Transcript Ökad riskbild för miljöfarliga verksamheter och förorenade områden

Sammanfattning av workshop
Ökad riskbild för miljöfarliga verksamheter och
förorenade områden pga. klimatförändringar
Datum: 2014-12-08
Innehåll
Syfte ........................................................................................................................................................ 2
Deltagare ................................................................................................................................................. 2
Resultat från gruppdiskussionerna .......................................................................................................... 3
1) Är informationen i klimat-och sårbarhetsanalysen användbar? ...................................................... 3
1a) Används den? ............................................................................................................................ 3
1b) Vilken information bör ingå i den nya versionen, förslag? ....................................................... 3
1c) Hur kan man använda tabellerna för prioritering i tillsyn? ....................................................... 3
2) Hur stor är osäkerheten i positionering för A, B och C-verksamheter och förorenade områden? .. 4
2a) Hur kan vi hantera osäkerheterna? ............................................................................................ 4
3) Vilka möjligheter finns det att väga in klimatförändringar i prioriteringen av förorenade områden
med utgångspunkt från ökade spridningsrisker i framtida klimat? ..................................................... 4
3a) Förändra metod för riskklassning- När revideras prioriteringarna? .......................................... 4
3b) Vilka andra möjligheter finns det? ............................................................................................ 4
4) Mot bakgrund av klimatförändringarna blir det mer angeläget att beakta tidsaspekten i tillsyn och
prövning. Vilken planeringshorisont har man i tillsyn och prövning? 10 - 50 eller 100 år? Dagens
klimatscenarier sträcker sig till år 2100............................................................................................... 5
5) Hur kan ny kunskap om klimatrisker som t.ex. högre maxflöden/lägre minflöden i vattendrag och
extrema vattenstånd vägas in i tillsynen? ............................................................................................ 5
– Möjlighet att införa tilläggsvillkor? ............................................................................................. 5
– Omprövning? ................................................................................................................................ 5
– Tidsbegränsade tillstånd? ............................................................................................................ 5
– Kräva utredningar/åtgärder? ....................................................................................................... 6
– Plan för att hantera klimateffekter? ............................................................................................. 6
6) Hur starkt skydd ger ett tillstånd verksamhetsutövaren? Kan man ompröva ett beslut baserat på
nya kunskapsframsteg om klimatförändringar och en stigande havsnivå. .......................................... 6
Syfte
Syftet med workshopen var att öka kunskapen kring hur ett förändrat klimat påverkar risken
för spridning av föroreningar samt hur detta kan beaktas i tillsyn och prövning.
Länsstyrelsen planerar att uppdatera den regionala klimat- och
sårbarhetsanalysen som beskriver riskerna för ras och skred, erosion
och översvämning i Blekinge, samt hur riskerna förändras i framtida
klimat. I analysen identifieras vilken bebyggelse, vilka vägar,
miljöfarliga verksamheter, förorenade områden och
vattenskyddsområden som ligger i riskområde för ras och skred,
erosion eller översvämning. Ett annat syfte var att diskutera
förbättringsförslag inför uppdateringen av den nya versionen.
Deltagare
Namn
Anne Berglund
Börje Ulwebäck
Elisabet Petersson
Åsa Olofsson
Lise-Lotte Andersson
Maria Larsson
Anna Antonsson
Ann-Sofie Fröberg
Emelie Ahlstrand
Jonna Axbom
Stefan Andersson
Annci Milder
Benita Andersson
Cecilia Näslund
Samuel Karlström
Länsstyrelse, kommun
Karlskrona kommun
Karlskrona kommun
Karlskrona kommun
Karlskrona kommun
Karlskrona kommun
Länsstyrelsen Blekinge
Länsstyrelsen Blekinge
Länsstyrelsen Blekinge
Länsstyrelsen Blekinge
Länsstyrelsen Blekinge
Länsstyrelsen Blekinge
Länsstyrelsen Blekinge
Länsstyrelsen Blekinge
Länsstyrelsen Blekinge
Länsstyrelsen Blekinge
Verksamhetsområde
Samhällsbyggnadsförvaltningen, miljöavdelningen
Samhällsbyggnadsförvaltningen, miljöavdelningen
Samhällsbyggnadsförvaltningen, miljöavdelningen
Samhällsbyggnadsförvaltningen, miljöavdelningen
Samhällsbyggnadsförvaltningen, miljöavdelningen
Kunskapsuppbyggnad, vattenförvaltning
Tillsyn och prövning, förorenade områden
Tillsyn och prövning, förorenade områden
Tillsyn och prövning, förorenade områden
Tillsyn och prövning, förorenade områden
Tillsyn och prövning, förorenade områden
Tillsyn och prövning, vattenskyddsområden
Rätts och djurskydd, jurist
Samhällsutveckling, klimat- och energisamordnare
Samhällsutveckling, klimatanpassning
Resultat från gruppdiskussionerna
Nedan följer en sammanfattning av gruppdiskussionerna.
