besökare uppnår en bättre livskvalitet, återgår till arbete eller
fortsätter utbilda sig, går med i någon förening och hittar
nya friska nätverk.
öppet.
Målgrupperna är människor i ensamhet, fattigdom, missbruk, psykiska funktionshinder, andligt sökande eller övrigt
socialt exkluderade. Mycket av vårt arbete bygger på att
få människor till en positiv förändring och ökad livskvalitet
genom att gå från maktlöshet till egenkraft, från ensamhet till gemenskap och livsmening. Vår utgångspunkt är att
försöka möta människan och inte problemet. Det finns en
tydlig gräsrotsanda där besökare och deras idéer värderas
högt och tas på allvar, vilket gör att många känner en stor
delaktighet i vår verksamhet.
Ski and recovery
Ski and recovery är ett årligt evenemang som äger rum i
Trysil i Norge. Syftet är att människor med beroendeproblematik träffas under en vecka och kombinerar skidåkning med öppna NA-möten. Vi bjuder in människor med
eller utan beroendesjukdom att tillsammans med sina barn
delta under denna vecka för att stärka gemenskapen och
hoppet om att leva drogfritt. Det är en aktivitet som förenar
gemensamt boende, hushållning, matlagning och skidåkning. Under veckan äger flera öppna NA-möten rum, både i
15 olika typer av tolvstegsgrupper, eftervårdsgrupper håller
backarna och i lokal på kvällarna. Det är helt frivilligt att vara
ett 30-tal möten i veckan i våra lokaler. Vi går gemensamt
med på dessa möten. Resan genomförs till självkostnadspris
29
och för dem som saknar ekonomiska medel finns möjlighet
den teatervana besökaren engagerar samarbetet också en
att söka bidrag för kostnaden hos Stadsmissionens rådgiv-
publik som vanligtvis inte går på teater. Det sker bland annat
ningsbyrå. Resan görs med Stadsmissionens buss.
genom öppna repetitioner och inbjudningar/fribiljetter till
föreställningar. Vi arrangerar även musikquiz med konsert
Teatersamarbetet
varannan fredagskväll där husbandet välkomnar matgästerna att vara gästartister för en kväll med sång eller dikt.
Ett samarbete mellan Göteborgs Stadsmission, Folkteatern
Hösten 2013 spelades tolv föreställningar av ”Happyland
och Unga Folkteatern med syfte att skapa möten mellan
1979” för utsålda hus.
människor med olika livserfarenhet och bakgrund. Vi vill
genom teater- och musikföreställningar rikta uppmärksamhet på svåra sociala omständigheter och utsatthet. Samarbetet är en öppen verksamhet där alla är välkomna att delta
S:t Johanneskyrkans kör – Johanneskören – startade hösten
i projekt, workshops och fikapauser. Vår styrka ligger i vår
2001. Kören startade i liten skala och har under årens lopp
mångfald. Istället för att skymma, förkasta och döma utifrån
vuxit och vuxit. Johanneskören träffas och övar i S:t Johan-
bakgrund och tidigare erfarenheter, tar vi vara på våra olik-
neskyrkan varje måndag kväll. Vi sjunger i gudstjänster i S:t
heter. Oberoende av tidigare erfarenheter ska man kunna
Johanneskyrkan, men är också ute i kyrkor i Göteborg med
ingå i verksamheten både på och runt scen.
omnejd och sjunger. Vi medverkar även i Julsång i City.
Samarbetet skapar möten mellan människor som troligtvis
Den som sjunger i kör blir säkrare på sin röst – och vågar
aldrig annars hade träffats. Människor från socialt utsatta
mer i andra sammanhang också. Man vågar prata, stå på
grupper i samhället, amatörer i alla åldrar och professio-
sig och tro på sin förmåga. Glädje, trygghet och tålamod
nella scenkonstnärer. Möten som möjliggör utbyte av olika
är körarbetets tre hörnpelare. Det ska vara roligt att sjunga!
erfarenheter och ökar förståelsen för varandra. Dessa möten
Man ska känna sig trygg i gruppen – våga göra fel och våga
blir också grunden för nya projekt och en möjlighet att enga-
göra bort sig! Tålamod är också viktigt. Man får hålla på och
gera och bjuda in fler människor till verksamheten. Jämte
30
Johanneskören
öva om och om och om igen!
Johanneskören består idag av cirka 50 personer. Alla som
vill får vara med i kören. Man behöver ingen sångvana och
behöver heller inte kunna läsa noter. Många människor tror
sig inte om att kunna sjunga eller tror att man måste kunna
sjunga bra, för att få vara med i en kör. Så är det inte i Johanneskören. Vi övar till dess sångarna kan musiken och sin
stämma utantill. Man får bygga på undan för undan, med
ministern, polischefen för trafficking, Åklagarmyndigheten
och Mikamottagningen. Statsministern ville informera sig om
hur prostitutionen och människohandeln ser ut i Göteborg
och hur vi arbetar. Projektledaren hade inför mötet talat
med kvinnorna i Rosenlund om vad de ville framföra till
statsministern och blev på det viset ett språkrör för dem.
