Transcript Untitled - Fairtrade

Del 1. Omvärldsanalys
Sid. 4
Del 2. Introduktion till rättvis handel
Sid. 7
Del 3. Det här är Fairtrade
Sid. 10
Del 4. Internationella Fairtrade-kriterier
Sid. 14
Del 5. Fairtrade-märkta produkter
Sid. 19
Del 6. Odlare berättar
Sid. 20
Del 7. Frågor och svar om Fairtrade
Sid. 22
Del 8. Kritik och replik
Sid. 28
Del 9. Att vara Fairtrade-ambassadör
Sid. 30
Del 10. Tips på aktiviteter
Sid. 32
Del 11. Lär dig mer
Sid. 34
Den här handboken är ett verktyg för dig som vill informera eller lära dig mer om rättvis handel
generellt och Fairtrade specifikt. Innehållet är framtaget utifrån de frågor och insiktsfulla kommentarer
som vi genom åren har fått från de tusentals personer som har deltagit i Fairtrades
ambassadörsutbildningar.
Vi tror att behovet av verktyg och hjälpmedel i informationsarbetet
om Fairtrade ständigt förändras. Därför är vi tacksamma för alla
synpunkter och kommentarer på innehållet och utformningen av
handboken vi kan få. På hemsidan ligger alltid en uppdaterad
version av denna, så ladda gärna ner en ny version med jämna
mellanrum.
Slutligen vill vi framföra vårt varma tack för alla de insatser som
har gjorts och kommer att göras för att sprida information om
Fairtrade. Alla ni som engagerar er gör verklig skillnad för odlare
och anställda i utvecklingsländer.
Lycka till och stort tack för ditt engagemang!
/ Personalen på Fairtrade Sverige
Fattigdomsbekämpning har under en lång tid varit en brinnande akut fråga för världens ledare
och ett ständigt aktuellt diskussionsämne på globala toppmöten och konferenser. Bland
allmänheten har ett allt starkare medvetande väckts kring situationen och människor över hela
världen går samman för att agera mot världens ekonomiska, politiska, sociala, kulturella och
miljömässiga orättvisor.
Blir världen bättre? Det råder oeniga svar på den frågan. Vissa menar att världen aldrig varit så
ojämlik som nu och att gapet mellan rik och fattig växer. Andra menar att världen aldrig varit bättre, allt
fler människor kan läsa och skriva samt att antalet fattiga minskar. Svaret på frågan är upp till var och
en att forma utifrån sin egen tolkning av begreppet utveckling, men något som står klart är att mycket
positivt har hänt under de senaste årtiondena. Dock återstår mycket att göra, utvecklingen inom
fattigdomsbekämpningen går alldeles för långsamt och framför allt blir det inte bättre för alla. Trots all
teknisk utveckling och den höga kunskapsnivån som finns kvarstår stora utmaningar. Till exempel
lever fortfarande 1,3 miljarder människor i extrem fattigdom, och koldioxidutsläppen i världen fortsätter
att öka. De som drabbas värst av miljöförändringarna, t.ex. av översvämningar och brist på vatten är
de som lever i de allra fattigaste länderna. Sedan 1990 har FN:s utvecklingsprogram (UNDP) gett ut
en årlig rapport Human Development Report (HDR) där man med hjälp av aktuell statistik mäter
mänsklig utveckling i världens alla länder. I en skrift från UNDP, Blir världen bättre, sammanställs
1
utvecklingen i världen med utgångspunkt från UNDP:s statistik.
Framgångar (Källa: Blir världen bättre och Unicef)






Ca 90 procent av världens barn börjar i skolan, det är sju miljoner fler än 1999 och
den högsta siffran sedan UNDP började mäta 1990.
Genomsnittlig medellivslängd har sedan 1990 ökat med fem år och var år 2010 70
år.
Under de senaste årtiondena har allt fler länder blivit demokratier och därmed har
allt fler personer som kan påverka beslut som rör sitt eget liv ökat.
Människor har blivit mindre fattiga. Enligt Världsbankens senaste siffror från 2008
har den extrema fattigdomen i världen minskat från 43 procent 1990 till 22 procent
2008. Det betyder att 1,3 miljarder människor lever i extrem fattigdom.
Fler barn överlever sin femårsdag tack vare vaccinering mot t.ex. mässlingen.
Tillgången till vatten och sanitet har ökat, vilket i sin tur leder till hälsosammare liv
för miljoner människor.
Utmaningar







1
21 000 barn dör varje dag av orsaker som kunde förhindras.
Varje dag dör 1000 kvinnor i samband med graviditet eller förlossning.
783 miljoner människor saknar rent vatten.
Hungern ökar inte längre, men 925 miljoner människor är kroniskt undernärda.
67 miljoner barn går inte i skolan.
Biståndet sjunker.
215 miljoner barn arbetar istället för att gå i skolan, 115 miljoner av dem inom den
värsta formen av barnarbete.
Blir världen bättre? Siffror om utvecklingen i världen. Staffan Lundin och UNDP, 2012
Stora klyftor i världen
Klyftan mellan de allra rikaste och de allra fattigaste har ökat de senaste årtiondena. De 20 procent
som är fattigast har drygt 2 procent av världens inkomster. De 20 procent som är rikast har däremot
2
75 procent av världens samlade inkomst att leva på. Vad beror ojämlikheterna på? Till viss del
handlar
det
om
naturresurser,
geografiska
förhållanden,
befolkningsstrukturer
och
industrialiseringsgrad. Men huvudsakligen handlar det om politik, historiskt såväl som nutida, globalt
som lokalt, och däribland villkor och förutsättningar för handel. Med dagens teknologi, finansiella
resurser och samlade kunskap har vi kapacitet att utrota den extrema fattigdomen, i slutändan handlar
3
det dock mycket om politisk vilja.
Världens ledare har antagit utmaningen att halvera fattigdomen och hungern samt öka
levnadsstandarden i världen till 2015, ett löfte som gavs vid FN:s millennietoppmöte år 2000. På det
mötet antogs millenniedeklarationen som slår fast vilka grundläggande värderingar FN ska arbeta
efter under 2000-talet. Ur deklarationen har åtta millenniemål formats för att nå en positiv mänsklig
4
utveckling i världen. År 2008 stod 192 länder bakom millenniedeklarationen.
Nästan alla mål går i rätt riktning, bland annat har andelen fattiga i världen minskat, fler barn går i
skolan och HIV-epidemin har nått sin kulmen. Men om alla målen ska vara uppfyllda 2015 krävs det
att politiker lever upp till sina löften och sätter fart på utvecklingen. Än är det inte för sent – men vi
måste öka takten. De två mål som går allra långsammast är mödradödligheten, som fortfarande är
oacceptabelt hög, och koldioxidutsläppen
5
där utvecklingen till och med går bakåt.
FN:s millenniemål
Genom att välja Fairtrade-märkta produkter
kan konsumenter över hela världen bidra till
att försvara samt påskynda utvecklingen av
millenniemålen. Fairtrades kriterier har
direkt inverkan på millenniemålen, till
exempel genom minimipriset och Fairtradepremien som förbättrar för odlares och
anställdas ekonomiska situation och
därmed bidrar till att utrota extrem fattigdom
och hunger.
1. Utrota extrem fattigdom och hunger
2. Grundskoleutbildning för alla barn
3. Främja jämställdhet och öka kvinnors makt
4. Minska barnadödligheten
5. Förbättra mödrahälsan
6. Stoppa spridningen av hiv/aids och andra
sjukdomar
7. Säkra en hållbar utveckling
8. Utveckla ett globalt partnerskap för utveckling
Ökat bistånd, rättvisare handel och lättade skuldbördor
Millenniemål nummer åtta handlar om att utveckla ett globalt partnerskap mellan rika och fattiga länder
genom ökat bistånd, rättvisare handel och lättade skuldbördor. Ett sådant mål är ett tydligt erkännande
av den lokala och globala handelns betydelse för efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna. Handel
kan vara – och är ofta – ett effektivt verktyg för att bekämpa fattigdom och främja välfärdsutveckling.
Goda handelsrelationer förebygger även krig och konflikter. Problemet är dock att den potential för
mänsklig utveckling som handeln rymmer motverkas av bl.a. orättvisa
handelsregler, inom och mellan länder. Särskilt drabbade är framförallt
länder belägna i Afrika söder om Sahara, men även i Latinamerika och
Asien. De senaste åren har stora krav ställts på att det globala
handelssystemet måste bli mer rättvist. Förhandlingarna inom
Världshandelsorganisationen (WTO) står dock nästintill stilla, detta för
att rika och fattiga länder inte kommer överens om t.ex. hur snabbt
2
Blir världen bättre? Siffror om utvecklingen i världen. Staffan Lundin och UNDP, 2012
Blir världen bättre? UNDP 2007
4
www.milleniemalen.se
5
Blir världen bättre? Siffror om utvecklingen i världen. Staffan Lundin och UNDP, 2012
3
6
marknaderna i utvecklingsländer ska öppnas för utländska företag. Två tredjedelar av alla de som
lever på mindre än 1,25 dollar om dagen bor och arbetar på landsbygden. De får sin försörjning, direkt
eller indirekt, från jordbruket och påverkas därmed direkt av de regler som styr handeln med
jordbruksprodukter.
Vi har alla möjlighet att vara med och förändra!
Varje dag handlar vi stora mängder varor som producerats i
världens utvecklingsländer under bedrövliga levnads- och
arbetsvillkor. Det får inte vara en konkurrensfördel att kränka
mänskliga rättigheter. Sverige har undertecknat bland annat
FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna,
flertalet av ILO:s konventioner och Millenniedeklarationen
precis som så många andra av världens länder. För att
fattigdomsbekämpning inte enbart ska vara beroende av
politikers handlingsförmåga har företag och konsumenter
möjlighet att tillsammans hjälpas åt för att nå målen
snabbare. Vi har alla möjlighet att direkt medverka till
förbättrade arbets- och levnadsvillkor för människor i
utvecklingsländer. Det är först när vi agerar utifrån den
teoretiska kunskap vi har om vår omvärld som förändring till
det bättre kan bli verklighet. Avgörande för att världen ska bli
en bättre plats att leva på är i slutändan därmed människors
livsstil, här har varje individ en viktig funktion att fylla.
Fairtrade är ett direkt verktyg för att förverkliga de mänskliga
rättigheterna och millenniemålen. Att handla Fairtrademärkta produkter är ett enkelt sätt att göra skillnad.
6
Blir världen bättre? Siffror om utvecklingen i världen. Staffan Lundin och UNDP, 2012
De senaste åren har intresset och stödet för en rättvisare handel ökat markant. För att få till
stånd en mer rättvis världshandel, där alla parter kan ges goda förutsättningar att agera på
marknaden, krävs kraftfulla ansträngningar bland politiker och företag. Dessutom behövs en
medveten konsumtion och ett aktivt brett stöd för en mer etisk handel hos allmänheten. Den
bredden och medvetenheten ankommer på varje enskild förening, politiker, företagare och
konsument att hjälpa till att åstadkomma.
Rättvis handel är ingen ny företeelse. Rörelsen kan spåras tillbaka till 1940-talets USA, där idén om
att stötta marginaliserade producenter i utvecklingsländer genom handel konkretiserades i vad som
påminner om dagens ”världsbutiker”. År 1964, inom ramen för en FN-konferens, uppmanade ett stort
antal utvecklingsländer att arbeta systematiskt för mer rättvisa handelsförhållanden, Trade not aid
(handel istället för bistånd) blev den nya parollen. Under FN:s ledning diskuterades och utarbetades
under 1970-talet även förslag på hur en rättvisare världshandel och en "ny internationell ekonomisk
världsordning" skulle kunna åstadkommas. Trots dessa försök utgör rättvis handel än så länge en
liten, om än växande, andel av världshandeln.
