Transcript Kvalitetsrapport 13-14

KVALITETSRAPPORT
2013/2014
LBS NYKÖPING
Kvalitetsrapport 2013/2014
LBS i Nyköping
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Ledare......................................................................................................................................... 1
Grundfakta om LBS Nyköping 2013/2014 .................................................................................. 2
Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse .................................................................... 4
Beskrivning av kvalitetsarbetet: Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen ... 7
Redogörelse för det systematiska kvalitetsarbetet 2013/2014 .................................................. 9
Fokusområde 1: Ämnesövergripande lärande........................................................................... 9
Fokusområdets bakgrund och motiv:..................................................................................... 9
Mål och syfte:.......................................................................................................................... 9
Läroplanskoppling: ................................................................................................................. 9
Metod och genomförande ..................................................................................................... 9
Metod 1: Projektveckor, hösttermin 2013 ........................................................................... 9
Metod 2: Projektvecka, vårtermin 2014............................................................................. 10
Metod 3: Ämnesövergripande arbete i daglig undervisning ........................................... 10
Uppföljning & utvärdering.................................................................................................... 11
Resultat ................................................................................................................................. 11
Metod 1 ............................................................................................................................. 11
Slutsatser............................................................................................................................... 12
Fokusområde 2: Förutsättningar för en positiv arbetsmiljö..................................................... 13
Fokusområdets bakgrund och motiv.................................................................................... 13
Mål och syfte......................................................................................................................... 13
Läroplanskoppling ................................................................................................................ 13
Metod och genomförande ................................................................................................... 13
Metod 1: Gemensamt förhållningssätt till klassrumsregler rörande arbetsmiljö.............. 13
Metod 2: Gemensamma strategier och klassrumsrutiner med potential att förbättra
arbetsmiljön....................................................................................................................... 13
Metod 3: Fortbildning ....................................................................................................... 13
Metod 4: LoV-arbete ......................................................................................................... 13
Uppföljning & utvärdering.................................................................................................... 14
Resultat ................................................................................................................................. 14
Slutsatser............................................................................................................................... 15
Fokusområde 3: Elevinflytande ................................................................................................ 16
Fokusområdets bakgrund & motiv ....................................................................................... 16
Mål och syfte......................................................................................................................... 16
Läroplanskoppling ................................................................................................................ 16
Metod och genomförande ................................................................................................... 16
Metod 1: Stärka elevrådet................................................................................................. 17
Metod 2: Stärka LoV-gruppen........................................................................................... 17
Metod 3: Elevinflytande i den löpande undervisningen................................................... 17
Uppföljning & utvärdering.................................................................................................... 17
Resultat ................................................................................................................................. 17
Slutsatser............................................................................................................................... 18
Fokusområde 4: Betyg, bedömning och ökad måluppfyllelse ................................................ 19
Mål och syfte......................................................................................................................... 19
Läroplanskoppling ................................................................................................................ 19
Metod och genomförande ................................................................................................... 20
Metod 1: Sambedömning/Gemensam planering............................................................. 20
Metod 2: Pedagogiska samtal om betygsättning, bedömning och läroplanstolkning.... 20
Metod 3: Planerande av gemensamt förhållningssätt till kunskapskrav........................... 20
Uppföljning & utvärdering.................................................................................................... 20
Resultat ................................................................................................................................. 20
Slutsatser............................................................................................................................... 21
Uppföljning av likabehandlings- och värdegrundsarbetet 2013.............................................. 23
Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 2013/2014....................................................... 26
Instrumentell kvalitet............................................................................................................. 26
Funktionell kvalitet................................................................................................................ 28
Upplevd kvalitet.................................................................................................................... 32
Beslut .................................................................................................................................... 33
Det fortsatta arbetet under 2014/2015................................................................................. 34
Fokusområde 1: Studieteknik och elevansvar................................................................... 34
Fokusområde 2: Betyg, bedömning och måluppfyllelse .................................................. 34
Fokusområde 3: Synliggörande av elevinflytande ............................................................ 35
LEDARE
Under läsåret 2013/2014 har vi arbetat med det systematiska kvalitetsarbetet på skolan med
fokusområden baserade på de enkäter och resultat som vi har fått fram under det
föregående läsåret. Vi har använt oss av det vi har sett kring den instrumentella kvalitén med
undervisningsutvärderingar, den funktionella kvalitén kring måluppfyllelsen och den
upplevda kvalitén som kommit fram i eleven-enkäten (Markör).
Det jag har prioriterat i arbetet kring detta är ett fokus på det praktiska i det utvecklande
kvalitetsarbetet på skolan. Att få fokusområdena att förankras i det vardagliga arbetet på
skolan och att det hela tiden hålls aktuellt genom diskussioner med lärare och elever. Det har
också handlat om att göra det tydligare att det vi redan gör många gånger har att göra med
de fokusområden vi har upprättat och utöver detta skapa en tydlighet hur våra
ansvarsområden och roller kopplas samman med detta arbete. Detta har vart min ambition
som biträdande rektor och tillförordnad rektor under det här året på LBS Nyköping.
Niclas Hammarström
Tillförordnad rektor
Läsåret 2013/2014
1
GRUNDFAKTA OM LBS NYKÖPING 2013/2014
Historik, fakta, organisation
LBS Nyköping på Industrigatan 4 i Nyköping startades upp i augusti 2010. Skolan inhyses i
lokaler som tidigare varit en tvålfabrik och som är belägna på gångavstånd från såväl bussoch tågstation, som stadens citykärna. Ljud & Bildskolan LBS AB har funnits i över 20 år och
LBS Nyköping är en av elva LBS-skolor i Sverige. LBS ägs av Academedia, en av Sveriges
största friskolekoncerner.
Utbildning & erbjudande
LBS Nyköping erbjuder fyra utbildningar inom två nationella program:
•
•
•
•
LBS Spelutveckling (Teknikprogrammet med inriktning design och produktutveckling)
LBS Speldesign (Estetiska programmet med inriktning bild och formgivning)
LBS Media (Estetiska programmet med inriktning estetik och media)
Musikproduktion (Estetiska programmet med inriktning musik)
Samtliga utbildningar är högskoleförberedande.
Elever
Skolan har i dagsläget 215 elever fördelade på tre årskurser. Av dessa 215 elever är 62 flickor
(29 %) och 154 pojkar (71 %). Könsfördelningen varierar mellan de olika utbildningarna. På
LBS Spelutveckling, LBS Speldesign och på LBS Musikproduktion är merparten av eleverna
pojkar, medan eleverna på LBS Media istället till övervägande del är flickor.
Endast en marginell majoritet av eleverna på LBS Nyköping läsåret 13/14 är hemmahörande i
Nyköpings kommun. 41 % av eleverna är hemmahörande i omkringliggande kommuner i
Östergötland, Södermanland och Uppland.
Personal
På skolan arbetar 14 lärare som har lärarutbildning och/eller gedigen utbildning och
erfarenhet inom sitt ämnesområde. Utöver lärare består personalgruppen av rektor,
biträdande rektor, administratör, skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvägledare samt
vaktmästare/IT-administratör. Skolpsykolog tas in vid behov, och skolläkare finns tillgänglig
vid två tillfällen per läsår. Skolans ledning består av rektor, biträdande rektor samt två
arbetslagsledare. Lärarna arbetar i ett tvådelat arbetslag.
Lokaler
Skolan är belägen på två våningsplan, med merparten av lokalerna på övre plan. Lokalerna
innefattar 17 undervisningssalar: 14 allmänna undervisningssalar samt tre studior (foto, film
och musik). De allmänna undervisningssalarna är ljusa och rymmer ca.25-30 elever. Av 17
salar har 12 fasadfönster. Merparten av resterande rum har istället glasade väggar vilket
medför stort ljusinsläpp.
Utöver undervisningssalar rymmer lokalerna fyra grupprum, fyra intilliggande uppehållsytor
(matsal inräknat), ett skolbibliotek, ett arbetsrum för rektorerna, fyra lärararbetsrum,
mottagningsrum för skolsköterska, mottagningsrum för kurator, ett förrådsrum, en
reception/administratörsrum, arbetsrum för IT-administratör/vaktmästare, 10 toaletter samt
ett kopierings- och materialrum. Idrottslokal hyrs i Gumshallen på promenadavstånd från
skolan. Skolans totala yta beräknas vara ca 1800 kvm.
2
Lokalerna mot byggnadens solsida blir varma vilket avhjälps medelst golvfläktar.
Klassrummen är ljusa. Korridorerna pryds av inramade elevarbeten. Belysningen är
tillfredsställande i samtliga utrymmen i lokalen.
Elevhälsan
På LBS Nyköping finns en elevhälsa bestående av skolsköterska, kurator, två stödsamordnare
(varav en specialpedagog), SYV och rektor. Skolsköterskan finns på plats två dagar i veckan
och skolkuratorn en dag i veckan. Elevhälsan har också tillgång till skolpsykolog vid behov
och en skolläkare vid två tillfällen per läsår. Skolans Studie- och yrkesvägledare finns
närvarande på skolan en dag i veckan.
I syfte att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål har elevhälsan på skolan har
flera funktioner. Dels utgör den en central del i arbetet med utredningar av särskilt stöd och
vid upprättande av åtgärdsprogram, dels fungerar den rådgivande till lärarlaget kring
specifika elevfrågor rörande såväl allmänna som särskilda stödinsatser.
Elevhälsan arbetar också aktivt för att varje elev ska må bra och utveckla en god hälsa nu och
i framtiden. T.ex. genomför elevhälsan hälsosamtal med varje elev och ser till att eleverna får
samhällsfrämjande hälsoinformation.
Skollunch
Skollunch serveras dagligen, mellan kl. 11.30 och 12.20. Mat och serveringspersonal köps via
cateringföretaget Restaurang Storseglet, Norrköping och är kostnadsfri för elever.
Finansiering
Skolan finansieras via kommunala bidrag per elev – elevpeng. Alla skolans utbildningar
likställs i bidragshänseende till det nationella estetiska programmet och teknikprogrammet.
Utbildningen är helt avgiftsfri, men nödvändigt antecknings- och skrivmaterial förväntas
eleverna stå för själva.
3
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS
MÅLUPPFYLLELSE
Inför läsåret 13/14 var 8 lärare nyanställda på skolan och övriga fem hade jobbat en termin
eller längre inom verksamheten. De lärare som är nyanställda och under introduktionsår får
individuell handledare tilldelad. Klasserna består i snitt av 17,92 elever per klass, där den
minsta klassen består av 5 elever och den största av 28 elever. De minsta klasserna i
respektive årskurs läser gymnasiegemensamma kurser tillsammans.
Arbetsformer och pedagogik
Karaktäristiskt för LBS Nyköpings arbetsformer och pedagogik under 2013/2014 är dels
varierade och ämnesövergripande arbetsformer, dels elevinflytandet och kreativiteten – som
på olika sätt utgjort delar av skolans fokusområden för perioden.
Varje lärare ansvarar själv för sin undervisning men försöker att i så många sammanhang som
möjligt arbeta ämnesöverskridande. Eleverna har möjlighet att själva föreslå
ämnesövergripande arbetssätt i respektive arbetsområde, men elevinflytandet slutar inte där.
