Transcript Handlingsplan till ideell förening ”när barn far illa”

Handlingsplan till
ideell förening
”när barn far illa”
ålder 0-18 år
Handlingsplan till
ideell förening
”när barn far illa”
ålder 0-18 år
Situationer som ger anledning till beslut om rådfrågning eller anmälan
 Fysisk misshandel inklusive sexuella övergrepp
 Psykisk misshandel (t ex systematiska kränkningar, nedvärdering, terrorisering)
 ”Otillbörligt utnyttjande” (t ex sexuellt utnyttjande, tvingas att utföra ansträngande
kroppsarbete, tvingas till för stort självständigt ansvar i förhållande till ålder)
 Brister i fysisk omsorg (t ex vanvård, missköts i fråga om hygien, kläder, samt ej får
lämplig sjukvård, lämnas utan tillsyn eller erforderligt skydd)
 Brister i ”känslomässig” omsorg (t ex trygghet och stimulans eftersätts pga. missbruk eller
psykisk störning hos föräldrar, djupgående konflikter mellan föräldrar – barnet får ”sitta
emellan”)
 Barn som bevittnat våld
 Andra förhållanden i hemmet (t ex missförhållandena beror i första hand ej på
vårdnadshavare/förälder utan på sambo, familjevård, bristande anknytning eller sjukligt
symbiotiskt förhållande barn-föräldrar
 Misstanke om att barnet & ungdomen missbrukar alkohol eller narkotika
 Uppgifter om att barnet & ungdomen begår brott eller på annat sätt, t ex genom kraftfullt
utagerande beteende, visar tecken på att utvecklas ogynnsamt
 Misstanke om att barnet & ungdomen utsätts för hedersrelaterat våld
Det är viktigt att det på föreningen finns rutiner/handlingsplaner för hur man skall agera om
man misstänker att ett barn far illa.
En förening är ingen myndighet, med oändliga krav. Det finns gränser vad en förening kan
göra, men det finns gränser, vad en föreningsledare kan få berättat i förtroende.
Malmö 2007-09-17
Ivar Scotte
Handlingsplanen är exempel på hur en plan kan se ut
Denna handlingsplan tillämpas inte vid misstankar om att barnet utsatts för brott som
misshandel och sexuella övergrepp inom familjen. Handlingsplanen tillämpas inte heller vid
misstanke om hedersrelaterat våld. I dessa fall gäller andra rutiner som du kan läsa om på
nästa sida.
1. Utse den person i er förening som ansvarar för anmälningar. Personen skall ha uppnått
myndig ålder. Det bör vara en av firmatecknarna exempelvis ordförande. Om det är en
anställd som inte är firmatecknare eller annan person skall styrelsen besluta om delegation till
denna person. Sprid information bland ledarna om vad som gäller.
2. Om föreningen känner sig osäker på om man skall göra en anmälan eller inte, går det bra
att ringa och konsultera socialtjänsten. Du kan vara anonym och du behöver inte namnge
barnet. Socialtjänsten kan vid konsultation ge råd i frågor om anmälningar. Det är dock alltid
föreningen som själv beslutar om en anmälan skall göras eller inte. Har föreningen ett nära
samarbete med skolan, bör samtal ske med skolan om barnet. Tala med rektor eller
skolsköterskan. Vid skolsamverkan bör det vara skolan som anmäler.
3. Om föreningsledaren misstänker att barnet eller ungdomen på något sätt far illa, så tag
kontakt med ordförande och håll ett informellt möte. Andra ledare som har kunskap om
barnet bör vara med. Sammanställ den kunskap som finns om barnet och den aktuella
situationen, ev tidigare situationer och åtgärder.
4. All information som ligger till grund för anmälan sammanställs i en minnesanteckning,
som sedan skall läsas och korrigeras av de i föreningen som lämnat information om barnet.
5. Det är viktigt att alla berörda i föreningen är väl insatt i motiven för anmälan.
6. Föreningen förbereder sig på föräldrar och andra anhörigas reaktioner. Det lämpligast är att
ordförande svarar på eventuella frågor.
7. Barnet bör alltid informeras om föreningens oro och skyldighet att påkalla hjälp hos
socialtjänsten. Barnet bör tillfrågas om han/hon vill vara med vid det eventuella mötet med
föräldrarna. Ibland är det att föredra att yngre barn inte deltar i föräldrasamtalet. Detta gäller i
synnerhet vid misstankar om brister i föräldrarnas omsorgsförmåga.