Rättvis handel är en internationell folkrörelse som har sina rötter i folkrörelsearbete bedrivet av
framförallt solidaritets-, fackförenings-, och miljöorganisationer samt kristna samfund. Under 1990-talet
började dagens rörelse ta en tydligare form. Fokus ligger på produkters tillverkningsprocess;
arbetsförhållanden och demokrati- och organisationsformer i producentleden i utvecklingsländer.
Rättvis handel är inte bistånd utan bygger på ett handelssamarbete mellan producenter, importörer,
butiker och konsumenter. Ett samarbete som präglas av öppenhet, ömsesidighet och respekt för alla
parter. En gradvis kommersialisering och professionalisering har utvecklats och frågor som
7
produktutveckling och marknadsföring får allt större utrymme inom rörelsen.
Tio generella principer för rättvis handel
1. Skapa utvecklingsmöjligheter för ekonomiskt och socialt marginaliserade
producentgrupper.
2. Öppenhet i organisationens struktur och aktiviteter samt en aktiv och utvecklande
dialog.
3. Ge stöd till produktutveckling, export och marknadstillträde för producenter.
4. Sprida information, utbilda och genomföra kampanjer för att utbilda och upplysa om
rättvis handel.
5. Bättre betalningsvillkor till producenterna.
6. Jämställdhet, ingen diskriminering och rätt till kollektiv organisering.
7. Goda arbetsförhållanden – en hälsosam och säker miljö.
8. Inget utnyttjande av barn i arbete – FN:s barnkonvention följs.
9. Miljö - aktivt verka för att göra verksamheter och produktion mer miljövänlig.
10. Långsiktiga handelsförbindelser som baseras på ömsesidig respekt och bidrar till stöd
1
och tillväxt.
Rättvis handelsrörelsens målsättning är att marginaliserade producenter i världens utvecklingsländer
ska få möjlighet att successivt förbättra sin ekonomiska och sociala situation genom handel. Målet
uppnås dels genom att skapa rättvisare alternativ till den konventionella handeln och dels genom att
7
Hans Rignell, ”Rättvis handel – Rörelse i rätt riktning?”, Förlag Världsbutikerna för Rättvis handel 2007 (e-bok).
producenten ska kunna planera långsiktigt för sin verksamhet och slippa vara beroende av
oberäkneliga världsmarknadspriser. Det ska också ges möjlighet att kunna ta sig ur ett olönsamt
produktionsmönster genom att exempelvis hitta andra försörjningsmöjligheter. Långsiktigt ger rättvis
handel-principerna producenten förutsättningar att på gräsrotsnivå kunna stimulera en positiv
samhällsutveckling genom investeringar i lokalsamhället, t.ex. utbildning och sjukvård. Detta skapar i
sin tur gynnsamma förutsättningar för en vidare samhällsutveckling i producentlandet. För att förbättra
villkoren för producenter i utvecklingsländer bedriver rättvis handel-rörelsen även ett aktivt
folkbildnings- och kampanjarbete för att skapa en ökad medvetenhet kring frågorna.
Det finns tre större internationella organisationer som arbetar direkt med rättvis handel: WFTO,
Fairtrade International och EFTA.
World Fair Trade Organization (WFTO)
WFTO är en global rättvis handel-organisation som samlar 350 organisationer
som alla arbetar uteslutande utifrån den rättvisa handelns tio grundprinciper.
Medlemmarna i WFTO är verksamma inom hela handelskedjan – från produktion
till butiksförsäljning. WFTO har även ett eget kontrollsystem för att garantera
efterlevnaden av rättvis handel-principerna. Kontrollerna baseras på
självutvärdering, utvärdering av varandra samt stickprovskontroller. WFTO har
hittills endast haft en märkning för organisationer, men nu finns långt gångna planer på att lansera en
produktmärkning för t.ex. hantverk. Ett färdigt förslag är ute för konsultation och på WFTO:s konferens
i maj 2013 kommer beslut tas. WFTO arbetar även med att öka försäljningen av rättvist handlade
produkter genom att bedriva intressepolitiskt påverkansarbete och opinionsbildning. Majoriteten av
medlemmarna i WFTO är producentorganisationer men även från Sverige finns det ett flertal
medlemmar, bl.a. Organisationen Fair Trade Återförsäljarna (tidigare Världsbutikerna), IM Fair Trade,
La Maison Afrique, Sackeus, The House of Fair Trade, North & South Fair Trade och Fair Monkey.
Fairtrade International (FLO)
Fairtrade International utvecklar internationella kriterier för produktmärkningen
Fairtrade och fungerar som stöd för odlare och anställda i utvecklingsländer.
Fairtrade International utgör det yngsta tillskottet inom rättvis handel-rörelsen och
bildades 1997. Fairtrade International ägs av tre producentnätverk (Afrika, Asien
och Latinamerika) och 19 nationella märkningsorganisationer som täcker 24
länder runt om i världen, däribland Fairtrade Sverige.
The European Fair Trade Association (EFTA)
EFTA består av de tolv största importorganisationerna i nio europeiska länder. Ingen svensk importör
är ännu ansluten till EFTA. Importörerna köper produkter från producentorganisationer enligt rättvis
handel-principer. I sina respektive hemländer fungerar importorganisationerna
som grossister och ibland även återförsäljare. Varorna säljs framförallt via
världsbutiker men även i konventionell dagligvaruhandel.
FINE
När dessa tre aktörer samarbetar gör de det i form av ett nätverk undre benämningen FINE.
FINE:s gemensamma definition på rättvis handel är:
”Rättvis handel är ett handelssamarbete, baserat på dialog, öppenhet och respekt som verkar
för en rättvisare världshandel. Rättvis handel verkar för en hållbar utveckling genom att erbjuda
bättre handelsvillkor och garantera rättigheter för marginaliserade producenter och arbetare,
framförallt i Syd. Rättvis handel-organisationer är aktivt engagerade i att stödja producenter,
verka för ökat medvetande och kampanjarbete för förändringar i regelverk som omgärdar den
konventionella internationella handeln och det sätt varpå den utövas”.
Fairtrades vision är en världshandel med rättvisa villkor där producenter i utvecklingsländer
har möjlighet att skapa sig en trygg och hållbar tillvaro, i vilken de kan utvecklas och
bestämma över sin egen framtid.
Fairtrade har funnits i Sverige i cirka 15 år men initiativen för en rättvisare
handel kom långt tidigare. En man som kom att betyda mycket för Fairtrade
var Frans Vanderhoff, han flydde från Chile till Mexiko på 70-talet och
bosatte sig i sydöstra Mexiko. Vanderhoff märkte snart hur svårt det var för
odlarna där att sälja sitt kaffe till ett bra pris. Under många år hade de varit
tvungna att sälja kaffet till rekordlåga priser till s.k. ”coyotes”
(mellanhänder). Eftersom odlarna inte hade några andra köpare var de
tvungna att sälja till mellanhänderna, till det pris de erbjöd. Frans
Vanderhoff samlade i början av 80-talet ett hundratal odlare till ett möte för
att tillsammans göra något åt sin situation. De startade tillsammans
kooperativet UCIRI. UCIRI kom sedan i kontakt med organisationer för
Cidora Samaniego,
rättvis handel i Holland för att tillsammans råda bot på problemen. I Holland
kaffeodlare Peru.
fanns konsumenter som gärna ville köpa kaffe som hade producerats under
bra villkor. I samarbete med aktörer i Holland var UCIRI med och grundade den holländska
motsvarigheten till Fairtrade Max Havelaar och blev det första Fairtrade-certifierade kooperativet.
Syftet var att ge marginaliserade odlare marknadstillträde och möjlighet att sälja i stora volymer, samt
att erbjuda konsumenten en vara som garanterar produktion enligt kriterier för rättvis handel.
Efter några år spred sig märkningskonceptet vidare och fler nationella initiativ skapades, t.ex.
Rättvisemärkt i Sverige, tyska Transfair och engelska Fairtrade Foundation. I USA och Kanada
skapades Trans Fair, i Finland Reilu Kauppa och Max Havelaar i
Danmark och Frankrike, etc. Dessa organisationer verkade
självständigt till dess att Fairtrade Labelling Organizations
International, FLO (nuvarande Fairtrade International) bildades
1997 med syfte att samordna kriterier och kontroll för Fairtradecertifierade producenter och produkter. Idag finns det ett brett utbud
av Fairtrade-märkta produkter. Det som började med kaffe har
utvecklats till att det finns utarbetade kriterier för ett tjugotal
produkter, bland annat bananer, bomull, fotbollar, kakao, kryddor,
te, och socker.
Fairtrade Sverige är den svenska representanten i Fairtrade International. Fairtrade International
bildades 1997 och har sitt säte i Bonn, Tyskland. Fairtrade International är en paraplyorganisation som
förenar 19 märkningsinitiativ (t.ex. Fairtrade Sverige) som innefattar 24 länder, samt producentnätverk
som representerar Fairtrade-certifierade producentorganisationer i Latinamerika, Afrika och Asien.
Dessutom finns det tre marknadsorganisationer som tecknar licensavtal genom Fairtrade International
(till skillnad från märkningsinitiativen) i dagsläget Tjeckien, Korea och Hongkong samt en associerad
medlem, Mexiko. Fairtrade International utvecklar Fairtrade-kriterierna samt fungerar som stöd för
odlare och anställda, bl.a. med hjälp av drygt 50 regionala representanter runt om i världen. Deras
jobb består bland annat i att ha en tät kontakt med producentorganisationer inom en viss region; att
erbjuda information, råd och utbildning samt att hjälpa odlarna att leva upp till internationella Fairtradekriterier och hitta nya marknader för sina produkter. Fairtrade Internationals arbete finansieras av
märkningsinitiativen, bl.a. genom licensintäkter från de varor som säljs på respektive marknad samt
sökta organisationsbidrag.
Kontrollerna av att Fairtrade-kriterierna efterlevs utförs av FLO-Cert, ett oberoende internationellt
8
certifieringsorgan med ISO65-ackreditering .
Fairtrade Sverige bildades 1997 under namnet Rättvisemärkt. I maj 2010 antog Rättvisemärkt det
internationella namnet Fairtrade. Fairtrade Sverige består av en förening och ett bolag, Föreningen för
Fairtrade Sverige och Fairtrade Sverige AB. Bolaget är ickevinstdrivande och ägs av Svenska kyrkan
och Landsorganisationen (LO) samt leds av VD Morgan Zerne. Föreningen leds av generalsekreterare
Helena Markstedt. Fairtrade Sverige AB finansieras genom licensintäkter från de företag som märker
sina produkter. Föreningen för Fairtrade Sverige finansieras genom medlemsorganisationer samt
genom projektmedel från t ex Sida, Konsumentverket och Postkodlotteriet.
Fairtrade Sveriges uppdrag består i att öka utbudet av, och efterfrågan på, Fairtrademärkta produkter.
 Licensiera Fairtrade-märket till företag vars produkter är certifierade i enlighet med
internationella Fairtrade-kriterier och skapa ett mervärde för dessa företag.
 Påverka detaljhandeln, återförsäljare och grossister att produktutveckla, utöka och
marknadsföra sitt sortiment av Fairtrade-märkta produkter.
 Bilda opinion och sprida information med syfte att öka konsumentens kännedom och
kunskap om Fairtrade.
Föreningen för Fairtrade Sveriges arbete
Föreningen för Fairtrade Sverige är en ideell förening och verkar i samarbete med sina
medlemsorganisationer för att öka konsumentens kännedom och kunskap om, samt efterfrågan på,
Fairtrade-märkta produkter. Föreningen för Fairtrade arbetar inom många olika områden för att höja
kunskapen om Fairtrade. Läs mer nedan om de olika arbetsområdena. Som Fairtrade-ambassadör är
du jätteviktig i föreningens arbete. Föreningen har ett nära samarbete med Fairtrade Sverige AB.
