Transcript Nr 3/2012 - Svenska kyrkan

Petrus
Johanna ny präst i Klövedal
sid 4
Vad vet barn om julen?
sid 5
Livbojen – stöd för barn till missbrukare
Tjörn
Kyrktidning
för Stenkyrka,
Klövedals, Valla
och Rönnängs
församlingar
nr 3 – 2012
sid 6–7
1
Kyrktidningen
Petrus nr 3/2012
Delas ut till alla
hushåll på Tjörn.
Ansvarig utgivare:
Kyrkoherde Jonas Liljeqvist
Redaktion:
Jonas Liljeqvist
Andreas Gertonsson
Linn Heiel Ekeborg
Svenska kyrkan på Tjörn:
Stenkyrka, Valla, Rönnäng
och Klövedals församlingar
Adress:
Enebacken 3
471 33 Skärhamn
tel 0304-66 00 55
fax 0304-67 46 20
e-post:
[email protected]
hemsida:
www.svenskakyrkan.se/tjorn
Tryck:
Risbergs Information & Media AB
Trycks på miljövänligt papper
Omslagsbild: Änglar.
Foto: Linn Heiel Ekeborg.
N
u är det jul igen! Redan? I år
hann man ju inte ens ställa om klockan till vintertid innan en massa julsaker dök upp i affärerna. För ganska
många år sedan protesterade en kyrkoherde mot att julskyltningen startade redan innan första advent. Då
skrev kommunens affärsmän i lokaltidningen att pastorn inte skulle blanda samman religion och kommers.
Ändå är det just vad julhandeln gör.
Hade Gud inte låtit sig födas i julnatten av den unga Maria i Betlehems
stall hade det inte funnits någon julhandel.
Andligt och profant, gudomligt och
mänskligt, himmelskt och jordiskt – alltsammans är från början en helhet. Det
var skattemyndigheten som tvingade
Josef och Maria att ge sig av hemifrån
Nasaret till kung Davids stad Betlehem.
Där möttes de av en livlig kommers, stor
trängsel, lockande försäljare, överfyllda
värds­hus och dyra sängplatser. Med
full­be­lag­da hotellrum steg priserna på
samma sätt som tillgång och efterfrågan
trissar upp priserna än idag. Till och med
stallet kunde hyras ut till två som behövde tak över huvudet.
Herdar fick besök av en ängel. Fårbräk blandades med änglasång. Nattmörkret skingrades av Herrens strålande
härlighet. Förtryckta nåddes av det glada
budskapet att en frälsare fötts åt dem.
Fattiga lovades den största rikedom. Den
unga Maria lindade sin nyfödde och lade
honom i krubban. I djurens hö vilade Livets bröd.
Julevangeliet är fullt av händelser som
visar oss hur Gud använder sin skapelse
för att möta oss människor på sitt sätt:
genom att själv bli människa. Nu som då
sker det mitt i vår verklighet som är just
en enda verklighet, en helhet av jordiskt
och himmelskt, värdsligt och kyrkligt,
mänskligt och gudomligt, affärsjippon
och julgudstjänster. Så kommer han till
Dig mitt i Ditt julfirande. Så varmt välkommen att fira jul också i kyrkan, för
Nu är det jul igen.
Foto: Elisabeth Larsson.
Tjörn
Nu är det jul igen
Jonas Liljeqvist
kyrkoherde
Snöbollar
15–20 stycken
Såhär i jultider kan det vara gott med julgodis och vad
­passar då bättre än vita snöbollar? Baka, smaka, njut.
Foto: Julgodis.se
Ingredienser
100 gram vit choklad
1,25 dl kokos
1 msk pressad citron
Garnering: kokos, strössel eller florsocker
2
Smält chokladen i micron eller i vattenbad på spisen. Blanda
i kokos och den pressade citronen. Smaka av så att du får en
­lagom mängd citron i. Ställ smeten svalt och låt den svalna
­något. Smeten får inte hinna stelna helt. Forma till små kulor.
Rulla kulorna i kokos (alternativt färgglatt strössel eller florsocker). Förvara i kylen i tillsluten burk.
Källa: julgodis.se
Rättvisemärkt kyrka
”
Kyrkan satsar på Fairtrade
Svenska kyrkan är medlemmar i Fairtrade och vill uppmuntra församlingarna att arbeta för hållbar utveckling.
Det har inspirerat Klövedals församling som har blivit diplomerade som
Kyrka för Fairtrade.
Fri konkurrens och jakten på billiga varor pressar priserna på mat. Helst vill
man betala så lite som möjligt, men ändå
få bra kvalitet på det man köper, något
som inte alltid är förenligt med varandra.