8. Delgivning om ni har kontakt med barnets föräldrar. Föräldrarna bjuds in till ett samtal.
Ensamstående föräldrar informeras om att de kan ta med sig någon till samtalet. Information
ges av ordförande samt föreningsledaren eller annan person i föreningen som har nära relation
till familjen.
Föräldrarna informeras om gången vid en anmälan, om minnesanteckningen och att den kan
skickas hem per post eller vid ett nytt besök. Tänk på om föräldrarna har brister i svenska
språket hur det kan lösas.
Om barnet inte är med vid samtalet är det viktigt att föräldrarna får veta hur föreningen pratat
med barnet om anmälan och att motiven till att det finns en anmälningsskyldighet i
socialtjänstlagen SoL 14 kapitel 1 klargörs, dvs:
 Att socialtjänsten har skyldighet och möjlighet att bistå föräldrar och barn.
 Att anmälan är en del av konstruktivt samarbete med föräldrar i utsatta livssituationer
 Att anmäla är att sätta barnets behov och rättigheter i fokus.
9. Information ges om att föreningen tillsammans med föräldrarna och barnet eventuellt
kommer att utforma ett åtgärdsprogram för barnets fortsatta engagemang i föreningen. Om det
är lämpligt bör detta program planeras redan vid delgivningen.
10. Ordförande ansvarar för anmälan till socialtjänsten. Ibland kan det som först väckte oro
hos föreningen ha en förklaring som gör att det inte finns någon grund till fortsatt oro. Gör
aldrig anmälan innan samtal med föräldrar. Enbart vid akut oro kring ett barns situation bör
föreningen ta direkt kontakt med socialtjänsten för att göra en anmälan.
Minnesanteckningen uppdateras efter föräldrasamtalet och vidarebefordras till föräldrarna och
socialtjänsten.
11. Berörda ledare informeras om hur delgivningen fortlöpte.
12. Inblandade ledare bör ha ett uppföljande samtal med barnet om den aktuella situationen
och behovet av fortsatt stöd.
13. Vid det första besöket hos socialtjänsten avgör socialtjänsten om representant från
föreningen får delta. Vid detta tillfälle kan man också diskutera frågor kring sekretessen och
hur det skall hanteras.
Barn & ungdom som misstänks utsatts för brott som misshandel och
sexuella övergrepp inom familjen
1. Om föreningen känner sig osäker på om man skall göra en anmälan eller inte, går det bra
att ringa och konsultera socialtjänsten. För att undvika missförstånd är det bäst att säga att det
är fråga om konsultation och inte nämna namn på barnet man vill diskutera. Du kan själv vara
anonym. Socialtjänsten kan vid konsultation ge råd i frågor om anmälningar. Det är dock
alltid föreningen som själv beslutar om en anmälan skall göras eller inte.
2. Dialog och samtal med föräldrar göres aldrig av föreningen i dessa fall. Har föreningen oro
kring sanningen med barnets berättelser, rådfråga expertisen, socialtjänsten.
Hedersrelaterat våld
Vad är hedersrelaterat våld? Hot, tvång, våld och mord i hederns namn förekommer i
samhällen eller grupper med starkt patriarkala familjesystem och ett gruppcentrerat
skamtänkande. Bakom hedersbrotten ligger alltid ett kollektivt tryck om att bestraffning måste
ske för hederns återupprättande. De allvarligaste hedersbrotten är alltid planerade och
genom det kollektiva trycket blir kraven på bestraffning oftast kompromisslösa och långsinta.
1. Anmäl aldrig utan att barnet & ungdomen är beredd att vara med. Tänk på att barnet kanske
aldrig mer får träffa sin familj, släkt, vänner och kompisar.
2. Dialog och samtal med föräldrar göres aldrig av föreningen i dessa fall. Har föreningen oro
kring sanningen med barnets berättelser, rådfråga expertisen, socialtjänsten.
3. Om föreningen känner sig osäker på hur man skall agera, går det bra att ringa och
konsultera socialtjänsten. Du kan själv vara anonym. Namnge aldrig barnet. Socialtjänsten
kan vid konsultation ge råd i frågor om anmälningar. Tänk på att socialtjänstens uppgift är av
tradition att sammanföra familjen. Gällande hedersrelaterat våld är socialtjänsten mycket
försiktig gällande föra samman barnet med familjen eller delar av familjen.
Utdrag ur
Socialtjänstlag SoL (2001:453)
14 kap. Anmälan om missförhållanden
1 § Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver
ingripa till en underårigs skydd bör anmäla detta till nämnden.
Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälsooch sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast till socialnämnden anmäla om de i
sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver
ingripa till en underårigs skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana
myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom
yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och ungdom eller annan
yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens
område.
De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till
socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att en underårig utnyttjas sexuellt
eller misshandlas i hemmet.
Not. Första stycket anger att alla bör anmäla. Alla även föreningsledaren bör anmäla.
Personer som skall anmäla är anställda inom den offentliga sektorn eller har yrkesmässig
verksamhet med barn och ungdom.
Socialtjänstens arbete efter anmälan
 Anmälaren med vid första mötet med familjen
När socialbyrån har tagit emot en anmälan önskar de att anmälaren är med vid första
träffen med familjen. Om alla är med och hör vad som sägs leder det till ett bättre
samarbete med framförallt familjen, färre missförstånd och mindre förtroendeklyftor för
alla parter. Föräldrar upplever annars ofta att vi tjänstemän talar illa om dem bakom deras
ryggar. Är de själva med kan de bemöta anmälarens uppgifter. Det underlättar dessutom
återföringen när utredningen avslutas, dvs att det blir naturligt att anmälaren är med även
då.
 Bedömning om utredning enligt SoL skall inledas eller ej
Socialtjänstens uppgift är att utifrån anmälan och övriga uppgifter om barnets situation ta
ställning till om en utredning skall inledas. Utredningens syfte är att undersöka om barnets
föräldrar kan tillgodose barnets behov av omsorg och skydd och om barnet/föräldrarna är i
behov av några insatser/stöd genom socialtjänsten.
 Information inhämtas
Under utredningen inhämtar socialtjänsten information om barnet och familjen från bl a
förening, skolan. Vårdnadshavarna har rätt att ta del av alla de uppgifter som inhämtas
under utredningen.
 Familjen beviljas stöd och hjälp
Om familjen inte har något emot det informeras föreningen om de hjälpinsatser som pågår
i familjen.
 Familjen tackar nej till hjälp
En anmälan leder inte alltid till att familjen tackar ja till erbjudet stöd. Socialtjänstens
verksamhet bygger på frivillighet och det är endast i allvarliga fall som tvångsvård kan bli
aktuell i form av åtgärder enligt LVU (lagen om vård av unga). Men även en utredning
som läggs ned utan åtgärd är betydelsefull, eftersom familjen kontaktats och därmed blivit
medveten om hur andra ser på barnets situation.
 Återföring till anmälare/sekretess
Socialbyrån har som rutin att meddela anmälare vilken socialsekreterare som kommer att
handlägga utredningen samt återföra angelägen information om barnet/familjen till
ordförande i föreningen. Socialtjänsten har sträng sekretess, vilket innebär att de inte får
lämna ut uppgifter om klienters personliga förhållanden till obehöriga. Det kan därför
hända att föreningen efter en anmälan inte får veta vad som händer med barnet under
kontakten med socialtjänsten. Handläggande socialsekreterare frågar alltid
vårdnadshavare om information får lämnas till förening. Det kan t ex handla om att
föreningen får veta att barnet och familjen får insatser från socialtjänsten.
Mall för anmälan
Enligt JO bör en anmälan vara skriftlig. Vid brådskande fall går det bra att göra en muntlig
anmälan och därefter komplettera denna med en skriftlig anmälan.
Nedanstående punkter är tänkta att vara en hjälp när en förening beslutat att göra en anmälan
till socialtjänsten. Har ni/du några frågor, så kontakta Margot Olsson telefon 040-34 38 27.
Margot Olsson är kontaktperson i dessa frågor, men inte handläggare.
En anmälan enligt SoL 14 Kap 1 § bör innehålla följande uppgifter:
 Barnets namn, adress och personnummer
 Namn och adress till föräldrar/vårdnadshavare
 Telefonnummer till familjen
 Namn och telefonnummer på den som gör anmälan
Uppgifter om anmälarens roll i föreningen samt ev förhållande till barnet
 Anledning till anmälan
Konkreta uppgifter om vad som utgöt grunden för att anmälan görs. Omfattning och
tidpunkter för när eventuella händelser ägt rum.
 Konsekvenser för barnet som anmälaren eventuellt observerat.
 Redogörelse för eventuella insatser/åtgärder från föreningens sida, t ex i form av kopia
på promemoria eller åtgärdsprogram.
 Information om föreningen diskuterat sin oro med föräldrarna
 Uppgifter om föreningen informerat föräldrarna om att anmälan görs
Anmälan skickas till
Malmö stad
Anmälan till socialtjänsten
205 80 Malmö
www.miso.se
www.mip.org.se