Eleverna ges möjlighet att i början av varje kurs, samt i många fall under kursens gång, delta i
beslutandet om kursens innehåll och examinationsformer, vilket resulterar i att eleverna
arbetar såväl individuellt som i grupp, under lektioner där lärare varierar föreläsningsform, för
de klasser som så önskar, med arbetsformer som går ut på eget arbete för eleverna. Eleverna
får på så sätt balans mellan teori och praktik – man går tillsammans igenom det teoretiska,
varefter instudering sker individuellt eller i grupp.
Lärarna på LBS Nyköping erbjuder olika examinationsformer för att möte varje elevs enskilda
behov. Lärarna har också pedagogiska samtal en gång i veckan (arbetslagsmöte), och
regelbundna walk-and-talk-samtal med rektor.
Lokaler
Lokalerna är anpassade i linje med utbildningsmålen. Klassrummen för
gymnasiegemensamma ämnen är antingen utrustade med fotoprojektor och högtalare, eller
så finns det portabla alternativ tillgängliga. Studios för foto, musik och film är utrustade med
för verksamheten nödvändiga verktyg, så som kameror, skärmar, blixtar, fotoskrivare,
instrument, inspelningsutrustning med mera.
Utrustning och läromedel
Den befintliga tekniska utrustningen på LBS Nyköping möjliggör uppfyllande av
utbildningsmålen. Så är även fallet med undervisningsmaterialet. Varje lärare har möjlighet
att äska vad denne finner nödvändigt för att bedriva en kvalitativ undervisning.
Skolbiblioteket är däremot under uppbyggnad och växer i utbud över tid. Skolan har som
mål att bygga ut det ytterligare.
Schema och skollunch
I linje med utbildningsmålen erbjuds eleverna varje dag skollunch, med möjlighet att välja
mellan två varmrätter: en vegetarisk och en köttbaserad. Eleverna erbjuds dessutom
salladsbord, samt fil och flingor som alternativ. Lunchtiden är förlagd i mitten av skoldagen,
mellan 11.30 och 12.20.
Schemat är individuellt utformat med hänsyn till elevernas respektive programinriktning och
individuella val. Skoldagarna är utformade på ett sådant sätt att varje dag består av upp till
4
fyra lektioner á 80 minuter. Mellan passen har eleverna mellan 20 minuters rast samt 50
minuters lunch. Alla elever har rast samtidigt för att de ska ges möjlighet till social samvaro
med skolkamrater som inte går i samma klass.
Arbete med särskilt stöd
LBS Nyköpings arbete kring särskilt stöd organiseras av elevhälsan bestående av rektor, två
stödsamordnare, skolsköterska, skolkurator, SYV och vid behov även skolläkare och
skolpsykolog. Psykolog tas in vid behov, och skolläkare finns tillgänglig vid två tillfällen per
läsår.
Stödsamordnarna ansvarar för att – tillsammans med övriga elevhälsan – genomföra
utredningar av behov av särskilt stöd samt vid behov upprätta åtgärdsprogram. Rektor fattar
beslut om upprättande av åtgärdsprogram och ansvarar för att se till att det finns en
fungerande organisation kring arbetet med särskilt stöd för våra elever.
Elevhälsan ansvarar också för att varje lärare skall ha tillgång till den information och hjälp
som krävs för att i längsta möjliga mån själva stötta eleverna i undervisningssammanhang.
Representanter för elevhälsan deltar vid veckovisa pedagogiska möten (arbetslagsmöten och
personalmöten) där en stående punkt är att informera personalen om förändringar eller
nyheter rörande skolans stödverksamhet och elever i behov av särskilt stöd.
Elevråd och elevinflytande
Elevrådet har veckovisa möten, delvis under ledning av en lärare. Mötena har en demokratisk
struktur med representanter från varje klass, vald sekreterare och ordförande och varje möte
protokollförs. Elevrådsrepresentanter deltar regelbundet på personalens måndagsmöten för
att informera om arbetet, idéer, lämna och få feedback etc. Varje elevrådsrepresentant
ansvarar för att under mentorstiden informera sin klass om vad som behandlats under
elevrådsmötet sedan föregående vecka, samt samla in frågor, idéer och feedback från sina
klasskramrater.
Eleverna har, utöver elevrådet, inflytande i utformandet av undervisningen. Respektive lärare
ansvarar för att vara lyhörd och bemöta sina elevers önskemål, idéer och tankar.
Skolledning
Skolans ledning består av rektor, biträdande rektor samt två arbetslagsledare. Rektor är
beslutsfattare och länken mellan skolan och huvudmannen. Biträdande rektor ansvarar för
stödverksamheten på skolan och arbetslagsledarna förmedlar information och riktlinjer
mellan rektor och pedagogisk personal.
Personal
LBS Nyköping har 19 anställda vilka utgörs av rektor, biträdande rektor, 14 lärare,
administratör, IT-administratör/vaktmästare, kurator och skolsköterska med varierande
anställningsgrad. Rektor är även utbildad SYV och fyller alltså också den funktionen.
Ålderfördelningen för hela personalgruppen är 35,6 år, fördelat på 19 personer varav 11
kvinnor och 8 män.
LBS Nyköping har 14 lärare fördelade på 13,2 heltidstjänster, där 31 % av dessa har
lärarbehörighet. En av lärarna som för närvarande saknar behörighet har påbörjat PPU och
en andra lärare utan formell behörighet har annan utbildning som gör hen kvalificerad att
sätta betyg i väntan på att kunna påbörja PPU. Ålderfördelningen för lärarna är 34,2 år
fördelat på 14 personer varav 7 kvinnor och 7 män.
5
Elever
Eleverna på skolan består, som nämnt ovan, av 215 elever varav 28,7 % är flickor och 71,3 %
är pojkar. Likväl 2 är närmast en marginell majoritet av eleverna på LBS Nyköping läsåret
13/14 hemmahörande i Nyköpings kommun. 41 % av eleverna är hemmahörande i
omkringliggande kommuner i Östergötland, Södermanland och Uppland.
Förstaårselevernas meritvärden 2013 varierade naturligtvis programen emellan:
Program
Antal elever
Lägst meritvärde
Högst meritvärde
Genomsnittligt MV
Speldesign
13
125
275
192,7
Spelutveckling
18
125
250
189,9
Musik
5
197,5
227,5
210,5
Media
16
140
245
201,9
Totalt snitt:
196,25
Tabell 1. Tabellen visar sökande elevers genomsnittliga meritvärde för höstterminen 2013, uppdelat i respektive program.
Lägst och högst meritvärde bland de sökande anges också.
6
BESKRIVNING AV KVALITETSARBETET: UNDERLAG OCH
RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSREDOVISNINGEN
Målsättning, metoder och uppföljning
Grunden i vårt kvalitetsarbete bygger på delaktighet, samverkan och processorienterat
arbetssätt mot gemensamma mål med utgångspunkt i läroplanen. Arbetet utgår från en
lägesbedömning och avslutas med resultatutvärdering. Däremellan följer vi regelbundet upp
arbetet och samlar in den dokumentation som bildar underlag för den slutliga
resultatutvärderingen, då vi identifierar nya utvecklingsområden i behov av insatser för ökad
måluppfyllelse.
Lägesbedömningen, uppföljningen och resultatutvärderingen görs ur flera perspektiv och i
flera forum. Hos skolledning, lärarlag, arbetsgrupper, elevråd, klasser och föräldrar.
Arbetsprocessen bidrar till en systematik i kvalitetsarbetet och ett säkerställande att vi gör
rätt saker. Samtidigt ger processen utrymme för att uppmärksamma sådant som sker
spontant på skolan med målen i fokus.
Allt underlag i kvalitetsarbetet samlas på ett och samma ställe på skolan i en
dokumentationspärm/serverutrymme. På så vis kan vi följa arbetet och ha grepp om hur
arbetet utvecklas under året och över tid.
Nationella kursprov
Resultaten från de nationella kursproven bildar underlag för att bedöma hur betygen i
motsvarande kurs korresponderar med resultaten på de nationella proven. Detta ger en god
indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet när det gäller
engelska, matematik och svenska. Resultatet redovisas i resultatsammanställningen och
kommenteras och analyseras i den samlade bedömningen.
Betygsuppgifter
Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för att bedöma
hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och programmålen nås under läsåret.
Betygsuppgifterna redovisas i resultatsammanställningen och kommenteras och analyseras i
den samlade bedömningen av verksamhetens måluppfyllelse mot slutet av
kvalitetsrapporten.
Enkäter
Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna. Det gäller bland annat
nöjdhetsenkäter, LoV-enkäter, skolenkäter och utvärderingar av undervisningen. Resultatet
av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till
läroplanen och regelverket kring skola i övrigt. Resultatet av enkäterna presenteras i
resultatsammanställningen och kommenteras och analyseras i avsnittet där den samlade
bedömningen om verksamhetens måluppfyllelse redovisas.
Dokumentation
Underlag och anteckningar till de insatser som görs inom ramen för kvalitetsarbetet under
läsåret sparas på skolans gemensamma server. Under juni månad sammanställs detta
material sedan gemensamt och dokumenteras i form av denna kvalitetsrapport.
7
Utöver detta dokumenteras den dagliga verksamheten genom kommentarer och fotografier
på LBS hemsida och på skolans sida på Facebook. Detta för att ge allmänheten och i
synnerhet föräldrar möjlighet att ta del av den dagliga verksamheten på skolan.
Uppföljning och utvärdering.
Kvalitetsarbetet följs upp och utvärderas kontinuerligt under läsåret, samt vid läsårets slut.
Utgångspunkter för utvärderingarna är skolans arbetsplan, undervisningsutvärderingar,
enkäter och resultat i form av betyg och betygsprognoser. I januari månad ägnas också en
dag åt gemensam halvtidsutvärdering där personalen tillsammans går igenom skolans
resultat i relation till verksamhetens mål.
Mot slutet av våren ägnas två heldagar till utvärderingsseminarium. Då träffas elevrådet,
lärarna och skolledningen för att diskutera och analysera skolans samlade resultat och
kvalitetsutveckling ur olika perspektiv. All dokumentation från årets insatser och projekt gås
då igenom − enkäter, betygsresultat, undervisningsutvärderingar m.m. Särskilt granskas
resultatet av de fokusområden vi har under läsåret, och ett antal nya potentiella
fokusområden identifieras utifrån skolans totala måluppfyllelse.
Kvalitetsrapport & arbetsplan
Slutligen sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en arbetsplan tas fram
för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse näsa läsår.
8
REDOGÖRELSE FÖR DET SYSTEMATISKA
KVALITETSARBETET 2013/2014
På LBS Nyköping har vi valt att i under året arbeta med fyra fokusområden:
•
•
•
•
Ämnesövergripande lärande
Förutsättningar för en positiv arbetsmiljö
Elevinflytande
Betyg, bedömning och måluppfyllelse
FOKUSOMRÅDE 1: ÄMNESÖVERGRIPANDE LÄRANDE
Fokusområdets bakgrund och motiv:
Under läsåret 2012/2013 genomfördes ett antal olika ämnesövergripande projekt och
utvärderingar av dessa visade att eleverna uppskattade arbetssättet och tydligare kunde se
och förstå syftet med det de lärt sig. Samtidigt visade elevenkäten att eleverna inte tyckte att
de olika ämnen som de läste hängde ihop. Genom att öka det ämnesövergripande arbetet
har vi på LBS Nyköping strävat mot att eleverna ska känna denna koppling mer naturligt,
samt få en större förståelse för hur kunskaper i olika ämnen bidrar till en tydligare helhetsbild
av det egna lärandet. För att utveckla det entreprenöriella lärandet planerades och
genomfördes bland annat projekt med en tydlig struktur och förankring mellan de olika
programmen.
