Transcript Mattias Gustafsson presentation SGU

SGU,
Grundvattenfrågor i berg- och
grustäkter
Mattias Gustafsson
Myndigheten SGU
• SGU är central förvaltningsmyndighet för
frågor om landets geologiska beskaffenhet
och mineralhantering
• Expertmyndighet i frågor som rör jord, berg och
grundvatten
• SGU sorterar under Näringsdepartementet
• Vi främjar användningen av geologisk
information i samhällsplaneringen
• Vi verkar för en hållbar samhällsbyggnad
•ett hållbart nyttjande av
naturresurser
•en god markanvändning
•minskade risker för naturolyckor
•ett effektivt och säkert byggande
SGU
Här finns SGU
(antal anställda)
Luleå
Malå
Uppsala
205
Göteborg
14
Lund
12
Luleå, Falun
10
Malå
16
Stockholm
10
Totalt
ca 270
Falun
Uppsala
Stockhol
m
Göteborg
Lund
Databaser
All information som SGU
samlar in genom
undersökningar, kartering etc.
lagras i databaser
Nationell
skala 1:1 miljon
Regional (län)
skala 1:250 000
(klar)
Lokal (kommun)
skala 1:50 000
(pågår)
Hydrogeologiska kartor
SGUs information hittar du här
• www.sgu.se
– GeoLagret
– Kartvisare
– Kartgenerator
– Appar
– Geodata.se
– Nyhetsbrev
• [email protected]
Geolagret
Ladda ner pdf; kartor
beskrivningar, rapporter
SGUs kartvisare
Kartgeneratorn
Lägg till data i egen GIS-klient,
WMS
Insamling av
jordartgeologisk
information i fält
Flygbildstolkning och digitalisering
Isälvsavlagring
Nationella Höjddatabasen
Aktiv
erosion i
strandbrink
Glacialt
Randläg
e
Strandvallar,
flygsandsdyne
Tunna jordtäcken på berg
Morän – Sveriges vanligaste jordart
Berg- och moränterräng
Siltjordar – problem med erosion och stabilite
Sand på lera - risk
för
stabilitetsproblem
Sandåsar – normalt god stabilitet, sårbarhet grundvat
Isälvsavlagringar
Sandigt isälvsgrus
Rullstensås
Vattnets kretslopp
Vattenförsörjningen i Sverige idag
Kommunal dricksvattenförsörjning baseras på:
• Ytvatten, 50%
• Grundvatten, 50 % varav 25 % är konstgjord
grundvattenbildning
Enskild dricksvattenförsörjning, drygt 1 miljon
• I huvudsak baserat på grundvatten, grävda/borrade
brunnar
Fritidshusboende,
• ytterligare drygt 1 miljon
Vattentäktsarkivet innehåller
information om alla större vattentäkter
Vad styr möjligheten att ta ut större
vattenmängder för vattenförsörjning?
• Grundvattenbildningens storlek
• Jordarternas kornstorlek
• Jordlagrets tjocklek
• Brunnskonstruktion
Möjligheten till vattenuttag styrs även av
vattenkvaliteten
Naturliga förhållanden
• Järn
• Mangan
• Hårt vatten
• Salt grundvatten
• pH, alkalinitet
• Radon, Uran
• Svavelväte
• Fluorid
• Arsenik
• Kadmium
Påverkade förhållanden
• Trafikolyckor - Petroleumprodukter, diverse
industrikemikalier, mm
• Vägar - Vägsalt, Metaller, PAH, mm
• Avlopp - Kväveföreningar, Fosfat
• Jord/skogsbruk - Nitrat,
Bekämpningsmedel, mm
Var finns det
grundvatten?
Grundvattenmagasin
Ett grundvattenmagasin är
en geologisk formation (t.ex.
en rullstensås) med en
sammanhängande
grundvattenzon.
Magasinen kan vara stora,
t ex i våra rullstensåsar, eller
små som i morän.