Fairtrade är en oberoende produktmärkning som säkerställer att odlare och anställda i utvecklingsländer får bra arbetsoch levnadsvillkor, så att de kan försörja
sina familjer och låta barnen gå i skolan.
Svenska kyrkan äger 50 procent av bolaget Fairtrade AB och är engagerad i rättvisefrågor på flera sätt. Redan på 70-talet
importerades kyrkkaffe, något som la
grunden för dagens Fairtrade-märkning.
Fikatävling
Klövedals församling är diplomerad som
Kyrka för Fairtrade. Det är en diplomering som Sveriges Kristna Råd, ihop med
svenska kyrkor och samfund och föreningen Fairtrade, ger till olika församlingar. För att bli diplomerad ska vissa krav
uppfyllas, bland annat att församlingen
använder Fairtrade-märkt te och kaffe,
sprider kunskap om rättvisefrågor och
informerar om sitt arbete.
Den 18 oktober var det Fairtrade
Challenge i hela Sverige. Det är en årlig
fikatävling med målet att en halv miljon
människor i Sverige ska fika rättvisemärkt. Privatpersoner, företag eller organisationer kan vara med. Svenska kyrkan
på Tjörn, med Klövedals församling i
spetsen, hade Fairtrade-café i Kyrkans
hus. I caféet kunde man provsmaka och
köpa Fairtrade-märkt te, kaffe och choklad. På två timmar kom sammanlagt 27
personer och fikade.
– Det kändes som att det var uppskattat. Några kom för att de tycker att Fairtrade är bra, och andra för att de ville
veta mer, säger Anne-Marie Axelsson, en
av arrangörerna och församlingspedagog
i Klövedals församling.
Klövedal jobbar med Fairtrade utifrån
sina egna förutsättningar. De serverar
Fairtrade-kaffe och te. Sedan säljer de
kaffe, te, kakao, choklad och nötter på
sitt bokbord i församlingshemmet.
– Vi säljer också barnkläder, haklappar, smycken och skålar gjorda i restglas.
Det är Fairtrade-märkta produkter märk-
Foto: Fairtrade.
Foto: Linn Heiel Ekeborg.
Över en
miljon odlare och
anställda drar
nytta av
försäljningen av
Fairtradevaror
ta utifrån att de blir till hjälp på olika
sätt för människor som återvinner glas,
flätar korgar eller tillverkar smycken för
att få en extra inkomst, säger Anne-Marie Axelsson.
Minimipriser
Den största skillnaden mellan Fairtrade
och vanlig odling är att Fairtrade garanterar odlaren ett pris som täcker produktionen, i form av ett minimipris. Det
betyder att även om efterfrågan på en
produkt minskar ett år så får odlaren i
alla fall betalt. Minimipriset är inte ett
fast pris, utan ett lägsta pris som inte
underskrids. Över en miljon odlare och
anställda drar nytta av försäljningen av
Fairtrade-varor och med deras familjer
blir det över fem miljoner människor.
Klövedals församling kommer fortsätta att arbeta med Fairtrade, och de
hoppas att övriga församlingar på Tjörn
också satsar mer på det.
– Man kan anordna samlingar där
man informerar om på vilket sätt Fairtrade hjälper människor med redan små
resurser, säger Anne-Marie Axelsson.
Linn Heiel Ekeborg
3
Ny på jobbet
Johanna ny präst i
Klövedal
Johanna Öhman tillträder den 1 januari tjänsten som komminister i
Klövedal, efter Johan Ernstson som
har slutat. Hon välkomnades i gudstjänsten på 1:a Advent.
Hur skulle du beskriva dig själv?
Jag är en glad och kreativ människa och
har fått höra att jag är en social kameleont, som kan umgås med de flesta.
Varför ville du jobba i Svenska kyrkan på Tjörn?
Jag vet väldigt lite om Tjörn och ser
enormt fram emot att lära känna bygden och människorna. Det som lockade
mig till Tjörn var möjligheten att få
jobba i en församling där kyrkan är en
självklar del av människors liv, vilket jag
fått uppfattningen att församlingarna på
Tjörn är.
Johanna Öhman är ny komminister i Klöve­
dals församling och ser fram emot att börja
jobba på Tjörn och få möta ön till vardags,
bakom sommarens turistparadis. Foto: Privat.
Vad ser du mest fram emot när du
börjar ditt nya jobb?
Jag ser mest fram emot att få fira och
leda gudstjänst tillsammans med människorna i församlingarna. Även de vardagliga samtalen kan bli en gudstjänst,
exempel när man möts på gatan eller i
affären.
Hur vill du utveckla Svenska kyrkan?
Först och främst vill jag lära känna församlingarna och hitta min plats som
komminister. När jag blivit mer varm i
kläderna vill jag utveckla arbetet med att
finnas i människors vardag.
