Transcript Brändö grundskola

Brändö grundskola
Arbetsplan
Läsåret 2012-2013
Sammanställd
augusti 2012
av
________________________
Föreståndare Katarina Halme
Godkänd av skolnämnden
__ /__ 2012
___________________
__________________
Skolnämndens ordf. Marja Tuomola
Skoldirektör Emelie Bergendahl
1
Innehållsförteckning
Sida
Skolans verksamhetsidé och utvärdering……………………
Målsättningar för skolans undervisning och fostran…………
Målsättningarnas förverkligande …………………………….
Särskilda evenemang i skolarbetet ……………………………
Dagliga arbetstider……………………………………………
Skolårets arbetstider…….…………………………………
Viktiga kontakt uppgifter……… …………………………
Samarbete ………………………… ………………………
Stödundervisningen …………………………………………..
Specialundervisning ………………………………………….
Elevklubbar
………………………………………
Elevhandledning ……………………………………………..
Elevvård ………………………………………………………
Elevrådsverksamhet …………………………………………..
Språkprogram …………………………………………………
Principer för klass- och gruppindelning ………………………
Timresurs och lärarnas timmar………………… …………
Lärarnas planering….………………………………………
Fortbildningsplan ………….……………………………….
Timplan för läsåret ……………………………………………
Trivsel- och ordningsregler …………………………………...
3
4
5-6
7
7
8
8
9
10
10
10
11
11
11
11
12
12
23
23
24-26
27-29
2
Skolans verksamhetsidé.
Skolans verksamhetsidé bestäms av den åländska läroplanen och skolstadgan i
Brändö kommun. Arbetsplanen fungerar som ett styrdokument för verksamheten i
skolan och som ett sätt att informera omvärlden om skolans verksamhet. Lärarna ska
med hjälp av sin professionalism och pedagogiska kompetens hjälpa eleverna att nå
den kunskapsnivå som krävs både för att klara av fortsatta studier men även för ett
gott liv. Skolan strävar till att ge eleverna en så motiverande om omväxlande
undervisning som möjligt. Det görs bland annat genom att lärarna på skolan ska få
möjlighet att använda sig av sina egna intressen och förmågor i sin undervisning.
Genom att lyfta fram de styrkor och specialkunskaper som finns naturligt i kollegiet så
bibehåller vi inspirerade lärare, som i sin tur kan ge den bästa möjliga undervisningen
till eleverna. Lärarna ska stöda eleverna i deras studieteknik men även arbeta för att
barnen utvecklas till ansvarskännande och hänsynsfulla individer som vågar stå för
det de tycker och tänker. Ett av skolans mål är också att eleverna ska uppnå
förmågan att förstå sambandet mellan handlingar och konsekvenser. Skolan ska ge
eleverna en trygg miljö där de kan utvecklas som självständiga och kreativa individer.
Eleverna ska få redskap att bli företagsamma och självsäkra i sin vardag så att de
vågar tänka utanför ramarna och göra det bästa av varje situation. Skolan skall verka
i samarbete med eleverna, vårdnadshavarna och det omgivande samhället.
Utvärdering av skolans verksamhet.







Utvärderingen sker bl.a. vid föräldramöten samt övriga diskussionstillfällen
mellan skolans personal och enskilda föräldrar eller grupper.
Utvärdering sker även i samband med elevrådets möten.
Vid utvecklingssamtalen, som hålls en gång per termin får eleven tillsammans
med föräldrarna och klassläraren/klassföreståndaren utvärdera sin
skolsituation. Eleverna har en aktiv roll i samtalen.
Den interna utvärderingen gör lärarna vid samplaneringsmötena som hålls
varje onsdag samt i det dagliga arbetet när de diskuterar sinsemellan.
En årlig utvärdering av skolans arbetsplan sker i slutet av läsåret och då
medverkar samtliga lärare, elevrådets ordförande och skoldirektören.
Utgående från detta möte sammanställer föreståndaren en utvärdering som
lämnas till skolnämnden.
Eleverna utvärderar sitt arbete genom att kontinuerligt skriva dagbok och
reflektera över framsteg tillsammans med läraren och klasskamraterna.
