Transcript Kvalitetsrapport 13-14 FTG Malmö

Kvalitetsrapport
Framtidsgymnasiet Malmö 13/14
Innehåll
1 Inledning – Beskrivning av grundfakta för enhet FTG Malmö .................................................... 3
Historik, fakta, organisation, elever, personal ........................................................................................... 3
Utbildningar ............................................................................................................................................................................. 2
Elever .............................................................................................................................................................................................. 4
Personal ....................................................................................................................................................................................... 4
2 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse. ........................................................................ 5
Pedagogiskt upplägg, kärnvärden ....................................................................................................................... 5
Lokaler ........................................................................................................................................................................................... 5
Lärare ............................................................................................................................................................................................. 5
Funktioner - elevhälsa, SYV ...................................................................................................................................... 6
Finansiering & Elevprognos ...................................................................................................................................... 6
3 Systematiskt kvalitetsarbete. ................................................................................................................................ 7
Metoder och Uppföljning............................................................................................................................................... 7
Enhetsspecifikt läsåret 2013/14 .............................................................................................................................. 7
4 Fokusområden läsåret 2013/2014 ........................................................................................................................ 11
5 Resultat av kvalitetsarbetet 2013/2014 .......................................................................................................... 13
6 Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 2013/2014 ......................................................... 16
7 Målbild, Fokusområden och Handlingsplan för ökad måluppfyllelse 2014/2015 .. 17
Målbild juni 2015 ................................................................................................................................................................. 17
Fokusområde läsåret 2014/2015........................................................................................................................... 17
Handlingsplan läsåret 2014/2015 ........................................................................................................................ 17
2
1 Inledning
Historik, fakta, organisation
Framtidsgymnasiet i Malmö har en lång tradition av transportutbildning. Vi har
även fått igång en bra VVS- och Fastighetsutbildning som börjar dra till sig
intresserade elever och företag. Vårt mål är att vara det självklara
förstahandsvalet när det gäller transport utbildning i regionen och ett bra
alternativ för VF- utbildningen.
Framtidsgymnasiet Malmö ligger vid kommungränsen mellan Malmö och Burlöv.
Vi har elever från stora delar av Skåne – från Ängelholm i norr till Trelleborg i
söder. Våra lokaler är stora, öppna och ljusa. Vi har fem stora verkstäder; tre för
bilmekanikerna, en för blivande tungmekaniker och en för VVS- och
Fastighetsprogrammet. Vi har även en stor körgård, en lastkaj och flera olika
lastbilar. Beroende på vald inriktning kan man på skolan få möjlighet att ta körkort
för truck, personbil och lastbil. Vi har ett nära samarbete med många företag i
regionen och den arbetsplatsförlagda utbildningen är en viktig del av programmen
Klasserna på skolan är oftast små och behöver man jobba i mindre grupp eller
enskilt kan man gå till studion. Där finns lärare som kan ge extra hjälp och stöd.
Skolan har en kafeteria som till ett rimligt pris erbjuder fika, och det finns också ett
gym och flera pingisbord som ofta används både på idrottslektioner och under
raster.
Utbildningar
• Fordons- och transportprogrammet
o Inriktning Lastbil, Personbil och Transport
• VVS- och fastighetsprogrammet
• Introduktionsprogrammet
• Lärlingsprogrammet
Elever
Vi har ca 50 % elever med annan etnisk bakgrund, huvuddelen av eleverna
kommer från Malmö kommun och under senare år har vi även fått en ökande
andel av elever från kranskommunerna.
Könsfördelning av eleverna är 90 % pojkar och 10 % av eleverna är flickor. En stor
del eleverna har svag grundskolekompetens.
Personal
Hos oss har vi en bra blandning av personal, fördelning mellan män och kvinnor,
olika etnisk bakgrund. Vi har en hel del obehöriga lärare, några går utbildning och
samtliga kärnämneslärare har en plan att ta sin legitimation under läsåret 14/15.
3
Våra yrkeslärare har lång erfarenhet men saknar full behörighet, 2 lärare går
utbildning.
Personalen arbetar i 2 arbetslag, årskursvis åk 1 och åk 2-3.
