Transcript Utvärdering av Bromstensskolan

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
UPPFÖLJNINGSENHETEN
TILLHANDAHÅLLARAVDELNINGEN
2012
Utvärdering av
Bromstensskolan
Förskoleklass, grundskola, fritidshem och
fritidsklubb
Gunnel Eriksson, Jonas Flodmark och Ann-Christine Valenti
Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad
2012-05-22
Innehållsförteckning
Uppdrag och genomförande .................................................................................................................... 3
Tillvägagångssätt ................................................................................................................................. 3
Beskrivning av enheten ........................................................................................................................... 3
Verksamheter: ..................................................................................................................................... 3
Antal elever: ........................................................................................................................................ 3
Skolledningsorganisation: ................................................................................................................... 3
Enhetens förutsättningar .......................................................................................................................... 4
Sammanfattande analys ........................................................................................................................... 5
Kvantitativa resultat ................................................................................................................................ 6
Bedömningar ........................................................................................................................................... 8
Kunskaper, utveckling och lärande ..................................................................................................... 8
Bedömning och betygssättning.......................................................................................................... 12
Normer och värden – arbete mot alla former av kränkningar ........................................................... 14
Samverkan ......................................................................................................................................... 17
Fritidshem - verksamhet och förutsättningar ..................................................................................... 18
Fritidsklubb - verksamhet och förutsättningar .................................................................................. 19
Ledning och kvalitetsarbete............................................................................................................... 20
Övrigt ................................................................................................................................................ 22
Uppdrag och genomförande
För att få en rättvisande uppfattning om skolas olika verksamheter bör man läsa rapporten i
sin helhet, de kvantitativa resultaten såväl som de kvalitativa bedömningarna.
De kvantitativa bedömningarna i rapporten har olika tyngd och omfattning i förhållande till
enhetens hela verksamhet. Därför är det inte möjligt att av dessa bedömningar ta fram ett
medelvärde som representerar en totalkvalitet för enheten.
Kriterier som inte redovisas med bedömningar i rapporten har i utvärderingen bedömts som
områden med relativt hög kvalitet utan av utvärderarna prioriterade utvecklingsområden.
Tillvägagångssätt
Utgångspunkter för utvärderingen:
1. De förväntningar som Stockholms utbildningsnämnd har uttryckt på alla skolor i
Stockholm oavsett huvudman i sin verksamhetsplan för 2012.
2. Nationella mål i främst läroplanen.
3. Vad samlade forskningsresultat utpekar som kännetecknande för framgångsrika skolor.
4. Underlag för utvärderarnas bedömningar är intervjuer, verksamhetsbesök, skolans
dokumentation och kvantitativa data.
Beskrivning av enheten
Verksamheter:
Förskoleklass, grundskola 1–6, fritidshem och fritidsklubb1
Antal elever:
Vid utvärderingstillfället har skolan 436 elever inklusive förskoleklass.
Källa: Skolans egna uppgifter
Skolledningsorganisation:
Rektor och en biträdande rektor
1
Med fritidsklubb avses det som i skollagen benämns Öppen fritidsverksamhet.
Enhetens förutsättningar
Index enligt stadens socioekonomiska resursfördelningsmodell: 48
Källa: Sweco Eurofutures
Index i resursfördelningsmodellen baseras på följande socioekonomiska bakgrundsfaktorer hos skolans elever:
-
Andel ekonomiskt bistånd
Andel invandrade 0-2 år
Andel invandrade 3-6 år
Andel med vårdnadshavare med högst förgymnasial utbildning
Andel med vårdnadshavare med högst gymnasial utbildning
Andel med vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning
Andel boende med en eller ingen vårdnadshavare
Boendemiljö (antar värden 1-4 baserat på ovanstående variabler)
Skolmiljö (antar värden 1-4 baserat på ovanstående variabler)
Dessa variabler har tagits fram genom att ett stort antal variabler statistiskt har samkörts med utbildningsresultat.
De ovanstående variablerna har visat sig i hög grad statistiskt samvariera med elevers och skolors
utbildningsresultat. Variablerna används därför som underlag för fördelning av en del av skolornas elevpeng. De
används i denna rapport delvis som utgångspunkt vid bedömning av skolans prestation avseende
kunskapsresultaten. Indexet fungerar så här: Ju lägre indexvärde, ju gynnsammare förutsättningar. De lägsta
indexvärdena ligger nära 0, medan de högsta ligger över 400.