1) Är informationen i klimat-och sårbarhetsanalysen användbar?
Informationen är användbar som underlag och som översiktlig information. Det är viktigt att
tabellerna uppdateras regelbundet, t.ex. årligen.
1a) Används den?
Nej den har inte används inom miljötillsynen.
1b) Vilken information bör ingå i den nya versionen, förslag?
Förbättringsförslag till den nya versionen:
 Korrigera till begriplig benämning på alla C-verksamheter (fungerar inte med t.ex.
"Karlskrona Kommun, Tekniska Förvaltningen"). Respektive kommun bör se över sin
lista i förväg.
 Potentiellt förorenade områden: alla områden borde vara med, konsekvensklass 1, 2, 3
& 4.
 Viktigt att hantera utfyllnader på bra sätt i analysen. Inte alltid som utfyllander
markerats i jordartskartan eller angivits som potentiellt förorenade områden. Peka ut
fyllnadsmassor eller föra en diskussion om det.
 Finns det speciella C-verksamheter som borde bevakas särskilt? Behöver diskuteras
fram vilka verksamheter det i så fall handlar om, och hur de ska hanteras. Behöver
vissa U-verksamheter tas med i analysen? Finns alla C-verksamheter med? Beror på
om anmälningar skickas in till Länsstyrelsen från kommunerna så att Länsstyrelsen
kan lägga in i miljöreda.
 Lägga till riskområden kopplade till skyfall; föroreningsspridning. Titta på
påverkansområden av skyfall genom skyfallskartering.
 Viktigt med GIS-tillgång för kommunerna; underlättar sammanvägd bedömning av
helhetsbild inklusive andra miljöstörningar. Behöver finnas med i Webb-GIS.
 Vattenskydd: för täkter som saknar vattenskyddsområde, utnyttja avgränsad
vattenförekomst/tillrinningsområde från vattenförvaltningen.
 Peka ut deponier. Eftersom deponier t.ex. kan vara igenfyllda gropar kan själva
föroreningarna hamna under vatten/under grundvattenytan utan att det framkommer i
analysen.
 Utöka med andra typer av riskområden, som jordbruksmark med risk för
gödselspridning.
 Lokala högsta/lägsta- nivåer på grundvatten/ytvatten. Lågvattenrisker (brist på
utspädande vatten i avloppsreningsverk mm.)
1c) Hur kan man använda tabellerna för prioritering i tillsyn?
Tabellerna skulle kunna användas för prioritering av tillsyn. Från kommunernas sida är det så
att det inom vissa områden inte finns möjlighet att prioritera i tillsynen då tillsynsarbetet styrs
av inkommande ärenden. Tabellerna skulle kunna vägas in i behovsutredning och
tillsynsplanering.
2) Hur stor är osäkerheten i positionering för A, B och C-verksamheter och förorenade
områden?
Osäkerheten är mycket stor. Det är svårt att få med C-verksamheters exakta koordinater. Man
har ingen sådan sammanställning på kommunen. Det är bra att de är med, men att osäkerheten
i positionering i så fall förklaras i rapporten. Även för förorenade områden finns osäkerheter,
både då placeringarna är osäkra, främst för endast identifierade objekt, och för att områdena
är större än den punkt de markeras med.
2a) Hur kan vi hantera osäkerheterna?
 Det är viktigt att minska osäkerheten genom att granska enskilda verksamheters
positioner. Länsstyrelsen kan korrigera positioner för A och B-verksamheter och
kommunerna kan korrigera positioner för C-verksamheter. Det behövs bra
framförhållning för kommunerna som har så många C-verksamheter att granska, minst
2 månader.
 Eventuellt bra att använda buffertzon runt koordinater för att få med mer än bara
angiven koordinat. Buffertszonens storlek kan eventuellt anpassas till berörd
verksamhet/förorenat område.
 Lantbruk: föränderlig verksamhet, behöver ta med hela fastigheten i GIS-analysen
(inte som enskild punkt).
 Problematik med djuputbredning av föroreningar: viktigt att diskutera fram bra sätt att
hantera detta med tanke på att analys av översvämningsrisk utgår från markytans höjd.
 Flytta på punkten, lägga till fler punkter, ange area istället för punkt.
 Utveckla miljöreda, Castor eller liknande.
3) Vilka möjligheter finns det att väga in klimatförändringar i prioriteringen av
förorenade områden med utgångspunkt från ökade spridningsrisker i framtida klimat?
Idag ingår det inte i MIFO (metod för inventering av förorenade områden). Kommunernas
arbete med förorenade områden är inriktad på områden som ska exploateras.
3a) Förändra metod för riskklassning- När revideras prioriteringarna?