Antimobbnings arbetet utvärderas genom en KiVa- enkät som fylls i varje vår.
3
Målsättningar för skolan undervisning och fostran 2012-2013
1. Skapa
en stark
VI-känsla
2. Förbättra
läsförståelsen
6. Öka
ändvändningen
av
återkoppling
(feedback)
3. Öka
kreativiteten
i skolan
5.
Stärka den
kulturella
identiteten
4. Betona
tolerans och
respekt
4
Målsättningarnas förverkligande
Eftersom skolan verksamhets idé bland annat går in för att lyfta fram varje
lärares styrkor och kunskaper, med målet att ge eleverna en inspirerande
undervisning, så varierar skolans profilering lite från år till år. Det mera
långsiktiga målet som skolan har är att stöda eleverna till att bli
företagsamma och att de ska känna till sina styrkor och möjligheter i det
samhälle vi lever i, detta som en del av arbetet för att hålla skärgården
levande.
I år finns det många olika specialintressen i lärarkollegiet och bland annat
kommer konst- och färdighetsämnen att betonas och begreppet kulturidentitet
lyftas fram. Vi vill ge eleverna kunskap om sitt eget kulturarv men även
kännedom om andras.
I praktiken kommer vi att förverkliga de olika målsättningarna på bland
annat följande sätt.
1. Skapa en stark VI-känslan
-
Samarbete över åldersgränserna
Fortsätta att följa KiVa-programmet
Tema- och friluftsdagar med åldersblandade grupper
Högläsning av åk 7-8 för åk 1-3
Aftonskola där eleverna undervisar föräldrarna och på det sättet får
känna stolthet för det arbete de gör tillsammans i skolan
2. Förbättra läsförståelsen
3. Öka
-
Veckans ord, fem svåra ord för varje vecka och i alla årskurser.
Lärarna betonar textförståelsen i sina ämnen och lyfter fram
specifika facktermer för att underlätta förståelsen.
Arbete med extra material i läsförståelse
Övningar där eleverna återger texter med egna ord
kreativiteten i skolan
Skapa en miljö som uppmuntrar till kreativt tänkande
”Mind- maps” (tankekartor)
Praktisk filosofi inbakat i olika ämnen
Arbete med projektet ”Ungt entreprenörskap” som strävar till att få
eleverna att tänka utanför ramarna. (Ett projekt där vi får vara en av
5 skolor som deltar)
Lyfta fram vikten av konst- och färdighetsämnen i större grad
Undvika att styra eleverna så mycket i de skapande ämnena
Uppmuntra till annorlunda lösningar på problem
Arbeta ämnesintegrerat
5
4. Betona tolerans och respekt
-
-
Skolfreden och diskussioner kring den.
Införa vänelevsverksamhet
Värdegrundsdiskussioner bl.a. på klassråden som hålls en gång i
månaden (teman: personligt ansvar, jämställdhet, samverkan, etiska dilemman)
Bjuda in personer med olika bakgrund och erfarenheter till skolan
för att vidga vyerna hos eleverna
Besök till andra skolor och platser
Mångkulturell temadag i samband med Unicef- rundan
5. Stärka den kulturella identiteten
-
-
Låta konst och färdighet genomsyra undervisningen
Temavecka där identiteten (”Mitt brändö”) är i fokus genom att
arbeta i bild och text. Författarbesök av Marianne Peltomaa som
drar skrivverkstäder. Slutprodukten presenteras på En vind från
havet.
Lyfta fram det åländska självstyret och reflektera över den unika
situationen vi har genom att både på Åland och i skärgården och
kulturen som den för med sig.