Det som kom fram vid mötet tog sedan statsministern med i
sitt jultal till svenska folket.
små steg och nya sångare är alltid välkomna. Att få vara en
Projektet har i uppdrag att arbeta HIV-preventivt samt im-
del av körgemenskapen – där man fokuserar på glädjen –
plementera kunskap om HIV i ordinarie verksamhet. Under
och där ens privata livsproblem inte står i fokus, är viktigt.
hösten har en enkät arbetats fram för att kartlägga behov av
Kören utgör på så sätt en plats för växande – friskvård. Att
utbildning om HIV inom Göteborgs Stadsmissions verk-
sjunga i kör är hälsobefrämjande.
samheter. Det finns önskemål om mer kunskap om smitta,
vad, hur och när det finns risk för smitta och hur man
Kvinnoprojektet Johanna
undviker smitta. Därefter kom önskemål om mer kunskap
om bemötande och hur man talar om HIV/STI. Göteborgs
Kvinnoprojektet Johanna startade under hösten 2011 och
Stadsmission har en HIV-grupp med representanter från
är planerat att fortgå hela 2014. Målet är att stärka kvinnor
olika enheter som träffas 1-2 gånger per termin för att hålla
i utsatthet och bidra till en förändring. Arbetet fokuserar
frågan levande inom organisationen.
på kvinnor i prostitution och trafficking samt kvinnor som
utsätts för ”Mäns våld mot kvinnor” främst våld i nära relationer. Arbetet bedrivs på flera nivåer. I möten med kvinnor
som kan tillhöra målgruppen, personal som möter kvinnorna, andra frivilligorganisationer, myndigheter, massmedia
och politiker. Projektet strävar efter att vara en röst för kvinnorna på nivåer i samhället där de annars inte blir hörda.
Prostitution och trafficking
Arbetet i Rosenlund fortsätter med en natt i veckan på plats
i Engelska kyrkan. Samarbetet med Domkyrkan fortskrider
samt att det tillkommit fler samarbetspartners. Detta har
gjort att vi påbörjat ett arbete för att utveckla verksamheten
och möta upp de nya behov vi ser. Det kommer cirka 10-25
kvinnor varje natt och vi måste tyvärr konstatera att det är
allt oroligare ute på gatan nattetid. Nytt för 2013 är att vi
har haft två svensklärare/volontärer som finns med varje
torsdagskväll. Till sin hjälp har de en handledare från SFI.
Tanken är att höja kvinnornas självförtroende/självbild. Vi vill
förmedla tro, hopp och kärlek till kvinnorna. Visa dem att
det finns alternativ och vägar ut.
Under året var vi på plats 36 nätter i Rosenlund och delade
ut 5 290 kondomer samt glidmedel. Vi delade även ut
hygienartiklar, vantar, mössor, paraplyer, bröd, filtar och
matpaket. Vi hade i vanlig ordning midsommarfirande samt
julfirande i kyrkan vilket uppskattas av kvinnorna som kommer uppklädda i god tid för att vara med. Flera väljer att
stanna i kyrkan hela kvällen och arbetet på gatan kommer i
andra hand.
Projektledaren deltog under hösten vid ett möte med stats31
Mäns våld mot kvinnor
Projektledaren har under året internutbildat ett 60-tal medarbetare i ”Mäns våld mot kvinnor”.
Syftet är att:
•
de som lever i våld ska få bättre stöd och skydd
•
öka kunskapen om våld i nära relationer
•
öka kompetensen hos de anställda så att de i sin tur
förbättrar stödet och hjälpen till utsatta
•
synliggöra våldet och visa hur det drabbar barn, kvinnor och män
Utbildningen omfattar två halvdagar. Idéer och behov av
mer kunskap och information har lyfts och projektledaren
har varit på återbesök i verksamheterna för att fortsätta dialogen. Planen är att utbildning och information ska fortsätta
under 2014. Tillsammans hittar vi former för de olika verksamheternas önskemål och behov att arbeta mer i frågan.
Samtal
träffas cirka 20 kvinnor en gång i veckan och har musik,
drama och improvisationsövningar. Under en vecka i juni
var vi tillsammans med ett 15-tal kvinnor och två volontärer
på EFS lägergård i Dals Ed. Veckan var fylld av vandringar,
bad, andakter, utflykter, kvinnohistoria, sång och dans. Alla
sysslor sköttes kollektivt efter deltagarnas förmåga och detta
bidrog till att det blev en skön solidarisk stämning och sammanhållning.