Antal lärare per 100 elever: 7,6
Andel behöriga lärare:
Andel lärare med
pedagogisk
högskoleexamen
Bromstensskolan
Riket
Läsåret 2011/2012
97,1
86,8
Läsåret 2010/2011
Läsåret 2009/2010
93,7
85,9
87,7
86,5
Källa: Skolverket
Fritidshemmets barn och personal
Bromstenskolan
Stockholm
Andelen (%)
Antal
Andelen (%)
pedagogiskt
barn per pedagogiskt
högskoleutbildad personal högskoleutbildad
personal
personal
12,3
16,4
35
Källa: Skolans egna uppgifter och Skolverket
Antal barn
per personal
17,3
Riket
Andelen (%)
pedagogiskt
högskoleutbildad
personal
58
Antal barn
per personal
21,5
Sammanfattande analys
Bromstensskolan står inför flera utmaningar, men med en nytillträdd rektor och en
pedagoggrupp som har höga förväntningar finns goda förutsättningar för ett
förändringsarbete. Elevgruppens sammansättning bör vara utgångspunkt för det pedagogiska
arbetet, där bland annat ett språkutvecklande arbetssätt bör genomsyra all verksamhet.
Läroplanen bör få ett tydligt genomslag i ett F–6-perspektiv och ett gemensamt
förhållningssätt bör tas fram med stöd i kapitel ett och två, Lgr 2011. Förskoleklassens roll
och arbetssätt i skolan bör ses i ett vidare perspektiv där pedagogiska diskussioner förs med
såväl förskolans pedagoger som med skolans lärare.
Återkoppling/gensvar främjar, enligt forskning, elevernas lärande och därför bör pedagogerna
på Bromstensskolan använda detta som ett kontinuerligt inslag i undervisningen. Lärarna ger
visserligen till viss del återkoppling/gensvar till eleverna om hur deras kunskapsutveckling
fortskrider, men inte i den omfattning och med den kvalitet som är önskvärd. Skriftliga
omdömen och framåtsyftande pedagogisk planering ses bland vissa pedagoger som onödiga,
vilket gör att dessa verktyg i realiteten inte får några större avtryck i verksamheten.
All pedagogisk personal bör ha höga förväntningar och visa tilltro till elevernas förmåga och
vilja att ta ansvar efter ålder och mognad. Som en del i detta arbete bör skolan skapa
möjligheter för eleverna att vara delaktiga i planeringen av undervisningen, informera dem
om kunskapskraven, ge exempel på hur de kan redovisa sina kunskaper och även ge eleverna
möjligheter att utvärdera undervisningen.
Eleverna på Bromstensskolan känner sig trygga, men däremot råder det inte arbetsro i alla
klasser. All personal bör skapa respektfulla relationer där elevernas inre motivation med
engagemang och en känsla av meningsfullhet blir ledande. Det är angeläget att skolan
omgående vidtar åtgärder för att skapa en lärmiljö som ger eleverna förutsättningar att
fokusera på lärandet. Skolans värdegrund bör också aktualiseras och vidareutvecklas så att all
personal utgår från samma normer och regler. Rutiner och förhållningssätt bör vara väl
förankrade som en förutsättning för det systematiska arbetet.
Samtliga verksamheter och all personal bör involveras i ett gemensamt kvalitetsarbete, där en
analys av uppnådda resultat bör ligga till grund för att lämpliga åtgärder vidtas.
Fritidshemmets hela uppdrag bör synliggöras, men med fokus på några få
utvecklingsområden i taget. Rektor bör förtydliga uppdraget med samverkan mellan skola och
fritidshem i syfte att skapa ett likvärdigt innehåll samt lyfta fram fritidshemmets kvaliteter.
Andelen högskoleutbildad personal i fritidshemmet bör öka för att garantera en kvalitativ
utveckling av fritidshemmets verksamhet. Skolan behöver även se över hur
specialpedagogernas kompetens kan användas på bästa sätt.