Mål och syfte:
Målet var att läsårets utvärderingar skulle visa att eleverna upplevt att fler
ämnesövergripande arbeten kommit till stånd i den dagliga undervisningen och att minst
90% skulle uppleva att de olika ämnena som de läser har hängt ihop.
Läroplanskoppling:
”Det är skolans ansvar att varje elev;
-
-
kan använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa
problem, reflektera över erfarenheter, kritiskt granska och värdera påståenden och
förhållanden, lösa praktiska problem och arbetsuppgifter,
tror på sin egen förmåga och sina möjligheter att utvecklas.
ska samverka med andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen.”
(Lgy11, 2.1 Kunskaper)
Metod och genomförande
Metod 1: Projektveckor, hösttermin 2013
Under två veckor arbetade eleverna i årskurs 1 och 2 med olika gemensamma projekt.
Projektveckorna syftade till att eleverna på ett tydligt sätt skulle uppleva kopplingen mellan
de olika ämnena och få ökad förståelse för hur de olika ämnena samverkar med varandra,
och genom detta också samverka med andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen.
9
Syftet var också att stärka elevernas respektive tro på sin egen förmåga och sin egen
möjlighet att utvecklas, genom samarbete med andra människor.
Metod 2: Projektvecka, vårtermin 2014
Under en veckas tid avbröts den vanliga undervisningen helt för årskurs 1 och 2, för arbete
med ämnesöverskridande projekt. Inför projektveckan fick eleverna själva önska ”uppdrag”
att arbeta med under en veckas tid. Eleverna fick möjlighet att välja bland ett antal olika
uppdragsformulerade projektuppgifter. Eleverna valde således uppdrag, snarare än
samarbetspartners. Projektveckan syftade till att förbereda eleverna inför arbetslivet, där man
sällan får möjlighet att själv välja sina kollegor, och i många branscher arbetar mot olika
uppdragsgivare. Den följande veckan användes som s.k. kompensationsvecka för de ämnen
vars undervisning ställts åt sidan till fördel för de ämnen vars mål och kunskapskrav kunnat
behandlas under projektveckan. På så vis undvek vi att ämnen i stort behov av varenda given
undervisningstimme tappade kvalitet och säkerställde att eleverna, trots en veckas
schemabrytande undervisning, tillgodosågs behovet av ”traditionell” undervisning.
Metod 3: Ämnesövergripande arbete i daglig undervisning
Med ämnesövergripande lärande avser vi lärande över kurs-, årskurs- och
programinriktningsgränser. Bland annat har följande ämnesövergripande arbete utförts:
Hela kurser som är ämnesövergripande Ht13/Vt14
Kurser
Medierna och samhället –
Digitalt skapande
Instrument eller sång –
Ensemble med körsång
Musikproduktion 2 –
Ljudproduktion 1
Klass
Beskrivning
Producera media i samklang
med teorin.
MEN13
MUN13
Individuellt musicerande samt
musicerande i grupp
MUN12
Musik- och ljudproduktion,
individuellt och i grupp.
Ämnesövergripande/klassöverskridande moment Ht13/Vt14
Kurser
Foto 3 – Historia 2 b
Musik-media (Musik till foto)
Klass
Beskrivning
Eleverna läser om konstarter och
parafraserar ett konstverk
genom fotografi
MEN11
MUN13,
Film- och tv-produktion –
Musikproduktion 1
MEN12, MUN13
Estetisk kommunikation –
Konstarterna och samhället –
Foto 4/Tv-produktion
MEN11
Svenska 3 – Arrangering och
komposition 1
MUN11
Svenska 3 – Animation 2
SDEN11
MUN13 skapar och producerar
tidstypisk musik till Novellfilm på
uppdrag av MEN12.
Elever arbetar med samt skriver
om film och foto som konstform.
Eleverna tonsätter dikter, samt
redogör för vilka moment i
dikten de tagit hänsyn till i
tonsättandet.
Eleverna analyserar och
sammanfattar noveller genom
att göra en grafisk
sammanfattning i fyra bildrutor,
samt redogör för sina val
medelst text. Redovisar
muntligt.
10
Programmering 1 – Digitalt
skapande 1
Individuella ämnesövergripande projekt, utförda av enstaka elever
Kurser
Foto 1, Ensemble med körsång
Digitalt skapande 1, Estetisk
kommunikation
Klass
Beskrivning
MEN12, MUN13
Konsertaffisch
MUN11
Elever producerar musik som
konstform
Entreprenörskap (arbete mot samhälle och näringsliv) Ex. UF-företag
Projekt
Konsert
Klass
Beskrivning
Träningsfilm
MEN11
UF-företagande
MEN11, SDEN11, MUN11
Inspelning av informationsfilm
till företaget Fort gjort.
Enskilda elever har valt att utföra
sina gymnasiearbeten i form av
UF-företag. Detta har resulterat i
totalt fem UF-företag under
läsåret:
Elins Event UF (MUN11)
MoreDesign UF (SDEN11)
V.E.S UF (MEN11)
Fotograf Linda Nilsson UF
(MEN11)
Emelies fotografier UF (MEN11)
I dessa arbeten samarbetar
eleverna dels med UF, dels med
Nyföretagarcentrum, Nyköping
och lokala kontakter relevanta
för respektive företag.
Uppföljning & utvärdering
Eftersom fokusområdet främst syftar till att läsårets utvärderingar skall visa att vi haft fler
ämnesövergripande arbeten i den dagliga undervisningen och att minst 90 % av eleverna
skall uppleva att de olika ämnena som de läser har hängt ihop, på så vis att de förstått syftet,
har uppföljning och utvärdering skett på två sätt:
1. Enkätundersökning i direkt anslutning till avslutandet av respektive projektperiod
(Metod 1 och 2).
2. Utvärderingsenkäter i slutet av läsåret (Metod 3).
Resultat
Metod 1
Projektet gav varierande resultat. Elevreflektionerna var generellt goda. Samtidigt ansåg flera
att de inte upplevt att de haft tillräckligt med tid till sina respektive projekt. Vi upplevde
också att tanken med projektet kom i skymundan av att uppnå kunskapskraven i respektive
deltagande ämne. Detta gjorde att vi inför vårterminens projektvecka bytte strategi (Se
Metod och genomförande, Metod 2).
Metod 2 och Metod 3
11
Skillnaden i resultatet i de utvärderingar som gjorts är för vaga för att säkerhetsställa en
förändring kring detta område men vi ser vissa tendenser på att det har gått åt rätt håll. 72 %
av eleverna anser att det stämmer till fullo att de får arbeta efter sina intressen och drivkrafter
i undervisningsutvärderingen som gjordes på vårterminen istället för 71 % på höstterminen.
Detta kan vara ett tecken på att det har gått åt rätt håll med det ämnesövergripande arbetet
och att elevernas egna drivkrafter och projekt mer genomsyrar de enstaka kurserna. Vi ser
också att 70 % av eleverna under vårterminen anser att lärarna inspirerat dem till att vilja lära
sig mer, jämfört med 66 % på höstterminen. Det kan också ha att göra med att vi i lärarlaget
upplevt att det har diskuterats mer om samarbeten över kursgränserna än tidigare och att vi
har bättre insyn i varandras kurser. Detta sammantaget gör att vi upplever att arbetet kring
detta område gett positiva resultat.
Slutsatser
De slutsatser vi kan dra av arbetet med ämnesöverskridande arbete hittills är att vi i större
utsträckning än tidigare arbetar ämnesöverskridande i den dagliga undervisningen, i relation
till tidigare år. Vi kan också konstatera att vi tagit till oss av elevernas feedback som
framkommit i samband med projektveckorna under höstterminen och testat nya vägar med
fokus på att möta just denna kritik i och med projektveckan under vårterminen.
12
FOKUSOMRÅDE 2: FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN POSITIV
ARBETSMILJÖ
Fokusområdets bakgrund och motiv
Såväl lärare som elever upplevde under föregående läsår (12/13) att arbetsmiljön varit
bristande i fråga om främst arbetsro. En mer tillfredsställande arbetsmiljö kunde bara uppnås
genom dialog och genom att aktivt arbeta tillsammans med eleverna för att förbättra miljön i
klassrum och uppehållslokaler.
Mål och syfte
Vårt mål är att samtliga elever (100 %) skulle uppleva att arbetsmiljön förbättrats jämfört med
föregående år, och att minst 95 % skulle uppleva arbetsmiljön som bra eller mycket bra.
Läroplanskoppling
”Skolans mål är att varje elev;
tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö”.
(Lgy11, 2.3 Elevers ansvar och inflytande)
”Alla som arbetar i skolan ska
medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor
också utanför den närmaste gruppen.”
(Lgy11, 2.2 Normer och värden - Riktlinjer)
”Läraren ska:
klargöra skolans normer och regler och hur dessa är en grund för arbetet, och tillsammans med
eleverna diskutera och utveckla regler för arbetet och samvaron i gruppen.”
(Lgy11, 2.2 Normer och värden - Riktlinjer)
Metod och genomförande
Metod 1: Gemensamt förhållningssätt till klassrumsregler rörande arbetsmiljö
Inför läsårets början sattes nya regler för klassrum och uppehållslokaler upp. Dessa ramades
in och placerades i samtliga klassrum och vid uppehållsytor. Reglerna berörde såväl
brandsäkerhet (inga jackor i klassrummen) som arbetsmiljö.
Metod 2: Gemensamma strategier och klassrumsrutiner med potential att förbättra
arbetsmiljön
Genom att försöka uppnå ett antal, mellan lärare, gemensamma strategier och
klassrumsrutiner hoppas vi kunna förbättra arbetsmiljön.
Metod 3: Fortbildning
Tre av lärarna deltog under januari månad i heldagskursen ”Ledarskap i klassrummet – från
kaos till ordning” med John Steinberg, och tog därifrån med sig idéer och tips på verktyg för
att arbeta för en bättre arbetsmiljö.
Metod 4: LoV-arbete
Vi arbetade under året med LOV-dagar, trivselkvällar samt ett gemensamt, mellan elever och
lärarlag, utarbetat förhållningsätt till hur vi behandlar varandra och den skolmiljö vi arbetar
13
och studerar i. Vi såg också ett ökat behov av diskussioner och samtal mellan främst elever
och mentorer kring elevernas och skolans sociala arbetsmiljö, där vi kunde lyfta fram och visa
på hur attityder och bemötande kan påverka och stärka den positiva arbetsmiljön. Vi
arbetade också aktivt med gemensamma strukturer och regler i klassrummet och på skolans
område, som både lärare och elever såg till att efterfölja. Vi strävade efter en kontinuerlig
uppföljning från eleverna kring deras arbetsmiljö genom både enkäter och elevdiskussioner
under avsatt mentorstid, för en rättvis och representativ bild av elevernas åsikter.
Uppföljning & utvärdering
Resultaten av våra satsningar följdes upp genom de undersökningsenkäter som
genomfördes bland eleverna regelbundet. I dessa beskrev eleverna hur de uppfattar sin
arbetsmiljö, samt vilka lärare som bidrar till det. Genom att också analysera resultaten från
undervisningsutvärderingarnas resultat och dra lärdom av dessa så kunde vi nyttja de
kompetenser som finns. Vad gör de lärare som lyckas? Finns det strategier som även andra
kan använda/lära sig av?
