Transcript Ing-Marie Wieselgren (ppt, 0,9 MB)

Höstkonferens
Forum för
vårdbyggnadsforskning
Uppsala 8 november 2007
Ing-Marie Wieselgren
www.skl.se
[email protected]
www.psyksam.se (bilderna)
Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan
1
Sveriges kommuner och landsting
Utvecklingsfrågor inom psykiatriområdet:
• vårdgarantin för barn- och ungdomspykiatrin
• vården av psykiskt störda lagöverträdare
• samverkan
• innehållet I slutenvården
• psykisk sjukdom och samtidigt missbruk
Nationell psykiatrisamordning
Överlämnade ett slutbetänkande nov 2006
Ambition och ansvar
SOU 2006:100
Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till
personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder
www.sou.gov.se/psykiatri
www.psyksam.se
Nationell psykiatrisamordning
SOU 2006:100
Ambition och ansvar
Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska
sjukdomar och funktionshinder (SOU 2006:100).
En ökad ambitionsnivå är hela samhällets
ansvar och kräver förbättrad:
Tillgänglighet
Samordning
Kunskap och professionalism
Brukarinflytande
Nationell psykiatrisamordning
SOU 2006:100
I ett sammanhang
Psykiskt funktionshinder
Allvarlig psykisk sjukdom
Psykisk hälsa
Nationell psykiatrisamordning
SOU 2006:100
Psykisk ohälsa
Svårt sjuk i schizofreni sedan 30 år, psykisktsjuk missbrukare,
person dömd till vård för dråp, traumatiserad person på flykt,
pojke med asberger, högfungerande gymnasietjej med
anorexi, smärtpatient med depression, mamma med
amningspsykos, egenföretagare med mani, tonårskille med
tvångssyndrom, åldring med
demens+urinvägsinfektion+depression, 40-åring i livskris efter
skilsmässa, mobbad pojke som försökt ta sitt liv
Du som har lite ångest nu när det är mycket - jag som är
hängig, trött, nedstämd och lite nojjig
Kan vem som helst bli psykiskt sjuk?
NJAE……….
(DOM MEN INTE JAG)
JO.
“Despite the great attention western countries
pay to the mind and human consciousness in
philosophy and the arts, disturbances of
mental health remain not only neglected but
also deeply stigmatised across our societies.”
The Lancet's editor Dr Richard Horton
Psykisk ohälsa
Ett bortglömt område
med mycket fördomar och stigmatisering
Märks det i våra vårdbyggnader?
Psykisk ohälsa – ökat ?
• Den upplevda psykiska ohälsan ökar
bland unga
• Vi har fler äldre med större risk för ohälsa
• Ökat som orsak till sjukskrivning
• Ökad användning av alkohol och droger
• De svåraste psykiska sjukdomarna har
inte ökat
Varför finns det fler som mår psykiskt dåligt
- när vi har det bättre än någonsin
WHO:
14% av den globala sjukdomsbördan orsakas av psykisk
sjukdom
Ca 1 miljon människor tar sitt liv varje år och är en av de
vanligaste dödsorsakerna för personer mellan 15-44 år
30 % av befolkningen liter av någon typ av psykisk
sjukdom under ett år.
2/3 av dem får inte adekvat behandling
Livstidsrisken att få någon typ av psykisk ohälsa är större
än vi trott och är upp mot 50%
Varför finns det fler som mår psykiskt dåligt
- när vi har det bättre än någonsin
•Arbetslöshet
•Alla möjligheter
•Förväntningar på att lyckas
. . . . men vad är att lyckas ?
….. bli rika, berömda, kända
från radio och TV!
Hur ska man gör för att må psykiskt bra?
Vi behöver hopp
Tro på att vi kan,
duger och att
livet kan bli skapligt
Förutsägbarhet – möjlighet att
påverka
.