Kvantitativa resultat
A. Resultat från nationella prov:
NP åk 3, 2011 Matematik
Delprov
Mönster och linjal
Massa och tid
Taluppfattning
Räkna i huvudet
Matematiska problem
Skriftliga räknemetoder
Kommunikation och begrepp
Andel godkända i samtliga
delprov
Bromstensskolan
Antal
Andel som
elever
nått
kravnivån av
samtliga
elever
81
99
81
84
81
93
81
86
81
95
81
64
81
91
Andel
flickor
som nått
kravnivån
Andel
pojkar som
nått
kravnivån
Totalt i riket
Andel som
nått kravnivån
av samtliga
elever
97
82
88
79
94
68
88
100
85
96
91
96
62
94
93
84
91
88
90
82
91
59
51
Andel
flickor
som nått
kravnivån
Andel
pojkar som
nått
kravnivån
Totalt i riket
Andel som
nått kravnivån
av samtliga
elever
94
91
94
79
94
98
83
85
77
89
95
94
90
92
92
86
95
90
94
97
88
81
94
91
88
95
92
64
68
62
54
Källa: Skolverket och Stockholms stad
NP åk 3, 2011 Svenska
Delprov
Muntlig uppgift
Läsning skönlitterär text
Läsning faktatext
Elevens högläsning
Skrivuppgift: berättande text
Skrivuppgift: stavning och
interpunktion
Skrivuppgift: läsbarhet
Skrivuppgift: beskrivande text
Andel godkända i samtliga
delprov
Bromstensskolan
Antal
Andel som
elever
nått
kravnivån av
samtliga
elever
73
96
73
86
73
89
73
78
73
91
73
73
73
Källa: Skolverket och Stockholms stad
B. Resultat2 från brukarundersökningar (bedöms under relevanta områden i
rapporten):
Brukarundersökning Fritidshem
2011
2010
Påstående
Mitt barns fritidshem erbjuder meningsfulla
aktiviteter
Personalen är bra på att väcka mitt barns
intresse och lust att lära
Mitt barn känner sig tryggt på fritidshemmet
Svarsfrekvens
totalt
47 (70)
pojkar
47
flickor
50
44 (68)
42
50
78 (85)
65
74
65
88
65
totalt
Källa: Stockholms stad
Brukarundersökningen åk 5
2011
Påstående
Mina lärare är bra på att undervisa.
Jag känner mig trygg i skolan.
Jag kan arbeta utan att bli störd.
Svarsfrekvens
totalt
100 (91)
95 (86)
46 (54)
77
2010
pojkar
100
100
29
77
flickor
100
90
60
77
totalt
100 (90)
97 (88)
74 (58)
56
Källa: Stockholms stad
2
Andel av de svarande som angett värdet 4 eller 5 på en femgradig skala. Resultatet för Stockholms stad inom
parentes.
Bedömningar
Våra bedömningar grundar sig på skolans dokumentation, verksamhetsbesök, intervjuer och
kvantitativa data.
Nedanstående kriterier bygger på nationella mål, forskning och den lokala uttolkningen av
dessa grunder och visar vad som kännetecknar den idealiska kvaliteten inom detta område.
Kriterier som inte redovisas med bedömningar i rapporten har i utvärderingen bedömts som
områden med relativt hög kvalitet utan av utvärderarna prioriterade utvecklingsområden.
Kunskaper, utveckling och lärande
Bedömning av resultat från nationella prov (A):
Område med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara ett viktigt
utvecklingsområde:
 Till stor del är skolans resultat på de nationella proven i årskurs 3 goda, men läsning är
ett område som behöver utvecklas. På delprovet ”Skriftliga räknemetoder” är skolans
resultat långt under rikets. Skolan behöver därför analysera resultaten för att se vilka
faktorer som bidragit till utfallet. Analysen bör resultera i konkreta åtgärder för att
utveckla undervisningen i matematik liksom diskussioner om hur skolans arbete med
läsning ska bedrivas.
Undervisning och lärande
Förskoleklass
-
Alla elever ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt.
Verksamheten är varierad där lek, skapande och språkutveckling är väsentliga delar i
lärandet.
Verksamheten präglas av en helhetssyn med ett utforskande tematiskt arbetssätt.
