Ensamkommande barn och unga Vad gör - Psykisk O
Download
Report
Transcript Ensamkommande barn och unga Vad gör - Psykisk O
2011-05-11
SIDAN 1
Ensamkommande barn och
unga
Vad gör socialtjänsten?
Ingrid Persson enhetschef,
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, Stockholm
telefon 08 508 01 360
[email protected]
SOCIALTJÄNSTENS UPPDRAG OCH
ANSVAR
Föräldrakontakt.
Godemän
Kontakt med
/särskilt förordnad vh
vårdnadshavare
Överförmyndarnämnden
Återförening
Öppenvårdsinsatser
Kontaktperson,
Kontaktfamilj
Stöd till familjehem
En egen
socialsekreterare:
HVB
Familjehem
• Släktinghem
• Rekryterat hem
Stödboende
Anmälan
Utredning
Placering
Uppföljning
Eftervårds
ansvar
Hälsa: psykisk och fysisk
Landstinget
Kartläggning av
kunskaper
/behov av särskilt stöd
Skolan
Beslut i asylfrågan,
Efterforskning under
asyltiden
Ersättnings frågan
Migrationsverket
Återförening/Anknytning
Röda Korset
Vem är ett ensamkommande barn?
Barn och ungdomar
från annat land
som kommer till Sverige
utan legal vårdnadshavare.
2011-05-11
SIDAN 3
Vad händer när barnet kommer?
Migrationsverkets ansvar
Kommunens ansvar
• Asylprövning – enligt LMA
• Åldersbestämning
• Efterforskning
• Offentligt biträde i asylprocessen
• Anmälan till socialtjänsten
• Anmälan om behov av god man
• Hälsoundersökning
• Ta emot anmälan 14 kap. 1§ 2 st SoL
• Ordna tillfälligt boende
• Beslut om placering enligt 4 kap. 1§ SoL
• Inleda utredning 11kap.1och 2 §§ SoL
• Finns God man?
• Samtycke från God man och den unge
• Har hälsoundersökning gjorts?
• Har barnet skolgång?
• Initiala extra behov av skydd och stöd?
2011-05-11
SIDAN 4
Var ska barnet bo?
• Ankomstboende
• Placering i Anvisningsboende
• Tillfällig placering i nätverkshem
• Uppehållsboende/HVB
• Andra HVB
• Stadigvarande placering i nätverkshem
• Stadigvarande placering i rekryterat familjehem
2011-05-11
SIDAN 5
SAMTAL MED BARNET
Informera barnet:
Vilka är vi, vad är vårt uppdrag, vad och varför vi utreder, socialtjänstens
roll och särskilda ansvar
Ge kontaktuppgifter
Föräldrarnas frånvaro – god man i vårdnadshavarens ställe
Barnets rättigheter: delaktig, informerad, enskilda samtal, klagomål och
synpunkter
Avgränsning till asylutredningen MI / Socialtjänsten
Resultatet av utredningen vad gäller EBO-placering inte barnets ansvar
Utredning av barnets situation
Hur kan barnets boende, hälsa – och skolsituation tillgodoses?
Hur påverkas barnet av faktorer i familj och miljö?
Är barnet i behov av skydd och/eller stöd från socialtjänsten?
Asylutredning parallellt med barnavårdsutredning.
Svårt att få barnet att berätta – ”hemligheter”.
Svårt att få tillgång till bakgrundsinformation
Hur kom man hit? Vems beslut? Hur betalades resan? Finns det skulder?
Vårdnadshavaren inte tillgänglig – god mans roll.
”Bakvänd ingång” – barnet redan placerat som EBO-barn eller i
”avtals”- boende ”Vad är det man skall utreda när insatsen är klar?”
• Att samtala genom tolk – barnets rätt att komma till tals.
•
•
•
•
•
•
2011-05-11
SIDAN 7
Vårdplan /Genomförandeplan
1. Ska få lämplig utbildning i förskola eller skola
2. Ska få sina behov av hälso-och sjukvård och tandvård tillgodosedda
3. Ska vid behov få stöd i umgänget med föräldrar, syskon och andra
närstående
Umgängesplan: telefon, mail, brev
Kontakt, förståelse, försoning med bakgrunden som grund för
integrationen.
Bakgrunden en del av framtiden – bearbeta sorgen och separationen
Återförening – barnets bästa i främsta rummet
”Noga följa vården”
Socialnämnden ska noga följa vården av de barn och unga
som vårdas i familjehem, jourhem eller hem för vård eller
boende främst genom (6 kap. 7b § SoL )
1. Regelbundna personliga besök
2. Enskilda samtal
3. Samtal med den / de som tagit emot barnet
4. Samtal med vårdnadshavare
En särskilt utsedd socialsekreterare som ansvarar för
kontakten med barnet eller den unge (6 kap. 7c § SoL)
2011-05-11
SIDAN 9
Utreda släktingfamilj / familjehem
Utredningens omfattning - som vanliga familjehemsutredningar nya
Föreskrifter och allmänna råd SOSFS:11 1okt 2012 och
Ny lagstiftning 1/1 2013
Information - ett uppdrag från en myndighet
Bakgrund och innebörden av vår lagstiftning
Kulturmöte – dialog
Myndighetsutövning – tydlighet, klar över vår roll och vårt ansvar
Samtal genom tolk – en förutsättning för ömsesidig förståelse
Krav på deltagande i utbildning och handledning
Avtal
Analys och bedömning av
familjehemmet
Vilka kriterier skall avgöra om släktingen skall godkännas ?
Barnets behov
• Släktskap
Familjehemmets
förmåga
(anhörighetsprincipen)
• barnets önskemål
• föräldrarnas önskemål
• respekt för kulturell och etnisk tillhörighet
• behov av stöd till familjehemmet
Hälsa
Utbildning
Känslo- och beteendemässig utveckling
Grundläggande omsorg
Säkerhet
Känslomässig tillgänglighet
Identitet
Familj och sociala
relationer
Stimulans
BARNET
Socialt uppträdande
Klara sig själv
Vägledning
och gränssättning
Stabilitet
Familj och miljö
Grundprinciper
• Barn och unga i centrum
• Teoretiska utgångspunkter
• Likvärdiga möjligheter för alla barn
• Samarbete med barn och deras familjer
• Samverkan mellan myndigheter vid utredning och bedömning av insatser
• Identifiera resurser och brister
• Insatser under utredningens gång
• Utredningen som utgångspunkt för planering och uppföljning av insatser
• Kunskap och beprövad erfarenhet
RIKTLINJER KSL
http://www.ksl.se/download/18.44c2b4b713560afe8f1124f/
Riktlinjer-socialtjansten-II-ensamkommande-Februari-2012.pdf
2011-05-11
SIDAN 14