Vi har en bred kompetens inom elevhälsan. Elevhälsoteamet består av kurator 50
%, specialpedagog 100 %, skolsköterska 25 %, skolpsykolog träffar elevhälsan en
gång i månaden och gör även utredningar vid behov. Skolläkaren är kopplad till
skolan och gör även hälsoundersökning på de elever som går vidare på
transportprogrammet.
4
2 Förutsättningar
Pedagogiskt upplägg, kärnvärden
Våra elever söker till oss utifrån ett intresse, vi ska på alla sätt ta tillvara detta och
utveckla det så att de tar studenten som bra yrkesmän och kvinnor.
Många elever kommer med låg självkänsla och stor skolovana, har bristande
kunskaper och har haft många problem under sin grundskoletid.
Vi arbetar med att bygga relationer, koppla undervisningen till elevernas vardag
och intresse. I åk 1 ligger de flesta gymnasiegemensamma ämnena samt
grundläggande verkstad. I åk 2 och 3 är yrkesinriktningen i fokus.
I det vardagliga arbetet följs varje elev upp, redovisning av hur man ligger i
kurserna görs av kursansvarig läraren till elever och rektor minst en gång per
månad, rött-gult-grönt.
Lokaler
Vi har en bra lokalyta med ljusa och funktionella lokaler, dock är en del av ytan en
öppen rasthall som inte nyttjas fullt ut. Våra verkstäder är väl utrustade och
fungerar bra. Två personbilsverkstäder, en tungverkstad, truckhall och vvs
verkstad. På skolan finns även ett gym som används i idrottsundervisningen och
ett bibliotek. Vi har två datasalar och även datorer ute i klassrummen. Elever som
har läs och skrivsvårigheter har en egen dator och det finns även klassuppsättning
av bärbara datorer.
Våra fordon byts ut i ett rullande 5-års schema och hålls i gott skick.
Lärare
Vi har en hög lärartäthet, mycket beroende att vi har en stor andel körlektioner
som bedrivs 1-1.
Specialpedagogisk kompetens finns medan lärarbehörigheten är inte så hög. På
kärnämnessidan har de lärare som ännu inte fått sin legitimation en plan för att få
den under läsåret 14/15. På yrkeslärarsidan har vi fler lärare som saknar
behörighet.
Personalgruppen har en bra spridning åldersmässigt, könsmässigt och etniskt.
Funktioner
Elevhälsoteamet består av kurator 50 %, specialpedagog 100 %, skolsköterska 25 %,
skolpsykolog träffar elevhälsan en gång i månaden och gör även utredningar vid
behov. Skolläkaren är kopplad till skolan och gör även hälsoundersökning på de
elever som går vidare på transportprogrammet.
5
Vi har även en SYV 100 % och lärlingssamordnare 100 %.
Riskerar elever att inte uppnå minst betyget E ska detta anmälas till rektor, då ska
även redovisas vilka anpassningar som gjorts i undervisningen. Dessa
anmälningar tas upp i elevhälsoteamet som träffas varannan vecka. Där tas beslut
om åtgärder/utredningar. Varje månad redovisas aktuell status i kurserna genom
rött-gult-grönt.
Klassråd och elevrådsrepresentanter finns i varje klass, klassråden sammanträder
varje vecka och elevrådet träffas första torsdagen i månaden.
När kurserna startar upp går kursansvarig lärare igenom kursmål och
uppläggning med eleverna. Eleverna ges möjlighet till inflytande på kursens
uppläggning och tidigare kursutvärderingar tas upp.
Efter kursens genomförande görs kursutvärdering.
Frukost serveras på skolan till självkostnadspris. Lunchen serveras i matsalen och
utvärderas och följs upp i skolans matråd varje termin. Efter lunch har caféet
öppet.
Finansiering och Elever
Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar
inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning,
läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt
antecknings- och skrivmateriel förväntas eleverna stå för själva, finns även till
försäljning i caféet.
2013 hade vi 68 förstahandssökande med ett snittmeritvärde/antagningsgräns på
80, en ökning med 30 från föregående år. Vi hade 34 % IMPRO elever och 24 IMYRK.
Elevprognosen för de närmsta åren ser gynnsam ut, vi räknar med att ligga runt
100 nya elever varje år och har även sökt elprogrammet 2015.