Resultat
Metod 1
Reglerna som sattes upp inför höstterminen reviderades under vårterminen för att bli ännu
tydligare, fungera som positiva förväntningar och beröra förhållningssätt, snarare än att vara
tandlösa regler där konsekvenserna vid regelbrott inte framkommer. Istället för ”I
klassrummen är vi…” så är de nu formulerade enligt ”Vi bemöter varandra med respekt” etc.
Detta upplever vi i personalen som något som har förstärkt den positiva arbetsmiljön.
Metod 2
De gemensamma strategier och rutiner som utformats har utgått ifrån idén om att rutiner
och hög igenkänningsfaktor bidrar till att skapa goda vanor. Elever behövde en tydlig
spelplan med befästa spelregler, varje lektion. Följande moment användes under året:
•
•
att inleda varje lektion med presentation av lektionens tänkta upplägg, vad som
förväntas av eleven under lektionspasset, samt vilka kursmål som berörs av arbetet.
att avsluta varje lektion med en sammanfattning av vad som gjorts, hur det gått etc.
Vi införde detta i januari och i personalgruppen upplever vi att detta på längre sikt har stor
chans att bidra till en bättre arbetsmiljö med högre grad arbetsro. Vi kan i
undervisningsutvärderingarna se en liten antydan till att detta redan under våren kan ha gett
resultat. Under Ht13 svarade 69% av eleverna 7 till 10 på en tiogradig skala på frågan ifall
lärarna är bra på att skapa arbetsro. Under våren var resultatet 72% på samma fråga. Detta
ser lovande ut men det krävs en längre utvärdering för att se ifall trenden är bestående. Det
finns anledning att återgå till denna fråga och utvärdera under Ht14.
Metod 3
Det de deltagande lärarna tog med sig från kursen i fråga om idéer och förslag har bland
annat legat till grund för Metod 2. Fortbildningsdagen bidrog till en större mängd
pedagogiska samtal utifrån de strategier som behandlats under utbildningen och till ökad
inspiration att fortsätta hitta nya vägar mot, och vägar för, förbättrad arbetsmiljö.
Metod 4
14
LoV-gruppen har haft regelbundna möten och har lyft arbetsmiljöfrågan. Ett samlat
plandokument (likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling) för 2014 har tagits
fram, LoV-dag har anordnats, liksom Halloweenfest, spelkväll och dylikt, vilket stärker
gemenskapskänslan på skolan. LoV-gruppen har också samarbetat med elevrådet för att
kunna genomföra detta.
Slutsatser
Vi behöver fortsätta arbeta med arbetsmiljön även fortsättningsvis, för att skapa en positiv
skolkultur där god arbetsmiljö är ett begrepp med gemensam definition och någonting alla
berörda individer jobbar för. Fortbildning i ämnet har upplevts som positivt och bidragit till
flera nya idéer på hur vi kan arbeta för en förbättrad arbetsmiljö. Dessa idéer måste på prov
användas i verksamheten innan en tillförlitlig utvärdering kan göras.
15
FOKUSOMRÅDE 3: ELEVINFLYTANDE
Fokusområdets bakgrund & motiv
Under läsåret 2012/2013 jobbade vi på skolan med att öka och förbättra elevinflytandet. Vi
såg dock att ett fortsatt arbete under läsåret 2013/2014 var nödvändigt för att öka elevernas
trivsel och välmående. Utifrån elevenkäten 2012/2013 såg vi att eleverna upplevde att de inte
fick vara med att påverka i den utsträckning de önskade. Vi fann att endast 63 % ansåg att
det fanns en mycket bra organisering kring elevinflytande. Vidare kommenterade eleverna
att elevrådet inte hade fungerat optimalt. Det behövde således en tydligare struktur, tydliga
poster och kontinuerlig kontakt med arbetslaget. Som svar på detta ansåg vi att vi behövde
arbeta ytterligare med att utveckla organen för elevinflytande så som elevråd, klassråd och
mentorstider.
Baserat på elevenkäten, (Markör) fann vi även att elevernas upplevelse av att det existerar ett
demokratiskt förhållningssätt i undervisningen var betydligt lägre jämfört med andra skolors
resultat (53 % jämfört med 88 % för den skola som låg näst lägst på skalan). Vi anser därför
att vi behöver medvetandegöra våra elever om det demokratiska begreppet samt utveckla
former för att få in mer demokrati i undervisningen.
Då elevnöjdheten under läsåret 2011/2012 och 2012/2013 minskade jämfört med föregående
år, var vår förhoppning att ett bättre fungerande elevråd samt större elevinflytande i
undervisningen skulle bidra till ökad trivsel.
Mål och syfte
Målet med fokusområdet var att etablera en skolkultur där eleverna känner lust och glädje i
det dagliga skolarbetet samt att de i högre grad kunde vara med och påverka skolans
utveckling. Konkret innebär det att vi haft som mål att följande frågor i elevenkäten ska
resultera i att:
•
95 % av eleverna skulle uppfatta att det finns en mycket bra organisering kring
elevinflytande, jämfört med förra årets 63 %.
95 % av eleverna skulle uppleva att det existerar ett demokratiskt förhållningssätt i
undervisningen, jämfört med förra årets 53 %.
•
Läroplanskoppling
Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för
deras inflytande över utbildningen. Målet med fokusområdet var att öka måluppfyllelsen
med avseende på följande läroplansmål:
”Skolans mål är att varje elev;
-
aktivt utövar inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan,
utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i
demokratiska former.
(Lgy11, 2.3 Elevers inflytande och ansvar)
Metod och genomförande
16
Metod 1: Stärka elevrådet
Elevrådet är något som vi har arbetat med under nuvarande läsår, bl.a. genom att se till att
elevrådet har en tydligare struktur och funktion i sitt arbete på skolan. Elevrådet har i år haft
en mer aktiv roll i samband med arbetslagsmöten, där det funnits möjligheter för elevrådet
att delta i dessa möten, informera om önskemål och beslut, men också ta in förslag från
personalgruppen. Bland personalen har en lärare haft huvudsakligt ansvar för elevrådet, med
uppdraget att se till att information och kommunikation mellan personal och elevråd
fungerar på ett smidigt sätt. Elevrådet har haft tydliga poster med huvudansvar för olika
områden, där varje medlem i elevrådet har haft ett individuellt huvudansvar, utöver
obligatoriska poster som ordförande, vice ordförande, sekreterare, osv. Det har t.ex. funnits
en huvudansvarig elev för önskemål och eventuella klagomål på skolans matservering i
elevrådet.
Elevrådet har haft en mer aktiv roll på skolan i år jämfört med föregående år, då de har
presenterat sig för samtliga elever under uppstartsveckorna, anordnat gemensamma
kvällsaktiviteter på skolan och visat ett större engagemang på skolan jämfört med tidigare år.
Metod 2: Stärka LoV-gruppen
LoV-gruppens ansvar och uppgifter har fortsatt som föregående år. I LoV-gruppens uppgifter
ingår bland annat att ansvara för temadagar där vanliga lektioner bryts och eleverna
behandlar området Likabehandling och Värdegrund i skolarbetet. LoV-gruppen har haft en
tydlig kommunikation med både mentorer och mentorsklasser, då varje klass på skolan har
en LoV-representant. Inför LoV-dagar har LoV-gruppen haft en aktiv kommunikation med
elever på skolan, och visat på möjligheter att komma med förslag och önskemål på vad LoVdagar ska behandla för temaområden.
Metod 3: Elevinflytande i den löpande undervisningen
Varje lärare har ansvarat för att eleverna ska få möjlighet att påverka undervisningen i
respektive kurs, inom ramarna för kunskapskrav och kursens centrala innehåll.
Uppföljning & utvärdering
Fokusområdet har bland annat följts upp genom analyser av frågor ur den årliga
elevenkäten, terminsvisa undervisningsutvärderingar samt vid halvtidsutvärderingen som
genomfördes i januari 2014.
Resultat
Resultatet av halvtidsutvärderingen, genom undervisningsutvärderingarna Ht13, visade en
ökning med 2 procentenheter för hur många elever som upplever att ”läraren är mån om att
alla ska få möjlighet att komma till tals och bli lyssnade på” (från 80 % Vt13 till 82 % Ht13).
Däremot sänktes svarsnivån på just den frågan i undervisningsutvärderingen under Vt14 till
74%. ”Läraren visar intresse för vad jag har för förkunskaper och förväntningar på kursen, och
uppmuntrar mig att vara med och bestämma hur vi ska arbeta” visar på liknande utveckling
(från 76 % Vt13 till 78 % under Ht13 och sedan 74% under Vt14)
17
Slutsatser
Vi har fortfarande mycket att arbeta med och kommer fortsätta med att fokusera på detta
område. Däremot kommer tyngden kommer ligga mer på att uppmärksamma eleverna om
vilka sätt de redan nu utför elevinflytande och lyfta tankar och diskussioner om vad demokrati
faktiskt är och hur det funkar i praktiken.
18
FOKUSOMRÅDE 4: BETYG, BEDÖMNING OCH ÖKAD
MÅLUPPFYLLELSE
Eftersom GY11 är en ny, reformerad gymnasieskola, såg vi att det är av stor vikt att följa upp
hur betyg, bedömning och måluppfyllelse följs upp i relation till den nya läroplanen (Lgy11).
Med GY11 introducerades även en ny betygsskala, som tagit tid att sätta sig in i och att
implementera i undervisningen. Detta innebar en stor förändring, inte bara för varje lärare,
utan även för varje elev. Genom att ha betyg, bedömning och måluppfyllelse som ett
fokusområde ville vi möta detta i ett tidigt skede. Vi ville konkretisera den nya läroplanen på
ett fungerande sätt och gemensamt implementera både läroplan och ämnesplaner i den
dagliga undervisningen.
Mål och syfte
Målen med detta fokusområde var att:
•
•
•
100 % av eleverna skulle uppleva att de erbjudits de förutsättningar som de behövt
för att uppnå lägst betygsnivå E.
100 % av eleverna skulle uppleva att de fått den information som krävs för att nå
minst E.
att genom pedagogiska samtal uppnå att samsyn rådde mellan samtliga lärare
gällande bedömning, betygsättning och måluppfyllelse i GY11.
Läroplanskoppling
Vi ville sträva efter en tydlig samsyn och likvärdighet när det gäller bedömningen av elevers
kunskaper, samt arbeta för att ge eleven de verktyg som behövs för att han/hon skulle kunna
ta ansvar för sitt eget lärande. I styrdokumenten står:
”Det är skolans ansvar att varje elev:
-
på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att
uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga
kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier”
(Lgy11, 2.1 Kunskaper - Mål)
-
tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat.
kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen.
(Lgy11, 2.5 Bedömning och betyg- Mål)
”Läraren ska redovisa för eleverna på vilka grunder betygssättning sker”
”Läraren ska vid betygssättning;
-
utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella
kunskapskrav som finns för respektive kurs,
beakta även sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den
aktuella undervisningen, och utifrån de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs
allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper.
(Lgy11, 2.5 Bedömning och betyg- Riktlinjer)
19
Metod och genomförande
Metod 1: Sambedömning/Gemensam planering
Flera lärare har använt sig av gemensam planering i delmoment av, eller i hela, kurser. Med
gemensam planering skedde i regel också en gemensam värdering av målens och
kunskapskravens innebörd och tolkningsvidd. Tillika bidrog sambedömning till samsyn
mellan ämneslärare. Svensklärarna samplanerade exempelvis två av tre kurser i svenska och
sambedömde ett slumpmässigt urval av eleverna för att nå konsensus om kunskapskravens
innebörd i realiteten. Detta arbete skedde fortlöpande över hela läsåret.