Konserter, både elevernas egna och av gästartister
Teaterbesök (Hair i februari)
6. Öka användningen av återkoppling (feedback)
-
Ge genomtänkt feedback och ge eleverna tid för att läsa och
reflektera över den
Ge skriftlig och muntlig feedback i större grad
Eleverna för dagbok över skolgången varje vecka
Eleverna fungerar som opponenter vid muntliga föredrag
Eleverna får läsa och ge feedback på varandras arbeten
6
Särskilda evenemang och händelser under skolåret
Höstterminen:
4 september: Åk 5-6 åker till Mariehamn på idrottsdag
13 september utlyses Skolfreden
17 september har vi friluftsdag tillsammans med Kumlinge skola
24 september är det Dagsverket och UNICEF-rundan
25 september åker åk 9 på ”Välj sjön” i Mariehamn
1-5 oktober är det prao- vecka
8-11 november går Kulturkarnevalen i Karis av stapeln
16 november är det temadag i samarbete med biblioteket
Eleverna ska få fundera över identitat och hemtrakter i bild och
ord, workshops med författare.(I samarbete med En vind från havet)
o 18 december pysslar vi inför julen
o 20 december har vi julfest på kvällen
o
o
o
o
o
o
o
o
Vårteminen
o Vecka 3-6 är temat ”Ungt entreprenörskap”
o 14 februari åker åk 5-9 på teater till Åbo (Hair på Åbo Svenska
Teater)
o 26 februari (?) åker vi till Meriteijo och skidar
o 24-25 maj är det Stafettkarneval, de som springer får åka.
o I maj åker åk 3-4 på klassresa till fasta Åland
o Under våren gör åk 1-2 en exkursion inom Brändö kommun
Dagliga arbetstider.
Lektion:
1
2
3
4
5
6
8.45-9.30
9.45-10.30
11.05-11.50 eller 10.35-11.20
12.00-12.45
13.00-13.45
14.00-14.45
Undervisningen är upplagd i 45 minuter lektioner med 15 minuter rast
mellan varje lektion, med undantag för den andra rasten för åk 7-9 som är 5
minuter och den tredje rasten för åk 1-6 som är 10 minuter. Matrasten är 35
minuter lång för åk 1-6 och 40 minuter för åk 7-9. Skolans arbetstider styrs
till stor del av de tidtabeller som gäller för landskapsfärjorna. Eleverna äter
mellanmål 12.45 eller 13.45, de yngre tidigare och de äldre senare.
7
Skolårets arbetstider
Höstterminen 2012 (85 arbetsdagar)





Terminen inleds tisdagen den 21.8 2012
Höstlov 11-12.10 2012
Lovdag i samband med självständighetsdagen torsdagen 7.12
Höstterminen avslutas 21.12 2012
Jullov 22.12-6.1 2012
Vårterminen 2013 (100 arbetsdagar)





Vårterminen inleds måndagen 7.1 2013
Vinterlov 18-22.2 2013 (vecka 8)
Lovdag i samban med Kristi himmelsfärdsdag fredagen 10.5
Läsåret avslutas fredagen den 7.6 2013
Totalt 185 arbetsdagar
Viktiga kontaktuppgifter
Namn
Uppgift
Tel. jobb
Katarina Halme föreståndare
040 1706109 /56109/
Sara Tobiasson klasslärare för åk 1-2
56179
Andreas Lång Klasslärare åk 3-4
56179
+ gy & mu åk 1-9
Maria Wrede spec.lärare, klassf. åk 5-6
56179
Gudrun Nordman lektor i sv. och fi.,
56179
klassf. åk 7
Malena Strandvall lektor i engelska,
56179
klassf. åk 8-9
Lennart Berg lektor i matematik,fy/ke &bi/ge
56179
Merja Viitasola assistent + Eftisledare
56179
Mikaela Berg assistent
56179
Monica Englund skolhälsovårdare
56115/ 040 527 1899
Emelie Bergendahl skoldirektör
0405208737
8
Samarbete med andra skolor
-
Eleverna träffar elever från andra skolor som passerar vår kommun och samtidigt
vill bekanta sig med vår skola och våra elever.
I början av höstterminen ordnas en gemensam friluftsdag tillsammans med
Kumlinge skola
På vårterminen reser åk 8 och 9 iväg på lägerskola till Norge tillsammans med
elever från Kumlinge skola.
Skärgårdsskolorna har gjort upp en gemensam kontaktlista för att befrämja
kontakterna lärare emellan.
Skärgårdens föreståndare träffas en gång per termin då vi diskuterar frågor som
berör vår unika situation.