Fairtrade City
Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för etisk konsumtion. Fairtrade City
leds av en styrgrupp och att vara diplomerad innebär att kommunen lever upp till kriterier som rör etisk
upphandling, ett aktivt informationsarbete samt ett utbud av etiskt märkta produkter i butik och på
arbetsplatser. Diplomeringen har funnits sedan år 2000 i Storbritannien och i dag finns det drygt 1000
Fairtrade Cities i Europa, USA, Kanada och Australien. I Sverige är intresset för att bli en Fairtrade
City enormt, drygt hälften av kommuner har på något sätt lyft frågan och 54 kommuner har
diplomerats (december 2012). Som ambassadör är det både roligt och utmanande att engagera sig för
eller i en Fairtrade City. Det finns stora möjligheter att på ett konkret sätt vara med
och göra skillnad för odlare i utvecklingsländer.
8
FLO-Cert följer ISO65-standard, dvs den ledande kvalitetsnormen som gäller för certifieringsorganisationer.
Detta innebär att verksamheten är oberoende och transparent samt att detta kontrolleras av en tredje part.
Medlemsorganisationer
I dagsläget (december 2012) är 45 organisationer medlemmar i föreningen för Fairtrade Sverige. Som
medlem står man bakom Fairtrade Sveriges plattform och stadgar samt betalar en årlig
medlemsavgift. Medlemsorganisationerna är en enorm resurs för Fairtrade och för dig som är
engagerad för Fairtrade. Som Fairtrade-ambassadör kan du inte bli medlem i Fairtrade och därför inte
heller representera Fairtrades organisation, istället representerar du Fairtrades budskap och
konsumentmakten. Därför uppmanar vi dig som Fairtrade-ambassadör att engagera dig för Fairtrade
genom en av våra medlemsorganisationer som kan erbjuda det sociala forum Fairtrade inte har
möjlighet att organisera. Medlemsorganisationerna sitter på massor av kunskap om internationella
frågor, rättvis handel och Fairtrade. Många gånger kan de lyfta frågor som är kopplade till Fairtrade
som vi själva inte har möjlighet att driva, men där Fairtrade kan bli ett svar. De har också tillgång till en
mängd resurser, såsom utbildningar, material, lokaler, kunnig personal osv.
Medlemsorganisationer
ABF
ABF Jönköping
Akademikerförbundet SSR
Byggnads
Coop Medlem Norrort
Coop Medlem Väst
Diakonia
Ekobanken
Equmenia
Fackförbundet ST
Farmaciförbundet
Finansförbundet
Forum Syd
GS-facket
Handelsanställdas förbund + avdelning 24
Konsumentföreningen Solidar
Konsumentföreningen Stockholm
Konsumentföreningen Svea
Kooperation Utan Gränser
Landsorganisationen (LO)
Lärarförbundet
Oikocredit
Organisationen Fair Trade Återförsäljarna
PMU Interlife
PRO
Påhlmans gymnasium
Röda Korsets Ungdomsförbund
SEKO
Sigtunastiftelsen
Socialdemokrater för tro och solidaritet
Studieförbundet Vuxenskolan
Svenska kommunalarbetarförbundet
Svenska kyrkan
Svenska kyrkan Göteborgs stift
Svenska kyrkans unga
Svenska Missionsrådet
Svenska Röda Korset
Svenska Scoutrådet
Sveriges Kristna Råd
Unga Örnars Riksförbund
Unionen
Viskadalens folkhögskola och kursgård
Vision
Vårdförbundet
Universitetsutmaningen
Universitetsutmaningen är en utmaning mellan universitet och högskolor i Sverige att på ett engagerat
sätt arbeta med såväl information som konsumtion av Fairtrade-märkt under Fairtrade Fokus. När ett
universitet antagit utmaningen gäller det att informera om sitt utbud av Fairtrade, skylta upp för
produkterna och öka utbudet av Fairtrade-märkta produkter i så stor utsträckning som möjligt.
Kyrka för Fairtrade
Fairtrade Sverige har tillsammans med Svenska kyrkan och Sveriges Kristna Råd lanserat
diplomeringen Kyrka för Fairtrade. Kyrka för Fairtrade är en utmärkelse till församlingar som
engagerar sig för Fairtrade. Kriterierna för utmärkelsen handlar om att
församlingen serverar och konsumerar Fairtrade-märkta produkter,
driver kampanjer samt informerar om Fairtrade och rättvis handel.
Fairtrade Fan Club
Sedan 2010 har Fairtrade Sverige rekryterat kända personer för att bli
ambassadörer i Fairtrade Fan Club. Syftet är att sprida kännedom om
Fairtrade och att inspirera kända förebilder att göra insatser för
förbättrade arbets- och levnadsvillkor i utvecklingsländer. Intresset har
varit mycket stort, och i nuläget har Fairtrade Fan Club tretton medlemmar. Bland annat Birgitta
Ohlsson, Promoe och Ane Brun. De är alla med och sprider information, inspiration och gör skillnad.
Fairtrade Sverige är den svenska representanten i Fairtrade International, som utvecklar
kriterier och fungerar som stöd för odlare och anställda i utvecklingsländer. De internationella
Fairtrade-kriterierna baseras på ILO-konventionerna för mänskliga rättigheter i arbetslivet samt
syftar till ekonomisk utveckling och ökad miljöhänsyn. Kontrollerna utförs av FLO-Cert, ett
oberoende internationellt certifieringsorgan med ISO65-ackreditering.





Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor
Premier till investeringar i lokalsamhälle och verksamhet
Barnarbete och diskriminering motverkas
Demokratin och organisationsrätten främjas
Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas
Kriterierna är utarbetade av Fairtrade International i samarbete med
de producentnätverk och de nationella Fairtrade-organisationerna
som finns i länder runt om i världen. Kriterierna har alla en
gemensam utgångspunkt – genom att garantera ett minimipris för råvaran och en långsiktig
affärsrelation erbjuds förbättrade villkor för odlare och anställd arbetskraft i utvecklingsländer som
annars kan missgynnas av villkoren för världshandeln.
Arbets- och produktionsvillkor varierar oftast från produkt till produkt. Kaffe och kakao odlas till
exempel mestadels av odlare som livnär sig genom familjejordbruk. För dessa människor är
betalningen för råvaran avgörande för familjeekonomin. Te däremot, odlas oftast på större plantager
med anställd arbetskraft. Här spelar lönenivån och arbetsvillkoren en viktigare roll. Med detta som
bakgrund bygger de generella internationella Fairtrade-kriterierna på en uppdelning i odlare respektive
anställd arbetskraft, baserat på kärnkriterier och utvecklingskriterier:
Kriteriernas indelning
 Kärnkriterier. Kärnkriterierna måste vara uppfyllda, de flesta initialt och vissa efter ett
eller tre år, för att en producentorganisation ska kunna bli Fairtrade-certifierad.
 Utvecklingskriterierna. Utvecklingskriterier handlar om att kontinuerligt skapa
förbättringar, t ex i fråga om arbetsvillkor och löner samt att hela tiden utveckla
verksamheten socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Efterlevnaden av
utvecklingskriterierna säkerställs genom en genomsnittsbedömning av olika
utvecklingsområden, med syfte att producentorganisationerna ska ha eget inflytande
över förbättringsprocesser inom specifika områden.
 Handelskriterier. Handeln med råvaran/produkten regleras också genom
handelskriterierna, med krav på bl.a. spårbarhet och skriftliga avtal gällande
kvantiteter, kvalitet, pris, betalnings- och leveransvillkor.
 Produktspecifika kriterier. Innehåller produktspecifika tillägg till de generella
kriterierna och handelskriterierna. För varje produktgrupp finns det också en
förteckning över minimipris, Fairtrade-premie och ekologisk prisdifferential.
Med odlare avses enskilda individer eller familjer som livnär sig på familjejordbruk och som har gått
samman i en producentorganisation, ofta ett kooperativ, förening eller liknande organisationsform, för
att skapa skalfördelar och tillsammans utgöra en starkare kraft i den
internationella handeln. I de fall då det finns en betydande andel fast eller
tillfälligt anställda (t ex säsongsanställda) inom producentorganisationen gäller
även
kriterier
för
anställningsvillkor,
såsom
ickediskriminering,
organisationsrätt, hälsa och säkerhet, m.m.
Kärnkriterier
Nedan följer ett utdrag ur Fairtrade-kriterierna
 Krav på spårbarhet, identifiering/märkning av råvaran samt
Fernando Urbina Acedo,
dokumentation kring sålda volymer och priser (undantag för fysisk
mangoodlare Peru
9
spårbarhet gäller processad kakao, socker, juice och te ).
 Det ska finnas en utvecklingsplan för social, ekonomisk och miljömässig utveckling. Planen rör
både verksamhet, medlemmarna, lokalsamhället och miljön.
 Demokratisk organisationsstruktur, såsom krav på årsmöten och transparent administration.
 Odlaren erhåller en Fairtrade-premie utöver minimipriset. Premien investeras i social,
ekonomisk och miljömässig utveckling i lokalsamhället. Den kan också investeras i
produktionen.
 Beslut som rör Fairtrade-premien ska tas på demokratiska grunder.
 Diskriminering p.g.a. kön, ålder, etnicitet, funktionshinder politisk eller religiös övertygelse eller
sexuell läggning får ej förekomma.
 Miljöfrågor och ansvar för efterlevnad av miljökriterier ligger hos en av organisationen utsedd
person.
 Internutbildning ska ges kring skadedjursbekämpning. Kriterierna för bekämpningsmedel följer
internationella regleringar: Stockholm (POP), Rotterdam (PIC), PAN samt WHO:s listor över
förbjudna kemikalier.
 Säker förvaring och hantering av eventuella bekämpningsmedel är ett krav, samt tydlig
märkning av dessa. Skyddsutrustning ska finnas och användas.
 Krav på ansvarsfull avfallshantering.
 Arbete för bevarandet av biologisk mångfald och upprättande/skydd av ”buffertzoner”.
 GMO (genmodifierade organismer) är ej tillåtet.
 Arbetsvillkor för eventuell anställd arbetskraft följer ILO:s konventioner. Löner ska ligga i nivå
med eller överstiga den lagstadgade minimilönen i landet, eller utgå från ett regionalt
genomsnitt.
 Diskriminering får inte förekomma. Tvångs- eller slavarbete får inte förekomma och barn
under 15 år får inte anställas. Barnarbete motverkas genom att föräldrarna får förbättrad
ekonomi. Barn kan hjälpa till i familjejordbruket, men detta får inte inverka negativt på
skolgången eller barnets sociala utveckling. Organisationen verkar för, och kan i
dokumentation bevisa, att anställda kan gå med i fackföreningar eller organisera sig på annat
sätt. Representanter från fackföreningar har fri tillgång till arbetsplatsen.
Utvecklingskriterier
 Krav på utvärdering av verksamheten, verksamhetsplanering för framtiden och förbättrad
informationsspridning till medlemmarna. Genom information och utbildning får medlemmarna
ökad insyn i styrning och administration.
9
I februari 2010 beslutades det att undantag av fysisk spårbarhet skulle ges för produktgrupperna rörsocker,
fruktjuice, kakao och te. Målsättningen är att på sikt kunna garantera fysisk spårbarhet för dessa produktgrupper.
En garanterad fysisk spårbarhet för nämnda produktgrupper är i dagsläget inte ekonomiskt eller logistiskt möjligt i
alla led av handelskedjan, på grund av komplexiteten i produktionsapparaten vid processandet av dessa
produktgrupper/ingredienser. Däremot ställs det krav på dokumenterad spårbarhet, vilket innebär att kvantiteten
såld Fairtrade-certifierad råvara kan följas genom handelskedjan. När du som konsument köper en Fairtrademärkt produkt innehållande nämnda ingredienser, kan du vara säker på att en Fairtrade-certifierad odlare också
har fått motsvarande kvantitet råvara såld, utifrån specificerat minimipris och premie.





Producentorganisationen ökar successivt sin kapacitet att exportera sin råvara direkt ut på
marknaden, genom t ex direktkommunikation med köpare och egna förädlingsprocesser.
Minoritetsgrupper ska ges stöd i att få ut mer av Fairtrade, t ex genom att tilldelas ansvarsfulla
poster inom organisationen.
