Jens Ineland Fil dr och universitetslektor Umeå universitet

En stor andel av den totala ohälsan i befolkningen finns hos personer med funktionsnedsättningar. Gruppens ohälsa är vanligare än den skulle behöva vara. En stor del av ohälsan går att påverka

 Folkhälsomålet: att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen ◦ ◦ Generellt sett har folkhälsan förbättrats – däremot har relativa skillnader ökat mellan sociala grupper och mellan män och kvinnor Personer med funktionsnedsättning är en socioekonomisk svag grupp (ohälsofaktor i sig)  En stor del av samhällets samlade ohälsa finns fortfarande hos personer med funktionsnedsättning

    Avsaknad av beslutskontroll påverkar hälsan Tillgänglighet och delaktighet påverkar hälsan Diskriminering påverkar hälsan (negativt) Funktionshindrade överlag socioekonomiskt svaga – en central faktor för hälsan, genom hela livet, från barndom till ålderdom

           Jämlikhet Autonomi och känsla av kontroll Socioekonomisk ställning Tillgänglighet och delaktighet Arbete och arbetsförhållanden Utbildning och utbildningsnivå Inkomsttrygghet Kultur, fritid och fysisk aktivitet Primärvård och barnhälsovård Stimulerade hälsosamma levnadsvanor Alkohol, narkotika och tobak



Ohälsan ca 10 gånger vanligare hos personer med funktionsnedsättning, men 30 % av ohälsan beror på faktorer möjliga att påverkar/åtgärda:

- kort utbildning - brist på arbete - dålig ekonomi - övervikt - ångest - stress - diskriminering

    Fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande (WHO) Mer än frånvaro av sjukdom Subjektiva känslor: vad du upplever, inte andras definitioner Funktionsnedsättning är inte detsamma som dålig hälsa, om än en

riskfaktor

 Bättre och mer kostnadseffektivt att förebygga hälsa än att ingripa i efterhand

    Är i större utsträckning sjuk/aktivitetsersättning, och långtidssjukskrivna Har kortare utbildning (vagare anknytning till arbetsmarknaden) Har sämre ekonomisk trygghet, fler saknar kontantmarginal, fler har varit i ekonomisk kris Har i större utsträckning än befolkningen i övrigt: ◦ ◦ ◦ Huvudvärk, trötthet, sömnbesvär Ängslan, oro, ångest Nedsatt psykiskt välbefinnande

      Utbildning : kort, vagt kopplat till arbetsmarknaden Arbete : svårt nå, få och behålla arbete på arbetsmarknaden Social trygghet: exkluderande, stigmatiserande stödformer Socioekonomisk status : svag ekonomi, låg disponibel inkomst, bidragsberoende – låg social status Relation till välfärdsstaten: oro, stress, hot mot identiteten Delaktighet och inflytande: överlag stora brister

 Kost, fysisk aktivitet, tobak och alkohol påverkar i stor utsträckning folkhälsan (och enskilda människors hälsa)  Men förändring av levnadsvanor förutsätter möjligheter att påverka sina levnadsförhållanden – handlar om val av livsstil   Är det livsstilar folkhälsosatsningar bör skjuta in sig på?

I vilken utsträckning främjar eller motverkar olika offentliga myndigheter (genom professioner) enskilda människors val av livsstil?

 ◦ Omsätta ideologiska begrepp som delaktighet och självbestämmande i praktiken Centrala handikappolitiska mål och en förutsättning för att nå det folkhälsopolitiska målet – dessutom viktiga bestämningsfaktorer  ◦ ◦ Varför är sådana idéer, visioner och mål svåra att implementera?

1) Föreställningar om funktionshinder 2) Välfärdsmyndigheternas norm- och regelsystem

Kropp Identitet   Struktur Kultur Kropp:   i   såväl   medicinsk    som   social   betydelse och   mening Struktur:   funktionshinder   en   administrativ   kategori   ,   social   kategorisering,    klientifiering   Kultur:   dominerande   idéer   om   t.ex.

  målgruppen,   metoder,   regler,   förhållningssätt,   etc.

   Identitet:   roller   och   själbilder,   brukarroll   och   andra   sociala   roller   och   identiteter  

 Behovet av sociala kategorier (individer blir ärenden)  Lagar och regelverk - gränser för det professionella arbete  Etablerade normer och värderingar; hur det

bör

vara ◦ Lämpliga metoder, eftersträvansvärda mål (formella/informella) Aktualiserar frågor om makt -> normativ styrning av brukare

”

Vindar

”: visioner, ambitioner, målsättningar ”

Strömmar

”: rutiner, normer, värderingar, rädslor

 Självbestämmande och delaktighet är viktiga förutsättningar för hälsa. Vad är innebörden i begreppen? Hur ska de implementeras?

 Finns det en politisk vilja i kommunen att jobba med folkhälsoarbete för personer med funktionshinder (dvs. att inte enbart arbeta för att påverka eller förändra deras levnadsvanor)?  Ungdomar med utvecklingsstörning är en särskilt ”drabbad” grupp när det gäller rapporterad ohälsa. Vilka särskilda insatser behövs för att fånga upp just dem och deras behov? Vad behöver utvecklas för att komma tillrätta med deras höga ohälsotal?

 Ni kan alltid nå mig på: ◦ ◦ 070-345 2071 [email protected]