Föreståndaren deltar även i gemensamma möten för högstadieskolornas rektorer.
Samarbete med förskolan.
Klassläraren på åk 1-2 samarbetar med förskoleläraren så att ett gemensamt program för
läsåret läggs upp i september. Samarbetet utgår från de gemensamma teman som
klassläraren och förskolläraren har valt med utgångspunkt från elevernas och
förskolebarnens intressen. Arbetet är förlagt både till skolan och till förskolan. Se närmare i
”Plan för samarbetet mellan förskolan och grundskolan i Brändö kommun”.
Samarbete mellan hemmet och skolan.
Skolan håller ett föräldramöte per termin där allmän information ges ut och aktuella ämnen
behandlas. Därtill hålls ett flertal föräldramöten som berör enskilda klasser. Öppet hus
arrangeras på vårterminen i form av aftonskola. Varje klasslärare/klassföreståndare håller
ett utvecklingssamtal per termin med sina föräldrar och elever. I övrigt sköts ärenden som
gäller enskilda elever av klassläraren/klassföreståndaren, vid behov tillsammans med
föreståndaren. Kontakten sköts genom telefonsamtal eller via e-post, beroende på vad som
är mest bekvämt för vårdnadshavaren men kontakten sköts även via direkta samtal. Kontakt
tas då någonting speciellt har inträffat eller då någon lärare anser att det behövs. Aktuell
information om skolverksamheten når vårdnadshavarna via brevet Brändö Skolinfo som
skickas hem varannan torsdag. Föreståndaren ansvarar för Skolinfo. På åk 1- 4 används
dessutom veckobrev.
Undervisningen utanför skolan.
-
I början av maj åker åk 3-4 åker på klassresa till fasta Åland eller mot finska
sidan son minilägerskola under två dagar.
-
Åk 8-9 besöker olika arbetsplatser, främst inom kommunen men även på fasta
Åland.
-
I maj åker åk 8-9 åker iväg på lägerskola till Norge.
Åk 9 har prao en vecka per termin.
Åk 9 besöker olika skolor på gymnasialstadiet.
9
Stödundervisning
Stödundervisning ges åt sådana elever som tillfälligt blivit efter i sina studier, speciellt vid
sjukdom, eller annars behöver särskilt stöd. Stödundervisningen ges av den lärare som även
i övrigt undervisar eleven i ämnet när läraren eller eleven och dess vårdnadshavare anser att
det behövs. Stödundervisning ges inte åt elever som beviljats ledighet från skolan i samband
med resor. Om vi genomför något projekt i skolan där timlärarna i bisyssla behöver närvara
utöver sina timmar tas ersättningen från stödundervisningskontot.
Specialundervisning
Samordnad specialundervisning
Samordnad specialundervisning ges åt de elever som behöver kontinuerlig hjälp i något av
de grundläggande ämnena. Även lektioner där elever med annat modersmål än svenska får
sin undervisning i svenska räknas in i den samordnade undervisningen, för detta ändamål
använder vi 5 h det här läsåret. Till specialundervisning används totalt 16 h.
Anpassad lärokurs
För varje elev som intagits eller överförts till specialundervisning uppgörs en individuell
plan för hur undervisningen skall ordnas (IP) inom ramen för läroplanen. Undervisningen
enligt den individuella planen kan omfatta ett eller flera eller samtliga ämnen inom den
grundläggande utbildningens lärokurs. Syftet med den individuella planen är att anpassa
undervisningen enligt den enskilda elevens behov och inlärningsförutsättningar.
Skolans rektor ansvarar för att elever som är överförda/intagna till specialundervisning har
en individuell plan. Undervisningen enligt IP kan ges i en liten grupp av specialklassläraren
eller inom allmänundervisningen i klass av klass- eller ämneslärare i samarbete med
specialläraren.
Elev, lärare, föräldrar och elevvårdspersonal samarbetar vid uppgörandet av den individuella
planen för hur undervisningen skall ordnas. I planen definieras de viktigaste målen för
undervisningen samt bedömningsgrunderna
Elevklubbar
Skolan har en timresurs på 2 veckotimmar för ändamålet elevklubbar och stödundervisning.