Att jag vet vad som ska hända och
att jag har möjlighet att påverka min
situation
Samhörighet - delaktighet
Att behövas för någon eller några
Ibland blir det kris och livet
är jobbigt ………
Hur påverkar miljön vår psykiska hälsa?
Vilka byggnadsmiljöer främjar psykisk hälsa?
Finns det nya behov idag utifrån
Samhällsförändringen?
Vi behöver mer kunskap!
WHO: Treatment gap
Stor andel av psykisk sjukdom blir inte behandlad så
bra som den skulle kunna bli utifrån aktuell kunskap
Vid besök hos doktor är det bara hälften av dem som
har psykosocialproblematik som får den
diagnostiserad.
Det är bara 2 av 5 som har sökt hjälp för ångest och
depression ett år efter starten på depression, ångest
eller missbruksproblem
Det finns mer könsskillnader än vi uppmärksammat
tidigare
Lättillgänglig bedömning och rådgivning med hög kompetens
Information, rådgivning, bedömnings och behandlingsprogram på Internet, självhjälpsgrupper, .
Närpsykiatri med kortare behandlingar,
familje- och nätverksarbete, beviljade
stödinsatser
Specialistpsykiatri, behandling i grupp,
kortare behandlingsprogram,
anpassning, hjälpmedel,
Boendestöd, sysselsättning
särskilda boenden
Individuell behandling
rehabilitering
du kan få hjälp:
Hur ska våra vårdbyggnader utformas
- för att vara välkomnande?
- för att de som jobbar där ska kunna
vara välkomnande
Psykisk hälsa
- vård på rätt nivå
Högspec
Specialist psyk
Första linjens vård
Tidiga insatser, riskgrupper
Hälsoarbete, primärprevention
Psykisk hälsa
- stöd på rätt nivå
Specialinsatser omhändertagande, LVU, LVM
Socialtjänst insatser, beviljade insatser
Stödinsatser ex skola,
Tidigat stöd, råd , riskgrupper
Förebyggande stödinsatser
Psykisk hälsa
- vård på rätt nivå
Högspec
Rättspsykiatrin
Vuxenpsykiatrin
Barn och ungdomspsykiatrin
Specialis psyk
Första linjens vård
Tidiga insatser, riskgrupper
Hälsoarbete, primärprevention
Primärvården ++
Elevhälsan
Företagshälsovården
Sjukhus
Samhället
Akutplatser
Hög säkerhet
Långtidsenheter
Krisenheter
Sviktplatser
Öppenvårdsteam
Mobila team
Egen
bostad
Mellan former
Integrerade
verksamheter
Boendestöd
Särskilt boende
med natt personal
Särskilt boende utan
nattpersonal
Kris- och avlastningsplatser
Staten
Kommun-
Landstings
politiker
politiker
K
Kommunal verksamhet
Kommunal-
Landstings-
verksamhet
verksamhet
Resursgrupp
Skötare
Sjuksköterska
Boendevärd
Läkare
Vänner
Kurator
Patienten
Arbetsledare
Familjen
Arbetsterapeut
Psykolog
Kontaktperson
Boendestödjare
Gemensam plan, inventerar behov,
olika uppdrag/uppgifter, uppföljning,
gemensamt ansvar
Långsiktigt mål
Resursgrupp
Noll-vision
för personer kända av psykiatrin
Ingen människa med psykisk sjukdom
ska skada sig själv eller annan pga
att han/hon tappats bort av vården eller
inte fått de insatser han/hon borde.
Alltid en ansvarig person
Stafett pinnen ska alltid lämnas till någon . . . . . . .
Missbruk
Behandling för
missbruk
förhindra återfall
Psykos
Behandling för att
påverka sjukdomen
minska symtom
Rehabilitering
förbättrad funktion
minskade konsekvenser
av sjukdom/ skada
Utveckling av:
färdigheter och resurser hos
den enskilde
stödfunktioner,
anpassningi samhället
Individuellt
anpassade
behandlingsinsatser av skilda
slag
Wieselgren -04
Lokaler och miljöer där vi
kan jobba tillsammans ?