Målområden
•
•
•
•
•
•
•
•
Möta eleverna där de finns!
Uppmuntra och utveckla elevernas lärande.
Höja andelen elever med slutbetyg/yrkesexamen.
Öka samverkan åk 2 och 3, ett arbetslag.
Tydligare koppling mellan verkstad kärnämnen åk 1.
Uppföljning av elever med hög frånvaro och avhoppsrisk.
Höja betygssnittet, utökad specialpedagogisk hjälp, både i studion
och i klassrummet/verkstaden.
Sätta in specialinsatser i svenska.
6
3 Systematiskt kvalitetsarbete
Metoder och uppföljning
Syftet med vårt kvalitetsarbete var att utifrån ett systematiskt
förbättringsarbete höja våra elevers kunskapsresultat samt att elever och
medarbetare var nöjda med sin skola. Förenklat såg arbetshjulet för
förbättringsprocesser ut enligt nedan:
Grunden i vårt kvalitetsarbete bygger på delaktighet, samverkan och
processorienterat arbetssätt mot gemensamma mål som vi sätter
tillsammans. Arbetet under läsåret utgick från en lägesbedömning och
avslutades med resultatutvärdering. Däremellan följde vi regelbundet upp
arbetet och samlade in den dokumentation som bildade underlag för den
slutliga resultatutvärderingen, då vi identifierade nya utvecklingsområden i
behov av insatser för ökad måluppfyllelse.
Centrala resultat som lagt till grund för resultatutvärdering är
betygsresultat, nationella prov och enkätresultat.
Vårt kvalitetsarbete utgår därför från tre perspektiv. Det första kallar vi för
funktionell kvalitet. Här hand- lar det om hur väl eleverna når
utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns angivna i läroplanen och
varje programs program-/examensmål. Här finns både kunskapsmål och
mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens.
Upplevd kvalitet handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån
sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål.
Slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om
vad som händer med eleverna efter avslutad utbildning.
Dessa tre begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera
perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever
ska få en utbildning med så hög kvalitet som möjligt.
7
AcadeMediamodellen
Vi är en del av Academediakoncernen, varför vi arbetar efter samma
kvalitetsstruktur som övriga verksamheter inom Academedia.
AcadeMediamodellen innebär att ett aktivt kvalitetsarbete bedrivs på tre
nivåer; på enhetsnivå, på verksamhetsnivå (huvudmannanivå) och på
koncernnivå. Arbetet med att identifiera utvecklingsområden, planera,
genomföra och följa upp sker på dessa tre nivåer.
Genom att alla våra verksamheter utgår från en och samma modell för
uppföljning och utvärdering kan vi jämföra olika resultat och utbyta
erfarenheter i syfte att driva lärande och utveckling. Det gör att våra barn,
elever och deltagare utvecklar de kunskaper, förmågor och värden som
målen för respektive verksamhet tar fasta på.
AcadeMediamodellen utgår från vår gemensamma kvalitetsdefinition och
innehåller bland annat våra kvalitetsaspekter, principer för målsättning,
gemensamt definierade resultatmått och vår årsplanering för uppföljning
och utvärdering.
Kvalitetsdefinition har under det senaste året prövats på djupet i olika
sammanhang, såväl internt som externt, och väckt respekt hos såväl
skolmyndigheter som
politiker, professionella
och kunder. Vårt
kvalitetsarbete står
därmed på stadig grund.
Under det gångna året
har ytterligare delar i
vårt gemensamma
arbete för hög
måluppfyllelse
tillfogats och
utvecklats, och den
bärande strukturen i
AcadeMedia-modellen
kan numera illustreras
på detta vis:
8
Kvalitetsåret
Årshjulet nedan visar huvudmannens och våra övergripande aktiviteter för
uppföljning och utvärdering på olika nivåer under läsåret i det systematiska
kvalitetsarbetet.
9
Beskrivning av egna rutiner för Kvalitetsarbetet under året
Frånvarouppföljning
Frånvaro har följts upp av administratören varje månad, återkopplat till mentorn
som har utrett denna och återkopplat. Under året har vi snabbat upp rutinerna så
det både går snabbare att dra CSN och få tillbaks sitt studiemedel. Vi har även
fortbildat en lärargrupp i hur man får igång hemmasittare.