Grundskola/Grundsärskola
- Alla elever ges stöd och stimulans i alla ämnen för att utvecklas så långt som möjligt.
- Lärarna har god kompetens inom sitt kunskapsområde och didaktiken.
- Lärarna har god relationell kompetens och är goda ledare.
- Lärarna har höga och realistiska förväntningar på eleverna.
- Lärarna arbetar utifrån beprövad erfarenhet och/eller vetenskaplig grund.
- Det finns en progression, en röd tråd, i elevernas lärande från förskoleklass till och
med årskurs 9.
- Eleverna har inflytande över undervisningens utformning.
- Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot.
- Eleverna deltar i planeringen av hur undervisningen ska genomföras.
- Eleverna deltar i planeringen av vilka olika former för redovisning som kommer att
användas.
- Eleverna vet i förväg vad som kommer att bedömas och på vilket sätt.
- Lärarna arbetar för att utveckla elevernas förmåga att ta ansvar.
- Eleverna möter olika arbetssätt och arbetsformer.
- Återkoppling/gensvar till eleverna om deras kunskapsutveckling är en central del i
undervisningen.
- Modern teknik används som ett kreativt verktyg som berikar elevernas lärande.
Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier:
Områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktiga
utvecklingsområden:
 Den skolförberedande delen i förskoleklassen håller en relativt hög nivå. De olika
förskoleklasserna bör dock i högre grad arbeta likvärdigt med ett tydligt
förskolepedagogiskt förhållningssätt. Ett gemensamt tematiskt arbetssätt bör ligga till
grund för det skolförberedande arbetet och utvecklas så att elevernas inflytande och
engagemang tillvaratas.
 Förskoleklassens har ett gemensamt måldokument, men det bör utvecklas och utgå
ifrån kapitel ett och två i Lgr 11 för att utgöra en del av den röda tråden inom skolan.
Ett annat syfte med det gemensamma måldokumentet är att synliggöra förskoleklassens
arbete internt så väl som externt.
 Eleverna i årskurs 5 uttrycker såväl 2011 som 2010 stor uppskattning av sina lärares
förmåga att undervisa. Det finns dock som framgår av denna samlade utvärdering
viktiga utvecklingsområden gällande undervisningen.
Områden med låg eller relativt låg kvalitet som är prioriterade utvecklingsområden:
 Skolan har visserligen arbetat för att implementeringen av Lgr 11 ska bli bra, men den
bör få ett tydligare genomslag i verksamheten. För att eleverna ska ges möjligheter att
vara delaktiga bör mål/kunskapskrav tydliggöras. Eleverna bör också bli delaktiga i
planering, men de bör även få möjlighet att påverka hur de ska redovisa sina
kunskaper.
 Lärarna ger visserligen viss återkoppling/gensvar till eleverna om hur
kunskapsutvecklingen fortskrider. Kvaliteten inom detta område är dock inte särskilt
god. Då gensvar, enligt forskning, främjar elevernas lärande bör detta vara ett tydligare
och mer kontinuerligt inslag i all undervisning.
 Utifrån elevernas behov bör ett språkutvecklande arbetssätt på ett tydligare sätt
genomsyra all verksamhet.
 Skolan har begränsad tillgång till modern teknik. Det är angeläget att öka användandet
av modern teknik i undervisningen som ett stöd i elevernas lärande.
Stöd för lärande/elevhälsoarbete – förskoleklass, grundskola, grundsärskola,
fritidshem och fritidsklubb
-
-
Samarbetet mellan skola och fritidshem bidrar till en gemensam bild av hur eleven
fungerar i olika sammanhang och som underlag för adekvata stödinsatser.
Det finns goda samarbetsformer mellan förskola, förskoleklass, skola/skolor och
fritidshem för att underlätta övergångar.
Det finns tydliga dokumenterade rutiner för elevhälsoarbetet som är kända i alla
verksamheter.
Skolan arbetar så långt som möjligt inkluderande.
Lärarna anmäler till rektorn om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de
kunskapskrav som minst ska uppnås eller om eleven uppvisar andra svårigheter i
sin skolsituation.
Rektorn ansvarar för att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds.