Jag vill gärna utveckla olika typer av
samtal om tro och liv med människor.
Häromdagen såg jag en bit ur Emil i Lönneberga och tänkte att husförhör inte
är en dum idé. Inte som förhör, men att
samlas, prata om skapelsen och äta något
gott tillsammans. Pigan Lina har en kommentar om hur komplicerat det måste
ha varit för Gud att skapa det snirkliga
i örat. Sådana frågor rymmer stor teologi
och det är viktigt att dela sådana tankar.
Jag är också gärna med och utvecklar ett arbete på sociala medier. Kanske
starta ett twitterkonto för att nå viktiga
åldersgrupper. Eller arbeta tillsammans
med predikan genom att veckans bibeltexter diskuteras på en facebooksida.
Möjligheterna är enorma.
Linn Heiel Ekeborg
Kyrkan och EFS samarbetar på Klädesholmen
EFS är en självständig missionsrörelse inom Svenska kyrkan. På Klädesholmen arbetar EFS och Svenska
kyrkan tillsammans och har nu byggt
ett gemensamt församlingshem.
EFS organisation bygger mestadels på
frivilligarbete. De har en anställd pastor,
men det är lekmän som leder gudstjänsterna och stor vikt ligger på sång och musik. Tillsammans med Svenska kyrkan
på Klädesholmen har de gemensamma
gudstjänster som de turas om att leda.
Samarbetet startade 1994 med en
samtalsgrupp. Bert Olsson är ordförande
i Kyrkonämnden på Tjörn och aktiv i
Svenska kyrkan på Klädesholmen. Han
och Lars-Tore Axelsson, ordförande i
EFS på Klädesholmen berättar om sitt
unika samarbete.
– När vi började med samtalsgruppen
för 18 år sedan lärde vi känna varandra
och vi pratade om våra likheter och olikheter, säger Bert Olsson.
Gemensamma gudstjänster
År 2000 började de ha gudstjänster tillsammans en gång i månaden och nu har
4
Bert Olsson och Lars-Tore Axelsson klipper bandet till församlingshemmet som invigdes 2012.
EFS och Svenska kyrkan
har fått till ett bra samarbete på Klädesholmen.
de tagit steget och byggt ett gemensamt
församlingshem. Församlingshemmet ägs
inte av kyrkan utan av en förening.
– Vi känner att det räcker med de kyrkor som finns idag. Befolkningen här ute
ökar inte direkt, säger Lars-Tore Axelsson.
För 30 år sedan var det stor skillnad
på EFS och Svenska kyrkan, men idag
menar Lars-Tore att skillnaderna har
minskat. De har förvisso egna dop och
begravningar och inte samma liturgi som
kyrkan, men de har närmat sig varandra
och Bert Olsson säger att kyrkan kan lära
av EFS också.
– Vi i kyrkan på Klädesholmen har
lärt oss mycket av EFS, bland annat att
använda oss av frivilligarbete och hur
man får folk engagerade. Kyrkan behöver det.
Självklart finns det folk inom både
kyrkan och EFS som tycker att gudstjänsterna är antingen för kyrkliga eller
för frikyrkliga, men nu tycker de allra
flesta att det är bra. Det får ta sin tid,
tycker Bert och Lars-Tore sammanfattar:
– Varför ska vi driva gudstjänster i två
lokaler när det räcker gott och väl med en?
Linn Heiel Ekeborg
Krönika
Foto: Jens Konradsson.
Foto: Linn Heiel Ekeborg.
Julklappar, julpynt, julmat … och Jesus?
Att ställa fram en julkrubba bland julgran, paket och Kalle Anka kan vara en påminnelse för
barnen om varför vi egentligen firar jul.
Ofta säger vi att julen är barnens högtid, och då ställer jag mig frågan, vad
handlar barnens jul om?
Jag tänker att den kan innehålla julklappar, julgran, julpyntning av huset,
jultomten, träffa släktingar, se på Kalle
Anka, luciatåg, äta julmat och julgodis,
göra fint julpyssel och mycket andra juliga aktiviteter.
Listan kan göras lång. Och många
gånger är det runt dessa saker som julen, och låt oss säga hela december, kretsar kring, även för oss vuxna. Men det
mest centrala för barnen i juletid är nog
ändå julklappar. Vad ska jag önska mig?
Vad kan jag göra för fint att ge bort till
mamma eller pappa? Kommer jultomten
med paket till mig även i år? Vad har
kompisen för fina saker som jag också
måste ha?
Varför firar vi jul?
Vad vet barnen egentligen om julen?
Vi frågade barnen i Kyrkans barntimmar om varför vi firar jul.