Krav på buffertzoner och skydd för biologisk mångfald och ekosystem samt krav på
produktionsteknik och vattenanvändning som inte skadar miljön. Riskbedömning samt
utbildning kring frågor som rör jordens bördighet och risk för erosion.
Åtgärder för minskad energikonsumtion och successiv övergång till hållbara energikällor
Då det finns anställd arbetskraft ska en anställningspolicy finnas senast tre år efter initial
certifiering,
omfattande
aspekter
såsom
ickediskriminering,
organisationsrätt,
anställningsvillkor, hälsa och säkerhet. Lönenivåer för anställd arbetskraft ökas successivt.
Om det inte finns en aktiv eller erkänd fackförening i området, ska organisationen uppmuntra
de anställda att utse en arbetarkommitté, som därtill ges utbildning i arbetsrättsliga frågor av
producentorganisationen.
Anställd arbetskraft utgörs oftast av människor som jobbar på plantager eller i
fabriker som ägs och drivs privat. Kriterierna för anställd arbetskraft handlar
framförallt om anställningsvillkor samt hänsyn till de anställdas hälsa och
säkerhet. En revidering av kriterierna för anställd arbetskraft kommer att
göras under 2012.
Kärnkriterier
 CSR (Corporate Social Responsibility, företags sociala ansvar) är en
viktig del i företagets verksamhet.
 Arbetsgivaren är ansvarig för att ledning och anställda på alla nivåer
Grace Mwangi, anställd
på Ravine Roses Kenya
informeras om de rättigheter och skyldigheter som Fairtradecertifieringen innebär.
 De extra intäkter som minimipriset ger ska främja de anställdas sociala och ekonomiska
utveckling.
 En premie för sålda varor betalas ut till en premiekommitté, för investeringar i lokalsamhället.
 Beslutet för hur premien används tas av premiekommittén, under demokratiska former.
Premien får inte investeras i produktionen, då sådana investeringar ligger på företagets
ansvar.
 Arbetsplatsen ska vara säker för de anställda. Vid behov ska de få arbetskläder som skyddar
vid arbete.
 De anställda får information om och utbildning kring hälsa och säkerhet. Det ska finnas rent
dricksvatten, toaletter, god ventilation, nödutgångar, brand- och första hjälpen-utrustning.
 Fria hälsokontroller erbjuds de anställda.
 All form av diskriminering är förbjuden, t ex pga kön, ålder, civilstånd, funktionshinder,
etnicitet, facklig anslutning, politisk eller religiös övertygelse eller sexuell läggning.
 Hot, bestraffningar och sexuella trakasserier får inte förekomma.
 Alla fast anställda arbetare har anställningsavtal, som specificerar ansvarsområden, lön och
arbetstid, minst två veckors semester, sjukersättning och –
frånvaro. Socialförsäkring betalas av arbetsgivaren.
 All övertid är frivillig och ska ersättas.
 Mammaledighet uppgår till minst åtta veckor, för vilket lön
utgår.
 Lönerna ska ligga i nivå med, eller överstiga, den lagstadgade
minimilönen i landet, eller utgå från ett regionalt genomsnitt.
 Tvångs-/slavarbete är förbjudet, liksom anställning av barn
under 15 år.









Arbetssysslor som innefattar risker, t ex hantering av kemikalier, får inte utföras av personer
under 18 år, av funktionshindrade eller av gravida/ammande kvinnor.
Alla anställda har rätt att organisera sig fackligt och att som grupp förhandla sina arbetsvillkor
gentemot arbetsgivaren. Representanter från fackföreningar har fri tillgång till arbetsplatsen.
Miljöfrågor och ansvar för efterlevnad av miljökriterier ligger hos en av organisationen utsedd
person.
Internutbildning ska ges kring skadedjursbekämpning. Kriterierna för bekämpningsmedel följer
internationella regleringar: Stockholm (POP), Rotterdam (PIC), PAN samt WHO:s listor över
förbjudna kemikalier.
Plan ska finnas för miljöhänsyn, liksom dokumentation för markanvändning, drift av jordbruk
och användning av eventuella bekämpningsmedel.
Mängden avfall ska minskas, återanvändas och återvinnas i så hög grad som möjligt.
Avfallsvatten får inte påverka vattenkvalitet, mark eller födoämnen.
Säker förvaring och hantering av eventuella bekämpningsmedel är ett krav, samt tydlig
märkning av dessa. Det ska finnas en plan för hur bekämpningsmedel fasas ut.
Arbete för bevarandet av biologisk mångfald och upprättande/skydd av ”buffertzoner”.
GMO (genmodifierade organismer) är ej tillåtet.
Utvecklingskriterier
 Ett år efter initial certifiering ska det finnas en plan för fortsatt social utveckling.
 Ett år efter initial certifiering ska alla inom företaget ha kunskap om certifieringen och
Fairtrade, om de rättigheter och skyldigheter som detta innebär för samtliga inom företaget.
 Kompetensutveckling och utbildning inom relevanta områden för de anställda. Extra hänsyn
tas i detta avseende till kvinnors samt minoritetsgruppers behov.
 Minoritetsgrupper ska ges stöd i att få ut mer av Fairtrade, t ex genom att tilldelas ansvarsfulla
poster inom organisationen.
 Barn till fast anställda ska ha tillgång till utbildning och skolgång inom ett år efter initial
certifiering.
 Mammaledigheten ska årligen ökas med en vecka för att till slut uppgå till minst 12 veckor.
 Lönenivåerna ökas successivt.
 Bostäder ska vid behov erbjudas de anställda till en rimlig kostnad. Boendet ska vara i gott
skick med nödvändiga faciliteter för hygien och trygghet.
 Kontinuerlig utbildning för de anställda kring hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Fri
grundläggande sjukvård erbjuds och sjukstuga ska finnas på arbetsplatsen.
 I länder där det finns kollektivavtal inom aktuell sektor ska arbetsgivaren följa detta inom ett år
efter initial certifiering.
 Arbetsgivaren ska sträva mot att alla fast anställda erhåller pensionsförsäkring.
 De som är tillfälligt anställda under minst en tremånadersperiod ska ha anställningsavtal samt
samma arbetsvillkor och förmåner som fast anställda.
 Krav på plan för hantering av miljörisker. Det ska finnas buffertzoner kring odlingen för att
bevara biologisk mångfald och skydda djur, natur och vatten. Även diversifiering av grödor och
återplantering.
 Återvinning av avfall och annat material
sker i så hög grad som möjligt.
 Vattenanvändning ska inte leda till
föroreningar, försaltning av jord eller
ökenspridning.
 Ev. bekämpningsmedel som används
undantagsvis fasas successivt ut.
 Åtgärder för minskad energikonsumtion
och successiv övergång till hållbara
energikällor.
Handelskriterierna gäller alla aktörer som handlar med (köper och säljer) Fairtrade-certifierade
produkter/råvaror, fram till och med att produkten förpackas och märks. Sedan maj 2011 är
handelskriterierna indelade i fyra områden: Generellt, handel, produktion samt verksamhet och
utveckling. Nedan beskrivs kriterierna övergripande.
Generellt
Samtliga handelsaktörer som köper/säljer (tillverkar/förpackar/märker) en Fairtrade-certifierad råvara
inspekteras och certifieras samt följer riktlinjer som rör användningen av Fairtrade-märket på såväl
produkter som i marknadsföring.
Handel
Det ska alltid finnas ett skriftligt avtal mellan köparen och den Fairtrade-certifierade
producentorganisationen. Detta avtal bygger på ömsesidighet och tydlig dokumentation, gällande bl a
volymer, kvalitet, pris samt betalnings- och leveransvillkor. Produkter/råvara som köps och säljs som
Fairtrade-certifierad måste alltid ha producerats av Fairtrade-certifierade producentorganisationer och
vara spårbara genom hela handelskedjan, genom dokumentation och tydlig märkning. Krav på fysisk
spårbarhet undantas för kakao, socker, juice och te, på grund av produktionstekniska orsaker.
Produktion
Inga generella kriterier. Här gäller de produktspecifika kriterierna.
Verksamhet och utveckling
Fairtrade syftar till att ge producentorganisationer i utvecklingsländer långsiktig tillgång till en
internationell marknad, genom handelsrelationer som bygger på ömsesidig respekt, transparens och
engagemang. I detta är också informationsutbyte en viktig del, framförallt för producentorganisationen
som då mer effektivt kan planera för sin produktion och leveranser. Producentorganisationen kan
begära förfinansiering av köparen, med upp till 60 procent av det avtalade priset (ordervärdet).
Prissättningen för en Fairtrade-certifierad råvara påverkas bl.a. av minimipriset, premien och den
”ekologiska prisdifferentialen”, samt i övrigt av utbud och efterfrågan. Mer information om minimipris
och premie finns specificerat, per produktkategori, i förteckningen över minimipris och premie.
Innehåller produktspecifika tillägg till de generella kriterierna och
handelskriterierna. För varje produktgrupp finns det också en
förteckning över minimipris, Fairtrade-premie och ekologisk
prisdifferential.
I dagsläget finns ca 1500 Fairtrade-märkta produkter på den svenska marknaden. Se en
komplett och uppdaterad lista på Fairtrade Sveriges hemsida i produktdatabasen. Det finns för
närvarande produktkriterier utvecklade för ett tjugotal produktgrupper.
Produktgrupper
Blommor, bomull, dessert & glass, flingor & müsli, frukt & grönt, godis, guld, honung, hudvård,
kaffe, kakao & choklad, kakor & kex, kalla drycker, kryddor & örter, nötter, quinoa, ris, socker,
sportbollar, sylt & marmelad, te, torkad frukt, trä, vegetabilisk olja och vin.
Sammansatta produkter – glass, choklad, kosmetika etc.
Utöver ovan nämnda produktgrupper finns även s.k. sammansatta Fairtrade-märkta produkter. Dessa
är produkter som består av ett flertal ingredienser och som innehåller minst en råvara som är
Fairtrade-certifierad, t.ex. chokladkakor, kakaodryck, glass, müsli, bodyscrub m.fl. Villkoren för att en
sammansatt produkt ska kunna bli Fairtrade-märkt är att alla ingredienser som kan vara Fairtradecertifierade ska vara det. Minst 50 procent av produktens råvaruinnehåll måste vara Fairtradecertifierat. I de fall produkten till största del består av icke Fairtrade-certifierat innehåll (t.ex.
mjölkprodukter i glass), men har en huvudingrediens som är Fairtrade-certifierad (t.ex. vanilj och
socker i vaniljglass) ska denna utgöra minst 20 procent av produktens torrvikt. I vissa sällsynta fall kan
undantag göras om detta bedöms komma odlaren till gagn.
Alfred Butao välkomnar oss att slå oss ner framför hans hus. Han propsar
på att inte själv sitta på den enda stolen som är framställd, i Malawi är ett
sätt att visa respekt att erbjuda sina gäster de bästa platserna. Vi befinner
oss i byn Chinagua i södra Malawi. Här har Alfred bott hela sitt liv och
arbetat med socker den större delen av det. Sedan år 2000 är han medlem i
sockerkooperativet Kasinthula Cane Growers och odlar själv sockerrör. År
2004 blev Kasinthula Fairtrade-certifierade, och det var inte förrän då Alfred
förstod fördelarna med certifieringen.
Fairtrade-premien har investerats i ett flertal projekt som på ett tydligt sätt har
förbättrat levnadsvillkoren i de byar där Kasinthulas 282 medlemmar bor. Den
största utmaningen i området är tillgång till vatten. Tidigare hämtade kvinnorna vatten i floden, och
flera gånger om året inträffade dödsolyckor p.g.a. krokodilerna i floden. Tack vare Fairtrade-premien
har man nu borrat 15 brunnar, som förutom säkerhet innebär renare vatten och mindre arbetsbörda.
Man har också förbättrat kliniken i området och köpt in fem cykelambulanser så att de sjuka kan ta sig
dit och få vård i tid. En tredjedel av premiepengarna går till liknande sociala projekt, en tredjedel går till
investeringar i skörden och en tredjedel till en fond för mikrolån. Nästa stora satsning är en skola, idag
tvingas barnen gå långa sträckor för att få utbildning.