Undervisningens kvalité
Måluppfyllelsen har följts upp månadsvis genom att kursansvarig lärare har
rapporterat aktuell status, eleven är inte i fas med kursmålen och riskerar att inte
nå minst betyget E i kursen, eleven ligger lite efter respektive eleven ligger i fas
med kursen. Både kurs- och elevstatus följs upp av rektor och elevhälsan och
åtgärder sätts in.
Elever med betyget F
Vi har arbetat systematiskt och framgångsrikt med att elever som riskerar F ska
nå godkänt betyg. Vi har arbetat både med specialpedagogiska insatser och extra
insatser i svenska, engelska, matematik och idrott. Både resurstid och
upphämtningstid har avsatts, men vi har ändå inte lyckats så bra med att nå bra
måluppfyllelse i yrkesinriktade kurser. Vi ser över upplägget inför kommande
läsåret.
Värdegrundsarbetet
Värdegrundsarbetet har varit en fråga som löpt under året och vi har arbetat med
att få en bredare samsyn i värdegrundsfrågor. Likabehandlingsarbetet påbörjas
under hösten med en kartläggning och en ny plan mot diskriminiering och
kränkande behandling ska vara klar i december. Elevrådet kommer att vara
delaktig i analys av kartläggningsarbetet och i framtagandet av planen.
Särskilt stöd
Under året har vi tagit ett samlat grepp kring särskilt stöd, alla elever har gåtts
genom av specialpedagog och nya åtgärdsprogram har skrivits. Nya rutiner för att
tidigt upptäcka de elever som inte antas nå betyget E har genomförts.
Vi har arbetat systematiskt med de kurser och elever som riskerar falla ur.,
ndervisning i mindre grupper, enskild undervisning, extratimmar mm.
10
4 Fokusområden för läsåret 2013/2014
Fokusområdets namn
Möta eleverna där de finns!
Mål och motiv
Vi har en väldigt spridd elevgrupp, både geografiskt från hela regionen och
kunskapsmässigt. Våra elever väljer oss utifrån ett intresse som vi måste förvalta
på ett bra sätt. Vi behöver utveckla vår undervisning och variera undervisningen.
Fokusområdets namn
Uppmuntra och utveckla elevernas lärande
Mål och motiv
Många av våra elever har en låg självkänsla utifrån sin tidigare skoltid med många
misslyckanden bakom sig. Vi behöver skapa en bra relation med eleverna och
uppmuntra dem, boosta deras självkänsla. Eleverna behöver träna delaktighet och
hur de kan få inflytande på sin utbildning. Det är också viktigt att vi är tydliga med
vad som förväntas av dem, tydliga utbildningsmål och kursmål.
Fokusområdets namn
Höja andelen elever med slutbetyg/yrkesexamen
Mål och motiv
Det är väldigt stor spridning på utfallet i de olika kurserna, från 100 % som har
betyget E eller högre till endast 39 %. Det finns kurser som slår direkt mot
slutbetyget.
Fokusområdets namn
Öka samverkan åk 2 och 3, ett arbetslag
Mål och motiv
Under året har vi slagit samman arbetslag 2 och 3. Fr o m åk 2 blir det ett tydligare
yrkesgrepp på utbildningen och flera kurser går i varandra under åk 2 och 3. Det
ger bättre förutsättningar om lärarna arbetar i samma arbetslag och med en
arbetslagsledare. Det främjar samsyn, gemensam planering och en ökad
måluppfyllelse. Vi uppnår även en tydlighet i karaktärskurserna.
Fokusområdets namn
Tydligare koppling mellan kärnämnen och yrkesämnen åk 1
Mål och motiv
Arbetslag ett har arbetat sig samman under ett par år och utvecklar en tydligare
koppling mellan kärnämnen och verkstan. Ämnesintegrering i matematik,
engelska och svenska.
