Marksanering krävs i allt större omfattning

Download Report

Transcript Marksanering krävs i allt större omfattning

Alla större svenska städer har på senare börjat exploatera äldre industrimark, vilket ställer krav kontroll och efterbehandlig av marken. I Hammarby Sjöstad i Stockholm
står miljön i centrum. Efter omfattande sanering växer här fram ett bostadsområde där alla som bor eller verkar i Sjöstaden ska vara en del av ett kretslopp. Kretsloppet
hanterar energi, avfall och vatten för bostäder och verksamheter i Hammarby Sjöstad. Målsättningen är att skapa en boendemiljö som bygger på hållbar resursanvändning.
Marksanering krävs i allt
större omfattning
Text: Anders Frankson
Foto: Olga Frankson
Långlivande organiska ämnen och metaller som har
gömts eller glömts i marken eller vattnet, gör sig förr eller
senare påminda. Idag byggs många av våra nya
bostadsområden på gammal industrimark, vilket ställer
krav på marksanering.Vilken typ av sanering som kan
användas beror bl.a. på förorening, de geologiska förutsättningar och geografiskt läge.
lla större svenska städer har på
senare börjat exploatera äldre
industrimark, vilket ställer
krav kontroll och efterbehandlig av
marken.
A
56
AKTUELLA BYGGEN NR 3 • 2006
Den första frågan som bör ställas är
oftast vilken typ av förorening som
ska saneras. Är det organiska eller oorganiska föroreningar? Redan denna
uppdelning utesluter viss sanerings-
teknik. Tidigare verksamheter på
tomten är ofta kända och kan en viss
bild om vilka ämnen som kan finnas.
– Stockholmsområdet har vi tippat restmaterial i 750 år och många
gånger byggt på detta, berättar Hans
Söderström, Region Ytterstad Markbyrån på Stockholms stad. Användning av generella riktvärden leder ofta
till absurda krav saneringsmässigt, i
stort sett all jord måste saneras eller
skickas till deponi. Den måste vara så
ren att det är möjligt att äta den, vilket är orimligt.
Detta är ett stort problem i förtätningsprojekt. Här finns t.ex. bly i marken från bilavgaser genom åren och
många husgrunder har använt tjära
för impregnering, vilket leder att vid
nyproduktion måste marken efterbehandlas eller skickas på deponi. Detta
höjer kostnaderna för projektet. Det
bör uppmärksamma att platsspecifika värden kan ibland leda till mer
långtgående saneringskrav i känsliga
områden.
Provtagning
Förorenad mark är dyrt att hantera
och en väl planerad saneringsprocess
sparar stora summor pengar. Sweco
Position har i ett nära samarbete tillsammans tre av Sveriges största entreprenörer, JM, SKANSKA och NCC
utvecklat GISsa, ett geografiskt informationssystem specialutvecklat för
marksanering. Projektet har delvis
även finansierats av SBUF för att hitta
MILJÖ
MARKSANERING
– I GISsa lagras information från geotekniska undersökningar och provtagning av jordmassorna, säger Stefan
Mårtensson,projektingenjör på JM Entreprenad. Förflyttning av massor registreras och arbetets gång kan följas via
kartan i systemet.
en gemensam branschstandard. Analyser av massornas föroreningsinnehåll skickas från laboratoriet direkt till
en server och lagras i databasen.
– Varje provtagning kostar och är
området stort kan det bli höga kostnader med prover varje halvmeter,
berättar Fredric Kastevik regionchef
anläggning på JM Entreprenad.
Genom att det är möjligt att följa varje
prov från start till slut så får vi en
exakt bild över vilka föroreningar
som finns i marken.
– Deponipriserna har de senaste åren
sjunkit i Stockholmsområdet då fler
aktörer är verksamma på marknaden
än tidigare, säger Fredric Kastevik regionchef anläggning på JM Entreprenad.
Men fortfarande är det stor kostnad i
projektet.
Utbyggnaden av Hammarby Sjöstad har skett i etapper och när stadsdelen är fullt utbyggd kommer här finnas 9000 lägenheter för 20 000 invånare.
– Hela området som ska saneras
delas upp i ett rutnät där föroreningarna i marken specificeras angående
halter, mängder och vilket djup de
finns på, berättar Stefan Mårtensson
projektingenjör på JM Entreprenad.
Med GISsa får entreprenören bättre
kontroll över arbetet och större möjlighet att styra ekonomin. I samband
med sanering av förorenad mark
krävs en god dokumentation av vad
som finns i marken före och efter
saneringen, samt hur de förorenade
massorna har behandlats. I GISsa lagras information från geotekniska
undersökningar och provtagning av
jordmassorna. Förflyttning av massor
registreras och arbetets gång kan följas via kartan i systemet. Alla fall av
marksanering är inte lika komplicerat.
– 90% av en sanering är kontrollerad schakt pga. tekniska skäl, dvs.
schakt för hus ledningar mm. de övriga 10% av schakten är en regelrätt
sanering vilket syftar till att ta bort
föroreningar utan att det måste ske
pga. tekniska skäl, berättar Stefan
Mårtensson.
Slutrapport om projektet
Deponipriserna j har de senaste åren
gått ner i Stockholmsområdet då fler
aktörer finns på marknaden än tidigare. Men fortfarande är det stor kostnad i projektet.
– Istället för att lägga ner pengar
på att skicka jord till deponi, som äger
rum pga. av absurda riktvärden fastställda av Naturvårdsverket, borde vi
lägga ner resurser på sanera den mark
som verkligen behöver det, understryker Hans Söderström. Mark som
är oljeskadad eller har metallföreningar eller när det finns kemitekniska föreningar i marken.
När saneringen är genomförd ska
en slutrapport lämnas in till tillsynsmyndigheten, i vilken man redogör
för hela projektet inklusive målen och
uppnådda resultat. Tillsynsmyndigheten kan då lämna klartecken för att
man klarat de krav som ställdes för
saneringen. Ett definitivt ”fribrev”
som för alltid friklassar området finns
inte utan förändrade kunskaper om
miljögifter och deras effekter kan
innebära nya krav i framtiden.
■
FAK TA
Metoder för sanering
In situ-metoder är sanering som
tillämpas direkt på platsen utan
föregående uppgrävning av de
förorenade jordmassorna.
Exempel på metoder som ofta
tillämpas in situ är vakuumextraktion och biologisk nedbrytning. Användningen av in situmetoder brukar i allmänhet motiveras av att det förorenade området är bebyggt och uppgrävning
inte är möjlig
On site-metoder är metoder som
tillämpas på plats efter föregående uppgrävning av de förorenade
jordmassorna. Exempel på metoder som ofta tillämpas on site är
biologisk nedbrytning (kompostering) och jordtvättning.
Off site innebär att behandlingen
utförs i en behandlingsanläggning dit de förorenade jordmassorna transporteras, vilket kan
generera rätt så många transporter. Metoder som oftast utförs
off site är förbränning, termisk
avdrivning samt solidifiering/stabilisering.
AKTUELLA BYGGEN NR 3 • 2006
57