Den främsta anledningen till att odlarna valde att organisera sig
var att få en starkare förhandlingsförmåga gentemot det
sockerbruk som köper upp sockerrören och förädlar det till
socker. Medlemmarna träffas också för att diskutera hur man
kan förbättra och effektivisera produktionen. De har planer på
att plantera träd kring odlingarna. Det gör att det regnar mer
och möjligheterna till självbevattning ökar. En annan plan är att
köpa in hästar för att själva kunna transportera sockerrören till
sockerbruket.
Alfred Butao har nio barn. Omtanken om dem visar sig snabbt
när han får frågan om vad han önskar för framtiden:
Malawi är ett av världens minst utvecklade länder, och fattigdomen är påtaglig. Vi för en diskussion
om fattigdom och utveckling. Alfreds definition av att vara fattig är att inte ha tak över huvudet, mat
eller kläder, och inte kunna läsa. Själv anser han sig vara lyckligt lottad, vilket också syns i trycket på
hans t-shirt: "Optimizer - thinking positive".
Skriven av Andréa Råsberg, Fairtrade Sverige
Sharon är 23 år gammal och har två barn. Som mamma har hon flera av
de förmåner som de anställda har haft rätt till sedan farmen Ravine
Roses för tre år sedan Fairtrade-certifierades. Arbetstiderna är vanligtvis
mellan 7:30 och 16:00, med en timmes lunchrast och 15 minuters tepaus.
Men Sharon jobbar till 15:30 och får trots det full lön. Detta är en förmån
som alla kvinnor har under nio månader efter att de fött barn. De har
också rätt till tre månaders mammaledighet, utöver semestern.
Mer försäljning ger högre intäkter och större premieinvesteringar
- Vi får mer betalt för de rosor som är Fairtrade-certifierade, och vi vill förstås
att försäljningen av dessa rosor ska öka. Då blir dessutom
premieinvesteringarna större, säger Caleb Kiptoo, som är personalansvarig
och Fairtrade Officer på Ravine Roses. Premien har bl.a. investerats i att förbättra hälsovården. Man
har satsat på familjeplanering, HIV-test och vaccinering av de anställdas barn. Utbildning är också ett
område som har prioriterats man har erbjudit körlektioner och kurser i datakunskap.
Löner enligt avtal
Minimilönen i Kenya är 102 kenyanska shilling/dag, vilket blir 3000 shilling/månad (ca 300 svenska
kronor). På Ravine är ingångslönen 180 shilling/dag, d.v.s. 4800 shilling/månad. Om försäljningen
ökar får även de anställda avtalsenliga löneökningar med en viss procentsats. 25 procent av de
anställda är med i facket, men kollektivavtal gäller alltid för löneförhandlingen. Enligt de internationella
Fairtrade-kriterierna ska kostnadsfri transport för de anställda finnas om de bor långt från
produktionen. Alla som arbetar på Ravine Roses bor dock i näraliggande byar, så varken bostäder
eller transport erbjuds. Med ett undantag. Caleb berättar att kvinnorna erbjuds kostnadsfri transport
hem när de jobbar skift till lite senare på kvällen.
Arbete för att förbättra miljön
Våtmarker som filtrerar vattenavfall har byggts, och man har planterat en stor mängd olika växter för
att främja den biologiska mångfalden i området. Dessutom har man planterat flera tusen träd i
anslutning till farmerna. I så stor utsträckning som möjligt försöker man återvinna de
bekämpningsmedel som används. När rosorna har besprutats får ingen gå in i växthuset under en
bestämd tidsperiod. De som besprutar blommorna använder skyddskläder och ansiktsmasker. När
rosorna bevattnas tas inget vatten från sjöarna, istället använder man regnvatten som samlats ihop i
stora reservoarer samt en borrad brunn som pumpar upp grundvatten.
Hårda kontroller
Avgörande för Fairtrade är givetvis trovärdigheten. FLO-Cert genomför årliga kontroller. Caleb berättar
om hur de går till:
”
Under en ambassadörsutbildning dyker det ofta upp en massa frågor och funderingar. Här
nedan har vi samlat några av de vanligaste frågorna om Fairtrade. Har du ytterligare
funderingar kontakta oss på [email protected].
Vad är Fairtrade?
Fairtrade är en oberoende produktmärkning och din garanti för att en produkt uppfyller internationella
Fairtrade-kriterier. Fairtrade Sverige är den svenska representanten i Fairtrade International. När du
väljer Fairtrade-märkta produkter skapar du förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer
att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor.
Varför Fairtrade?
Varje dag handlas stora mängder varor som producerats i världens utvecklingsländer, under
bedrövliga arbets- och levnadsvillkor och ibland även med barnarbete eller slavliknande förhållanden
som följd. Det är inte acceptabelt att människor far illa för att vi ska kunna köpa mat, dryck och andra
produkter så billigt som möjligt. Det får inte vara en konkurrensfördel att kränka mänskliga rättigheter.
Sverige har undertecknat FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna,
Barnkonventionen och flertalet av ILO:s konventioner, precis som så många andra länder. För att
dessa konventioner inte bara ska vara lösa löften har företag och konsumenter möjlighet att
tillsammans hjälpas åt för att nå hela vägen snabbare, att genom
Fairtrade direkt medverka till förbättrade arbets- och levnadsvillkor
för människor i världens utvecklingsländer. Det är ett enkelt sätt att
göra skillnad. Europaparlamentet har angivit rättvis handel/Fairtrade
som ett viktigt instrument för att uppnå milleniemålen (A60207/2006).
Enligt en undersökning i februari 2012 av undersökningsföretaget
TNS SIFO är drygt 60 procent av konsumenterna beredda att betala
mer för en produkt om den är Fairtrade-märkt. Det är den
efterfrågan som Fairtrade vill möta.
Vilka produkter finns att köpa?
Idag finns det ett brett utbud av Fairtrade-märkta varor att välja bland, t.ex. kaffe, te, kakao,
drickchoklad, chokladkakor, bananer och annan färskt frukt, juice, ris, quinoa, glass, socker, müsli,
snacks/godis och honung. Dessutom går det att köpa Fairtrade-märkt vin, rosor, guld, sportbollar, trä
och produkter som innehåller Fairtrade-märkt bomull. Du hittar Fairtrade-märkta produkter i de flesta
livsmedelsbutiker, men också på andra ställen där det säljs mat och dryck.
Vad är Fairtrade International?
Fairtrade Sverige är den svenska representanten i Fairtrade International. Fairtrade International
bildades 1997 och har sitt säte i Bonn, Tyskland. Fairtrade International är en paraplyorganisation som
förenar ett 20-tal märkningsinitiativ (t ex Fairtrade Sverige) samt producentnätverk som representerar
Fairtrade-certifierade producentorganisationer i Latinamerika, Afrika och Asien. Fairtrade International
utvecklar Fairtrade-kriterierna samt fungerar som stöd för odlare och anställda i utvecklingsländer,
bl.a. med hjälp av drygt 50 regionala representanter runt om i världen. Deras jobb består bland annat i
att ha en tät kontakt med producentorganisationer inom en viss region; att erbjuda information, råd
och utbildning samt att hjälpa odlarna att leva upp till internationella Fairtrade-kriterier och hitta nya
marknader för sina produkter. Fairtrade Internationals arbete finansieras av märkningsinitiativen, bl.a.
genom licensintäkter från de varor som säljs på respektive marknad samt sökta organisationsbidrag.
Vem kan bli en Fairtrade-certifierad producent?
Alla producentorganisationer i världens utvecklingsländer som anser sig vilja och kunna leva upp till
internationella Fairtrade-kriterier kan göra en ansökan/intresseanmälan till FLO-Cert. Därefter följer en
certifieringsprocess som bl. a. innefattar en inledande inspektion.
Vad är FLO-Cert?
FLO-Cert är ett oberoende internationellt certifieringsorgan med ansvar för inspektioner och
certifiering av producentorganisationer och exportörer/importörer. Inspektionerna utförs av ca 120
inspektörer från FLO-Cert, av vilka drygt 100 är inriktade mot kontroll av just producentorganisationerna. FLO-Cert följer ISO65-standard, dvs. den ledande kvalitetsnormen som gäller för
certifieringsorganisationer. Detta innebär att verksamheten är oberoende och transparent samt att
detta kontrolleras av en tredje part.
Hur går kontrollen till?
För att en producentorganisation ska kunna bli Fairtrade-certifierad måste kärnkriterierna uppfyllas
(vissa kärnkriterier efter 1-3 år). Efter att den initiala inspektionen är genomförd och godkänd startar
en certifieringscykel som innebär årliga kontroller av att kriterierna uppfylls samt krav på gradvisa
förbättringar enligt utvecklingskriterierna.
Det finns två typer av kontroller:
1) Kontroll av dokumentation, såsom köp- och betalningsdokument för samtliga aktörer,
producenter, exportörer, importörer och licenstagare.
2) Fältkontroll, som innebär ett årligt besök hos producenten och genomgång av verksamheten.
Även importörer och licenstagare måste genomgå en fysisk inspektion, 1-3 gånger under en
treårsperiod.
Vad händer om odlaren inte uppfyller kriterierna?
En Fairtrade-certifierad producentorganisation som inte uppfyller fastställda kriterier får en anmärkning
och krav på rättelse inom en specificerad tidsperiod. Vid upprepade misslyckanden med att rätta till
noterade missförhållanden blir producentorganisationen av med sin certifiering. I första hand försöker
man dock komma till rätta med de problem som finns. Vissa anmärkningar av allvarlig karaktär ger
dock underlag för omedelbar "avstängning". Om en producentorganisation misstänks för att inte leva
upp till kriterierna kan det också bli tal om en oanmäld inspektion och mer omfattande utredningar.
Hur fungerar Fairtrades minimipris?
Den avgörande skillnaden mellan Fairtrade och konventionell odling är att Fairtrade-kriterierna
garanterar odlaren ett pris som täcker produktionskostnaden, i form av ett minimipris. Minimipriset
räknas ut av Fairtrade International, utifrån insamlad information från producenter, handlare och
externa rapporter för COSP (Cost of sustainable production). Minimipriset är inte ett fast pris, utan ett
lägsta pris som inte får underskridas. I förhandlingen mellan köpare och odlaren av en Fairtrade-märkt
råvara sätts ofta priset ovan eller långt ovan minimipriset, utifrån faktorer såsom sort, kvalitet,
ursprung och volym. Om råvaran dessutom är ekologiskt certifierad garanteras odlaren ett ännu högre
pris, genom den s.k. "ekologiska prisdifferentialen" (se info nedan).
När du köper en Fairtrade-märkt produkt bidrar du till att odlare och anställda får förbättrade
ekonomiska villkor. Ökade inkomster gör att odlarna kan planera långsiktigt för verksamheten, t ex att
förbättra kvaliteten på produkterna och/eller att höja effektiviteten i produktionen. En direkt följd av
detta är att barnarbete motverkas; barnen kan gå i skolan istället för att arbeta, då föräldrarna får
högre inkomster.
Hur fungerar Fairtrade-premien?
Fairtrade-certifierade producentorganisationer garanteras alltid en
Fairtrade-premie vid försäljningen av råvaran. Denna ligger utöver
minimipriset men ingår alltid i den totalsumma köparen betalar för
råvaran. Ju större volymer som köps/säljs, desto högre blir med
andra ord premien i absoluta tal. Fairtrade-premien används till att
utveckla lokalsamhället socialt och ekonomiskt, t.ex. i en ny skola,
nya bostäder och hälsovård, eller till investeringar i
jordbruket/produktionen. Beslutet för hur premien ska användas
tas gemensamt av odlarna, en viktig del i en demokratisk process.
Premien ligger på cirka 5 % (beroende på produktgrupp) av försäljningsvärdet. Exempel: för kaffe är
premien 20 cents per sålt pound och för bananer en USD per såld bananlåda.
Vilka är de generella kriterierna?
 Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor
 Premier till investeringar i lokalsamhälle och verksamhet
 Barnarbete och diskriminering motverkas
 Demokratin och organisationsrätten främjas
 Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas
Hur motverkar Fairtrade barnarbete?
Uppskattningsvis är ett av sju av världens barn involverat i arbetsformer som negativt påverkar
barnets utbildning, hälsa och säkerhet. Fairtrade jobbar sedan länge med tydliga kriterier för att
motverka och förhindra barnarbete hos Fairtrade-certifierade producentorganisationer. Fairtrade
arbetar med att motverka fattigdom – grundorsaken till förekomsten av barnarbete – genom kriterier
för ekonomisk, social och miljömässig utveckling, samt certifiering och kunskapsöverföring.
Certifierade producenter får genom Fairtrade förbättrade ekonomiska villkor, en stabilare ekonomi och
ökade möjligheter för barn att gå i skolan istället för att arbeta. Fairtrade skiljer i definition av
barnarbete på barn som hjälper till i arbetet på familjens egen gård och barn som anställs som
arbetskraft. Enligt kriterierna får barn hjälpa till på familjens gård så länge det inte inskränker barnets
skolgång, utbildning och sociala utveckling. Däremot får inte barn utföra uppgifter av sådant riskfyllt
slag att det kan påverka barnets hälsa och utveckling. Tvångs- eller slavarbete, inklusive trafficking,
får inte förekomma - och barn under 15 år får inte anställas som arbetskraft.
Vad kostar en Fairtrade-märkt produkt?
Fairtrade menar att handel och konkurrens inte får ske till priset av att mänskliga rättigheter kränks.
Därför garanterar Fairtrades kriterier odlaren ett minimipris för sin råvara, samt en premie. Detta är en
av anledningarna till varför en Fairtrade-märkt produkt ibland är dyrare än en motsvarande
konventionell produkt. Men det slutgiltiga priset gentemot konsument sätts alltid av marknaden, bl.a.
utifrån utbud och efterfrågan. Ju större kvantiteter som säljs, desto lägre blir priset gentemot
konsument, och vice versa. Detta gäller även för en Fairtrade-märkt produkt - lägre volymer ger en
högre styckkostnad, och därmed en högre moms som en följd av detta. För t.ex. kaffe kan dessutom
prisskillnaden ibland bli extra stor, då konventionellt kaffe ofta är en prissänkt lockvara i butiken. Per
kopp handlar det dock bara om ca 15-20 öres skillnad.
Kan man lita på att pengarna "hamnar rätt"?
När du som konsument köper en Fairtrade-märkt produkt har odlaren redan fått betalt, direkt av
företaget som importerar råvaran. Fairtrade administrerar alltså aldrig själva betalningsströmmarna
mellan köpare och säljare. Däremot kontrollerar FLO-Cert att betalningar, volymer och leveranser
följer köpeavtal och internationella Fairtrade-kriterier.
Hur finansieras Fairtrade Sverige?
Fairtrade Sverige AB finansieras genom licensintäkter. Föreningen för Fairtrade Sverige finansieras
genom medlemsorganisationer samt genom projektmedel från t.ex. Sida, Postkodlotteriet och
Konsumentverket.
Hur mycket mer betalt får en kaffeodlare som säljer sitt kaffe som Fairtrade-märkt?
Det går inte att ge ett exakt svar på den frågan. Kaffepriset på världsmarknaden sätts på stora
kaffebörser i London och New York, där priserna ständigt går upp och ner. Den avgörande skillnaden
mellan Fairtrade-certifierad och konventionell odling är att kriterierna för Fairtrade garanterar odlaren
ett minimipris, en lägstanivå, som täcker produktionsomkostnaden. Om kaffebörsen faller ökar
skillnaden i den betalning en Fairtrade-certifierad odlare får jämfört med en konventionell odlare. Det
blir då, relativt sett, "extra lönsamt" att sälja sin råvara som Fairtrade-märkt. Men även då
världsmarknadspriset stiger lönar det sig att vara certifierad, genom att Fairtrades minimipris alltid
ligger ovan eller i linje med världsmarknadspriset. Utöver minimipriset ligger också premien och den
ekologiska prisdifferentialen.
I dagsläget kan inte alla producenter sälja 100 procent av sin produktion som Fairtrade-märkt. Totalt
sett säljs ungefär 30 procent av produktionen som Fairtrade och resterande del inom den
konventionella handeln. Det innebär att ju mer vi konsumerar, desto högre inkomst och premie
tillkommer producenten.
Vad betalar producenten för att vara Fairtrade-certifierad?
Från och med 2004 tar FLO-Cert ut en avgift av producentorganisationen som täcker den
administrativa kostnaden för en ansökan av ett certifikat eller förnyelse av ett certifikat, samt kostnad
för kontroller. Det kostar cirka 3-330 kronor årligen per odlare eller familj att vara Fairtrade-certifierad.
Certifieringsavgiften är för de allra flesta producentorganisationer en mindre investering i relation till de
vinster och fördelar som kommer av tillgången till en internationell marknad för Fairtradeprodukter. De flesta producentorganisationer finansierar sin certifiering genom egna medel. Men för
dem som har en svårare ekonomisk situation finns det möjlighet att söka medel med upp till 75
procent av certifieringskostnaden från Fairtrade Internationals certifieringsfond, från extern
handelspartner eller från ideella organisationer.
Vad kostar en Fairtrade-licens?
Licenstagare är de företag som marknadsför och säljer Fairtrade-märkta produkter på den svenska
marknaden, t.ex. Löfbergs Lila, Arvid Nordquist, Kung Markatta och Sackeus. Dessa företag uppfyller
de internationella Fairtrade-kriterier som gäller för handelsaktörer och betalar för rätten att använda
certifieringsmärket på sina produkter. Avgiften är rörlig och ligger på ca 1-2 procent av
konsumentpriset.
Hur stor marknadsandel har Fairtrade i Sverige?
Under 2011 ökade försäljningen av Fairtrade i Sverige med 17 procent (försäljningsvärde) och uppgick
till 1,2 miljarder kronor. Fairtrade-märkta bananer och kaffe är de produktgrupper med högst
marknadsandel (5,1 procent vardera).
Vad är det för skillnad mellan Fairtrade och bistånd?
Till skillnad från bistånd och bidragsgivande handlar Fairtrade om att ge människor möjligheten att
själva kunna påverka sin livs- och arbetssituation, genom handel och entreprenörskap. Fairtrade
handlar om marknadskrafter, om utbud och efterfrågan. Utan efterfrågan av Fairtrade-märkta
produkter skulle Fairtrade inte finnas.
Varför finns det inte fler Fairtrade-märkta produkter?
Fairtrade International driver arbetet med att ta fram kriterier för nya Fairtrade-märkta produktgrupper.
Att ta fram kriterier samt säkerställa att dessa verkligen gynnar producenten är ett mycket resurs- och
tidskrävande arbete. Från början fokuserade Fairtrade International på produktgrupper inom
livsmedelssektorn, som kaffe och te. De senaste åren har dock intresset ökat för produkter som inte är
livsmedel, så kallade "non-food"-produkter. Exempelvis blev kriterierna för fotbollar färdigställda 2002,
kriterierna för bomull 2004, och under 2010 blev kriterier för timmer och guld färdigställda. Just nu
fokuserar Fairtrade International och Fairtrade Sverige särskilt på att öka efterfrågan och försäljningen
för befintliga produktgrupper.
Kan en produkt med många olika ingredienser vara Fairtrade-märkt?
För "sammansatta" produkter, t ex glass eller chokladkakor, är regeln att allt som finns att tillgå i en
produkt som är Fairtrade ska också vara det, t.ex. socker och vanilj i vaniljglass. Ytterligare en regel är
att minst 20 procent av ingredienserna i en sammansatt produkt ska vara Fairtrade-märkt för att man
ska kunna märka produkten. Vätska som utgör minst 50 procent av produkten kan exkluderas från
uträkningen.
Finns fysiskt spårbarhet för alla Fairtrade-märkta produkter?
Fysisk spårbarhet innebär att en Fairtrade-certifierad råvara måste vara utmarkerad och hållas åtskild
från icke Fairtrade-certifierad råvara i varje fas av produktions- och tillverkningsprocessen, detta i linje
med att alltid kunna garantera konsumenten att alla produkter som bär Fairtrade-märket också
innehåller just Fairtrade-certifierad råvara. Detta införlivades som ett uttryckligt krav genom hela
handelskedjan i de generella kriterierna 2009 (tidigare implicit krav). Sedan dess har det genomförts
omfattande konsultationer med Fairtrade-certifierade producenter och handelsaktörer, något som lett
fram till en nödvändig omprövning av tidigare beslut. Fairtrade International har kunnat konstatera att
kravet på fysisk spårbarhet för vissa produktgrupper skulle innebära stor skada för många odlare och
anställda, ofta de som är mest socialt och ekonomiskt marginaliserade. År 2010 beslutades det därför
att ett undantag skulle ges för produktgrupperna rörsocker, fruktjuice, kakao och te. Målsättningen är
att på sikt kunna garantera fysisk spårbarhet även för dessa produktgrupper. En garanterad fysisk
spårbarhet för nämnda produktgrupper är i dagsläget inte ekonomiskt eller logistiskt möjligt i alla led
av handelskedjan, på grund av komplexiteten i produktionsapparaten vid processandet av dessa
produktgrupper. Däremot ställs det krav på dokumenterad spårbarhet, vilket innebär att kvantiteten
såld Fairtrade-certifierad råvara kan följas genom handelskedjan. När du som konsument köper en
Fairtrade-produkt innehållande nämnda ingredienser, kan du vara säker på att en Fairtrade-certifierad
odlare också har fått motsvarande kvantitet råvara såld, utifrån specificerat minimipris och premie.
Vad är skillnaden mellan KRAV och Fairtrade?
Fairtrade är ingen renodlad miljömärkning, även om det finns
omfattande kriterier som rör miljöhänsyn och stimulerar till ekologisk
produktion (den ekologiska prisdifferentialen). Det sistnämnda är en av
anledningarna till att en stor andel av de Fairtrade-märkta produkter
som du hittar på den svenska marknaden också är ekologiskt
certifierade. KRAV är en miljömärkning för mat. KRAV-märket finns på
produkter som är producerade enligt KRAV:s regler. Alla KRAVcertifierade företag kontrolleras minst en gång om året.
Hur stor del av Fairtrade-producenterna odlar ekologiskt?
Internationellt är cirka 30 procent av producenterna av Fairtrade, ekologiskt certifierade enligt KRAV:s
regler. Samtliga producenter följer dock internationella Fairtrade-kriterier gällande miljöhänsyn. År
2011 var 73 procent av försäljningen av Fairtrade-märkta produkter i Sverige ekologiskt certifierad.
Hur fungerar den ekologiska prisdifferentialen?
Den ekologiska prisdifferentialen innebär att producenter som också innehar en ekologisk certifiering
(t.ex. KRAV) garanteras ett påslag utöver minimipriset. Detta fungerar som ett incitament för Fairtradecertifierade producenter att ställa om till ekologisk produktion. Meningen med differentialen är att den
ska täcka de extra kostnader producenten har för att producera en Fairtrade-märkt vara som också är
ekologiskt certifierad. Detta garanteras alltså utöver minimipriset och premien.
Hur förhåller sig Fairtrade gentemot andra märkningar?
Fairtrades vision är en världshandel som grundar sig på respekt för mänskliga rättigheter och som
främjar en bättre framtid för människa och miljö. I denna vision är alla samverkande krafter angelägna
och behövda. Fairtrade välkomnar därför alla initiativ som i teori och praktik jobbar för denna vision.
Fairtrade är än så länge det enda märkningsinitiativet på marknaden som i sina kriterier garanterar
odlaren ett minimipris och en premie.
Varför är inte alla varor som säljs av rättvis handelsrörelsen certifierade av Fairtrade?