11
Fokusområdets namn
Uppföljning av elever med hög frånvaro och avhoppsrisk
Mål och motiv
Mentorerna har följt elevernas närvaro och i arbetslaget tagit upp de elever som
riskerar hög frånvaro. Vår administratör har varje månad följt upp och tagit fram
underlag på hela skolan på elevernas frånvaro, återkoppling till mentorerna.
Anmälan till CSN vid olovlig frånvaro. Frånvaron tas även upp i elevhälsan
varannan vecka.
Fokusområdets namn
Höja betygssnittet, utökad specialpedagogisk hjälp, både i studion och i
klassrummet/verkstaden
Mål och motiv
Vår specialpedagog har metodiskt arbetat med att kartlägga varje elevs behov och
gjort planeringar både individuellt och i grupp för de elever som har F i kurser.
Under året ser vi en klar förbättring och ett höjt betygssnitt.
12
5 Resultat och bedömning av kvalitetsarbetet 2013/2014
Uppföljning av måluppfyllelse 2013/14
Nyckeltal
Andel utfärdade gymnasieexamen
Andel utfärdade studiebevis
Genomsnittlig betygspoäng
2012-13
76 %
11,8
2013-14
48 %
52 %
12,8
Betygsresultat, fördelning av betygssteg
A
B
C
D
E
F
2%
5%
11 %
16 %
45 %
19 %
Resultat för introduktionselever under läsåret 2013/14
•
•
På vår yrkesintroduktion har 72 % av eleverna uppnått behörighet till
gymnasiet.
F-betyg i ett antal ämnen/kurser:
Sv
Ma
Eng
Yrkestrafik 1b
Fordonstrafik intro
Idrott
o
28 % F
17 % F
12 % F
40 % F
17 % F
8%F
Arbetet med att elever ska nå godkänt har givit att antal F från i början
av hösten var 25 %, till 15 % i april.
Uppföljning av upplevd kvalitet och värdegrundsarbetet
NKI
NKI har minskat detta läsår från 52 till 48, rekommendationsgraden från 48- 39,
studiemiljön ligger kvar på 64, undervisningen har endast ändrat sig något från 6362.
Det är lite märkligt att eleverna är relativt nöjda med studiemiljön och
undervisningen när NKI ligger lågt. Frågan kring perfekt skola sticker ut, det är
13
kanske så att våra elever inte har någon perfekt skolreferens? Även
förväntningarna har vi svårt att leva upp till.
Arbetet för likabehandling och mot kränkande behandling
Vi har arbetat för likabehandling och mot kränkande behandling under läsåret och
reviderat vår plan både i november och i juni. Elevrådet har varit delaktiga i
november samt i januari. Vi har varit tydliga med våra ordningsregler och även
arbetat med incidenter/rapporter. Antalet incidentrapporter har ökat under läsåret,
detta beror både på att några elever har förekommit ofta men även att eleverna
har blivit bättre på att uppmärksamma incidenter.
Resultat av nationella prov i relation till betyg
Svenska
Betyg
A
B
C
D
E
F
Not:
Resultat NP
8%
21 %
39 %
4%
Saknas 26 %
Betyg
4%
21 %
17 %
38 %
21 %
Upphämtningar har gjorts i slutet på terminen och resultatet är lite bättre än det
nationella provet, dock har flertalet som inte genomfört provet hamnat på F, har en
del moment kvar för att uppnå E.
Matematik
Betyg
A
B
C
D
E
F
Not:
Resultat NP
32 %
40 %
Saknas 17 %
Betyg
14 %
7%
66 %
14 %
Många av F på nationella prov låg väldigt nära att få E, det saknades endast några
poäng. En rejäl upphämtning har gjorts i slutet på terminen och många elever har
läst extra matematik.
Engelska
Betyg
Resultat NP
Betyg
14
A
B
C
D
E
F
Not:
24 %
20 %
21 %
23 %
33 %
33 %
7%
Saknas 24 %
Engelskan ligger rätt väl i fas med nationella proven.
Generellt kan man säga att en stor del av våra elever har en stor skräck för
nationella prov och därför inte kommer och genomför dem fullt ut. Därför blir
jämförelsen inte helt rättvis.
Uppföljning av ändamålsenligenliga resultat
Uppföljning av NMI
NMI ligger på 53, ledarindex 58, engagemang 78 och attraktivitet 60.
