Transcript Ensamkommande barn och unga Vad gör - Psykisk O

2011-05-11
SIDAN 1
Ensamkommande barn och
unga
Vad gör socialtjänsten?
Ingrid Persson enhetschef,
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, Stockholm
telefon 08 508 01 360
[email protected]
SOCIALTJÄNSTENS UPPDRAG OCH
ANSVAR
Föräldrakontakt.
Godemän
Kontakt med
/särskilt förordnad vh
vårdnadshavare
Överförmyndarnämnden
Återförening
Öppenvårdsinsatser
Kontaktperson,
Kontaktfamilj
Stöd till familjehem
En egen
socialsekreterare:
HVB
Familjehem
•  Släktinghem
•  Rekryterat hem
Stödboende
Anmälan
Utredning
Placering
Uppföljning
Eftervårds
ansvar
Hälsa: psykisk och fysisk
Landstinget
Kartläggning av
kunskaper
/behov av särskilt stöd
Skolan
Beslut i asylfrågan,
Efterforskning under
asyltiden
Ersättnings frågan
Migrationsverket
Återförening/Anknytning
Röda Korset
Vem är ett ensamkommande barn?
Barn och ungdomar
från annat land
som kommer till Sverige
utan legal vårdnadshavare.
2011-05-11
SIDAN 3
Vad händer när barnet kommer?
Migrationsverkets ansvar
Kommunens ansvar
•  Asylprövning – enligt LMA
•  Åldersbestämning
•  Efterforskning
•  Offentligt biträde i asylprocessen
•  Anmälan till socialtjänsten
•  Anmälan om behov av god man
•  Hälsoundersökning
• Ta emot anmälan 14 kap. 1§ 2 st SoL
•  Ordna tillfälligt boende
•  Beslut om placering enligt 4 kap. 1§ SoL
•  Inleda utredning 11kap.1och 2 §§ SoL
•  Finns God man?
•  Samtycke från God man och den unge
•  Har hälsoundersökning gjorts?
•  Har barnet skolgång?
•  Initiala extra behov av skydd och stöd?
2011-05-11
SIDAN 4
Var ska barnet bo?
•  Ankomstboende
•  Placering i Anvisningsboende
•  Tillfällig placering i nätverkshem
•  Uppehållsboende/HVB
•  Andra HVB
•  Stadigvarande placering i nätverkshem
•  Stadigvarande placering i rekryterat familjehem
2011-05-11
SIDAN 5
SAMTAL MED BARNET
Informera barnet:
 
Vilka är vi, vad är vårt uppdrag, vad och varför vi utreder, socialtjänstens
roll och särskilda ansvar
 
Ge kontaktuppgifter
 
Föräldrarnas frånvaro – god man i vårdnadshavarens ställe
 
Barnets rättigheter: delaktig, informerad, enskilda samtal, klagomål och
synpunkter
 
Avgränsning till asylutredningen MI / Socialtjänsten
 
Resultatet av utredningen vad gäller EBO-placering inte barnets ansvar
Utredning av barnets situation
Hur kan barnets boende, hälsa – och skolsituation tillgodoses?
Hur påverkas barnet av faktorer i familj och miljö?
Är barnet i behov av skydd och/eller stöd från socialtjänsten?
Asylutredning parallellt med barnavårdsutredning.
Svårt att få barnet att berätta – ”hemligheter”.
Svårt att få tillgång till bakgrundsinformation
Hur kom man hit? Vems beslut? Hur betalades resan? Finns det skulder?
Vårdnadshavaren inte tillgänglig – god mans roll.
”Bakvänd ingång” – barnet redan placerat som EBO-barn eller i
”avtals”- boende ”Vad är det man skall utreda när insatsen är klar?”
•  Att samtala genom tolk – barnets rätt att komma till tals.
• 
• 
• 
• 
• 
• 
2011-05-11
SIDAN 7
Vårdplan /Genomförandeplan
1.  Ska få lämplig utbildning i förskola eller skola
2.  Ska få sina behov av hälso-och sjukvård och tandvård tillgodosedda
3.  Ska vid behov få stöd i umgänget med föräldrar, syskon och andra
närstående
 
 
 
Umgängesplan: telefon, mail, brev
Kontakt, förståelse, försoning med bakgrunden som grund för
integrationen.
Bakgrunden en del av framtiden – bearbeta sorgen och separationen
Återförening – barnets bästa i främsta rummet
”Noga följa vården”
  Socialnämnden ska noga följa vården av de barn och unga
som vårdas i familjehem, jourhem eller hem för vård eller
boende främst genom (6 kap. 7b § SoL )
1. Regelbundna personliga besök
2. Enskilda samtal
3. Samtal med den / de som tagit emot barnet
4. Samtal med vårdnadshavare
  En särskilt utsedd socialsekreterare som ansvarar för
kontakten med barnet eller den unge (6 kap. 7c § SoL)
2011-05-11
SIDAN 9
Utreda släktingfamilj / familjehem
 
Utredningens omfattning - som vanliga familjehemsutredningar nya
Föreskrifter och allmänna råd SOSFS:11 1okt 2012 och
 
Ny lagstiftning 1/1 2013
 
Information - ett uppdrag från en myndighet
 
Bakgrund och innebörden av vår lagstiftning
 
Kulturmöte – dialog
 
Myndighetsutövning – tydlighet, klar över vår roll och vårt ansvar
 
Samtal genom tolk – en förutsättning för ömsesidig förståelse
 
Krav på deltagande i utbildning och handledning
 
Avtal
Analys och bedömning av
familjehemmet
Vilka kriterier skall avgöra om släktingen skall godkännas ?
Barnets behov
•  Släktskap
Familjehemmets
förmåga
(anhörighetsprincipen)
•  barnets önskemål
•  föräldrarnas önskemål
•  respekt för kulturell och etnisk tillhörighet
•  behov av stöd till familjehemmet
Hälsa
Utbildning
Känslo- och beteendemässig utveckling
Grundläggande omsorg
Säkerhet
Känslomässig tillgänglighet
Identitet
Familj och sociala
relationer
Stimulans
BARNET
Socialt uppträdande
Klara sig själv
Vägledning
och gränssättning
Stabilitet
Familj och miljö
Grundprinciper
•  Barn och unga i centrum
•  Teoretiska utgångspunkter
•  Likvärdiga möjligheter för alla barn
•  Samarbete med barn och deras familjer
•  Samverkan mellan myndigheter vid utredning och bedömning av insatser
•  Identifiera resurser och brister
•  Insatser under utredningens gång
•  Utredningen som utgångspunkt för planering och uppföljning av insatser
•  Kunskap och beprövad erfarenhet
RIKTLINJER KSL
 
http://www.ksl.se/download/18.44c2b4b713560afe8f1124f/
Riktlinjer-socialtjansten-II-ensamkommande-Februari-2012.pdf
2011-05-11
SIDAN 14