Kanske vi någonstans tappar bort det
som egentligen är det centrala i julen. En
viktig fråga som borde få vara i centrum
är ”Varför firar vi jul?” Är det inte så att
även våra barn ska få möjligheten att
fundera runt den frågan? Vad handlar
julen om, egentligen? Ett hinder är att
vi inte vet hur vi ska närma oss julens
budskap, och ännu svårare kanske det
blir när vi ska förklara det för barn. Mitt
första tips, är att ha en julkrubba hemma
som får symbolisera Jesus Kristus födelse
en natt i stallet i Betlehem. Barnen kan
få leka med de olika figurerna och någon
kan läsa högt ur julevangeliet. Man kan
ta med barnen på gudstjänst i advent och
jul, där får alla kan höra om Gud och om
varför Jesus föddes. Ett väldigt pedagogiskt bra sätt att få fram ett budskap är
att sjunga eller spela en låt om det. På jul
finns det mängder med kristna låtar som
får oss att sjunga med, tralla och nynna.
Det centrala i julen enligt mig, kan jag
sammanfatta med en enda mening som
är hämtad från Bibeln. ”Så älskade Gud
världen att han gav den sin ende son, för
att de som tror på honom inte skall gå
under utan ha evigt liv.” (Joh 3:16) Detta
raka budskap om varför Jesus måste födas till denna jord är slående.
Så låt barnen få ta del av det kristna
budskapet i jul. Tänk inte att det är för
svårt att förstå eller att du måste ha svar
på alla frågor. Ta fram julkrubban hemma, sätt på några härliga kristna julsånger
eller kom till kyrkan. För allt det där andra… julmaten, julklapparna och julpyntet, det får barnen nog av ändå.
Anna Refors
Församlingspedagog
Svenska kyrkan på Tjörn
För att tomten kommer på besök
För att vi får julklappar
För att man får presenter och ha en julgran
För att tomtenissarna kommer
För att det är roligt med julen
5
Barn till missbrukare
”
”Vi firar jul
mitt i
sommaren”
Sara om att åka på läger
för barn till missbrukare
Julen är barnens högtid och det är en högtid som andas gemenskap. Men för många barn förknippas julfirande med ångest och oro över att
mamma eller pappa ska dricka för mycket alkohol.
När alkoholen går före barnens jul
Sara växte upp med en pappa som
var alkoholist. Det betydde att hennes jular inte såg ut som andras. Efter
många år fick hon hjälp av Livbojen
som är kommunen och Svenska kyrkans stödgrupper för barn till missbrukare.
Julen förknippas ofta med gemenskap
och familjefirande. Men för många barn
är jularna inga glada högtider. Det finns
barn som har ont i magen när julavslutningen i skolan närmar sig, barn som har
en förälder som missbrukar alkohol. Sara
är 17 år och bor på Tjörn. När hon var
fyra år dog hennes ofödda lillebror, vilket var en stor tragedi för hela familjen.
Saras styvpappa dämpade sorgen med alkohol. Han sa att han behövde koppla av.
– Jag blev ofta rädd när han drack. Han
6
blev arg och var dum mot mamma. Han
sa att han skulle tömma mitt och mina
syskons rum och slänga alla våra saker om
vi inte gjorde som han sa, säger Sara.
Full på jul
Jularna kunde se ut på olika sätt hemma
hos Sara, beroende på hur mycket alkohol pappa hade druckit. Ibland kunde
han vara snäll, men drack han mycket
julöl kunde han vara riktigt full vid julklappsutdelningen.
– Om vi inte såg glada ut när vi fick
en julklapp blev han jättearg och sa att
vi var otacksamma. Men då försvarade
alltid mormor oss. Hon drack inte alkohol och sa att man inte skulle förstöra
barnens högtid, säger Sara.
Sara började ganska tidigt att förstå
att något var fel. Hennes storasyster
berättade att kompisars föräldrar inte
drack fem eller sex öl till maten, och när
Sara var ungefär fem år märkte hon det
också. Hon har ett särskilt minne som
hon aldrig glömmer. Hon var sju år och
hade långt hår, som hon behövde hjälp
med när hon skulle duscha.
– En gång när mamma inte var
hemma sa pappa att jag var tvungen att
­duscha själv, fastän jag behövde hjälp.
När jag vägrade tog han tag i mitt hår
bak på huvudet och drog in mig på toaletten och sa att jag skulle sitta där tills
mamma kom. Och det gjorde jag. Jag kan
idag fortfarande känna att jag har ont
bak på huvudet, för att jag vet vad som
hände.
Fick hjälp av Livbojen
När Sara var 11 år gammal skiljde sig
Eva Ekbom och Annica Bobek är stödgruppsledare för Livbojen. De
säger att det behövs mer kunskap om barn till missbrukare.
hennes mamma och styvpappa, och ett
par år senare hittade mamman Livbojen.