Metod 2: Pedagogiska samtal om betygsättning, bedömning och läroplanstolkning
Vid flertalet arbetslagsmöten har samtalats kring tolkning av läroplanens formuleringar och
generella uppbyggnad. Dessa samtal skedde även enskilda lärare emellan. Vi upplevde att
det rådde ett arbetsklimat som uppmuntrade till dialog kring tolkningsutrymmen i
läroplanen, där kollegor konsulterat varandra när de känt sig osäkra.
Metod 3: Planerande av gemensamt förhållningssätt till kunskapskrav
Lärarna planerade för ett gemensamt förhållningssätt till hur kunskapskraven skulle
presenteras för eleverna på ett likvärdigt sätt, så att eleverna känner igen sig, oavsett ämne
och lärare. Vi prövade bland annat att samtliga lärare i görligaste mån presenterade vilka
kunskapskrav en lektion behandlar i början av varje lektion.
Uppföljning & utvärdering
Fokusområdet har bland annat följts upp genom analyser av frågor ur den årliga
elevenkäten, terminsvisa undervisningsutvärderingar samt vid halvtidsutvärderingen som
genomfördes i januari 2014. Vi använder också av den slutliga måluppfyllelsen efter
årskursens slut.
Resultat
Undervisningsutvärderingarna under året visade på vad eleverna uppfattade kring att lärarna
”gör det tydligt för mig vilka mål vi arbetar mot och vad jag behöver kunna för att nå de olika
betygen”. Resultatet visade en ökning med 2 procentenheter jämfört med tidigare termin
(från 77 % för Ht13 till 79 % Vt14). Detta innebar att 79 % av eleverna skattat lärarnas
generella förmåga till detta till 7-10 på en tiogradig skala.
Vi kan efter läsårets slut se en tydlig försämring av måluppfyllelsen på skolan. Från att 98 %
av alla satta betyg under läsåret 2012/2013 varit godkända (lägst E) har andelen godkända
betyg under 2013/2014 minskat till 84 % (se resultatbilaga). Störst är försämringen av
måluppfyllelsen för eleverna på teknikprogrammet där endast 75 % av de satta betygen var
godkända, jämfört med 96 % föregående läsår. Även måluppfyllelsen på det estetiska
programmet har försämrats, dock inte i samma utsträckning (90 % 13/14 jämfört med 98 %
12/13).
Ser man till måluppfyllelsen i enskilda kurser, ser vi att av de betyg som satts i Historia 1a,
Fysik 1a och programmering 1, är cirka hälften underkända (F). Samtliga dessa kurser ges på
20
teknikprogrammet. Sett till direkt behörighetsgivande kurser inom svenska, engelska och
matematik kan vi tydligast se en skillnad i måluppfyllelse från förra året till i år i matematik 2b
som varit en tillvalskurs i det individuella valet för esteterna. Där hade 54% minst E gentemot
100% året innan.
De kurser där vi har god måluppfyllelse är generellt kurser inom karaktärsämnen som film,
musik, design, foto men även också de högre tillvalda kurserna naturkunskap 2, engelska 7
och matematik 4.
Slutsatser
Många lärare anser att GY11 ställer hårdare krav på eleverna vilket kan förklara en del av
resultatet. Vi misstänker också att eleverna i vissa fall har mer kunskaper och kompetens men
inte visat det för lärarna. Vissa elever tar helt enkelt inte studierna på så stort allvar som
önskat. Frågan är då vad vi som skola kan göra för att ändra på studiekulturen framöver.
Detta är något vi har valt att prioritera till ett fokusområde nästkommande år.
Vi kan se att många elever som börjar på LBS Spelutveckling (teknikprogrammet) hos oss har
en förväntan på att de inom ramen för utbildningen, i större utsträckning ska få spela spel
snarare än att lära sig att utveckla spel. Vi kan också se att vissa elever saknar förståelse för
de höga krav som ställs för att uppnå en gymnasieexamen på teknikprogrammet. Här
behöver vi som skola bli bättre på att tydliggöra vilka krav som ställs och hjälpa dem att
utveckla en bättre studieteknik.
Vi kan se att måluppfyllelsen är betydligt lägre på teknikprogrammet jämfört med de
estetiska programmen. Möjliga bidragande faktorer till detta kan dels vara att det är det
program där skillnaden mellan elevernas förväntningar och krav är störst, samt att vi på
skolnivå ser att pojkar generellt uppnår något lägre resultat än flickor, och det är fler pojkar
på teknikprogrammet .
Inom personalen har man också märkt att det är spelutvecklingseleverna (teknikprogrammet)
som tenderar att ha minst vetskap om vad de vill göra efter gymnasiet. Medieeleverna har
oftast en tydligare bild kring vad de vill göra framöver. Det är något vi som skola kan ta
tillvara på och arbeta mer med. Vi behöver se över hur SYV arbetar med dessa elever i
årskurs ett och hur vi presenterar programmet under öppet hus och dylikt.
De flesta lärare har också vart helt nya på sina tjänster vilket kan ha påverkat en del. Dels kan
de ha behövt en tid att sätta sig in i skolans rutiner och arbetssätt och samtidigt hitta
varandra som grupp för att maximalt tillvarata deras individuella kompetenser för skolans
bästa. 8 av 14 lärare har nyanställts under läsåret och enbart ett par har arbetat över tre
terminer på skolan. Den stora personalomsättningen har också medfört en otrygghet på
skolan som vi märkt av bland eleverna. Det är viktigt att vi som skola strävar efter stabilitet så
att alla rutiner följs och så att den viktiga pedagogiska insikten som man får av att lära känna
eleverna inte går förlorad.
Rektorsbyten under året har också inverkat på ledningens möjlighet att agerat snabbt för att
vända utvecklingen på skolan. Den tidigare rektorn Malin Hernqvist slutade i januari, varpå
biträdande rektor Niclas Hammarström tillsattes som tillförordnad rektor. Precis innan
sommaren tillträdde sedan Henrik Ericsson som ny rektor för skolan, en pedagogisk ledare
21
som är insatt i sin roll och som därtill kan se elevernas och lärarnas behov för att maximera
måluppfyllelsen.
Mot bakgrund av årets försämrade måluppfyllelse ser vi att vi ett behov av att fortsätta arbeta
med detta fokusområde även under nästa år. Vi som skola behöver ge eleverna den tid och
uppmärksamhet som krävs för att öka måluppfyllelsen och för att förändra studiekulturen. Vi
behöver snabbare se till att vi sätter in fler specifika åtgärder som faktiskt påverkar resultatet
när vi ser indikationer på att måluppfyllelsen är på väg nedåt. Vi vill se till att alla elever tar
utbildningen på allvar och då speciellt genom att arbeta med elevernas förståelse för kraven
och innehållet på teknikprogrammet. Vi vill också fortsätta sträva efter en tydlig samsyn och
likvärdighet när det gäller bedömningen av elevers kunskaper.
22
UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGS- OCH
VÄRDEGRUNDSARBETET 2013
Arbete och agenda för LOV-arbete under läsåret 13/14
LOV-gruppen är motorn i likabehandlings- och värdegrundsarbetet på skolan. Det är inom
denna grupp som det mesta av kartläggningen sker, som sedan ligger till grund för förslag på
motverkande insatser i skolan. Rektor har det yttersta ansvaret för att det förebyggande arbetet
drivs framåt och att misstankar om diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling
anmäls till och utreds av huvudmannen. Huvudman i samråd med rektor är ytterst ansvariga för
att de situationer som uppstår under året utreds och åtgärdas samt följs upp.
LOV-gruppen har regelbundna möten, normalt torsdag förmiddag var tredje vecka. Under
november-januari intensifieras gruppens arbete, eftersom ett nytt plandokument ska tas fram
vid varje nytt årsskifte. Mot slutet av året upptar kartläggning normalt en stor del av arbetet.
LOV-gruppen består av en likabehandlings- och värdegrundssamordnare samt en
elevrepresentant från varje klass. likabehandlings- och värdegrundssamordnaren är
sammankallande för LOV-gruppen och tillika den som bestämmer dagordningen för
gruppens möten. Rektor utser likabehandlings- och värdegrundssamordnaren. Under 2014
innehas uppdraget av Jenny Johansson (lärare).
Under året arbetade vi aktivt med LOV-frågor och vi upplevde en ökad medvetenhet om
dessa hos eleverna. Elevrådet planerade sina aktiviteter med utgångspunkt i LOV-frågor. Vi
tror att denna medvetenhet kan ha påverkat enkätresultatet i positiv bemärkelse då eleverna
under det gångna läsåret arbetat mer aktivt med dessa frågor.
Under läsåret har en utsedd lärare haft huvudansvaret för skolans likabehandling- och
värdegrundsarbete. LOV-gruppen har bestått av en elevrepresentant från varje klass som
under flertalet träffar utarbetat LOV-aktiviteter för klasserna, samt diskuterat skolans
utvecklingsmöjligheter inom ramarna för arbetet. Gruppen har träffat och informerat
samtliga klasser, under mentorstiden, om gruppens arbete kring likabehandling- och
värdegrund, samt tagit emot förslag på vad eleverna tycker är viktigt att arbeta mer med.
Årets LOV-enkät visar att 93 % av eleverna har fått information kring LOV-arbetet (94 procent
läsåret 12/13). Det är svårt att dra några slutsatser kring de 7 procent som inte känner till
arbetet, då LOV-representanterna ges utrymme att vid varje mentorstid informera klassen
om frågor som rör skolans LOV-arbete. I och med detta borde rimligen samtliga elever
känna till skolans LOV-arbete.
Om en elev upplever sig ha blivit illa behandlad av annan elev eller lärare, alternativt sett
någon annan elev bli illa behandlad, kan hen vända sig till sin LOV-representant, till valfri
personal på skolan eller själv fylla i en händelserapport som finns tillgänglig vid en s.k. LOVbrevlåda. 91 % av eleverna känner enligt enkätresultatet till detta. I år startades LOV-gruppen
en bit in på höstterminen. Till nästa läsår ser vi en poäng i att komma igång med LOVgruppens arbete redan från terminens början. Strukturen och rutiner för LOV-arbetet har i
hög grad skapats och utvecklats under det gångna året, vilket bidrar till att skapa goda
förutsättningar för kommande års LOV-arbete.
23
95 % av eleverna känner sig likt föregående år trygga på skolan. Var fjärde elev tycker inte att
eleverna behandlar varandra med respekt, vilket givetvis är negativt och någonting som vi
behöver arbeta vidare med. Lärarna har under året uppmärksammat att det i en del klasser
funnits en språklig jargong med hårda ordväxlingar, som helt klart riskerar att inkräkta på
skolans övergripande mål, att varje elev respekterar andra människors egenvärde och
integritet (Lgy11) Lärarna anser sig reagera på och agera mot negativt språkbruk och att de
med eleverna vid behov diskuterat varför ett negativt språkbruk är oacceptabelt i skolan,
liksom på alla andra platser.
Tabellen nedan visar genomförda åtgärder i LOV-gruppen:
Planering
Beskrivning
Detta har vi gjort
LOV-Dagar
Olika dagar där LOV-frågor
behandlats gemensamt i
klassöverskridande aktiviteter.
