Transcript Leif Berg
PSYKISK OHÄLSA OCH FAMILJEHANDLEDNING Leif Berg 2013 Helsingfors 14.11 2013 Leif Berg, verksamhetsledare Pol.mag. / Leg.psykoterapeut (krävande insikter inom familje- och nätverksarbete) Analytisk grupphandledare, Arbetshandledare Leif Berg 2013 ANHÖRIGAS STÖD FÖR MENTALVÅRDEN, NYLANDS FÖRENING RF. Verksamheten startade som självhjälps- och stödgruppsverksamhet. Föreningen grundades 1988. Föreningens uppgift är att tillvarata gemensamma och specifika intressen som personer med psykiska funktionshinder/-nedsättning och deras anhöriga har. Anhörigförbundet grundades 1991 Den första heltidsanställda 1990. Idag 18 anställda. Penningautomatsföreningen stöder verksamheten Leif Berg 2013 FÖRENINGENS GRUND VERKSAMHET Stöd- och informationsverksamhet, individ- och familjeträffar. Handledda psykoedukativa grupper för anhöriga, studiecirklar. Referens-, stödgrupper och självhjälpsgrupper. ”Depressions- och HOT-grupper” för anhöriga. Lågtrösk verksamhet t.ex. Tisdags- och kvällscafè: fri samvaro och vid behov temaintroduktion. Familjekurser. Föreläsningar och temakvällar för allmänheten samt för medlemmar. Rekreations- och anhörigläger. profami ab; Utbildnings- och publikationsverksamhet. Leif Berg 2013 Varför beakta närstående? • Anhörigas risk att själv insjukna i depression är väldigt stor(Stengård& Nyman;1565 vuxna anhöriga -> 38%). • Psykosomatiska symptom> 40 %. • Då en förälder lider av en affektstörning är barnets risk att själv börja må psykiskt dåligt stor (40 % före 20-års ålder, 60% före 25års ålder). • Familjedynamiken rubbas då en familjemedlem börjar må psykiskt dåligt • Stor risk för relaps. Detta orsak för en mer planerad familje intervention. Leif Berg 2013 Psykisk ohälsa – Psykiskt funktionshinder -går oftast hand i hand • En person har ett psykiskt funktionshinder om han/hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning. Psykiatrisamordningens definition (Sverige) Leif Berg 2013 Begreppsförvirring • Till de psykiska funktionshindren räknas oftast • både symtom och • det som vanligen kallas funktionshinder dvs. de kvarstående funktionsinskränkningarna efter det att de akuta symtomen klingat av Leif Berg 2013 Kognitiva störningar • Finns ibland från barnaåren och yttrar sig då som motoriska störningar, neuropsykologiska störningar och sociala svårigheter • De utgör ibland det första tecknet på ett psykosinsjuknande (prodromalsymtom) • Kraftigt försämrade skolresultat kan vara en indikation på försämrad kognitiv funktion • Allmän inflexibilitet i kognitiva strategier = svårt att anpassa sig till situationen • De kan vara betydande 1-2 år efter psykosinsjuknandet. En ung person kan ha betydande funktionshinder tidigt i sjukdomsförloppet • De är ofta icke-progredierande dvs. de försämras inte över tid • Eventuellt kan dock försämring ske i samband med psykosåterfall Leif Berg 2013 Föreningsarbetet Målet är att utveckla och utpröva nya familjefokuserade metoder inom psykiatrin och för det (psyko)sociala arbetet. Som röd tråd: Psykoedukativ familjehandledning / -konsultation. Att upprätthålla och utveckla (evidens baserade) psykoedukativa familjehandledningsmodeller. Föreningens mål: Att implementera de psykoedukativa familjehandledningsmodellerna till ett närmandesätt inom vuxen-och ungdomspsykiatrin samt inom familje-arbetet inom den sociala sektorn. Publikationer: Berg & Johansson Psykoedukaation työkirja, Opastava yhteistyö perheiden kanssa, Varhaisen perheohjauksen malli och Psykoedukatiivisten perheinterventioiden yhdentyminen kliiniseen työhön. Utbildning av personal. Genomförs alltid som samprojekt / i samarbete med t ex. kommunens social- och hälsovård, övriga samarbetspartners (t.ex. Stad eller kommun, Statens forskningscentral, Helsingfors/Tammerfors Universitet eller olika samarbetspartner inom mentalvård eller missbrukarproblematik). Leif Berg 2013 ANHÖRIG OCH FAMILJEARBETE (Vertti) Målgrupp 1: Barnfamiljer där någon av föräldrarna lider av psykisk ohälsa eller psykiskt funktionshinder /-nedsättning. Att stöda föräldraskapet & barnets bemästring. Prevention och promotion. Målgrupp2: Professionella vilka på en universell nivå möter barnfamiljer i vilka föräldern insjuknat. Bashälsovård, mödrarådgivining, dagvård & skola. Utvecklats en Stödgruppsmodell med gemensamma stödgruppsprocesser för barnen och föräldrarna. 