Om utredningen visar att en elev är i behov av särskilt stöd utarbetas ett
åtgärdsprogram av god kvalitet och som vid behov omfattar elevens hela dag.
Skolans stödinsatser utvärderas och ligger till grund för nya ställningstaganden.
Elever och personal upplever att elevhälsoarbetet bedrivs effektivt och med hög
kvalitet.
Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier:
Områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktiga
utvecklingsområden:
 Det finns utarbetade strukturer för elevhälsoarbetet, men dessa bör tydliggöras så att all
personal är förtrogna med de olika ”stegen” och bör följa dessa.
 Skolan har arbetat för att skapa rutiner av olika slag i syfte att underlätta arbetet, men
vissa av dessa rutiner bör ses över. Det gäller elevers frånvaro, elevhälsoteamets
insatser i förskoleklass samt information till berörda om skolan fått en ny elev
alternativt om en elev slutat.
 Skolan har tillgång till två specialpedagoger, men skolledningen bör se över hur deras
kompetens kan användas på bästa sätt.
Bedömning och betygssättning
Bedömning för lärande – grundskola, grundsärskola
-
-
-
Lärarna utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till
de nationella kunskapskraven och gör en allsidig bedömning av dessa kunskaper.
Lärarna i grundskolan formulerar varje termin, tillsammans med elev och dess
vårdnadshavare, en framåtsyftande individuell utvecklingsplan (IUP) som baseras
på de skriftliga omdömena.
Eleverna får kontinuerlig återkoppling/gensvar på sin kunskapsutveckling och
tränas i självvärdering och kamratbedömning med stöd av exempelvis
bedömningsmatriser.
Bedömning i formativt syfte används återkommande i det dagliga arbetet för att
utveckla och förbättra undervisningen.
Eleverna får i förväg veta vad som kommer att bedömas och på vilket sätt.
Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier:
Områden med låg eller relativt låg kvalitet som är prioriterade utvecklingsområden:
 Forskning visar på goda effekter om eleverna tränas i självbedömning.
Bromstensskolan bör därför utveckla en modell för hur eleverna ska tränas i
självbedömning och kamratbedömning. Modellen bör anpassas till elevernas ålder och
mognad och bli en röd tråd från de yngsta till de äldsta eleverna.
 Skriftliga omdömen och framåtsyftande planering, elevens individuella utvecklingsplan
(IUP), upprättas på skolan. Det finns dock behov av att processen med skriftliga
omdömen och framåtsyftande planering bör effektiviseras. Av de skriftliga omdömena
bör det framgå att bedömningen speglas mot kunskapskraven. Den framåtsyftande
planeringen bör också ha en tydligare koppling till de skriftliga omdömena. Skolan bör
även utveckla arbetsmetoder så att IUP:n blir ett levande verktyg i elevernas lärande.
Kontinuerliga uppföljningar av IUP:n ingår i detta arbete och klasslärarens/mentorns
roll är av största betydelse för att nå framgång.
Likvärdig bedömning– grundskola, grundsärskola
-
Rektorn skapar möjlighet för lärarna att kontinuerligt diskutera bedömning och
följer även upp att sådana diskussioner genomförs.
Skolan arbetar metodiskt för att förbättra lärarnas bedömarkompetens.
Skolan samverkar med andra skolor i syfte att utveckla likvärdighet i bedömning
och betygssättning.
De nationella ämnesproven bedöms av andra lärare än de som sätter elevernas
betyg.
Relationen mellan elevernas resultat på de nationella proven och deras slutbetyg
analyseras i syfte att utveckla en god bedömaröverensstämmelse.
Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier:
Område med hög kvalitet:
 Skolan har ett samarbete med en grannskola för bedömning av nationella prov i
engelska, årskurs 6.
Normer och värden – arbete mot alla former av kränkningar
Trygghet och klimat – förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och
fritidsklubb
-
Alla elever upplever att de är trygga i sin skolmiljö.
Det råder arbetsro så att eleverna kan fokusera på lärandet.
Alla i skolan arbetar för att utveckla elevernas förmåga att ta ansvar och vilja att
utöva inflytande.
Ordningsreglerna är utarbetade tillsammans med eleverna.
Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier:
Områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktiga
utvecklingsområden:
 Skolans påbörjade arbete med att involvera eleverna i utformandet av de
skolgemensamma ordningsreglerna visar på en tilltro till elevernas förmåga. Skolan har
också klargjort för eleverna hur den demokratiska processen med att få fram de
slutgiltiga gemensamma skolreglerna ska ske. Det är viktigt att skolan fullföljer detta
arbete.
 Fritidshemmets ordningsregler är ”positivt” utformade, men upplevs av eleverna endast
vara en produkt av personalens tolkning av vilka behov eleverna har. En högre
delaktighet med ett reellt inflytande från eleverna vid revidering av ordningsreglerna är
därför önskvärd.
Områden med låg eller relativt låg kvalitet som är prioriterade utvecklingsområden:
 I flertalet klasser är det arbetsro, men det finns också klasser där arbetsmiljön inte är
tillfredsställande. Detta framgår även i brukarundersökningen och skolan bör ta ett
samlat grepp för att utarbeta normer och regler för arbetsro, så att eleverna kan
fokusera på lärandet.
 Skolan visar i begränsad omfattning tilltro till elevernas vilja och förmåga att ta ansvar.
Skolan bör därför utveckla metoder, förhållningssätt och ha höga förväntningar som
stöd för elevernas utveckling i detta avseende.
 Eleverna upplever att det i vissa verksamheter förekommer bestraffningar som inte står
i rimlig proportion till omständigheten. Då detta inte är förenligt med läroplanens
värdegrund bör förhållnings- och arbetsätt ersättas med positiva återkopplingar/gensvar
som motiverar elevernas engagemang och vilja att följa gällande regler.
Främjande och förebyggande arbete – förskoleklass, grundskola, grundsärskola,
fritidshem och fritidsklubb
-
Värdegrundsarbetet genomsyrar elevens hela dag.
Arbetet för att främja ett gott klimat omfattar alla diskrimineringsgrunder och
upplevs av elever och personal hålla god kvalitet.
Det förebyggande arbetet utgår från en aktuell kartläggning av verksamhetens
utvecklingsbehov och upplevs av elever och personal hålla god kvalitet.
Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier:
Områden med låg eller relativt låg kvalitet som är prioriterade utvecklingsområden:
 Bromstensskolans värdegrundsarbete bör vidareutvecklas med utgångspunkt i
läroplanen. Arbetet bör genomsyra elevens hela dag och ett gemensamt förhållningssätt
bör bli normgivande.
 Eleverna bör i högre grad involveras i kartläggningen av ”riskområden”, platser där de
kan känna otrygghet, för att det förebyggande arbetet mot kränkningar ska bli så
effektivt och träffsäkert som möjligt.
Beredskap för åtgärder mot kränkningar – förskoleklass, grundskola, grundsärskola,
fritidshem och fritidsklubb
-
-
Alla verksamheter är synliggjorda i planen/planerna mot diskriminering och
kränkande behandling och planen/planerna håller hög kvalitet med utgångspunkt i
skollagen, diskrimineringslagen och Skolverkets allmänna råd.
Elever och personal är delaktiga i framtagandet av planerna mot diskriminering och
kränkande behandling.
Elever och personal har god kännedom om innehållet i planerna mot diskriminering
och kränkande behandling.
Det finns tydliga och kända rutiner för hur olika former av kränkningar ska
hanteras.
Elever och personal upplever att rutinerna för hantering av kränkningar fungerar
väl.
Arbetet med de gemensamma planerna mot diskriminering och kränkande
behandling ingår i det systematiska kvalitetsarbetet.
Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier:
Områden med låg eller relativt låg kvalitet som är prioriterande utvecklingsområden:
 Eleverna har inte kännedom om skolans rutiner för hur olika former av kränkningar ska
hanteras. Skolan bör därför tydliggöra rutinerna för eleverna.
 Arbetet med de gemensamma planerna mot diskriminering och kränkande behandling
bör finnas med i skolans ”årshjul” för det systematiska kvalitetsarbetet. Alla
verksamheter bör också synliggöras i dessa planer.
Samverkan
Internt – förskoleklass, skola och fritidshem
- Det finns en ömsesidig respekt mellan de olika yrkeskategorierna där deras specifika
kompetens tas tillvara.