Under läsåret kommer vi att ordna skoltidningsklubb. Riktlinjerna för att en klubb skall
ordnas är att eleverna inte har någon annan möjlighet att få intresset tillgodosett inom
kommunen.
10
Elevhandledning
Eleverna får redan från början av skolgången handledning i olika metoder att lära sig.
Elevhandledningen sker sedan kontinuerligt under elevens skoltid i form av enskilda och
gruppvisa diskussioner mellan lärarna och eleverna. Elevhandledningens syfte är att stärka
elevernas självkänsla och självförtroende och skapa en positiv attityd till fortsatta studier
och arbete.
Elevvård











Vid olycksfall sköter lärarna om första hjälpen och vid behov kallas hälsovårdaren till
skolan eller så förs eleven till hennes mottagning. Om elev insjuknar under
skoldagen kontaktas hemmet och eleven får fara hem.
Varje elev granskas årligen av skolhälsovårdaren och läkaren utför en grundligare
undersökning av eleverna på åk 1 och 8.
Skolhälsovårdaren besöker skolan på onsdagar varannan vecka.
Skolpsykologtjänster köps av företaget Contextia
Skolan har en elevvårdsgrupp som sammanträder vid behov. I gruppen ingår
skolföreståndaren, skolhälsovårdaren och socialsekreteraren. Vid behov kallas
klassföreståndaren eller klassläraren in.
För skolan, biblioteket och Brändöhallen finns det en räddningsplan.
Under läsåret tränar vi på utrymning av skolbyggnaden utgående från de nya
utrymningsplanerna. Utrymningen görs i samarbete med Brändö FBK.
Beträffande dödsfall bland lärare och elever samt i deras kärnfamiljer har skolan
förnyat sin krisplan (se bilaga).
Skolan har en beredskapsplan mot droger, en dyslexiplan och en mobbningsplan
samt en jämställdhetsplan.
Om en elev är frånvarande utan att ha meddelat skolan tar klassföreståndaren
kontakt med hemmet.
Eleverna besöker tandläkaren i samband med resor till Mariehamn. På åk 3-9 sker
besöket klassvis medan åk 1-2 besöker tandläkaren tillsammans med sina föräldrar.
Elevrådsverksamhet
Elevrådet väljs i början på höstterminen och inleder därefter sin verksamhet. Eleverna deltar
i en elevrådsutbildning som ordnas av SKUNK. Tillsammans med övriga skärgårdsskolor
träffas de i Mariehamn i oktober. Elevrådet är elevernas beslutande organ och fungerar
samtidigt som elevernas språkrör utåt. Elevrådet kompletteras av klassråd som hålls på åk 19 den första skoldagen varje månad. Katarina Halme fungerar som elevrådets handledare.
I år består elevrådet av följande personer: Kevin Gustafsson (ordförande), John
Nordberg(kassör) och Filip Eriksson(sekreterare).
Språkprogram
Eleverna i Brändö grundskola läser engelska som obligatoriskt språk från och med åk 3.
Eleverna kan läsa finska eller tyska som A2-språk fr.o.m. åk 5. När eleverna börjar högstadiet
kan de välja tyska eller finska som B1-språk. B1-språket omfattar 2 h/vecka och läses på åk
7-9.
11
Principer för klass- och gruppindelning
Åk 1-2 är en sammansatt klass med 5+1 = 6 elever och delas 3 timmar i veckan. Åk 3-4 är
också en sammansatt klass med 7+ 2 = 9 elever, som är delade 6 timmar i veckan. Under HT
2011 har åk 3-4 teknisk slöjd och under VT 2012 har de textilslöjd. Åk 5-6 är en sammansatt
klass med 5+3=8 elever och delas 2 timmar i veckan. Då läser de matematik, engelska och
finska på egen hand. Åk 5-6 har textilslöjd under HT 2011 och teknisk slöjd under VT 2012.