Större grundvattenförekomster
Källa: Nationalatlasen
Grundvattentillgångar i Sverige
 Sand- och grusavlagringar (rullstensåsar)
 Sedimentär berggrund
 Andra tillgångar; i urberg och i morän
Förekomsten av större
grundvattenmagasin
lämpliga för stora uttag
är begränsade
Vissa områden i
Sverige är
Grundvattenförekomst, pot. uttag
Isälvsavlagring,
>125 l/s
Isälvsavlagring,
25 - 125 l/s
Sedimentär berggrund, > 150 l/s
Geologin styr
sårbarheten
Hög
Måttlig
sårbarhet
sårbarhet
Hög genomsläpplighet hög sårbarhet
Kristallina
berggrundens
spricksystem - mycket
sårbart
Finkorniga sediment låg genomsläpplighet,
låg sårbarhet
Låg
Sårbarhet
Uppskattning av tid för att nå grundvattenytan om tillfälligt mättat
flöde uppstår ovanför grundvattenytan
Djup till grundvattenytan
Jordart
Vattenhastighet 1 m
5m
Tid till grundvattenytan
Grus
1 - 100 m/h
<1h
<1h
Sand
10 cm/d - 1 m/h < 1 d
1 d - 1 mån
Silt
1 cm - 1 m/år
1 mån - 1 år > 1 år
Lera
1 - 10 cm/år
1 mån - 1 år Grov morän 10 m/år - 1 m/h
<1d
< 1 d - 1 mån
Lerig morän 10 cm - 100 m/år 1 d - 1 mån 1 mån - 1 år
Torv
1 - 100 m/år
>1d
-
•
10 m
<1h
1 d - 1 år
> 10 år
1 d - 1 år
1 mån - 1 år
-
Från NV rapport 4852, Bedömning av
grundvattnets sårbarhet.
Spridningen av en förorening beror av
•
•
•
•
•
•
•
Utsläppt förorening och mängd
Läget för utsläppet i terrängen
Jordartens genomsläpplighet
Avståndet till grundvattenytan
Grundvattnets strömningsriktning
Grundvattnets strömningshastighet
Grundvattenmagasinets storlek
egenskaper som styr grundvattnets sårbarhet!
Saneringsåtgärder i den omättade zonen
Saneringsinsatser är effektivare och
billigare i den omättade zonen
I den omättade zonen är flödet
huvudsakligen vertikalt
I grundvattenzonen ett horisontellt flöde
Föroreningen i grundvattenzonen har en
större utbredning och kan spridas i ett
mycket oregelbundet mönster
Sanering av grundvatten är mer
komplicerat än sanering av jordmassor.
Viktiga sårbarhetsfaktorer
• Topografin antyder grundvattenytans läge,
gäller ej Isälvsavlagringar
• Vegetationen ger indikation på
inströmning resp utströmningsområde
• Hårdgjorda ytor
• Extra sårbara områden, t ex där
jordmånsprofilen tagits bort och
fastläggningen är reducerad (grustag,
vägdiken, urban mark)
• Vattentäkter, skyddsområdesskyltar och
grundvattenrör
• Enskilda fastigheter, ev. med egen brunn
• Tätskikt, geomembran längs vägen
• Andra skyddsvärden (kultur, natur etc)
Ytvattnets sårbarhet
Sker föroreningen direkt i vattnet
• Sjö eller vattendrag
• Årstid, isläggning,
• Temperatur, skiktning
• Vind
• Flytande eller löst förorening
• Toppkoncentration eller utbredning
• Aktuellt flöde / Omsättning
• Djup
• Vattendragets bredd
• Botten
Ytvattnets sårbarhet
Sker föroreningen på omgivande mark
•Täta jordarter (lera-silt)
•Markanvändning
•Vegetation
•Topografi
•Diken och små vattendrag
Kopplingar till grundvattnets
sårbarhet, t.ex. vid konstgjord
grundvattenbildning
Grundvatten - Källor
Jordartskartor – olika skalor,
olika noggrannhet
Regional nivå 1:250 000
noggrannhet ca 250 m
Regional nivå 1:50 000 1:100 000 noggrannhet ca
50-200 m
Lokal nivå 1:50 000
noggrannhet ca 50
m
SGUs jordartskartor
•Lokal kartläggning
•Regional kartläggning
Kartläggningen grundas på
flygbildstolkning och
omfattande fältarbete.
Kartläggningen grundas på
flygbildstolkning och
fältkontroller i huvudsak längs
vägnätet.
Data från andra,
ex Lantmäteriet
Användarnas
önskemål
Grunddata
från SGU
Annan
data från
SGU
Expertkunskap
er
?