Inom rättvis handel-rörelsen skiljer man på Fairtrade och annan rättvis handel. Skillnaden handlar
framförallt om kontrollsystem, varutyp och marknadsplats. Rättvis handel enligt WFTO:s (World Fair
Trade Organization) tio principer gäller den handlande aktören/medlemmen som helhet och är inte,
som Fairtrades kriterier, specifika för varje varugrupp. Principerna omfattar inte heller en specifik
märkning, som för Fairtrade, även om en sådan är under arbete. Istället bygger kontrollen på ett
system av självutvärderingar, som alla medlemmar i WFTO åtar sig att genomföra och offentliggöra.
WFTO gör också årliga stickprover för att se till att framtagna principer efterlevs. Även importörerna
gör kontroller när de besöker producenterna. Varor från WFTO-medlemmar kan också vara produkter
som har en mer komplicerad produktionskedja, t.ex. hantverk och de återfinns framförallt i
Världsbutiker - medan Fairtrade-märkta varor har den konventionella detaljhandeln som främsta
marknadsplats. Det är helt enkelt två olika system vilka båda verkar för en rättvis handel. De fungerar
parallellt och ibland överlappande.
Vad är etisk handel?
Etisk handel är ett senare begrepp än rättvis handel och har ingen klar organisationsbas utan fungerar
mer som ett internt regelverk. Etisk handel är en del av storföretagens verksamhet, en strävan efter att
agera på ett etiskt och socialt hållbart sätt och kunna framhålla det gentemot kunder som en
konkurrensfördel. Uppförandekoder, ofta baserade på ILO:s kärnkonventioner, är det främsta
verktyget. Exempel på aktörer inom etisk handel är företag, fackföreningar, kampanjen Rena Kläder
och Fair Trade Center.
Får jag använda Fairtrades namn och certifieringsmärke i min marknadsföring?
Avgörande för Fairtrades trovärdighet gentemot dig som konsument är att vårt namn och
certifieringsmärke används på korrekt sätt. Som stöd i din egen marknadsföring av Fairtrade har vi
tagit fram en kommunikationsmanual som finns tillgänglig på vår hemsida.
Som Fairtrade-ambassadör kan det vara bra att ha läst igenom, och funderat över, vilken kritik
som har riktats mot Fairtrade. Nedan ser ni några frågeställningar som rör Fairtrade och hur
Fairtrade har bemött dessa frågor.
1. Utvecklingsländer kan uppnå den välståndsnivå som idag finns i västvärlden, men det
måste få ta sin tid. Först efter att landets generella ekonomi och välfärd har utvecklats
kan krav på respekt för mänskliga rättigheter och miljö växa fram. Så var det i t.ex.
Sveriges fall.
Vilka de mänskliga rättigheterna är har världens stater enats om och
definierat genom FN:s konventioner och deklarationer, vilket i sig borde vara den självklara
garantin för att mänskliga rättigheter räknas just som rättigheter och aldrig blir en
förhandlingsfråga. En ekonomisk utveckling är i sig ingen garanti för att mänskliga rättigheter
respekteras. Däremot är respekt för mänskliga rättigheter grunden för ett välfärdssamhälle. Vi
befinner oss idag långt ifrån den omvärlds- och samhällskontext där Sveriges välfärd växte
fram. Världens resurser, erfarenhet, kunskap och teknik, är idag tillräckliga för att förverkliga
de mänskliga rättigheterna och i slutändan är det därför en global prioriteringsfråga.
2. Fairtrade är emot frihandel och marknadsekonomi.
Absolut inte, Fairtrade bejakar frihandel som ett kraftfullt verktyg för att
motverka fattigdom. Det är viktigt att kaffe, bananer och andra varor från utvecklingsländer
ska kunna säljas till Europa och andra delar av världen utan handelshinder som tullar, avgifter
och subventioner. Men frihandel är inte detsamma som handel helt utan spelregler. En
spelregel måste vara att mänskliga rättigheter respekteras, att handel sker inom ramen för
befintliga FN-konventioner. Men verkligheten ser tyvärr inte ut så idag. Just därför finns
Fairtrade, som en möjlighet för odlare och anställda att genom handel få ökat inflytande över
sina liv och sin framtid. Utbudet och försäljningen av Fairtrade svarar mot en efterfrågan på
marknaden, och tål konkurrensen på den internationella marknaden. Fairtrade är en
produktcertifiering, inte ett nytt ekonomiskt system. Grundläggande är att vi konsumenter
måste få en möjlighet att betala vad det kostar för att varor och tjänster produceras utan att
människor far illa och utnyttjas. Fairtrade erbjuder en sådan möjlighet, helt i enlighet med
marknadsekonomiska principer.
3. Handeln med Fairtrade-märkta varor låser fast producenter i ett olönsamt
produktionsmönster och leder till en överproduktion gällande t.ex. kaffe. Istället borde
producenter i utvecklingsländer satsa på att odla/tillverka för den inhemska
marknaden.
Fairtrade erbjuder bland annat producenten långsiktiga handelsavtal och
förbättrade ekonomiska villkor. Detta skapar en grundtrygghet som möjliggör en långsiktig
planering t.ex. beträffande produktionsinvesteringar och/eller diversifiering av grödor. På sikt
ökar, snarare än minskar, därmed den enskilde bondens möjlighet att marknadsanpassa sin
produktion. Det är alltid konsumentens efterfrågan på produkter som är tillverkade med
respekt för mänskliga rättigheter som möjliggör handeln med Fairtrade-produkter.
Konsumenternas efterfrågan på Fairtrade växer starkt, och allt fler företag vill ha ett verktyg för
att säkerställa att deras produkter har producerats på ett etiskt försvarbart sätt. Fairtrade
innebär konkurrensfördelar för certifierade odlare på en snabbt växande marknad, genom
större möjligheter till nyinvesteringar, produktutveckling och en ökad miljöhänsyn.
4. Fairtrade arbetar med multinationella företag trots att dessa kan ha en skamfilad
meritlista av att kränka mänskliga rättigheter inom ramen för sin verksamhet.
Viktigt att komma ihåg är att Fairtrade är en produktmärkning – inte en
märkning på företag. Fairtrades uppdrag handlar om att öka utbudet och efterfrågan på
Fairtrade-märkta produkter, både i Sverige och internationellt. Fairtrade varken kan (enligt
ISO65-principer) eller vill på ”godtyckliga” grunder stänga ute företag från ”goda initiativ” då
detta skulle motverka hela idén bakom vår verksamhet. Fairtrade tar alltså inte ställning för
eller emot företag – utan certifierar deras produkter. Fairtrades uppdrag är att hela tiden jobba
för att allt fler företag ska röra sig i en riktning som gynnar förbättrade arbets- och
levnadsvillkor för människor i utvecklingsländer.
5. Vissa Fairtrade-certifierade produkter, till exempel honung och snittblommor,
produceras även i Sverige och i närliggande europeiska länder. Med tanke på
klimathotet borde vi därför istället prioritera att handla lokalproducerat.
Den globala uppvärmningen och klimatförändringarna är en viktig fråga
och åtgärder måste tas både på lång och kort sikt. Att sluta handla från utvecklingsländer på
grund av utsläpp från långväga frakt är inte en långsiktig lösning. Det finns oftast ingen
naturlig konkurrenssituation mellan närproducerade varor och produkter som är certifierade av
Fairtrade. Fairtrade fokuserar i de flesta fall på jordbruksprodukter, som till exempel bananer
och kaffe, som inte kan produceras i vårt klimat. I andra fall räcker inte utbudet av lokala
produkter till för att möta efterfrågan. Import av t ex honung beror dels på att behovet är större
än den honung som idag produceras i Sverige, men även på att konsumenten efterfrågar
honungssorter som inte produceras i Sverige. Ofta står valet för en konsument mellan
Fairtrade-honung och en honung som tillverkats med konventionella metoder i länder utanför
EU. Varor som fraktas lång väg har inte per automatik större klimatpåverkan än andra
produkter. När man bedömer en produkts klimatpåverkan är det viktigt att man ser till hela
produktionsprocessen. En stor del av de färska livsmedel som vi konsumerar odlas i Europa i
växthus som värms upp med fossila bränslen. Ur klimatsynpunkt
kan det vara bättre att köpa frukt, grönsaker och blommor som
produceras i varmare länder där ljus och värme inte behöver
framställas på konstgjord väg, trots att transporten blir mycket
längre. Ibland kan till och med flygfraktade varor vara ett bättre
klimatval. Enligt en undersökning bidrar kenyanska rosor som
flygs till Storbritannien med fem gånger mindre utsläpp än en ros
som har odlats i Holland i växthus och sedan fraktats med lastbil,
även när transporter har inkluderats. Anledningen är just att
klimatet i Kenya lämpar sig bättre för kommersiell
snittblomsodling
6. Fairtrade är opålitligt, jag har hört att en plantage eller odling ibland bara säljer en liten
del av sin skörd som Fairtrade-certifierat. Hur blir det då med löner och premier, och
kriterier mot t.ex. barnarbete?
En plantage eller ett kooperativ kan vara Fairtrade-certifierat trots att de
inte säljer hela sin produktion som Fairtrade. Fairtrade handlar om en process för utveckling
och de generella kriterierna är uppdelade i kärnkriterier och utvecklingskriterier, och
kärnkriterierna måste vara uppfyllda för att en producentorganisation överhuvudtaget ska
kunna bli Fairtrade-certifierad. Kärnkriterierna täcker då hela produktionen, även om bara t.ex.
20 % säljs som Fairtrade. Ju mer odlarna säljer som Fairtrade desto mer premie genereras.
Fairtrades ambassadörsutbildningar har blivit ett vinnande koncept. Sedan 1999 har tusentals
personer utbildat sig till Fairtrade-ambassadörer. Uppdraget är helt frivilligt och som Fairtradeambassadör bestämmer man själv om och hur aktiv man vill vara, liksom i vilka
informationsaktiviteter man engagerar sig.
Många Fairtrade-ambassadörer är engagerade för Fairtrade i sin vardag genom samtal med nära och
kära, genom att efterfråga Fairtrade-märkta produkter och inte minst genom att välja Fairtrade när de
handlar! Ambassadörerna är en oerhört viktig resurs för Fairtrade, utan dem hade Fairtrade aldrig varit
vad det är idag.
”Var engagerad i vardagen!”
En av alla Fairtrades ambassadörer som har valt att göra lite extra är Jonna Andersson.
Varför valde du att utbilda dig till Fairtrade-ambassadör?
– För att jag var nyfiken på att veta mer om hur jag som konsument kan
påverka i ett större sammanhang och vad en produktmärkning som
Fairtrade egentligen innebär.
Vilket är det roligaste ambassadörsuppdraget du haft?
– Helt klart uppdraget som lokal kampanjsamordnare för Fairtrade Fokus
2009! Genom att tillsammans med ett stort gäng kunniga ambassadörer
arrangera en hel kampanj lär man sig så otroligt mycket, både om
Fairtrade och om sig själv.
Vilket är ditt favorittips på engagemang för Fairtrade?
– Var aktivist i vardagen! Genom att bara själv vara en medveten konsument, ge
bort Fairtrade-prylar i present till vänner, eller bjuda på Fairtrade-märkt kaffe till fikat på jobbet
påverkar du fler än du tror. Med över 3600 Fairtrade-ambassadörer i Sverige når Fairtrade på det
sättet ut till fantastiskt många människor!
Det finns en mängd verktyg att använda sig av i egenskap av att vara Fairtrade-ambassadör. Här
följer några exempel:
 Hemsidan, vår mest uppdaterade och aktuella informationskanal är www.fairtrade.se. Här
hittar du senaste nytt, presentationer, talarmanus, användbara länkar, m.m.
 Ambassadörshandbok, handboken du just nu håller i din hand innehåller många konkreta tips
på hur du kan engagera dig.
 Flash-presentation, på Fairtrades hemsida hittar du många verktyg för föreläsningar. En av de
mer populära är Fairtrades flash-presentation som du kan använda som stöd när du föreläser.
 Fairtrade Sverige på Facebook, bli kompis med oss på Facebook och följ rafflande
diskussioner där, eller dela med dig av tips eller ställ kluriga frågor.
