Vatten

Vattnets kretslopp

• • • Havens och sjöars öppna vattenytor värms upp av solen som omvandlar vattnet till vattenånga genom av avdunstning, evaporation.

Samtidigt sker det en avdunstning från land via växter i form av transpiration.

Vattenångan kyls av i atmosfären, kondenseras och bildar moln.

• • • • En stor del av vattnet regnar direkt tillbaka till haven, men en del faller som regn, snö eller hagel över landområden.

I kalla områden kan vattnet bindas för en tid som glaciäris eller snö.

I annat fall samlas vattnet till sjöar och vattendrag på sin väg tillbaka till haven.

En del av vattnet kan tränga ner genom marken, infiltrera marken, och bilda mark och grundvatten.

Hav

• • • 71 % av jordens yta täcks av haven.

De tre stora oceanerna är Stilla havet, Atlanten och Indiska oceanen.

Haven kan delas in i medelhav, bihav, polarhav och randhav.

Havens salthalt

• • • • Vattnet i alla hav är mer eller mindre salt.

Det beror på att vatten löser salter och mineraler ur berggrund och jord som sedan förs ut till havs genom vattnets kretslopp. Havets salthalt beror främst på tillförseln av sötvatten och avdunstning. Språngskikt – skiktning av havsvatten beroende på salthalt och temperatur

• • • Östersjön, som tar emot mycket sötvatten, har en salthalt på 7-13 promille vilket motsvarar 7 13 g salt per liter vatten. Det kallas då för bräckt vatten.

Persiska viken har pga. den höga avdunstningen den högsta salthalten i världshaven – 41 promille.

Genomsnittet i världshaven ligger kring 35 promille.

Havsströmmar

• • Från ekvatorn rör sig varmt ytvatten som havsströmmar mot polerna där vattenmassorna kyls ner, sjunker och rör sig som kallt djupvatten tillbaka till ekvatorn.

Andra orsaker till havsströmmar kan vara skillnad i salthalt, vindar, tidvatten och corioliseffekten.

Tidvatten

• • • Orsakas av månens och solens gravitation som påverkar havsytan på jorden.

I den del av havet som är vänd mot månen kommer vattnet att dras mot denna med höjt vattenstånd som följd, så kallad flod.

I andra delar av havet kommer vattenytan istället att sänkas, så kallad ebb.

Havets resurser

• • Fiskenäring – 16 % av världens total proteinintag – Södra och sydöstra Asien ca 50 % av intaget – – ¾ av all fisk används som mat Kina, Japan, USA, Ryssland m.fl.

Energiresurser – Olja – – Naturgas Mineraler – Ryssland, Saudiarabien och Norge största oljeexportörerna

Vattendrag

• • • • Vattendrag – Floder – Älvar – Forsar – Bäckar Ytavrinning Vattendelare Dräneringsområde

• • • Vattendragens ekonomiska betydelse – Ex Assuandammen Dammarnas geografiska påverkan Dammarnas politiska påverkan

• • Får sitt vatten genom – Nederbörd – Tillrinning – Grundvatten Tillförsel beror på årstid

Sjöar

Grundvatten

• Vatten som lagrats på olika djup i marken – Markvatten – Perkolation – Fossilt vatten – Relikt vatten

Översvämningar

• • • • Katastrof och livsnödvändighet Vattendragens botten byggs sakteliga upp av sediment Kan också bero på vattenmättad mark Växthuseffekten

Det tillgängliga vattnet

• • Tillgång till vatten bestäms av – Mängden nederbörd – Avdunstning från mark- och vattenytor – Växternas upptagningsförmåga Kan variera kraftigt beroende på plats och tid på året