Temakartor jord och mark
Kartvisare ballast
Kartvisare brunnar
Jorddjup
Avgränsning av tillrinningsområden
för grundvattenförekomster
Tillrinningsområdet till Mårtensbacka
206000001
•röd streckad linje =manuell bedömning
•röd heldragen linje = delområdesbegränsningar
•blå linje tillkommande vattendrag (automatiskt
bestämda)
•lilla streckad linje = tillrinningsområde
(automatiskt bestämd)
Strandlinjernas förändring
3D-modeller
Uppsala
Grundvattenmagasin – viktigt för
dricksvattenförsörjningen.
HUR KARTERAR SGU
GRUNDVATTEN
Arbete är indelat
i fyra delar
•
•
•
•
Sammanställning av befintlig information
– Brunnar i brunnsarkivet
– Genomförda utredningar
– Kartor
Kompletterande undersökningar
– Geofysik
– Borrning
– Brunnsinventering
Avgränsning
Beskrivning
Grundvattenmagasin - Underlag
Grundvattenmagasin - Underlag
Grundvattenmagasin - Underlag
Fältundersökningar
• Nivåmätning
i brunnar och observationsrör
• Källinventering
• Geofysiska mätningar
georadar, seismik
• Avvägning
• Borrningar
• Provtagning
Grundvattenkarta regional skala (1:250 000)
Grundvattenkartor karteringsnoggrannhet
Bergtäkt = Vattenverksamhet?
Ja! Väldigt ofta!
Men, är vattenverksamheten
tillståndspliktig?
SGUs syn på frågan!
Utgångspunkt 1: GV av god kvalitet…
• Det ligger i SGUs intresse
att utifrån miljömålen nå
minskad användning
av naturgrus
 verka för att underlätta
för bergtäkter
Ett försiktigt uttag av sand och grus!
Rekommendationer vad avser
naturgrus, möjliga
ersättningsmaterial och
kunskapsläge
Nu svåra ersättningsmaterial:
Putsbruk
Gjuterisand
Fallsand
Betongtak
Glasråvara
Utgångspunkt 2: Vad säger
Miljöbalkens 9 kap. Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (t.ex.
miljöbalken?
Bergtäkter)
Regeringen får föreskriva att vissa slag av verksamheter
prövas av Länsstyrelsen (Bergtäkter)
Miljöbalkens 11 kap. Vattenverksamhet
• 2 § Med vattenverksamhet avses…
2. bortledande av grundvatten och utförande av anläggningar för detta
•
12 § Tillstånd enligt denna balk eller anmälan enligt 9 a §
behövs inte, om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda
intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på
vattenförhållandena
Ärendegång vid tillståndsprövning
• Samråd med Länsstyrelsen
• Bedömer om verksamheten utgör
betydande miljöpåverkan
- Detta avgör bl.a. det fortsatta
samrådsförfarandet
• Vid betydande miljöpåverkan ska alltid berörda
centrala myndigheter bjudas in för remissyttrande
• Dessa kan även bjudas in vid
bedömd icke betydande miljöpåverkan
Ärendegång vid tillståndsprövning,
• forts.
Om verksamheten innebär grundvattenbortledning
- men VU bedömer att det är uppenbart att varken allmänna
eller enskilda intressen kommer att skadas,
då räcker det med tillståndsprövning
enligt Kapitel 9  prövning hos LST
• Länsstyrelsen kan ha en annan åsikt
- skicka tillbaka ansökan för vidare utredning
- och/eller för prövning av vattenverksamhet
enligt Kapitel 11  prövning i Mark- och miljödomstolen
• Remitterande instanser kan också hävda att
- det inte är uppenbart att tredjepart inte kommer att skadas
- rekommenderar att ansökan skickas tillbaka på samma
sätt
Verksamhetsutövaren har ansvaret att visa
hur det påverkar eller att det inte påverkar…
• Det är alltid den som bedriver verksamheten,
VU, som ska ha kontroll på vad som händer
(eller inte händer) oavsett tillståndsprocessen
• Hur ska då VU säkra upp sin verksamhet?
• Vilket beslutsunderlag behövs i
tillståndsprocessen?
Vad säger SGU i remisser?
• Generellt - VU måste ha bra fakta i ansökningsskedet
CHECKLISTA!
– det SKA gå att avgöra om det är uppenbart att varken
allmänna
eller enskilda intressen skadas genom
grundvattenpåverkan
• Geologi och hydrogeologi
- geologiska kartor, utredningar?