Högstadiet består av 13 elever där 4 elever går på 7:an, 4 elever går på 8:an och 5 elever går
på 9:an. Klasserna läser olika kurser i matematik, svenska, engelska och finska och är därför
ibland indelade klassvis när de läser dessa ämnen. En del timmar har dock slagits ihop för
att spara timresurs. Åk 7 läser en kurs miljölära (2h/v). Åk 8-9 läser 8:ans kurs i fysik. Åk 79 läser 8:ans kurs i biologi och i geografi läser de om Amerika. I historia läser åk 7-8
gemensam växelkurs, i år 8:ans kurs, och åk 9 läser samhällskunskap.
Tyngdpunktsområden vid fördelningen av timresurs
På lågstadiet använder vi timresursen till delningar i svenska för att de nya ettorna skall få
lära sig läsa i lugn och ro. På åk 3-4 har vi klassen delad tre timmar per vecka så att varje
klass får en timme för sig själva i engelska och matematik. Dessutom har åk 3 svenska
tillsammans med åk 1-2 samtidigt som åk 4 har fysik och kemi med åk 5-6. För att spara
timresurs har åk 1-3 och 4-6 slagits ihop i gymnastik. På högstadiet ligger tyngdpunkten
fortsättningsvis på svenska, matematik och språk.
Timresursen och lärarnas timmar.
Extra uppgifter som ingår
Katarina Halme
Malena Strandvall
Gudrun Nordman
Maria Wrede
14
23,5
23,5
25
Andreas Lång
Sara Tobiasson
Lennart Berg
Övriga timmar
Stödundervisning och klubbtimmar
26
Totalt:
(1 h IT-ansvarig, 1hlärarh. )
(1h AV-ansvar, 2h SU,½ h klassf. åk 7-8)
(½ h klassf. åk 9)
(1h klassförst, 6h SU lågstadiet+ 6h SU)
högstadiet, klassförest. åk 5-6)
(ih klassförst. Åk 3-4)
24
(1h klassförest. Åk 1-2)
25
2
2
(tyska)
163vt
Lågstadiet
Högstadiet
Spec. undervisning
Avlönade extra uppg.
Stödund. och klubbtimmar
Elevassistent
76 h
67 h
16 h
7h
2h
33 h
( 23 elever)
( 13 elever)
(5 h språkresurs som till 86 % betalas av LR)
12
Lärarnas planering.
Lärarkåren samlas på onsdagar varje vecka kl. 15.00-16.45 för att samplanera skolarbetet. På
mötena behandlas aktuella ärenden och de beslut som tas protokollförs av vice
föreståndaren och finns till påseende på anslagstavlan i lärarrummet.
Lärarnas fortbildning.
En fortbildningsplan har gjorts upp för läsåret. I den framgår såväl de långsiktiga som
kortsiktiga målsättningarna med fortbildningen, samt vilken typ av kurser som lärarkåren
önskar fortbilda sig i. Under året kan det dock dyka upp andra kurser som lärarna kan vara
intresserade av och då bör man kunna avvika från fortbildningsplanen. Minimiantalet
fortbildningstimmar under ett läsår är arton. Till fortbildning räknas träffar med lärare från
andra kommuner eller kurser som anordnas av någon fortbildningsinstitution. Kurser som
anordnas av Ålands Landskapsregering prioriteras eftersom de oftast är avgiftsfria.
FORTBILDNINGSPLAN:
Höstterminen







”Betyg och bedömning”; Alandica i Mariehamn
”Fair Sex”, Rödhamn, Mariehamn
Smartboard och notebookprogrammet
MIP (Media i pedagogiken, avklara del 3 och 4)
Skolfront, svensk utbildningsmässa
Fronter
Förstahjälp kurs
Vårterminen



Utbildning i ”Ungt entreprenörskap”
MIP
Fronter
Målsättningar för läsåret 2012-2013
Lärarna kommer att delta i fortbildningar som berör deras enskilda ämnen i så stor
utsträckning som det finns utbud och möjlighet. Inom specialpedagogik önskar många i
kollegiet fortbildning i hur man bäst arbetar med koncentrationsstörningar och läs- och
skrivsvårigheter.
Målet är att alla i kollegiet ska delta i åtminstone en fristående fortbildning samt i dem som
ordnas för hela kollegiet. Genom att fortbilda sig så håller man uppe motivationen och
undviker risken för att stampa på stället och hålla sig till det man alltid har gjort. Man skall
inte förakta det gamla men bejaka möjligheterna att förbättra det som varit med ny
kunskap.