- De olika yrkeskategorierna har en gemensam helhetssyn och ett varierat arbetssätt
som bidrar till elevens mångsidiga utveckling och lärande.
- Fritidshemmets personal medverkar vid utformandet av elevernas sociala mål i IUP:n
och deltar vid elevernas utvecklingssamtal.
- Det finns en gemensam planering och pedagogisk diskussion mellan de olika
yrkeskategorierna sker kontinuerligt.
- Den studie- och yrkesvägledande verksamheten ger eleverna stöd inför de olika val
som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning.
Externt
- Samverkan med externa aktörer (till exempel förskolor, andra skolor, socialtjänst och
polis) bidrar till varje elevs utveckling och lärande.
Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier:
Område med hög kvalitet:
 Samverkan mellan lärarna i årskurs 4-6 och personalen från fritidsklubben är god.
Detta bidrar till en ökad kännedom om eleverna och en helhetssyn på deras utveckling
och lärande.
Områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktiga
utvecklingsområden:
 Samverkan mellan skola och fritidshem sker på olika sätt. Innehållet bör utvecklas för
att bli mer likvärdigt, utgå från läroplanen och med ett tydligt uppdrag från
skolledningen. En schemalagd tid för gemensam planering och utveckling är en
förutsättning för detta arbete.
 Rutiner kring övergången mellan förskola och förskoleklass fungerar väl, men bör
kompletteras med pedagogiska diskussioner i syfte att skapa en röd tråd mellan de
olika verksamheterna.
Fritidshem - verksamhet och förutsättningar
-
-
-
Elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek i förhållande till
personaltäthet, andel personal med pedagogisk högskoleutbildning och
ändamålsenliga lokaler för verksamheten.
Personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet erbjuder eleverna en
meningsfull fritid som stimulerar utveckling och lärande och utmanar dem utifrån
deras ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter.
Verksamheten är varierad där lek, skapande och rörelse får stort utrymme och där
möjlighet även finns för vila och rekreation.
Det råder en god balans mellan barnens fria val och inslag som är initierade och
förberedda av personalen.
Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier:
Områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktiga
utvecklingsområden:
 Eleverna erbjuds olika aktiviteter på fritidshemmet, men verksamheten bör vara mer
varierad och utgå ifrån elevgruppens aktuella behov. Syftet med de olika aktiviteterna
bör tydligt framgå och dokumenteras och dels användas som information till
hemmen3, dels i det systematiska kvalitetsarbetet.
 Skolan rekommenderar alla elever att delta i fritidsverksamheten, vilket flertalet av
dem gör. Personalen bör dock få en ökad förståelse kring fritidshemmets möjligheter
att bidra till elevernas språkutveckling utifrån ett fritidspedagogiskt förhållnings- och
arbetssätt.
Områden med låg eller relativt låg kvalitet som är prioriterade utvecklingsområden:
 Andelen högskoleutbildad personal i fritidshemmet bör öka.
 Möjligheten att arbeta i mindre elevgrupper i befintliga lokaler bör ses över. Detta kan
innebära ett ökat behov av samverkan mellan avdelningarna vad gäller aktiviteter och
omsorg.
 Personalen bör, både i den fria leken och i de inplanerade aktiviteterna, i högre grad
utmana eleverna för att stimulera deras fysiska, emotionella, sociala och intellektuella
utveckling.
3
Se resultat under ”Brukarundersökning Fritidshem” på s. 7 i denna rapport.
Fritidsklubb - verksamhet och förutsättningar
-
-
Det finns pedagogisk högskoleutbildad personal med inriktning mot den åldergrupp
som verksamheten avser och verksamheten bedrivs i ändamålsenliga lokaler.
Verksamheten är varierad och erbjuder aktiviteter som är anpassade till elevernas
ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter som stöd för deras utveckling och
lärande.
Eleverna har stort inflytande över hur verksamheten utformas.
Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier:
Område med hög kvalitet:
 Personalen har tydliga och väl fungerande rutiner kring elevers närvaro och frånvaro
som stödjer elevens eget ansvarstagande utifrån ålder och mognad.