Engagerad personal som ligger lågt på NMI och inte alltid är så stolta över sin
skola. Det som sticker ut är förväntningar på arbetsplatsen och den ideala
arbetsplatsen, 32 och 30 jämfört med helhetsnöjdhet på 60.
15
6 Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 2013/2014
Under året har vi påbörjat ett gediget förändrings- och utvecklingsarbete. Både
interninspektionen och skolinspektionen ger klara områden som vi kan utveckla.
Vi har infört ett annat mer tydligt mät- och kontrollsystem som har börjat landa.
De elever som klarar sin yrkesexamen har bra resultat, det vi behöver bli bättre på
är att tidigt fånga upp och motivera de som börjar halka efter. Vårt elevhälsoarbete
har kommit bra igång och behöver bara tid på sig att bli rutin.
När det gäller normer och värden så har skolan en spretig syn, den behöver vi
komma in på djupet. Elevernas ansvar och inflytande är inte så genomgripande,
tror att en del av personalen och eleverna inte har redskapen till att göra det på ett
bra sätt.
APL och lärlingsutbildningen har vi satsat på under läsåret och fått en bra
organisation och struktur på.
Våra introduktionselever klarar sig väldigt bra och de är väldigt målinriktade att bli
behöriga till gymnasiet, organisatoriskt ska vi bli bättre nästa läsår med schema,
tider mm.
De elever som tar sin yrkesexamen blir väl arbetsmarknadsförbredda, många går
ut till jobb och även våra tvåor har lätt att få extrajobb och få in en fot på
arbetsmarknaden.
Årets fokusområden har vi kommit en bit på väg men det finns fortfarande delar
att arbeta med, vi ska bli bättre på att ämnesintegrera, aktivt lyfta eleverna, ingen
elev med särskilda behov ska lämnas oberörd.
16
7 Målbild, Fokusområden och Handlingsplan för 2014/2015
Målbild - juni 2015
Sätt mätbara mål inom följande områden:
Nyckeltal
NKI
NMI
Andel elever med gymnasieexamen
Genomsnittlig Betygspoäng på gymnasieexamen
Studiemiljö (Elevenkät)
Undervisning (Elevenkät)
Antal F
Närvaro/Frånvaro
Andel elever ut i APL
Andel Intro-elever som blir behöriga/når uppsatt mål
Om du tänker på din arbetsplats som helhet, hur nöjd
2013/14
48 %
53 %
48 %
12.8
64
62
25 %
75 %
90 %
72 %
60
2014/15
61 %
61 %
60 %
13
66
66
15 %
80 %
95 %
75 %
65
Fokusområden läsåret 2014/2015
Tre huvudområden:
•
•
•
Motivation
Kommunikation
Förväntningar
Handlingsplan läsåret 2014/2015
Område
Motivation
Utveckla
Att gå till skolan/jobbet
Främja närvaro
Lust att lära
personalutveckling,
samsyn
målfocuserat, struktur,
tydlighet
klassråd, elevråd
Kommunikation
gemensam tid
värdegrund, samsyn
förebygga konflikter
tydlig struktur, regler
Hur
lean, morgongympa för knoppen
checklista, mentorskap
12+=1minus, aldrig negga,
lyfta/coacha
diskussioner, utbildning
kursplanering, avstämning,
utvärdering
elevinflytande, på schemat,
morgon, arbetslagsmöten på schema,
klassråd/elevråd, mentorstid
lyfta konkreta händelser, likvärdig
bedömning, kunskapssyn
öppet klimat, högt i tak-nära till
dörren
likabehandling, ordningsregler,
17
Förväntningar
elevinflytande
informationsvägar
av/på elever, personal
på jobbet
på utbildningen
på framtiden
coachande arbetssätt
stolthet
respekt
arbetsbeskrivning,
lag/förordning, läroplan, kurser
prata med inte till
möten, veckobrev, morgonpass, mejl
uppföljningar, samtal, måluppfyllelse
varför är jag här
elevmål, motivation
skolan om 3 år, bygga traditioner
lyft eleven, se styrkor, uppmuntra
vad på skolan gör mig stolt, bygga
ömsesidig, vad är,
18