Där olika typer av
verksamhet kan bedrivas ?
God tillgänglighet
Effektivt resursutnyttjande
Samarbete
Använda bästa kunskap
WHO.
Barn och ungdomars psykiska hälsa en fråga
som måste prioriteras
Tre program:
1. Kampanj för att motverka fördomar om
psykisk ohälsa bland ungdomar
2. Global policy för att få insatser för att
förebygga psykisk hälsa integrerade i allt
hälsoarbete
3. Upptäcka gapet mellan vad man kan
behandla och vad som görs.
Enkät till barnpsykiatrin visar att
verksamhetscheferna anser att det
finns ett antal barn och ungdomar som
skulle behöva träffa barnpsykiatrin men
inte gör det.
Orsak:
Brist på resurser inom barnpsykiatrin
Fördomar och okunskap hos föräldrar
och barn
Tidiga insatser till barn- och ungdomar
med psykosocial problematik
Specialiserade insatser vid behov
En väg in i systemet
Gemensam arena
Lokala
helhetslösningar
exempelvis:
MVC, BVC, Primärvård, Socialtjänsten, BUP
Elevhälsan, öppna förskolan, Habilitering
Barn- och familjehälsa
0-15 år
Ungdomsmott, Primärvård,
BUP, Vuxen psyk, Socialtjänsten,
Ungdomshälsa
16-25 år
eller
Sammanhållen del i Närsjukvårdsorganistion
Gemensamma lösningar
SiS
HVB
Gemensamma utredningar
vid t.ex. ADHD
BUP,
Socialtjänst
Skola
MVC, BVC, Primärvård, Socialtjänsten, BUP
Elevhälsan, öppna förskolan, Habilitering
Barn- och familjehälsa
BUP,
Socialtjänst
Gemensam utrednings- och
behandlingsverksamhet för
barn o. ungdomar med stora
och sammansatta problem
Ungdomsmott, Primärvård,
BUP, Vuxen psyk, Socialtjänsten,
Ungdomshälsa
Miljöer som passar
barn och ungdomar ?
Vad händer?
Utvecklingscentrum för barnoch ungdomars psykiska
hälsa. Socialstyrelsen, Lars
Hellgren
Förstärkt vårdgaranti till barn
och ungdomspsykiatrin
En förstärkt vårdgaranti för
barn och ungdomspsykiatrin
•Begrepp och definitioner
•Nulägesbeskrivning och
problemanalys
•Målformulering
•Enhetliga medicinska indikationer
Vårdgarantin
Nu
0 +
Kontakt
7
+
90 +
90
Besök
Primärv
Bedömning
Spec
Behandling
Spec
7
30
30
Sedan
0
+
+
+
Vad händer övrigt
• Socialstyrelsen:
– NU!-projektet
– Många utredningsuppdrag
– Förstärkt tillsyn
• SKL:
– Psykiskt störda lagöverträdare
– Psykisk hälsa hos barn och ungdomar
– Kvalitetsregister
– Genombrottsprojekt om slutenvården
Vision:
Som medborgare i Sverige ska jag kunna känna mig
trygg i att jag och mina medmänniskor:
•
•
får god och säker vård och omsorg om vi får
problem med vår psykiska hälsa
har samma möjligheter till bostad, arbete
gemenskap och delaktighet i samhället som
andra även om vi har ett psykiskt
funktionshinder eller en allvarlig psykisk
sjukdom.
Vi har kommit en bit på väg….
…..men mycket återstår!
Rapport aug 2007 från Socialstyrelsen
www.socialstyrelsen.se
För att bry sig om att städa
måste man finnas i samma värld
som skiten
Ur Klinisk blick av Pia Dellson
STATEGIER
….. Vi kan klara det
www.psyksam.se