 Nyhetsbrev och ambassadörsbrev, två separata nyhetsbrev som förmedlar nyheter om
Fairtrade via mail. Nyhetsbrevet kan alla anmäla sig till från hemsidan, ambassadörsbrevet får
endast ambassadörer.
 Fairtrades informationsmaterial, på Fairtrades Sveriges hemsida kan du beställa material.
Ingen portokostnad för ambassadörer om du först loggar in på ditt personliga konto.
Som Fairtrade-ambassadör är du inte en officiell representant för Fairtrade. Du
representerar alltid i första hand dig själv och konsumentmakten. Men det kan ändå vara
en trygghet att känna till Fairtrades grundläggande kommunikation, här är några tips!
Huvudbudskap
 Fairtrade bygger på handel. Om vi konsumenter efterfrågar varor som är
producerade med respekt för mänskliga rättigheter så får vi det. Genom att flytta
handen några decimeter i butikshyllan och välja en Fairtrade-märkt produkt så
kan du bidra till en positiv samhällsutveckling i utvecklingsländer.
Ton


Förmedla trovärdighet. När konsumenten köper en Fairtrade-märkt produkt
garanteras att Fairtrade-kriterierna är uppfyllda. Budskapet ska vara trovärdigt,
lova inte mer än kriteriernas faktiska innebörd.
Förmedla positiva associationer! Världen måste givetvis få beskrivas som den
ser ut, men tonläget bör aldrig vara fördömande eller enbart fokuserat på
problemen. Vi vill så långt det är möjligt fokusera på de positiva värden
Fairtrade bidrar till och på konsumentens möjlighet att påverka och förbättra. Vi
undviker att kritisera andra märkningar.
Målgrupp
 Vår målsättning är att så många som möjligt ska efterfråga och köpa Fairtrademärkta produkter. Därför undviker vi budskap som förstorar köpbeslutet mer än
nödvändigt. Att köpa Fairtrade-märkt ska vara ett enkelt val, och behöver inte
vara kopplat till ”hög moral” eller ”politiskt medveten konsumtion”.
 Tänk på att du som ambassadör framförallt bör rikta dig till ditt lokala område;
butiker, caféer, media, politiker, konsumenter i allmänhet och framförallt dina
nära och kära. Den lokala anknytningen ger bästa genomslagskraft.
Att kommunicera
 Dessa frågor är bra att ha tänkt till på: Vad är Fairtrade? Varför ska jag köpa
Fairtrade-märkta produkter? Hur vet jag att det funkar?
 När du informerar om Fairtrade, utgå gärna från dig själv och egna erfarenheter.
 Fairtrade-ambassadören informerar frivilligt och obetalt, men uppdragsgivaren
ska alltid betala ev. reseersättning eller andra utgifter kopplade till aktiviteten.
Kommunikation kring namnet Fairtrade
 Då vi refererar till Fairtrade som en produktmärkning använder vi i första hand
uttrycket Fairtrade-märkta produkter, i andra hand Fairtrade-certifierade
produkter. Uttrycket certifiering används oftast för att referera till de Fairtradecertifierade producenterna.
 Det går att använda Fairtrade-producenter och t.ex. Fairtrade-kaffe vid enklare
kommunikation. Ibland kan man använda grundformen Fairtrade, t.ex. Fairtradeambassadör, engagemanget för Fairtrade, kännedomen om Fairtrade.
 Vårt namn, Fairtrade, skrivs alltid i ett ord och med versalt F. Relationen mellan
Fairtrade och fair trade finns beskriven på vår hemsida.
 I maj 2010 valde Rättvisemärkt att gå över till sitt internationella namn Fairtrade.
Övergången innebär inte att namnet Rättvisemärkt försvinner helt ur vår
kommunikation. Produktförpackningar med vårt ”gamla” certifieringsmärke
(Rättvisemärkt inkluderat) kommer att leva kvar några år, liksom visst
informationsmaterial.
Miljontals odlare får idag ta del av de fördelar som Fairtrade för
med sig. Blir vi fler som väljer Fairtrade kan vi göra ännu större
skillnad, för ännu fler. Här följer tips på hur du som Fairtradeambassadör kan vara med och öka efterfrågan och kännedomen
om Fairtrade.
Fairtrade Fokus
Varje år vecka 41-42 kör Fairtrade igång den årliga kampanjen
Fairtrade Fokus med syfte att öka kännedomen om och efterfrågan på
Fairtrade-märkta produkter i Sverige. Kampanjaktiviteterna skiljer sig
från år till år, beroende på huvudbudskap och val av huvudsakliga
målgrupper. Fairtrades frivilliga t.ex. ambassadörer, styrgrupper och
aktiva inom Fairtrades medlemsorganisationer är grundpelare i att
kampanjen växer från år till år. Några som tar särskilt ansvar under
dessa veckor är Fairtrades utbildade lokala kampanjsamordnare. De
Emilie Persson praktiserade på
Faritrade Africa Network, Ghana,
lokala kampanjsamordnarna är ambassadörer som gått en utbildning
vilket senare ledde till jobb där.
hos Fairtrade Sverige för att samordna lokala aktiviteter runt om i
Sverige under Fairtrade Fokus.
Det finns oändliga möjligheter att sprida kunskap om Fairtrade på nätet. Kanalerna finns där, det enda
vi behöver göra är att få ut budskapet: twittra, blogga eller raggalajka (gilla Fairtrades Facebook-sida)
är några av de sätt vi kan sprida Fairtrades budskap! Eller ta media med storm och skriv artiklar eller
insändare till din lokaltidning.
Att prata om Fairtrade med nära och kära kanske är det viktigaste vi kan göra! Budskapet kan spridas
på massor av olika och roliga sätt: bjud hem vänner och ha en chokladprovarkväll med Fairtrademärkt choklad, håll ett föredrag på din skola eller sprid information på din arbetsplats!
Att visa upp utbudet av Fairtrade-märkta produkter genom att anordna produktevents kan vara precis
hur roligt som helst! Här har du verkligen möjlighet att använda din kreativitet. Ett produktevent kan
ske både på allmänna platser och i butik, och innebär att man sprider information om Fairtrade genom
att anordna provsmakningar och visa upp det utbud av Fairtrade-märkta produkter som finns.
Det är i butiken våra köpbeslut tas, och därmed en av de viktigaste och mest spännande arenorna för
oss att engagera oss på! Håll provsmakningar i butik och glöm inte att efterfråga Fairtrade-märkta
produkter när de inte finns i din butik.
Arbeta för att ditt favoritställe börjar servera Fairtrade-märkta produkter. Många
av de produkter som serveras på caféer, restauranger och hotell finns som
Fairtrade-märkta. Man kan gå långt längre än att bara byta ut kaffet!
På skolor och universitet runt om i Sverige hinkas det mängder av kaffe, te och cola. Dessutom har
över två miljoner barn och lärare skolan/universitetet som sin arbetsplats – en given plattform för
informationsspridning.
Tusentals arbetsplatser serverar Fairtrade-märkt till sina
anställda, men fler kan ta detta ansvar. Vanligast är att
arbetsplatser serverar Fairtrade-märkt kaffe, men givetvis
kan man också servera te, drickchoklad, juice, honung,
socker, cola, nötter etc. Många arbetsplatser har fruktkorg,
fyll den med Fairtrade-frukt.
Nästan varje svensk är med i någon förening. Tillsammans
har Föreningen för Fairtrades medlemsorganisationer 13 miljoner medlemmar! Tänk på alla
kafferaster, seminarier och fester som anordnas av dessa landet runt där fika och dryck skulle kunna
vara Fairtrade-märkt!
Det totala värdet av den offentliga upphandlingen i Sverige
uppgår till ca 400 miljarder kronor. Av det står kommunerna för
250 miljarder. Mycket av det som upphandlas produceras i
utvecklingsländer där mänskliga rättigheter ofta kränks under
produktionen. Trots att det finns många anledningar att ta ett
större socialt ansvar i den offentliga konsumtionen, och trots att
det är lagligt att i samband med upphandling ställa etiska krav, är
det fortfarande ovanligt att det sker. Var med och förändra detta!
Är inte din kommun Fairtrade City – jobba för att den blir det!







Bananas! (2009). En skandalomsusad film om bananarbetares villkor. Distribution: Fredrik
Gertten, WG Film.
Black gold (2006). En dokumentärfilm om kaffeodlares tuffa vardag, beställs på
www.blackgoldmovie.com.
China Blue (2005) En film om jeansproduktion i Kina. Distribution: Micha X. Peled.
Det dolda priset (2009). Hur ser arbetsvillkoren ut inom IT-industrin? Den här dokumentären
visar på svåra arbetsvillkor. Distribution: Fair Trade Center, [email protected].
Rapport från tomtens verkstad (2004). Tar dig med till verkligheten i de kinesiska
leksaksfabrikerna. Distribution: Fair Trade Center, [email protected].
The dark side of chocolate (2010). Miki Misitrati visar upp en chokladens mörka baksida med
barnarbete och trafficking.
The price of sugar (2007). En film om mänskliga rättigheter inom sockerindustrin på
Dominikanska Republiken. Distribution: Bill Haney.














European Fair Trade Association (EFTA), www.eftafairtrade.org
Fair Trade Center, www.fairtradecenter.se
Fairtrade, www.fairtrade.se
Fairtrade International, www.fairtrade.net
FN:s utvecklingsprogram (UNDP), www.undp.org
Gapminder – rörlig grafik om mänsklig utveckling, www.gapminder.org
Globalportalen – utveckling och globalisering, www.globalportalen.org
International Labour Organisation (FN-organ), www.ilo.org
Nätverket rättvis handel, www.rattvishandel.net
Rena Kläder, www.renaklader.org
Swedwatch, www.swedwatch.org
UNDP Sverige, www.undp.se + milleniemalen.se
Världsbutikerna för Rättvis Handel, www.varldsbutikerna.org
World Fair Trade Organisation (WFTO), www.wfto.com




Fairtrade Sveriges ambassadörsutbildning.
Åsa folkhögskolas distansutbildning i rättvis handel, en termin.
Rena kläders informatörsutbildning, helgutbildning.
Internationell handel och mänskliga rättigheter, högskolekurs vid THS i Bromma.









Ambassadörshandboken. Laddas ner på www.fairtrade.se
Bilen, Biffen, Bostaden. Stefan Edman, (SOU 2005:51)
En god affär. Jerker Thorsell, Fredrik Lann, Atlas (2005)
En schysst bok. Svenska kyrkans unga (2004)
Gränslösa kläder. Sverker Lindström, Atlas (2004)
Hållbara laster – smartare konsumtion. Jordbruksdepartementet (2005)
I krisens skugga. G 20:s blinda fläck, vad bör göras? Kenneth Hermele, Forum Syd (2009)
Making global trade work for people. UNDP, Earthscan (2003)
Matsmart. Bo Thunberg, Stefan Edman, Gullers förlag (2008)








Rätt vist – hur i hela världen ska man leva? Karin Cedersjö, Cordia (2007)
Rättvis handel – rörelse i rätt riktning? Hans Rignell, Tranan förlag (2002)
Schyssta bananer, den krokiga vägen till Fairtrade. Harriet Lamb, Libris Förlag(2009)
Sjukt billigt: vem betalar priset för ditt extrapris? Huitfeldt, Jörgen, Nordstedts (2007)
Sänkt pris, kort datum. Annika Agebjörn, Annika Elmqvist, Leopard förlag (2004)
Utvecklingens drivkrafter. Stefan de Vylder, Forum Syd (2007)
Världens springnota. Stefan de Vylder, Ordfront Förlag AB (2009)
Är det värt det? – Om handel och mänskliga rättigheter, Ett studiematerial framtaget av
Fairtrade och Rena Kläder (2005)

På Fairtrades YouTube-kanal, www.youtube.com/FairtradeSe, finns en mängd filmer
upplagda. Det är allt från informativa filmer om Fairtrade och olika produkter, till roliga filmer
från morotsmobbar och kampanjevents.