Område med låg eller relativt låg kvalitet som är ett prioriterat utvecklingsområde:
 En samverkan med olika föreningar inom idrott och kultur jämte andra närliggande
fritidsklubbar bör utvecklas.
Ledning och kvalitetsarbete
Skolledningens arbete – förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och
fritidsklubb
Rektorn:
Kriterier
för en
god
- har
väl fungerande ledningsorganisation, där alla ledare har tydliga mandat
- utövar, liksom övriga ledare, ett nära ledarskap, vilket innebär att alla anställda blir
uppmärksammade samt får återkoppling på sina arbetsprestationer
- är, liksom övriga ledare, förtrogen med verksamheternas uppdrag och det dagliga
arbetet
- utövar, liksom övriga ledare, ett väl fungerande kommunikativt och demokratiskt
ledarskap, vilket innebär att elever och anställda upplever att ledarskapet är tydligt
och informationsrikt samtidigt som det finns goda möjligheter att påverka
verksamhetens utformning
- har, liksom övriga ledare, höga och realistiska förväntningar på de anställda
- har en väl fungerande organisation som främjar utveckling samt stödjer samverkan
och elevernas lärande.
 Skolans rektor tillträdde strax efter vår utvärdering, vilket innebär att vi inte bedömer
hur skolan svarar mot ovanstående idealbild. Däremot ser vi behovet av ett nära
ledarskap på chefsnivå i alla verksamheter med tydliga och höga förväntningar på den
pedagogiska personalen.
Kvalitetsarbete – förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och fritidsklubb
-
All personal är förtrogna med gällande styrdokument.
Det finns ett tydligt system för kvalitetsarbetet på alla nivåer.
Kvalitetsarbetet är dokumenterat och omfattar alla verksamheter med såväl
övergripande åtaganden/mål som verksamhetsspecifika.
- Det finns en koppling mellan verksamhetens uppsatta mål och valda arbetssätt som
ger avtryck i verksamheten och leder till förbättrade resultat.
- Skolan har system för att följa upp kunskapskraven i sv/sva, ma, NO och SO i årskurs
3.
- Skolan har system för att följa upp kunskapskraven i alla ämnen (ej språkval) i
årskurs 6 .
- Skolan har system för att följa upp kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9 .
- Systematiska och kvalitativa analyser av resultat och processer genomförs på alla
Bedömning
för skolan
relevanta kriterier:
nivåergentemot
för att utveckla
verksamheten.
Föredömlig
kvalitet:och kvalitativa metoder kombineras i utvärderingen av verksamheten.
- Kvantitativa

Områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktiga
utvecklingsområden:
 Fritidshemmets arbetsplan är väl förankrad, men bör utvecklas för att innehålla
arbetssätt som motsvarar hela uppdraget. Ett fåtal konkreta utvärderingsbara mål bör
varje år kopplas till skolans gemensamma arbetsplan och kvalitetsredovisning så att
utveckling kan ske systematiskt.
 Fritidshemmet har en struktur för utvärdering med personalen med en tydlig
dokumentation. Strukturen bör kompletteras med en motsvarande utvärdering och
dokumentation av elevernas och föräldrarnas på verksamheten.
Områden med låg eller relativt låg kvalitet som är prioriterade utvecklingsområden:
 Kvalitetsarbetet är eftersatt och bör utvecklas mot ett F–6-perspektiv. Skolan bör
utarbeta tydliga rutiner för när och hur uppföljningar, utvärderingar och analyser ska
ske. Det är angeläget att delaktigheten i kvalitetsarbetet ökar och att allas ansvar för
resultaten tydliggörs.
 Skolledningen bör säkerställa att de nationella styrdokumenten ligger till grund för all
verksamhet.
Övrigt
Områden med låg eller relativt låg kvalitet som är prioriterade utvecklingsområden:
 Öppettider för omsorgen av elever 6-13 år bör erbjudas alla föräldrar fram till klockan
18.30. Detta då stadens riktlinjer kräver att verksamheten kan erbjuda öppethållande
mellan ramtiderna 6.30 och 18.30.
 Erbjudande om omsorg under jul- och sommarlov för fritidsklubbens elever bör tydligt
anges i föräldrainformationen, eftersom stadens riktlinjer kräver detta.