Vi har haft en LOV-dag om
jämställdhet.
Gemenskapsstärkande insatser
Olika aktiviteter med syfte att
stärka gemenskapen
Halloweenfest, friluftsdagar,
karaktärsämnesdagar,
projektveckor, spelkvällar,
elevrådsaktiviteter.
Demokratiprojekt
Två projektveckor med fokus på
demokrati.
Genomförts klassöverskridande.
•
Uppstart för år 1 ht-14.
LOV-arbetet i år ska genomsyra
vardagen i skolan på ett tydligare
sätt. Vi kan använda mentorstid till
att diskutera respekt, kränkningar,
kränkningar på nätet mm
•
•
En grupp elever diskuterade
och planerade uppstarten ur
ett LOV-perspektiv.
Samplanering med elevrådet
och personal.
20/3
Grupp utsedd.
Arbete påbörjat.
Mentorstid (våren)
20/3 grupp utsedd
Elever från LOV-gruppen har gått
runt i klasserna och hållit i LOVövningar.
20/3 grupp utsedd.
Elever från LOV-gruppen har gått
runt i klasserna och hållit i LOVövningar.
Stärka relationer, gemenskap och
självkänsla.
•
Mentorstid (våren)
LOV-möten på skolan
•
Ca. 2 gånger i månaden
24
Kurator och sjuksköterska har gått
runt i klasser och arbetat med
konfliktlösning både förebyggande
och akut.
Möten har hållits med fokus på
implementering och
vidareutveckling av LOV-arbetet.
Tabellen nedan visar hur personalgruppen arbetat med LOV-arbetet:
Planering
Arbeta för samsyn hos personalen
på skolan
Arbete med begreppet
”kränkning” och dess innebörd.
Hur vi använder språkbruket i
klassrummet och på nätet.
Se över och förhindra
diskriminering vid gemensamma
aktiviteter.
Beskrivning
•
Hur vi jobbar i
klassrummet för att
förhindra att kränkningar
uppstår.
•
Hur vi tar tag i problem när
de uppstår.
•
•
•
Synliggöra språkbruk.
Tema halvdag
Mentorstid/lektioner
•
Aktiviteter som eleverna
anordnad lyfts i lärarlaget
och ses över så att
diskriminering förhindras,
och så att alla elever
känner sig välkomna att
delta.
Detta har vi gjort
Vi har satt upp regler kring hur
undervisning i klassrum ska gå till.
Så som uppstart/avslut.
Vi har satt upp gemensamma
riktlinjer kring hur vi bemöter
kränkningar m.m.
25/3 Spelkvällar. Vi meddelar
elevrådet att de måste ha bättre
framförhållning i sin planering och
marknadsföra dessa kvällar tydligt
och i god tid, så att samtliga elever
känner sig välkomna att delta.
I en jämförelse mellan LOV-enkät (september) och elevenkäten (Markör, januari) kan vi utläsa
att upplevelsen av att elever/lärare visar varandra respekt har sjunkit något. I en jämförelse
mellan elevenkäten 2013 och 2014 kan vi dock inte se några större skillnader. Siffrorna har
sjunkit ca 3-6% från föregående år.
Inför hösten 2014 förväntar vi oss att den ökade medvetenheten kring LOV-frågor kommer
att ge oss ett bra underlag för att kunna arbeta mer aktivt och synligt kring dessa.
I plandokumentet, som upprättas årligen från januari till december, har vi bland annat som
åtgärd att jobba med begreppet kränkning och dess innebörd, hur vi använder språkbruket i
klassrummet och på nätet. Syftet är att medvetandegöra elever och lärare om det egna
språkbruket, för att kunna arbeta tillsammans med hur ord används och hur de kan tolkas. I
höst planerar vi att fortsätta detta arbete med förhoppningen att vi då kan se en större effekt
än vad vi hittills kunnat se.
25
SAMLAD BEDÖMNING AV SKOLANS MÅLUPPFYLLELSE
2013/2014
Instrumentell kvalitet
Skolans ledning
Under läsåret (i januari 2014) slutade skolans rektor och skolans biträdande rektor
tillförordnades tjänsten i avvaktan på rekrytering av ny pedagogisk ledare för skolan.
Tillförordnad rektor hade under perioden jan-maj ansvar för den pedagogiska verksamheten,
medan ansvaret för skolans personal och ekonomi övertogs av huvudmannen. Att
rektorstjänsten varit vakant under större delen av vårterminen, har naturligtvis påverkat
verksamheten. Från och med juni 2014, har en ny rektor tillsatts.
Personalomsättning och sjukfrånvaro
Sju av de totalt fjorton lärare som arbetade på skolan under läsåret var nyanställda.
Därutöver har personalomsättningen har under året varit hög, och tre lärare har under
läsårets gång valt att byta arbete och ytterligare två inför läsårsskiftet. Detta har försvårat
arbetet med att införa nya rutiner och få till fungerande strukturer på skolan.
Personalomsättningar och därtill avsaknaden av ledarskap har också bidragit till hög
arbetsbelastning och resulterat i hög sjukfrånvaro (125 sjukdagar under perioden januarijuni). Detta i kombination med en bristande vikarierutin, har bidragit till att verksamhetens
funktion nedsatts i de fall flera lärare varit sjuka samtidigt, något som sannolikt också bidragit
till elevernas samlade uppfattning av verksamheten.
Intern granskning
Under november 2013 genomförde huvudmannen sin årliga interna granskning av
verksamheten med utgångspunkt i kraven i de författningar som reglerar skolan
(Skolinspektionens modell). Återkopplingen av denna interna granskning pekade på
brister/utvecklingsområden inom elevhälsans organisation (rutiner i arbetet för att anmäla
och utreda behov av särskilt stöd samt upprätta, genomföra och utvärdera åtgärdsprogram),
en avsaknad av plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan samt elevernas
tillgång till skolbibliotek.
Utifrån denna återkoppling har vi tydliggjort våra rutiner med en övergripande grafisk mall
kring hur vi arbetar med elever i behov av särskilt stöd på skolan och även upprättat ett
tydligare dokument som lärarna ska använda sig av för att anmäla till elevhälsan när en elev
riskerar att inte nå målen. Vi har gått igenom en lathund där det förenklats hur lärarna ska
arbeta kring det särskilda stödet för att förstärka och förtydliga våra rutiner kring detta.
Vi har upprättat en plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan och även –
utöver den som finns på skolan, tillsatt ännu en lärare som ansvarar för det praktiska arbetet
kring detta område (likabehandlings- och värdegrundssamordnare).
Skolbiblioteket har byggts ut med en del med information från studie och yrkesvägledaren. I
övrigt används detta i ungefär samma grad som tidigare.
Undervisningsutvärderingar
En gång per termin (november och april) genomförs undervisningsutvärderingar (se
resultatbilaga) för att undersöka hur eleverna upplever lärarnas undervisning. Frågorna i
26
undervisningsutvärderingen utgår från riktlinjerna i läroplanen, och utgör således ett
underlag för att diskutera undervisningens kvalitet och hur skolan lyckas leva upp till de krav
som ställs i författningarna (Lgy11).
Undervisningsutvärderingarna för våren 2014 visar på att skolan generellt sett når högre eller
likvärdiga resultat på samtliga frågor som återfinns i utvärderingen jämfört med föregående
år. De frågor som visar tydligast förbättring är bland annat att ”läraren inspirerar mig att vilja
lära mer” där man gått från 64% till 74%, och därtill har skolan förbättrats när det gäller ”att
läraren har regelbunden kontakt med [eleven] hur det går för [den] och hur [den] kan
utvecklas vidare.” Detta resultat är viktigt att uppmärksamma med tanke på att skolan, trots
tydligare kommunikation med eleverna, fortfarande totalt sett har en lägre måluppfyllelse än
förra året.
Överlag är det en genomgående positiv trend i undervisningsutvärderingarna, dock finns det
en del som visar på fortsatta utvecklingsområden inom undervisningen. Framförallt är det
resultaten på frågor som ”läraren gör det tydligt för mig vad demokrati är”, och ”läraren är
bra på att skapa ett bra samarbets- och diskussionsklimat” som ligger lite under övriga
frågors resultat. I resultatet på den senare kan vi dock se en förbättring jämfört med
föregående år.
Likvärdig bedömning
Sett till överensstämmelsen mellan kursbetyg och kursprovsbetyg kan vi se att vi på LBS
Nyköping har en sämre överensstämmelse mellan betyg och nationella provbetyg än
föregående år. För läsåret 2012/2013 låg den totala överensstämmelsen på 60% medan den
för 2013/2014 låg på 48%. Detta är en försämring som måste ses som ett område att utveckla
under kommande läsår. Noterbart är att lärarnas kursbetyg både sätts som lägre och högre i
jämförelse med nationella provbetygen, och är alltså inte enbart en skillnad i betyg som
innebär ett högre kursbetyg.
Inom LBS finns flera projekt igång för att säkerställa en likvärdig bedömning samt att en
överensstämmelse återfinns mellan kursbetyg och nationella provbetyg. Bland annat
återfinns ett matematikprojekt där matematiklärarna träffas för att kunna skapa bättre
förutsättningar för just likvärdig bedömning. Därtill har man för andra året i rad haft ett
sambedömningsprojekt där alla lärare som undervisar inom de kurser där nationella
provbetyg hålls träffas, och sambedömer avkodade elevprov samtidigt som man diskuterar
hur man främjar likvärdig bedömning i kurserna.
Mötesstrukturer
På skolan har sedan tidigare en tydlig struktur för mötestillfällen använts, i huvudsak för
möten med hela personalgruppen eller stora delar av den. Mötesprotokoll har skickats ut i
förväg, så att lärare har kunnat meddela ifall något särskilt ämne behövts tas upp på
arbetslagsmöten eller personalmöten med rektor. Det har dock saknats tydlig struktur och
protokollföring på mer informella mötestillfällen, främst i mötestillfällen mellan enskilda
lärare och rektor. Det finns alltså utrymme för utveckling i skolans dokumentation av möten,
åtminstone på individnivå.
Förutsättningar för det systematiska kvalitetsarbetet
På skolan har det under läsåret funnits förutsättningar för att arbeta med kvalitetsarbetet,
men p.g.a. de förutsättningar och problem som funnits har detta arbete blivit åsidosatt i
många situationer. Då personalen i högre grad arbetat med högre elevuppföljning och
27
arbete med måluppfyllelse, har kvalitetsarbetet nedprioriterats ett antal gånger. Detta är helt
klart ingen lösning, och där har skolan en utvecklingsmöjlighet inför kommande läsår.
Funktionell kvalitet
Läsåret 2013/2014 är det första avgångsåret för elever inom den nya gymnasieskolan (GY11).
Kraven som ska uppfyllas för att få gymnasieexamen är högre ställda än de var för att få ett
behörigt slutbetyg i den gamla gymnasieskolan. Med anledning av att de elever som nu tagit
studenten, gör detta i ett annat system än tidigare, är jämförelserna med tidigare års resultat
ibland svåra att göra. Vi kommer dock ändå att hänvisa till dessa i vår utvärdering och analys
av årets resultat och skolans måluppfyllelse.