13
Timplan för läsåret: 2012-2013
Skolans namn: Brändö Grundskola
Föreskrivet timantal i läroplanen
Läroämne eller
ämneshelhet
Veckotimmar
minimum
Timmar
under
sex
läsår
Åk 1-6
Åk 1-6
Åk
1
Åk
2
Åk
3
Åk
4
Åk
5
Åk
6
Per v Per v Per v Per v Per v Per v
Svenska
32
33
6
6
6
5
5
5
Matematik
22
24
4
4
4
4
4
4
Naturkunskap
17
17
2
2
3
4
3
3
8
1
1
2
2
1
1
Biologi (Ok)
Geografi (Ok)
Miljölära (Ok)
Samhällskunskap
Religions- /
8
livsåskådningskunskap
Samhällslära och
ekonomi (Ok)
Historia (Ok)
3
4
2
2
46
44
7
7
7
7
8
8
Musik
6
8
1
1
1
1
2
2
Bildkonst
6
8
1
1
1
1
2
2
Slöjd
8
12
2
2
2
2
2
2
Gymnastik och idrott
12
18
3
3
3
3
3
3
8
8
2
2
2
2
Finska
4
4
2
2
Franska
4
Tyska
4
4
2
2
Konst och färdighetsämnen
Engelska
(A1)
Frivilligt språk (A2)
Gemensamma läroämnen
132 - 144
140
20
20
24
24
26
26
144
20
20
24
24
28
28
sammanlagt
Elever med frivilligt språk
sammanlagt
136 - 148
Norm: Gemensamma läroämnen
Norm: Elever m. frivilligt språk därutöver
19 - 21
23 - 25
24 - 26
1-2
1-2
1-2
(Ok) hembygdskunskap: under de inledande skolåren samordnas undervisningen i biologi, geografi och miljölära,
enklare vardagskemi och -fysik, samhällslära och ekonomi samt historia.
14
Skolans namn: Brändö
grundskola
Timplan för läsåret: 2012-2013
Föreskrivet timantal i läroplanen
Timmar
Läroämne eller
ämneshelhet
Veckotimmar
under
Åk
Åk
Åk
Minimum
tre läsår
7
8
9
Åk 7-9
Åk 7-9
Per v
Per v
Per v
Svenska
8
9
3
3
3
Matematik
9
11
3
4
4
Naturkunskap
16
17
5
3
1
1
3
1
1
1
3
1
1
1
3
1
1
1
3
1
1
1
2
1
1
Biologi
7
Geografi
Hälsokunskap
Fysik
3
6
Kemi
Samhällskunskap
Religions- /
livsåskådningskunskap
Samhällslära och
ekonomi
11
11
4
4
3
Historia
Konst och färdighetsämnen
3
7
4
2
2
16
19
Musik
2
3
1
1
1
Bildkonst
2
3
1
1
1
Slöjd
3
4
2
Hemkunskap
3
3
Gymnastik och idrott
6
6
2
2
2
Engelska (A1)
7
9
3
3
3
Elevhandledning
2
2
1
1
Gemensamma läroämnen
66
78
26
26
26
Valfria läroämnen /
Tillvalsämnen (V/T)
-30
3
1
1
1
3
1
1
1
Drama
3
1
1
1
Idrott
3
1
1
1
*) Skärgårdslinje
2
3
Frivilligt språk (A2)
9
9
3
3
3
Frivilligt språk (B1)
6
6
2
2
2
Frivilligt språk (B2)
4
81
27
27
27
Sammanlagd undervisning
81-90
15
*) Inom gruppen valfria läroämnen (V) skall tillvalsämnen (T) t.ex. datakunskap, hantverk, idrott o.s.v.
och frivilliga språk anges.
(V/T)
(A1, A2)
(B1, B2)
För skolan valfria läroämnen eller tillvalsämnen för eleven.
Språk som inleds på lågstadiet. (A1) Engelska. (A2) Finska, franska eller tyska.