Vandra med Johanna
Tillsammans med pilgrimsledare från Pilgrimscentrum
i Masthuggskyrkan har vi under hösten jobbat fram en
modell för en enkel pilgrimsvandring i stad och parkmiljö. Vi
har utgått från S:t Johanneskyrkan på tisdagar och vandrat
genom gamla Masthugget till Slottsskogen och avslutat i
Masthuggskyrkan med andakt, frukt och fika. En volontär
har varit med från Göteborgs Stadsmission. Att vandra
inbjuder till goda möten och samtal.
Samtalen handlar om våldtäkter, incest, prostitution, traf-
Social mobilisering
- ett mänskligare samhälle
ficking, misshandel såväl psykisk som fysisk, skilsmässor,
Projektet och dess syfte
hur man går till väga för att lämna ett förhållande, att vara
kvinna i en missbruksvärld, hedersförtryck och könsstympning. Samtalen är ofta av kriskaraktär.
Projektet ”Lokal Social Mobilisering – ett mänskligare
samhälle” är ett samarbetsprojekt mellan Stadsmissionerna
i Göteborg, Linköping, Stockholm och Malmö. Projektet
löper 2013-2015 och har en heltidsanställd projektledare i
Musik, teaterverkstad och läger
Göteborg.
Tillsammans med projektledaren och en musikpedagog,
Projektet syftar till att stödja lokala grupper och organisationer som identifierat områden där mänskliga rättigheter
brister i staden. Stödet ska leda till social mobilisering som
innebär att initiativ tas med syfte att skapa social förändring.
Det kan handla om att bryta utanförskap, öka människors egenkraft och att uppnå förändring genom att uppmärksamma och väcka opinion i frågor om orättvisor och
diskriminering i Göteborg. En viktig målsättning i projektet
är att utveckla metoder för social mobilisering och ett rättighetsbaserat arbetssätt. Projektets dokumenteras därför löpande av projektledaren och av en följeforskare från Malmö
Högskola och ska mynna ut i en bok om social mobilisering
samt ett användbart metodmaterial.
En central del i projektet är också en utbildning i social
mobilisering och mänskliga rättigheter. Denna riktar sig till
grupper som är intresserade av att lära sig mer om hur man
kan arbeta med social mobilisering för att värna mänskliga
rättigheter i staden. Utbildningen är tänkt att generera ett
antal initiativ eller så kallade ”testprojekt”. Under 2013 så
har fokus legat på tre så kallade testprojekt;
32
Arbete med EU-migranter
I mars 2013 inleddes arbetet med EU-migranter på Crossroads. Under våren träffades vi en gång i veckan och arbetade
utifrån idén att skriva en debattartikel om EU-migranters
situation i Göteborg. Artikeln publicerades 29 juni 2013 på
GP debatt. Under hösten har aktiviteterna tagits upp och
gruppen har arbetat med en enklare ”Guide för nyanlända
ser och utvecklandet av idéer för att stärka mobiliseringen
av ensamstående föräldrar, särskilt mammor. Bland annat
jobbar vi utifrån idén att skapa en större mötesplats (inklusive aktiviteter, föräldrautbildning, öppen förskola etcetera)
för ensamstående föräldrar och deras barn och har också
ansökt om medel från arvsfonden för att kunna förverkliga
detta.
EU-migranter” som är tänkt att spridas på olika språk under
våren 2014. I samband med arbetet med guiden håller
gruppen som kallar sig Göteborg EU Migrants också på att
starta en blogg och en facebooksida. Ytterligare en idé som
diskuteras är en kortare dokumentärfilm om EU-migranters
situation i Göteborg.
Utbildning i mänskliga rättigheter
och social mobilisering
Under 2013 har en utbildning i social mobilisering och
mänskliga rättigheter tagits fram som i Göteborg heter
”Agera för rättvisa”. Utbildningen ska fungera som ett ytterligare stöd för grupper och individer som vill arbeta med
Arbete med ensamstående föräldrar
Sedan februari 2013 samarbetar vi med föreningen Enastående Föräldrar som är en förening av och för ensamstående
föräldrar. Samarbetet handlar om stöd i ansökningsproces-
social mobilisering. I Göteborg sker utbildningen i samarbete
med Folkhögskolan i Angered och kommer gå första gången
i mars-april 2014 i folkhögskolans lokaler i Hammarkullen.
Projektledaren och två lärare från folkhögskolan ansvarar för
kursen.
33
Göteborgs kyrkliga stadsmission
Stigbergsliden 6, 414 63 Göteborg
Tel: 031-755 36 00, fax: 031-14 56 06
[email protected]
www.stadsmissionen.org
Gåvoplusgiro: 90 01 70-2
Gåvobankgiro: 900-1702