– Jag trodde att det bara var min pappa som drack alkohol, men när jag gick
till Livbojen såg jag att det fanns fler som
jag. Jag fick hjälp med min självkänsla,
lärde mig att säga ifrån och inse att jag
har rätt att må bra, säger Sara.
Eva Ekbom och Annica Bobek, barnoch ungdomspedagoger på Tjörns kommun, ansvarar för Livbojen tillsammans
med Svenska kyrkan på Tjörn. Gruppen
för barn till missbrukare träffas 15 gånger på en termin. Varje träff är uppbyggd
kring ett tema som man pratar om.
– När deltagarna kommer får de skriva en känsla på spegeln innanför dörren.
Sedan fikar vi och pratar om vad som varit bra och dåligt under veckan som gått.
Fråga hur de mår
Det går tre till sex barn eller ungdomar
i varje grupp. Fler än sex personer blir
för många, men antalet är också väldigt
individuellt.
– I en tonårsgrupp en gång hade vi
bara två stycken och det var jättebra för
dem. De sa att om det hade varit fler
hade de inte vågat prata om sina problem. Men vi tvingar aldrig någon att
prata, man kan gå hit och bara lyssna,
säger Annica.
Problemen finns i alla samhällsklasser, men många barn och ungdomar
kommer aldrig till stödgrupperna. Det
finns cirka 385 000 barn som växer upp
i familjer med riskfylld alkoholkonsum-
När barnen och ungdomarna kommer till Livbojen får de skriva ner
en känsla de har på spegeln som sitter innanför dörren.
tion. Enligt en rapport från IOGT-NTO:s
juniorförbund nås endast 1,6 procent av
dessa barn av kommunens stödgrupper.
– Om man tror att någon mår dåligt
kan man börja med att fråga hur personen mår. Vi har träffat många ungdomar
som har sagt ”det var aldrig någon som
frågade hur man mådde”. Men man kan
behöva fråga många gånger innan personen säger någonting, säger Annica.
Firar jul på sommaren
Tack vare Livbojen fick Sara chans att
åka på läger med Maskrosbarn, som är
en förening som stödjer ungdomar med
missbrukande föräldrar. Hon hade till
en början lite separationsångest från sin
mamma, men nu har Sara varit på läger
varje sommar sedan 2009.
– Vi firar jul mitt i sommaren, eftersom många har det jobbigt hemma på jul
och kanske inte får uppleva riktig julafton. Vi har en julgran ute på fotbollsplanen och dansar och sjunger julsånger.
På lägren har Sara lärt känna folk som
varit i samma situation som hon själv.
Hon säger att det är viktigt att känna att
man inte är ensam.
– Om jag inte hade haft min bakgrund som barn till missbrukare hade jag
inte varit samma person idag. Idag mår
jag bra, och jag har blivit starkare i och
med allt som jag har varit med om.
Linn Heiel Ekeborg
Sara heter egentligen något annat.
Livbojen
Livbojen är ett samarbete mellan Tjörns kommun och Svenska kyrkan på
Tjörn. De vänder sig till barn och ungdomar mellan 7 och 20 år. Om du har
upplevt våld eller har en förälder eller annan anhörig som har problem med
alkohol, droger eller psykisk ohälsa så kan du kontakta Livbojen. Livbojen har
tystnadsplikt.
Gruppverksamhet – För barn 7–12 år och ungdomar 13–20 år som har en
förälder som missbrukar alkohol eller droger eller har psykisk ohälsa.
Skilda världar – Gruppverksamhet för barn 7–12 år som har skilda föräldrar.
Trappansamtal – Enskilda krissamtal för barn och ungdomar 4–20 år som har
sett eller upplevt våld i familjen.
Kontakt:
Annica Bobek 0304-601 385 [email protected]
Eva Ekbom 0304-601 998 [email protected]
7
Julpsalm
Stilla natt, heliga natt
– Historien om den kända julpsalmen
Det finns många olika historier kring hur den kända psalmen Stilla Natt kom till. Här är psalmen nerskriven av en kompositör runt år 1855.
Världens kändaste julpsalm är säkert
Stilla natt, heliga natt. Men hur kom
den egentligen till? Var det verkligen
en liten mus som låg bakom alltsammans? Är det sant att den skapat
fred? Komponerades den verkligen
på en krog? Lager på lager av mer eller mindre fantasifulla berättelser har
vävts kring den historiska kärnan om
julpsalmen som komponerades den
snörika julen 1818 i den lilla österrikiska byn Oberndorf, några mil norr
om Salzburg.
