Transcript Föreläsningsstöd till 4:3

1(3)
Läkemedelsinteraktioner
Farmakodynamisk interaktion
”läkemedelseffekten förändras utan att koncentrationen av läkemedel förändras i biofasen”
Ökad effekt av lm A om lm B:
• är allosterisk agonist vid samma receptor
• är agonist vid annan receptor som medierar samma effekt
• är antagonist vid annan receptor som motverkar effekten
Minskad effekt av lm A om lm B:
• är partiell agonist eller antagonist vid samma receptor
• är partiell agonist eller antagonist vid annan receptor som
medierar samma effekt (fysiologisk antagonism)
• är agonist vid annan receptor som motverkar effekten
Definitioner av agonistiska interaktioner
10
5
3
Lm A
0
2
A+ B
1
Lm B
En additiv effekt uppstår när två substanser, med
liknande verkningsmekanism, tillsammans
producerar en effekt som är lika stor som
summan av substansernas individuella effekter
10
10
1
0
A+ B
1
Lm B
5
Lm A
En synergistisk effekt uppstår när två substanser,
med liknande verkningsmekanism, tillsammans
producerar en effekt som är större än summan av
substansernas individuella effekter
10
5
5
2
A+ B
0
Lm B
0
Lm A
Potentiering uppstår när en substans som saknar
egen effekt, ökar effekten av en annan aktiv
substans
© 2009 Stig Jacobsson, Umeå University. All rights reserved.
2(3)
Läkemedelsinteraktioner
Farmakokinetisk interaktion
”koncentrationen av läkemedel förändras i biofasen vilket ger förändrad effekt”
Aborptionsinteraktioner
Kemisk antagonism - två läkemedel i lösning reagerar så att effekten av ett läkemedel
uteblir
• medicinskt kol och resiner har porös yta till vilken andra läkemedel fastnar
• två- och trevärdiga metallkatjoner (t ex järn, aluminium) binder andra läkemedel
och bildar kelatkomplex
Förändringar av magsäckens tömningshastighet
• tricykliska antidepressiva, neuroleptika, atropin och opioider bromsar magsäckens
tömningshastighet
• prokinetiska farmaka som metoklopramid och cisaprid påskyndar ventrikelns
tömning
Distributionsinteraktioner
”Displacement” – borträngning från plasmaproteiner
• Om två läkemedel binder till samma plasmaprotein kan lm A tränga bort lm B
varvid fria fraktionen lm B ökar
• Relevant endast om lm B har > 90% plasmaproteinbindning, liten
distributionsvolym samt liten terapeutisk bredd.
Läkemedelsinteraktioner
Farmakokinetisk interaktion
”koncentrationen av läkemedel förändras i biofasen vilket ger förändrad effekt”
Metabola interaktioner
Metabol (enzym-) inhibition
Metabol induktion
• Hämning av förstapassagemetabolism medför den största risken
för kliniskt betydelsefull interaktion för
läkemedel med låg biotillgänglighet
• Ett ämne stimulerar dels sin egen,
dels andra ämnens metabolism
genom att öka halten enzymer.
(t ex om F (peroralt) ökar från 5% till 100% blir den
relativa förändringen 20 ggr)
• Enzymet CYP3A4 är det viktigaste
CYP-enzymet och finns rikt i lever
och tunntarm.
• Barbiturater, antiepileptika, rifampicin,
men även etanol, tobaksrök och PAHföreningar är potenta enzyminducerare.
Ex hämmare CYP3A4
Midazolam (substrat)
Ex inducerare CYP3A4
P-piller (substrat)
Grapefruktjuice
F ökar 35%,
plasmakonc. ökar 56%
Johannesört
Azolantimykotika
t½ från 3 till 8 timmar
minskad plasmakoncentration
och antikonceptiv
effekt
Makrolidantibiotika
4 ggr större AUC
© 2009 Stig Jacobsson, Umeå University. All rights reserved.
3(3)
Läkemedelsinteraktioner
Farmakokinetisk interaktion
”koncentrationen av läkemedel förändras i biofasen vilket ger förändrad effekt”
Utsöndringsinteraktioner
Läkemedel som förändrar
•
pH i urinen
•
transportproteiners aktivitet
•
njurarnas genomblödning
kan förändra koncentrationerna av läkemedel som huvudsakligen utsöndras renalt.
Renal utsöndring av amfetamin
(pKa 9.8)
Renal utsöndring av
salicylsyra (pKa 3)
SUR URIN
grad av
psykos
20
0
Plasmakoncentration
600
mg/ml
150
400
200
100
0
Utsöndring
8
50
0
5.5
mg/h
obunden renal clearance (ml/min)
200
BASISK URIN
Psykisk effekt
40
250
4
0
6.0
6.5
7.0
7.5
8.0
8.5
0
1 2 3
DAGAR
4
0 1 2 3 4 5 6 7
DAGAR
pH i urin
© 2009 Stig Jacobsson, Umeå University. All rights reserved.