• Grundvattennivåer och täktbottens läge
– brytning under grundvattenytan?
• Våtmarker – GVberoende ekosystem?
- känsliga arter och naturtyper?
• Källor – närbelägen grundvattenutströmning?
• Vattenförvaltningen – närhet till grundvattenförekomster?
• Allmän vattenförsörjning – vattentäkter, skyddsområden?
Vad säger SGU i remisser? Forts.
• Geoenergi - Energibrunnar? Jordvärme?
• Dagvattenhantering – Nederbörd? Kontaminering? Avrinning?
• Vattenverksamhet – Bortledande av grundvatten?
- Recipienten?
• Verksamhetens interna vattenbehov – Dammbekämpning mm?
• Reningsåtgärder – Oljeavskiljning? Uppehållsmagasin?
• Efterbehandling – Återställning? Miljöpåverkan? GV påverkan?
Den livfulla källbäcken från Rotökällan i Sälen.
Foto: Magdalena Torsbrink, SGU
Oavsett om vattenverksamheten blir
tillståndspliktig eller ej
så åligger det VU att utföra
miljökontroll!
Egenkontroll
• Förslag på kontrollprogram ska finnas i
ansökan
• Det kan stå att ”kontrollprogram föreslås
upprättas i samråd med LST”
Föreslaget kontrollprogram •omfattning?
Mätning i brunnar och vattendrag?
• Vattenprovtagning och nivåmätning
innan påbörjad verksamhet?
• Är data lätt uppföljbart?
• Det är enkelt att ta hand om en påverkan som
upptäcks tidigt men svårt att åtgärda en skada!
Ansökan bör kunna spegla denna insikt!
Avdelningen dåligt underlag (1/3)
• Vi har inte i våra andra täkter sett någon påverkan på grundvattnet,
så risken för påverkan från denna nya täkt bedöms som liten
Avdelningen dåligt underlag (2a/3)
• ”Brunnarna i området slutar på nivåer under planerad täktbotten,
varvid inte någon kontakt eller påverkan bedöms kunna föreligga”
Planerad täkt
Avdelningen dåligt underlag (2b/3)
• Brunnarna tar sällan in vatten bara genom botten
Påverkan/kontakt kan mycket väl inträffa ändå
Täkten
Avdelningen dåligt underlag (3/3)
•
Ofta hävdas att brytning kommer att ske enbart över grundvattenytan
- Sällan eller aldrig visas med uppmätta GV-nivåer i berg att så är fallet
•
Ofta hävdas att det är långt till omgivande bebyggelse
- Sällan eller aldrig finns regelrätt brunnsinventering med i underlaget
•
Sällan eller aldrig föreslår VU grundvattenkontroll
- De gånger vi ser detta så omfattas bara kvalitet, inte vattennivå
•
Någon gång definieras vattenhantering som ”inläckande vatten”
- Då hävdas det att det rör sig om inläckande regnvatten
•
Vi ser resonemang att det inte rör sig om bortledning
- ”För det rinner med självfall”, ut från det utsprängda,
svagt sluttande täktgolvet
•
Vattenanvändningen i processen nämns ibland, t.ex. dammbekämpning
- Genom att ta grundvatten från i första hand grävda brunnar
- Aldrig är brunnarna beskrivna (utförande, formation, tillrinning mm.)
- Återigen saknas påverkansbedömning och t.ex. brunnsinventering
Summering
• Generellt MÅSTE underlagen till ansökningarna bli bättre
för att kunna göra bedömningen om det är uppenbart att
inte andra intressen skadas
• Det håller inte att hänvisa till andra liknade fall,
ansökan måste vara specifik!
• Detta kan ofta uppnås med relativt enkla medel
• Ett underlag som kan svara på om det är uppenbart att
andra intressen inte skadas håller troligen även för
ansökan i Mark & miljödomstolen
 Avdramatiserar frågan om eventuell prövning
i högre instans
Summering, forts
• Hur ska SGU verka för att få till bättre ansökningar?
- Genom att avfärda dåliga ansökningar
och därigenom tillslut få fram bra ansökningar
- Genom att informera branschen underhand
• Checklistan finns tillgänglig på SGUs hemsida!
- bl.a. synpunkter fr. SBMI inarbetade