8
Den kändaste historien handlar om
att en mus strax före jul gnagt sönder
kyrkorgelns bälg. Prästen Joseph Mohr
försökte då laga skadan men misslyckades. Vad skulle han nu göra? Årets mest
välbesökta gudstjänst stod på spel. I all
hast skrev han en juldikt, pulsade sent
på julafton genom snön hem till kantorn
Franz Gruber som satte musik till den
enkla texten. Bläcket på notpapperet
med två stämmor och gitarrackompanjemang hann nätt och jämnt torka innan
de gemensamt avslutade midnattsmässan i den överfyllda kyrkan med sin innerliga sång.
Musikaliska handelsmän förde den
vidare
Möjligen var orgeln verkligen trasig. En
annan historia berättar nämligen att den
kände orgelbyggaren Karl Mauracher
från Zillertal i början av 1819 kom till
Oberndorf för att laga kyrkans instrument. På läktaren fick han syn på den
nya julpsalmen som han fick lov att med
sig hem, där den snabbt blev populär
bland Zillertals musikaliska handelsmän,
vilka förde den vidare ut över Österrike
och Tyskland. Så kom den vackra julvisan från Oberndorf lite missvisande att
kallas för ”Julsång från Zillertal”.
Märkligt vapenstillestånd
En tredje berättelse handlar om hur sången skapade ett märkligt vapenstillestånd
under Första världskriget julen 1914. På
ett ställe trotsade tyska soldater i sin
skyttegrav ljusförbudet. Vintermörkret
genomträngdes av små levande ljuslågor och soldaternas sång. Stille Nacht,
Heilige Nacht spred fred över slagfältet.
Istället för att mycket enkelt pricka fienden besvarade engelska och franska soldater den tyska sången på engelska. Man
klättrade upp ur de leriga skyttegravarna, möttes i ingenmansland och utbytte
enkla julklappar. När man begravt sina
döda önskade man varandra att det snart
skulle bli fred. Det sägs att man till och
med spelade fotboll innan var och en
återvände till sitt. I mellandagarna återupptogs det meningslösa dödandet.
Forskning kring psalmen
I Salzburg finns Stilla natt-sällskapet
som forskar kring den berömda julpsalmen. De kan bland annat berätta att Joseph Mohr föddes 1792 i Salzburg utom
äktenskapet och växte upp under fattiga förhållanden. Liksom många andra
I Salzburg finns ett Stilla Natt-museum och
Stilla natt-kapellet. På julafton samlas tusentals människor för att delta i minneshögtiden
som firas där varje år. Händelsen sänds via
webbkamera på nätet. Foto: Stille Nacht museum.
präster vid denna tid flyttade han ofta.
Efter en tids sjukdom med återhämtning i Salzburg kom han hösten 1817 till
Oberndorf, där kantorn Franz Gruber
och Joseph Mohrs vägar korsades.
Den gamle prästen i grannpastoratet
anklagade den unge pastorn för att mis�sköta sitt arbete genom att ofta besöka
dryckeslokaler, skoja med kvinnor och
sjunga allt annat än uppbyggliga visor.
De bådas överordnande avfärdade dock
anklagelserna som grundlösa.
”Stille Nacht, Heilige Nacht spred fred över slagfältet.
Istället för att mycket enkelt pricka fienden besvarade engelska och franska soldater den tyska sången på engelska.”
Det sägs att psalmen skapade vapenstillestånd under första världskriget
De som skötte om kyrkan gav Mohr
tak över huvudet och han åt på små enkla
restauranger. Många vittnade om att deras
präst genom hela sin gärning ägnade särskilt mycket tid åt nödlidande. Möjligen
fanns dessa fattiga människor med i hans
tankar när han 1816 skrev dikten med
änglarnas budskap i julnatten till Betlehems herdar: ”eder är Frälsaren född.”
Psalmen räddade gudstjänsten
Två år senare, under förberedelserna
inför julgudstjänsten kunde han inte
komma på vad han skulle kunna säga i
predikan. Han bad Gud om hjälp. Plötsligt mindes han den lilla dikten som följt
med i flytten. Skulle den kunna vara något att komma med? Tiden var knapp.
Han skyndade sig iväg till kantorns kalla
lägenhet ovanpå skolhuset och vädjade
till denne om en enkel melodi till juldikten. Franz Gruber lovade göra vad han
kunde.
Strax innan julgudstjänstens början
kom Gruber till kyrkan med den nyskrivna sången. Säkert anade ingen då att
den sång prästen och kantorn mer eller
mindre improviserat sjöng framme vid
altaret inför den fullsatta kyrkan, 200 år
senare skulle vara världens mest spridda
julpsalm översatt till mer än 300 språk.
Även denna jul förmedlar den innerliga melodin i våra kyrkor julevangeliets
historiska kärna: ”Kristus till jorden är
kommen, oss är en Frälsare född.”
