F.d. Värnamotvätten

(Jönköpings län)

Bakgrund

På platsen fanns under perioden 1938 till och med 1989 en tvättanläggning för vittvätt och kemtvätt. I anläggningen användes bl.a. blekmedel (natriumhypoklorit), tvättmedel och tetrakloretylen (PCE). Idag drivs ingen verksamhet på fastigheten och den sista byggnaden revs under våren 1996. Figur 1. Flygbild (1984) över kv Sarven med dess verksamheter. Värnamotvätten är den avlånga byggnaden belägen i bildens nordvästra hörn. De mark- och grundvattenundersökningar (1996-2010) som utförts inom fastigheten visar på att det förekommer förhöjda halter av tetrakloretylen i både jord och grundvatten inom fastigheten. De höga halterna av tetrakloretylen finns över stora delar av jordlagerföljden ned till grundvattennivån (9-10 meter) och även därunder. Den förorenade arealen uppgår till cirka 1 000 m 2 och mängden förorenad jord uppskattas till storleksordningen 13 500-15 500 m 3 . De högsta föroreningshalterna återfinns utmed gränsen till anslutande fastighet i norr, utmed slänten till Lagan samt längs med dräneringssystemet omkring byggnaden. Grundvattnet är förorenat att tetrakloretylen i och i närheten av fd Värnamotvätten men även nedbrytningsprodukter såsom vinylklorid har påträffats. Det förorenade markområdet är beläget inom det inre skyddområdet för den kommunala vattentäkten i Värnamo tätort. Ansamlingen av PCE i gränsen mellan grundvatten och omättade zonen kan befaras vara källa till grundvattenförorening under lång tid. Föroreningen förekommer även i markens övre skikt vilket är en hälsorisk om området exploateras.

Åtgärdsmål

Målet med efterbehandlingsåtgärderna är att fastigheten skall kunna användas för bostadsändamål under överskådlig tid, 50-100 år, utan risk för människors hälsa och miljö. Markmiljön inom området skall inte heller utgöra en miljömässig negativ belastning inom området eller dess omgivning. Den kemiska kvaliteten i vattentäkten Ljusseveka ska säkerställas så att vattnet är drickbart. Halterna av klorerade lösningsmedel i Lagan ska inte till följd av utströmmande grundvatten från f d Värnamotvätten påverka miljön negativt.

Information om efterbehandlingsåtgärder

Projektering av åtgärderna avslutades under hösten 2010. Jämfört med huvudstudien så har ordningen på de föreslagna delåtgärderna ändrats. Huvudskälet är att undvika den osäkra och riskfyllda schakt till ca 7 m djup som ursprungligen var tänkt. Den första åtgärd som påbörjades (2011) är nu istället en kombinerad skydds- och saneringspumpning för att avbryta den pågående grundvattenspridningen mellan f.d. Värnamotvätten och vattenverkets brunnar. Parallellt med pumpningen har en in situ-behandling med multifasextraktion för för nivå 3-12 m att startats upp. Nästa steg i åtgärdspaketet är stimulerad reduktiv deklorering i föroreningens källområde. Detta steg kommer att påbörjas efter det att resultatet av det första årets åtgärder har utvärderats. De ytliga föroreningarna (0-3 m) kommer avslutningsvis att åtgärdas med en urschaktning efter att in situ-behandling är avslutad om ca 4 år.

Erfarenhet

Genomförda MIP-sonderingar har indikerat att föroreningsplymen i nära anslutning till källtermen har en större utbredning i såväl ytled som djupled än vad som tidigare antagits. Detta har lett till att projektet blivit dyrare än vad som angavs i den ursprungliga budgeten. Hittills har påbörjade åtgärdssteg visat sig fungera. Både skydds-och saneringspumpningen inkl. reningsverk och anläggningen för multifasextraktion avskiljer förorening från förorenade medier. En grundlig utvärdering av åtgärdernas första år är på gång. Figur2. Multifasextraktionsanläggningen installerad (2011) i föroreningens källområde.