10 ggr gruppmodell el. familjekursmodell Genomförs som multiprofessionellt kommunalt samarbete. T ex psykiatri, barnskydd familjerådgivning osv. Föreningens mål: att implementera barnperspektivet och stödgruppsverksamheten, skapande av välfungerande multiprofessionella nätverk, samarbete och implementering av barnorienterade verksamheter. (Metoden lanseras i Sverige med namnet ”Barnkraft ”). Publikationer Söderblom & Inkinen; Skapa förståelse för varandra, Barnet och förälderns depression Leif Berg 2013 ANHÖRIG OCH FAMILJEARBETE (De otroliga åren) Målgrupp: familjer där barnet visar psykiska problem el. symptom t ex överaktivitet, adhd-drag, beteendesvårigheter. Föräldragrupper. ”The incredible years” och ”The incredible yearsteacherprogram-modellen (Webster-Stratton). Föreningens mål: Att implementera verksamheten inom kommunal och statlig barn- och ungdomspsykiatri, socialtjänsten och i skolvärlden Utbildning av personal. Publikationer Webster-Stratton;Ihmeelliset vuodet och Kuinka edistää lasten sosiaalisia ja emotionaalisia taitoja Leif Berg 2013 Projektet OPA- FAMILJE - OCH NÄTVERKETS-ARBETET (PERSONLIGT OMBUD INOM FAMILJEARBETET) 2011- Målgrupp: Personer som lider av psykisk ohälsa och har missbruksproblem Att stöda personen och hans/hennes familj/nätverk i vardagen Att utveckla det psykoedukativa familjearbetet inom POarbetet och införa dem inom det praktiska arbetet på fältet (kommun). Utbildning av personal Publikationer; Suominen & Tuominen Palveluohjaus-portti itsenäiseen elämään, Visio perhelähtöisyydestä Projektet: Terve mieli – Friskt sinne 2012Leif Berg 2013 Målgruppen är ungdomar, som belastats av att någon i familjen lider av psykisk ohälsa. Projektet görs i samarbete med skolan, andra ungdoms-och föreningsverksamhetorgan, Genom att via drama, i samarbete med skolan, erbjuda ungdomarna att via kamratstödsgrupps- och referensgruppsverksamhet kunna behandla samt få stöd i sin nuvarande livssituation. Projektet tar ibeaktande de faktorer som kan motverka eventuella risker och för att skydda personen mot riskfaktorers negativa inverkan i förebyggande syfte. Följande faktorer beaktas; Att ta i beaktande personen som lider av psykisk ohälsa (t.ex. föräldern, syskon eller någon annan närstående), familjens och sin egen situation. En god relation till den insjuknade, god anknytning, tillit och empati Ett gott förhållande till de övriga familjemedlemmarna,fungerande relationer inom familjen. En fungerande och trygg vardag Socialt nätverk, vänner och släktingar, goda vuxenkontakter. God anknytning till skolan och hobbyn. Lära känna sig själv – personlighetsdrag, temperament, kognitiv kapacitet, social förmåga. Leif Berg 2013 Projektet: ELVIS 2012- kamratstödgrupps- och referensgruppsverksamhet för personer som lider av psykisk ohälsa samt för deras anhöriga. Elvis projektet startade inom Uddehemmets verksamhet år 2009. Från 2012 deltar Anhörigas stöd för mentalvården, Nylands förening med i verksamheten med att anställa en person till i arbets-teamet som i fortsättningen beaktar även de anhörigas möjlighet att delta i kamratstöds- och referensgruppsverksamheten. Ett samarbetsprojekt med Helsingfors stads stiftelse, Stiftelsen Uddhemmet – Niemikotisäätiö. Målgrupp är personer som lider av psykisk ohälsa eller av psykisk funktionshinder från 18-30 års ålder samt att stöda deras anhöriga. Projektet går ut på att utveckla nya skapande verksamhetsmodeller samt för att förverkliga referens- och kamratstödsgruppsverksamhet, dvs. ett psykoeduktivt närmandesätt, där kunskapsarbete kombineras med aktivitetsmodeller (från musik till drama, från bildkonst till multimedia) lämpar sig väl tid tidsbundna, preventiva interventioner. Likaså ingår det i verksamheten allt från social träning och coping, till att se sina egna förmågor, att stärka sin självkänsla, öka tillit och autonomi, stöda ett självständigt liv samt lära sig att bemästra sin egen sjukdom och funktionsnedsättning.