Naturvårdsverket, som finansierar arbetet, bestämmer när inventeringarna uppdateras. Som
det är nu har prioriteringarna redan gjorts och det kan ta ett tag innan de görs igen. Det finns
ingen tidsbestämd återkommande revidering.
3b) Vilka andra möjligheter finns det?
 Förslag har lagts fram för att göra en ruta i EBH-stödet (databasen för förorenade
områden) där det går att kryssa i om det är inom ett område som påverkas av
klimatförändringar.
 Klimatrelaterade risker behöver vägas in bedömning av saneringsbehov osv.
 Möjlighet finns i samband med att spridningsriskerna ska bedömas. Eventuellt
fastställa en faktor för objekt inom riskområdena?
 Genomföra löpande revidering, med t.ex. redovisning 1 ggr/år.
4) Mot bakgrund av klimatförändringarna blir det mer angeläget att beakta
tidsaspekten i tillsyn och prövning. Vilken planeringshorisont har man i tillsyn och
prövning? 10 - 50 eller 100 år? Dagens klimatscenarier sträcker sig till år 2100.
 Inom förorenade områden har man idag år 2025 och 2050 som planeringshorisont,
vilket är kopplat till etappmål i miljömålen. Utöver det har man ingen direkt
planeringshorisont, men saneringarna i sig ska genomföras för att hålla i framtiden och
således bör klimataspekter tas med.
 Inom miljöfarliga verksamheter finns ingen bestämd planeringshorisont. I praktiken
skiljer planeringhorisonten mellan olika verksamheter beroende på anläggningens
livslängd.
5) Hur kan ny kunskap om klimatrisker som t.ex. högre maxflöden/lägre minflöden i
vattendrag och extrema vattenstånd vägas in i tillsynen?
 En väg är att i tillsynen upplysa verksamhetsinnehavaren om klimatrisker. Genom
informationsvägen kan man förhoppningsvis påverka verksamhetsutövaren att
genomföra förebyggande skyddsåtgärder.
 Det är viktigt att se till att klimatrelaterade risker behandlas i MKB inför
tillståndsgivning. Det är rimligt att ställa krav på att MKB belyser sårbarhet/
konsekvenser enligt scenarier för framtida högvattenstånd, extrem korttidsnederbörd,
lågvattenföring i vattendrag (om recipient), utifrån rimlig planeringshorisont för
verksamheten.
 Det behövs vägledning kring hur man bör räkna på förändrade flöden & vattenstånd;
svårt när det saknas praxis. För skyfall borde man kunna hänvisa till redan inträffade
skyfall, t.ex. Köpenhamn 2011, Malmö 2014. Detta bör Länsstyrelsen arbeta vidare
med.
Övervakning: behöver bevaka miljöpåverkan i föränderligt klimat.
 Viktigt med bra kontrollprogram (egenkontroll/recipientkontroll). Behövs
stöd/rekommendationer kring vilken egenkontroll som bör krävas för bevakning av
miljöpåverkan i föränderligt klimat - något för MiljöSamverkan Sverige!
 Det är svårt att kräva recipientkontroll av små verksamheter med liten egen påverkan,
men kan vara problem med summan av flera små förorenare. Vore bra om
Länsstyrelsen tog initiativ till att se över detta. Det finns intresse hos kommunerna att
hjälpa till med "sina" tillsynsobjekt: kräva att förorenarna tillsammans ordnar
övervakning av miljöpåverkan (=samordnad recipientkontroll).
– Möjlighet att införa tilläggsvillkor?
Det finns möjlighet att införa tilläggsvillkor och ompröva beslut efter 10 år.
– Omprövning?
Efter 10 år, eller när olägenhet har inträffat. Det är enklare att kräva utredningar/åtgärder för
c-verksamheter.
– Tidsbegränsade tillstånd?
Det borde ges fler tidsbegränsade tillstånd. Vid osäker framtidsutveckling är det viktigt att få
tidsbegränsning av tillstånd.
– Kräva utredningar/åtgärder?
Sammanställning av rättsfall som ger stöd i kravställandet är användbart. Kan en sådan
sammanställning göras inom Länsstyrelsen/finns delar på Klimatanpassningsportalen?
– Plan för att hantera klimateffekter?
Bör också kunna begära en plan för hur klimateffekter ska hanteras.
6) Hur starkt skydd ger ett tillstånd verksamhetsutövaren? Kan man ompröva ett beslut
baserat på nya kunskapsframsteg om klimatförändringar och en stigande havsnivå.
Idag saknas det praxis för det. Som princip är det lättare att påverka hanteringen av
klimatrisker för anmälningspliktiga verksamheter (inget tillstånd). Där kan
tillsynsmyndigheten begära t.ex. utredningar o skyddsåtgärder när som helst.