Eleverna förbereds löpande i undervisningen för undervisnings- och examinationsformer
förekommande på högskolenivå exempelvis genom rapportskrivning, opponering, källkritik
och genom att ge och få respons av varandra. Gymnasiearbetet har följt examensmålen för
respektive program. Vi på skolan anser att eleverna ges goda branschkunskaper inom
respektive program där uppgifter och examinationer speglar möjliga utmaningar i
arbetslivet. Skolverket skriver:
”Det är skolans ansvar att varje elev på ett nationellt högskoleförberedande program inom
gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär
att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier.” (SKOLFS 2011:9)
Andel elever med examensbevis/studiebevis
Andel elever med gymnasieexamen uppgick läsåret 2013/2014 till 78%, ett resultat som
ligger under snittet för samtliga LBS-skolor (90%) (se resultatbilaga). Skillnader återfinns
mellan programmen där man ser att eleverna på teknikprogrammet inte når kraven i lika stor
utsträckning som eleverna på det estetiska programmet. På LBS Media (ESEST) och LBS
Musikproduktion (ESMUS) nådde 90% av eleverna kraven för en gymnasieexamen, medan
motsvarande siffror för LBS Speldesign (ESBIL) var 81%. Även om andelen elever som når
kraven för gymnasieexamen är lägre på samtliga program (jämfört med andelen elever som
fick behöriga slutbetyg 2012/2013), är det är framför allt på teknikprogrammet LBS
spelutveckling (TEDES) som resultaten försämrats mest. Där uppfyllde endast 59% av
eleverna kraven för gymnasieexamen. Att öka andelen elever som uppfyller kraven på för en
gymnasieexamen, i synnerhet på teknikprogrammet, är således av stor vikt att
uppmärksamma i förhållande till arbetet under kommande läsår.
För att nå en högre måluppfyllelse, vilket leder till fler elever med examensbevis, behöver vi
arbeta aktivt på olika områden. Bland annat behöver vi ge eleverna bättre verktyg för att
planera och strukturera sina studier, vilket vi också valt att lyfta fram som ett fokusområde för
kommande läsår.
En faktor som haft stor inverkan på andelen elever med gymnasieexamen är antalet
underkända betyg (F) i Gymnasiearbetet, främst på teknikprogrammet men även på det
estetiska programmet. Detta är således också något vi måste arbeta än hårdare med under
kommande läsår – att få eleverna att förstå att ett godkänt betyg i kursen är en förutsättning
för att uppfylla kraven för gymnasieexamen. Som ett komplement till detta kommer man i
28
kursen Svenska 3 lägga än mer fokus på rapportskrivning i fråga om struktur och innehåll,
samt kopplingen mellan vetenskapligt skrivande och gymnasiearbetesrapporten.
Genomsnittlig betygspoäng
Av årets resultat kan vi se att den genomsnittliga betygspoängen för samtliga avgångselever
(examensbevis och studiebevis) försämrats något jämfört med föregående läsår (jämförelsen
görs med den genomsnittliga betygspoängen på samtliga slutbetyg som utfärdats). Läsåret
2013/2014 var den genomsnittliga betygspoängen 12,98 jämfört med 13,94 föregående år.
Sett till den genomsnittliga betygspoängen på utfärdade examensbevis 2013/2014 jämfört
med behöriga slutbetyg 2012/2013, kan vi dock se att den ökat något (från 13,94 till 14,08).
De elever som når en gymnasieexamen på LBS Nyköping lyckas alltså förhållandevis väl, men
vi behöver arbeta för att hjälpa fler elever att faktiskt nå dit. Det vi ser att vi behöver arbeta
än mer med under kommande läsår är studieteknik och att ge eleverna verktyg att tillskansa
sig kunskap, sätta upp mål och planera sina studier.
Andel minst godkända betyg
Av de betyg som sattes under läsåret 2013/2014 uppgick andelen minst godkända (E-A) till
84%, en försämring med 14 procentenheter jämfört med föregående läsår. Störst andel icke
godkända betyg har satts på teknikprogrammet (25%), en ökning med 21 procentenheter
jämfört med föregående år då andelen minst godkända betyg uppgick till 96%. För det
estetiska programmet uppgick andelen minst godkända betyg till 90% jämfört med 98%
föregående läsår.
Av samtliga kurser som betygsatts under läsåret kan vi se att måluppfyllelsen i
Programmering 1, Fysik 1a och Historia 1a varit lägst (cirka 50%), varav samtliga är kurser som
endast går på teknikprogrammet.
Betygsfördelning
När det gäller fördelningen av betygen på skolnivå ser vi för läsåret 2013/2014 att andelen
högre betyg A/B utgör 24%, jämfört med 29% 2012/2013 (se resultatbilaga). Andelen Cbetyg utgör också de 19% (jämfört med föregående års 24%). Vi kan således se att andelen
elever som når de högre betygen minskat jämfört med föregående år, samtidigt som
andelen elever inte som når de kunskapskrav som minst ska nås (F) ökat (från 2% läsåret
2012/2013 till 16% läsåret 2013/2014). Vi behöver under kommande läsår arbeta för att
samtliga elever ska nå de kunskapskrav som minst ska nås (en vidare analys och diskussion
kring detta finns nedan under Funktionell kvalitet ”elevernas ansvar och inflytande”).
Elevernas ansvar och inflytande
”Skolans mål är att varje elev;
-
tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,
aktivt utövar inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan,
utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta
i demokratiska former,
utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv, och
stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta
ansvar och påverka sina villkor.”
(Lgy11, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande– Mål)
29
Som tidigare nämnts har fler elever blivit F-varnade detta läsår jämfört med tidigare år. Detta
syns även i antalet underkända kursbetyg som i år uppgår till 16 procent (i jämförelse med 2
procent under läsåret 2012/2013). I de utvärderingar och analyser som gjorts av de resultat
som funnits tillgängliga i form av formella betygsresultat, elevenkätet etc. har olika
bidragande faktorer uppmärksammats. Bland lärarna råder en samstämmighet om att man
på skolan har bidragit till att främja en kultur, där man i stor utsträckning underlättat för
eleverna. Även om detta stöd uppskattats av eleverna, har det fått konsekvenser för hur
eleverna utvecklat förmågan till självständigt arbete och en högre grad av ansvarstagande
för sina studier. I framtiden måste skolan bli bättre på att lära eleverna att förvalta
information som ges, både under lektioner och under mentorstid. Skolan har under året
arbetat med ”öppna studiedagar” med syftet att eleverna skall kunna ta igen de
kunskapskrav/moment som man inte uppnått/tagit sig an. Tyvärr har dessa dagar inte haft
den positiva inverkan som de syftat till att ha då eleverna sett dessa dagar som mer viktiga
än den vanliga undervisningstiden. Således har det dagliga, kontinuerliga arbetet att nå en
ökad kunskapsutveckling i viss mån gått förlorad. Samtidigt har vissa elever valt att ”ta ett F”,
då man ser möjligheten att åtgärda detta vid ett senare tillfälle. Skolans uppdrag är att
förmedla vikten av att eleverna tar ansvar för sina studier och ser vikten av
kunskapsutveckling, och måste lyftas för kommande läsår.
Andra bidragande faktorer till den försämrade måluppfyllelsen är de förändrade
kunskapskraven för GY11. Man kan se att vissa kurser har fått fler kunskapskrav som är
kopplade till betyget för godkänt (E), vilket vi på skolan också måste vara bättre på att
förmedla till eleverna. Därtill har lärarna uppmärksammat att eleverna har en ovana att arbeta
med datorer, vilket medfört att de inte kunnat använda detta verktyg optimalt i sin
undervisning. Med vetskap om detta, kan lärarna tillämpa andra arbetsformer för kommande
läsår.
Under året har skolan genomfört insatser för att hjälpa elever med F-varningar, så som extra
lektionspass i de gymnasiegemensamma ämnena Svenska, Matematik och Engelska, samt att
lärare varit tillgängliga för examination och handledning utanför lektionstid. Därtill har
mentorer erbjudit regelbundna avstämningsmöten med elever som haft rester. Inför
kommande läsår planeras heldagsseminarier vid terminsstart, rörande bland annat
studieteknik, konsekvensbaserat lärande, struktur och ansvarstagande.
Förändringar inför nästa läsår:
Skolan måste vidta åtgärder för att säkerställa en högre måluppfyllelse, samt gynna en
studiekultur och studievana hos eleverna. Detta kan göras genom tydligare och mer
regelbunden uppföljning av elevernas studiesituation bland annat med hjälp av en förändrad
mentorstid där större fokus ligger på att eleverna skall ha en ökad insikt i sin studiesituation i
allt från inlämningar, uppgifter, förmågor och kunskaper. Adela är understödjande i detta
arbete, men skolan behöver tillsammans med eleverna arbeta fram metoder för hur eleverna
överblickar sin studiesituation och de kunskapskrav man nått, har kvar att utveckla samt vilka
uppgifter dessa är kopplade till. Här ingår allt från kompletteringar, till rester etc.
Förändring av Öppna-studiedagar till att tentadagar kommer också att genomföras. Tanken
är att emulera och spegla det system som tillämpas vid högskolestudier, där man vid
missade inlämningar eller prov får skriva tentor för att komma ikapp i sina studier. Vi tror på
att dessa insatser kan förändra elevernas nuvarande syn på sin utbildning och sitt
kunskapsbyggande. Utöver detta måste skolan arbeta mer med formen för läxor och arbete
30
hemmavid, och bättre förbereda eleverna på de studietekniker som används på
högskolenivå.
I samband med detta fokus på att skapa förutsättningar för ökad förståelse kommer vi
behöva skapa förutsättningar för att eleverna skall bli medvetna om hur aktiva de är under
lektionstid. Idag är deras aktivitetsnivå kännbar i deras direkta deltagande i lektionerna, men
också tydligt märkbar när bedömning görs av deras kunskapsinhämtande. En förutsättning
för att förändra elevernas studiemotivation och öka det aktiva deltagandet, är att eleverna
själva blir medvetna om i vilken utsträckning de arbetar fokuserat under lektionerna samt
lägger upp en plan för sina studier. En viktig del i detta är att skolan också aktivt arbetar med
att utveckla ett bättre samarbete med föräldrar, med resultatet att vårdnadshavarna har en
större inblick i sina barns studier och kunskapsutveckling. Vi ser, utöver de två årliga
utvecklingssamtalen, ett ytterligare behov av uppföljning i form av minst ett föräldramöte till
under året. Vårdnadshavare behöver uppmuntras att göra sig än mer delaktiga i elevernas
studiegång.
Skolans fördelning av elever kan också till viss del inverka på måluppfyllelsen. Idag är skolans
program och inriktningar till största del är mansdominerande. Vi ser i de övergripande
resultaten för skolan att flickor generellt sett presterar bättre än pojkar och detta är något
som vi som skola måste ta i beaktande när vi bedriver undervisning på skolan. Vad beror
dessa skillnader på och vilka möjligheter har skolan att aktivt skapa förutsättningar att
skillnaderna inte uppstår.
Elevinflytande:
Eleverna har under året haft möjlighet att påverka skolan genom att i respektive
mentorsklass lyfta synpunkter till elevrådsrepresentanterna på de veckovisa klassråden. En
lärare har varit elevrådsansvarig och har fungerat som en länk mellan elevråd och lärarlag.
53% av eleverna upplever att det finns en god organisation för elevinflytande. Om eleverna i
detta svar syftar till elevrådet, antyder siffrorna att elevrådet behöver utvecklas ytterligare
under kommande läsår. Det vi kan se av undervisningsutvärderingarna är att ett av de lägsta
resultaten handlar om elevinflytande och demokratibegreppet. Det har såväl elever som
lärare sett under året, är en otydlighet i elevrådets faktiska uppdrag. Elevrådet bör framöver
bli tydligare i sin kommunikation gällande vad som avhandlats och vilka beslut som tagits
under elevrådsmötena. Detta är något vi som skola bör lägga energi på att hjälpa dem med.