Språk som inleds på högstadiet, åtminstone ett av språken finska, tyska eller franska skall
erbjudas som frivilligt språk.
* = Eleverna kan läsa högst två av dessa ämnen
16
Trivsel- och ordningsregler
I VÅR SKOLA ...
vill vi att alla ska känna TRYGGHET, därför
-
bemöter vi alla vänligt
jobbar vi alla mot mobbning och våld
kastar vi snöboll endast på multiplanen
frågar vi om lov när vi behöver lämna skolans område
använder vi mopeder och cyklar endast till och från skolan
vill vi att alla ska känna TRIVSEL, därför
- tar vi av oss uteskorna vid dörren och hänger upp ytterkläderna ordentligt
- går alla elever självmant ut på uterasterna
- äter vi endast sådant som serveras i skolan (frukt kan medtas och ätas på
rasterna)
vill vi att alla ska få LÄRA sig, därför
- ger vi alla arbetsro
- kommer vi i tid till lektionerna och har med oss det vi behöver
- gör vi alltid våra läxor
- lämnar vi mobiltelefoner och andra störande apparater utanför klassrummet
under lektionerna
vill vi att allt och alla ska behandlas med RESPEKT, därför
- är vi försiktiga med skolans och kamraternas saker
- uppträder vi artigt
- visar vi hänsyn
- använder vi ett vårdat språk
- tar vi av oss alla huvudbonader under (morgon)samlingar, lektioner och när vi
äter
- markerar vi när vi vill svara på frågor
17
Komplement till ordningsreglerna
(enligt Höistad-modellen)
Som elev kan du förvänta dig av oss i personalen…
- att vi bemöter dig med respekt
- att vi bryr oss om dig
- att vi kommer att göra allt för att hjälpa dig om du råkar illa ut
- att vi kommer att ingripa mot alla former av mobbning
- att vi kommer att ingripa mot alla former av kränkande tilltal
- att vi ska se till att du får en så lugn och trivsam arbetsmiljö som möjligt
- att vi kommer att göra allt för att du ska få så mycket kunskaper som möjligt
- att vi använder ett vårdat språk
Vi förväntar oss av dig som elev…
- att du aldrig bidrar till att någon råkar illa ut
- att du använder ett vårdat språk
- att du bemöter andra med respekt
- att du aldrig medverkar till någon form av skadegörelse
- att du passar tider och tar ansvar för skolarbetet
- att du är utvilad och har ätit frukost
Som förälder kan du förvänta dig av oss…
- att all personal arbetar för att ditt barn ska känna trygghet i skolan
- att vi arbetar för en lugn och trivsam arbetsmiljö
- att vi tar kontakt med dig om något särskilt händer
- att vi ingriper mot alla former av kränkningar
- att vi bryr oss om ditt barn
Vi förväntar oss av dig som förälder…
- att du hjälper ditt barn ta ansvar för skolarbetet
- att du ser till att barnet kommer i tid
- att barnet är utvilat och har ätit frukost
- att du ställer upp på de värdegrunder vi kommit överens om
- att du meddelar skolan om du märker att ditt barn råkat illa ut i skolan
- att du meddelar oss om ditt barn gjort någon annan illa
- att du deltar på föräldramöten
18
Konsekvenser då ordningsreglerna bryts
Om en elev kommit för sent till lektionen (kommer till klassrummet efter att
läraren stängt dörren) tre gånger så är konsekvensen en kvarsittning som sker
på onsdagar kl 14.45- 15.30 (skolan ansvarar inte för skjutsen hem)
Om en elev lämnat läxan ogjord tre gånger under en månad så är konsekvensen
en kvarsittning som sker på onsdagar kl 14.45- 15.30 (skolan ansvarar inte för
skjutsen hem)
Om eleven upprepade gånger har uppfört sig dåligt eller grovt brutit mot
ordningsreglerna så hålls ett konsekvenssamtal där man tillsammans med de
berörda lärarna, vårdnadshavare och eleven diskuterar vad som har hänt och
bestämmer hur man ska gå vidare med saken.
Händelserna efter Jesu död och uppståndelse
Läsning ur Apostlagärningarna
19
20