Jonas Liljeqvist
Församlingskvällar – En lugn hamn i veckans hav
Sedan ett drygt år tillbaka är det
församlingskväll varannan torsdag i
Myggenäs församlingsgård. Kvällen
börjar med en gemensam måltid och
sedan fortsätter programmet strax
med diskussionsgrupp för de äldre
och pysselgrupp för de yngre.
Dagens samhälle går snabbare och
snabbare och detsamma gäller livet i
allmänhet. Vi har alla på ett telefonsamtals avstånd, men får aldrig tid att
sätta oss ner och lösa världsproblemen.
Att komma in från den jäktiga vardagen
och ta plats vid ett dukat bord med alla
sina kära är en lyx. Att sedan fortsätta
och diskutera de viktiga frågorna berikar
livet. Samtidigt har barnen något spännande projekt tillsammans med sina
kompisar och kyrkans fantastiska personal. Detta gör församlingskvällarna till
något man ser fram emot. En lugn hamn
i veckans hav.
Samtalen i diskussionsgruppen utgår
från det vi har med oss och ett tema, en
kort bibeltext eller en intressant artikel
eller bok. Vi läser texten tillsammans
och tar upp det som verkar spännande.
Teman som vi försökt bena ut är bland
andra ”Änglar” och ”Traditioner”. Sedan
har vi försökt att lära oss av Paulus brev
till Filipperna. Det är makalöst att se hur
livet och de problem som fanns för 2000
I Valla församling har man ett par gånger i
månaden församlingskvällar då barn och
vuxna pysslar och samtalar.
år sedan kommer igen i dagens samhälle.
Vi har mycket att lära. Det är värt att
stanna upp ett slag och få perspektiv.
Håkan Carlsson
9
Julmusik
Julkonsert med Onsdagskören
15 december kl. 17 i Stenkyrka kyrka
Körledare Eivor Jansson och kantor Marianne Fulgentiusson Ejeby
Julspel ”Levande julkrubba”
16 december kl. 15-17 i Valla kyrka
Gestaltning av Julevangeliet. Kom med på en upplevelsevandring till Herdarnas äng och vidare in i Betlehem. Vi följer stjärnan mot stallet. På vägen får du
möta olika personer ur julberättelsen.
Samling i Valla församlingshem där starten går. Det startar grupper var tjugon­
de minut och det är max 20 personer i varje grupp. Vill du vara säker på att få
en plats så boka biljetter i förväg. Anmälan sker till Bodil Kristiansson 0733230 536.
”Adventsvesper”
16 december kl. 17 i Klövedals kyrka
Julkonsert med Klövedals kyrkokör och barnkör. Per-Olof Söderpalm och kantor
­Susanne Klemets
”Kom och sjung in julen”
16 december kl. 17 i Rönnängs kyrka
Julkonsert med Rönnängs kyrkokör. Egon Aronsson och kantor Marianne Fulgentiusson Ejeby
Julkonsert Händels Messias Juldelen
22 december kl. 18 i Valla kyrka
Valla förstärkta kyrkokör
Helene Stensgård, sopran – Katarina A Karlsson, alt
Yngve Andersson, tenor – Bo Svensson, bas
Barockensemble
Sara Uneback, konsertmästare – Barbro Wiskari dirigent
STENKYRKA FÖRSAMLING
LUCIA Kl 18,30 Skärhamns kyrka
Kvällsmässa, Jonas Liljeqvist
3:E ADVENT 16 dec Kl 11 Stenkyrka kyrka
Familjemässa, Jonas Liljeqvist
3:E ADVENT 16 dec Kl 17, Skärhamns kyrka
Temamässa: Bana väg för Jesus. Kyrkans Ungdom
medverkar, Jonas Liljeqvist
ONSDAG 19 dec Kl 12 Blekets kyrka
Musikandakt med julgröt, kören Glädjeskaparna
från Fiskebäcks missionskyrka medverkar, Janåke
Hansson
10
TORSDAG 20 dec Kl 18,30 Skärhamns kyrka
Kvällsmässa, Jonas Liljeqvist
4:E ADVENT 23 dec Kl 17 Stenkyrka kyrka