Som lärarlag upplever vi en relativt hög grad av elevinflytande i den dagliga undervisningen
och planeringen av kurser, men att det finns en diskrepans mellan det elevinflytande vi
upplever och det eleverna upplever. Detta tror vi kan bero på att det fortfarande finns en
oklarhet hos eleverna över vad elevinflytande och demokrati i skolan innebär, då vi kan
uppvisa tydliga exempel i undervisningen på elevinflytande som vi på skolan har använt oss
av. Inom ramen för sin utbildning har eleverna haft möjlighet att påverka undervisningen i
respektive kurs, avseende arbets- och redovisningsformer. 61% av de tillfrågade eleverna
tyckte att lärarna i god utsträckning tagit hänsyn till deras synpunkter gällande
undervisningen. I mångt och mycket har vi skapat lösningar för individen, när behov funnits.
31
Utbildningsval - Arbete och samhällsliv
”Skolans mål är att varje elev;
-
utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering,
medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade
erfarenheter och kunskaper,
ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha,
har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till
fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder, och
är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i
samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av
personlig utveckling i yrket.”
(Lgy11, 2.4 Utbildningsval – arbete och samhällsliv - Mål)
När det gäller dessa läroplansmål att koppla utbildningen till arbetslivet och samhället kan vi
utgå ifrån undervisningsutvärderingarna. På frågan ”läraren gör det tydligt för mig varför
kursen är en viktig del av min utbildning och hur jag ska kunna ha användning av mina
kunskaper i mitt framtida arbetsliv och vidare studier.” kan vi se en utveckling från Ht13 på
69% som svarar 7-10 på en tiogradig skala till 74% Vt14.
Under läsåret har eleverna varit på olika programrelaterade studiebesök, såsom
musikstudios, eventföretag, foto- och andra konstmuséer. Skolan har även bjudit in
föreläsare från yrkesliv bl.a. musikproducenter, ljuddesigners, programmerare och
representanter från svenska och utländska högskolor. Elever har riktat sin verksamhet mot
samhället och potentiella framtida arbetsgivare genom bland annat konserter, utställningar,
deltagande i filmtävlingar m.m. Under året har sex elever i samband med gymnasiearbetet
startat och drivit UF-företag. Fem elever har, oss veterligen, efter erlagd studentexamen
drivit vidare sina företag i form av enskilda firmor.
Skolans studie- och yrkesvägledare har vid flertalet tillfällen informerat eleverna, såväl klassvis
som vid enskilda handledningssamtal, om sökvägar till eftergymnasiala studier och möjliga
studievägar så som Komvux, folkhögskola, högskola och universitet – både i Sverige och
utomlands. Vi anser därför att läroplansmålet uppfylls inom ramarna för verksamheten.
Upplevd kvalitet
Ett långsiktigt verksamhetsmål är givetvis att LBS Nyköping skall betraktas som en attraktiv
skola, där eleverna trivs, måluppfyllelsen är hög liksom rekommendationsgraden. De direkta
åtgärder vi ser för att åstadkomma detta handlar i mångt och mycket om en tydlighet från vår
sida. Att vi som skola ska vara tydliga med vad utbildningarna handlar om när eleverna söker
till oss, att vi ska vara tydliga kring vilka förväntningar som ställs på dem och att vad de kan
förvänta sig av oss. I årets elevenkät (Markör) framgår tydligt att rekommendationsgrad,
kundnöjdhet och trivselgrad har sjunkit drastiskt jämfört med föregående år (se
resultatbilaga).
Då det för många elever ofta tar tid att skapa ett förtroende och en relation med nya lärare,
har den höga personalomsättningen, som för många klasser har inneburit att upp till 3-4
olika lärare har undervisat ett och samma ämne under elevernas gymnasietid, naturligtvis
påverkat deras nöjdhet. Trots att året i många avseenden har varit turbulent med stor
32
omsättning både bland lärare och ledning, har lärarna lyckats bibehålla en god och
professionell relation med eleverna vilket också avspeglas i att eleverna känner sig trygga
och att de blir behandlade med respekt av lärarna (se resultatbilaga).
Undervisningsutvärderingarna (se resultatbilaga) vittnar om att eleverna på det stora hela
upplever att undervisningen håller relativt god kvalitet. De ger dock uttryck för ett sviktande
förtroende för lärarnas förmåga att inspirera till ytterligare lärande samt att studiemiljön inte
känns kreativ och inspirerande.
Vad gäller skolmiljön har det fram till och med detta år pratats om att verksamheten skulle
byta lokaler. Detta har inte infriats vilket dels kan ha lett till besvikelse bland eleverna men
också bromsat utveckling och underhåll av de befintliga lokalerna. Det har också skett ett
skifte från hemklassrum till ämnesklassrum vilket har gett upphov till en del negativa
reaktioner.
Beslut
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att strukturella omständigheter till stor del påverkat
resultatet under läsåret. Färre elever än tidigare år har uppnått kraven för examen och en
betydligt högre andel av de satta betygen är icke godkända (F). Bakgrunden till detta är inte
entydig, utan flera bakomliggande orsaker kan ligga till grund. Många av de strukturella
problem som funnits kommer förhoppningsvis att lösas i och med ny ledning och
förtydligade ansvarsområden eftersom detta i realiteten innebär att tid och energi som
under året behövt läggas för att hålla skolan flytande, nu kan läggas på det pedagogiska
uppdraget.
Utifrån kvalitetsrapportens analys av resultat och situation har vi beslutat att prioritera
följande tre fokusområden för ökad måluppfyllelse under kommande läsår: Studieteknik och
elevansvar, Betyg, bedömning och måluppfyllelse och Synliggörande av elevinflytande.
33
Det fortsatta arbetet under 2014/2015
Fokusområde 1: Studieteknik och elevansvar
Fokusområdets bakgrund & motiv:
Analyserna av det gångna året, genom samtliga undersökningar, årets resultat och
utvärdering i kollegiet, har visat att eleverna till stor del saknar studieteknik och har svårt att
se det egna ansvaret för sina respektive studieinsatser och resultat.
Läroplanskoppling:
”Skolans mål är att varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö”
(Lgy11, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande – Mål)
”Läraren ska utgå ifrån att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sitt lärande”
(Lgy11, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande – Riktlinjer)
Mål för fokusområdet:
Målet är att samtliga elever ska ta personligt ansvar för sina studieresultat, samt kunna
planera, genomföra och utvärdera sina studier.
Metoder:
Vi kommer att upprätta en arbetsplan i augusti/september där vi kommer att redogöra för
vilka metoder vi ämnar pröva för att uppnå önskat resultat..
Uppföljning & utvärdering:
Den mätbara effekten av denna insats kommer att synas i nästa års måluppfyllelse, samt
genom dialog med eleverna under läsårets gång. Resultatet utvärderas löpande under året,
samt i sin helhet i nästa läsårs kvalitetsrapport.
Fokusområde 2: Betyg, bedömning och måluppfyllelse
Fokusområdets bakgrund & motiv:
Som nämnts i kvalitetsrapporten har måluppfyllelsen försämrats gentemot tidigare år. Vi har i
lärargruppen i hög utsträckning nått samsyn gällande bedömning och betygsättning. Det
som återstår är att implementera detta synsätt hos eleverna, för att med gemensamma
krafter öka måluppfyllelsen på skolan.
Läroplanskoppling:
”Skolans mål är att varje elev kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande
till kraven för utbildningen”
(Lgy11, 2.3 Bedömning och betyg – Mål)
”Läraren ska vid betygsättningen beakta även sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på
annat sätt än genom den aktuella undervisningen […]”
(Lgy11, 2.3 Bedömning och betyg – Riktlinjer)
34
Mål för fokusområdet:
Målet, även för detta fokusområde, är att eleverna ska nå målen i kurserna och uppnå
kunskapskraven för minst E i kurserna.
Metoder:
Vi behöver i större utsträckning i vår undervisning, återkoppla till mål och kunskapskrav så att
eleverna vet vad som förväntas och krävs för att nå sina ambitioner. Vi kommer att upprätta
en arbetsplan i augusti/september där kommer vi tydligare redogöra för vilka metoder vi
ämnar pröva för att uppnå önskat resultat.
Uppföljning & utvärdering:
Resultatet av nästkommande års undervisningsutvärderingar, samt den elevenkät som
genomförs i februari/mars, kommer vittna om huruvida eleverna uppfattar att lärare gör det
tydligt för eleven vilka mål som arbetas mot och vad eleven behöver kunna för att nå de olika
betygen.
Fokusområde 3: Synliggörande av elevinflytande
Fokusområdets bakgrund & motiv:
I elevenkäten 2013/2014 syns en tydlig diskrepans mellan lärares och elevers uppfattning om
huruvida personal tar hänsyn till elevers synpunkter. Eleverna har enligt oss stort inflytande
på såväl undervisning som verksamheten i övrigt. Viktigt är att vi framöver tydliggör vad
eleverna faktiskt kan påverka och hur, samt synliggör för dem när de faktiskt påverkar. Då
eleverna inte kan påverka varje aspekt av organisationen eller undervisningen, då vi har
lagar, regler och styrdokument att förhålla oss efter, måste vi också förtydliga för dem vad de
kan och inte kan påverka, samt varför. Vidare är Elevrådet skolans främsta organ för
elevpåverkan, utanför klassrummen. Vi har under året sett att det i vissa klasser saknas ett
intresse för att engagera sig i elevrådet och därigenom utnyttjas inte heller möjligheten att
påverka tillfullo.
Läroplanskoppling:
”Skolans mål är att varje elev aktivt utövar inflytande över sin utbildning och det inre arbetet på
skolan”
(Lgy11, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande – Mål)
Mål för fokusområdet:
Målet för detta fokusområde är att eleverna ska kunna påverka och kunna uppleva att de kan
påverka utbildningen så att den är optimal för deras verklighet och framtida yrkesliv.
Metoder:
Ansvarig lärare i samarbete med elevrådet har ansvaret för att utveckla rutiner och systematik
i elevrådets möten, samt i kommunikationen med lärargrupp och övriga elever.
I undervisning och i mentorskap behöver varje lärare vara tydlig med vad eleverna kan
påverka och hur de kan göra det. Lärarna behöver också vara tydliga med att ge gehör för
elevernas åsikter, även i de fall där de inte går att införliva.
35
Uppföljning & utvärdering:
Vi kommer löpande under året (bland annat genom resultaten av elevenkäten för nästa läsår)
att märka huruvida elevrådet fungerar mer organiserat och strukturerat. Frågan ”På min skola
finns en bra organisation kring elevinflytande” kan vi använda som underlag för detta. Vi
kommer också att märka hur eleverna uppfattar sin möjlighet att påverka, samt huruvida
lärare hörsammar deras åsikter och önskemål, genom elevenkäten och i den dagliga
undervisningen.
Redovisning:
Arbetet med fokusområdena kommer att redovisas i 2014/2015 års kvalitetsrapport.
36
1
2
•
•
•
•
•
•
•
•
•
3
•
•
•
•
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
ÖVERENSTÄMMELSE NP-BETYG/KURSBETYG
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30