Stilla adventsgudstjänst på tröskeln till jul, Janåke
Hansson
JULAFTON Kl 17 Skärhamns kyrka
Julbön, Jonas Liljeqvist
JULAFTON Kl 23 Skärhamns kyrka
Midnattsmässa, Jonas Liljeqvist, Victoria Broström och Ann-Sofie Bengtsson sång och musik
JULDAGEN Kl 07 Stenkyrka kyrka
Julotta, Stenkyrka kyrkokör medverkar, Per-Olof
Söderpalm och kantor Henry Linder
Gudstjänster i jul
JULDAGEN Kl 11 Blekets kyrka
Mässa, Liselotte Malmqvist
ANNANDAG JUL Kl 11 Stenkyrka kyrka
Mässa, Janåke Hansson
VALLA FÖRSAMLING
JULAFTON Kl 17 Valla kyrka
Julbön, Tina Larsson sång, Jan-Åke Larsson
NYÅRSAFTON Kl 17 Stenkyrka kyrka
Nyårsbön med mässa, Jonas Liljeqvist
JULDAGEN Kl 07 Valla
kyrka
Julotta, Valla Kyrkokör
medverkar, Bo Svensson
solo, Jan-Åke Larsson och
kantor Barbro Wiskari
NYÅRSDAGEN 1 jan Kl 17 Skärhamns kyrka
Gudstjänst, Janåke Hansson
SÖNDAG 30 dec Kl 10 Valla kyrka
Mässa, Jan-Åke Larsson
TRETTONDAGEN 6 jan Kl 17 Stenkyrka kyrka
Mässa, Stenkyrka kyrkokör, Janåke Hansson och
kantor Henry Linder
NYÅRSDAGEN 1 jan Kl 17 Valla kyrka
Nyårsmusik med mässa, Bengt Rosenqvist
SÖNDAG 30 DEC Kl 17 Skärhamns kyrka
Mässa, Liselotte Malmqvist
KLÖVEDALS FÖRSAMLING
4:E ADVENT 23 dec Kl 11 Klövedals kyrka
Gudstjänst, Jan-Åke Larsson
JULAFTON Kl 11 Klövedals kyrka
Julspel, Klövedals kyrkokör medverkar, Gisela Hellström m.fl. och kantor Susanne Klemets
JULDAGEN Kl 07 Klövedals kyrka
Julotta, Klövedals kyrkokör medverkar, Bengt Rosenqvist och kantor Susanne Klemets
SÖNDAG 30 dec Kl 17 Klövedals kyrka
Mässa, Jan-Åke Larsson
NYÅRSDAGEN1 jan Kl 11 Klövedals kyrka
Gudstjänst, Bengt Rosenqvist
TRETTONDAGEN 6 jan Kl 17 Klövedals kyrka
Mässa, Klövedals kyrkokör medverkar, Johanna
­Öhman och kantor Susanne Klemets
TRETTONDAGEN 6 jan Kl 10 Valla kyrka
Gudstjänst vid ljus, Jan-Åke Larsson
RÖNNÄNGS FÖRSAMLING
3:E ADVENT 16 dec Kl 10 Klädesholmens kyrka
Mässa, Egon Aronsson
4:E ADVENT 23 dec Kl 17 Klädesholmens kyrka
Gudstjänst, Liselotte Malmqvist
JULAFTON Kl 23 Klädesholmens kyrka
Julnattsmässa, Klädesholmens kyrkokör medverkar, Janåke Hansson och kantor Håkan Westerlind
JULDAGEN Kl 07 Rönnängs kyrka
Julotta, Rönnängs kyrkokör medverkar, Liselotte
Malmqvist och kantor Marianne Fulgentiusson
Ejeby
ANNANDAG JUL Kl 17 Klädesholmens kyrka
Julens sånger med EFS, Janåke Hansson
SÖNDAG 30 dec Kl 10 Rönnängs kyrka
Mässa, Håkan Burman
SÖNDAG 30 dec Kl 14,30 Dyröns missionshus
Gudstjänst, Liselotte Malmqvist
NYÅRSAFTON Kl 17 Klädesholmens kyrka
Ekumenisk nyårsbön, Janåke Hansson
NYÅRSDAGEN 1 jan Kl 10 Klädesholmens kyrka
Gudstjänst, Janåke Hansson
TRETTONDAGEN 6 jan Kl 10 Rönnängs kyrka
Gudstjänst, Janåke Hansson
Valla kyrka. Foto: Kristina Ryberg.
11
Barn och stjärnor föds i mörkret
utan skydd av våld och vapen.
Mitt i mörkret bjuder livet
oss att växa som en låga.
Ljuset bär oss, Gud är nära
i ett litet barn som ser oss.
Ljuset bär oss, Gud är nära
I ett litet barn som ser oss.
Bär vi barnet i vårt hjärta
blir vi bot för världens plåga.
Gud är hos oss, ljus i natten
för att hjälpa oss att våga.
Ljuset bär oss, Gud är nära
i ett litet barn som ser oss.
Ljuset bär oss, Gud är nära
I ett litet barn som ser oss.
12
Psalm 843
Text: Ylva Eggerhorn 1991, Musik: Hans Nyberg 1991
Elever vid Den gode herdens skola i Bethlehem. Foto: Jonas Liljeqvist