UTBILDNINGSNÄMNDEN

SP ÅNGA GRUND SKOLA Handläggare: Madelen Kling Telefon: 08-50841307 TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 001-1086/2013:1538 SID 1 (15) 2013-11-07

Spånga Grundskolas Arbetsplan

Inledning

Spånga Grundskola är en kommunal grundskola med årskurserna 7-9. Vi har 414 elever med fyra parallella klasser i varje årskurs förutom årskurs 7 där vi har fem klasser. Den femte klassen är vår Spetsutbildning, med riksrekrytering, inom de naturorienterade ämnena och matematik. SID 2 (15)

Organisation

Spånga grundskola delar lokaler och viss personal med Spånga Gymnasium. Detta samarbete möjliggör att vi kan ha ett stort fint gemensamt bibliotek med en heltidsanställd bibliotekarie samt ett elevrum, Grottan med två fritidsledare arbetar. I Grottan kan man vara på rasterna och där finns möjlighet att köpa frukost och fika. I skolrestaurangen, Grytan, lagas varje dag god och näringsriktig mat och eleverna har flera rätter att välja på. Skolledningen består av rektor och biträdande rektor. Skolans pedagogiska personal är indelade i tre arbetslag som leds av utvecklingsledare. Utvecklingsledarna utgör tillsammans med skolledningen skolans ledningsgrupp. Studiehörnan är vår resursverksamhet som leds av en specialpedagog. Till studiehörnan hör också tre elevassistenter och en speciallärare. Studiehörnan har ett inkluderande arbetssätt och arbetar för att eleverna ska få stöd i sin ordinarie klass i första hand men det finns också möjlighet till enskilt stöd utanför klassen. Elevhälsan består av skolledningen, specialpedagog, skolsköterska och kurator. Vid behov deltar även studie- och yrkesvägledare. Vi erbjuder läxläsning efter skoltid två dagar i veckan.

Skolan har ett mycket aktivt elevråd som arbetar för att skapa trivsel på skolan och öka elevernas inflytande. För att samarbetet med gymnasiet ska fungera väl har vi en samordningsgrupp som består av grundskolans skolledning, gymnasiets rektorer och den intendent som arbetar på båda skolorna. Samordningsgruppen träffas varannan vecka. De flesta av våra elever bor i närområdet och har tidigare gått på Solhemsskolan. Skolan har dock ett stort söktryck och tar emot elever även från Sundby, Nälsta, Bromsten och Vinsta. SID 3 (15)

Vår vision

Vi skapar medvetna kompetenta elever som tar ansvar för sin framtid. -Vi bygger kunskap tillsammans -Vi har beredskap för världen som arbetsplats -Vi äger verktyg som ger frihet

Under det här läsåret arbetar för att nå följande mål

Vi är en lärande organisation där vi lär av varandra, vågar pröva nya saker och göra misstag. Vi stöttar alla elever mot utveckling och elever i behov av särskilt stöd ska få hjälp snabbare och mer effektivt än tidigare. Vi ska förbereda eleverna för världen utanför skolan genom att öka kontakten med omvärlden. SID 4 (15)

Vi ska vara tydliga mot alla elever med våra förväntningar på dem. Det ska vara tydligt vilka kunskapskrav de ska uppnå och vilka förmågor de ska utveckla. Eleverna ska få kontinuerlig feedback på sitt lärande. SID 5 (15)

Aktiviteter för att nå våra mål

-Gemensamma planeringar av nyckellektioner, med fokus på lärande. På torsdagskonferenserna arbetar vi med gemensamt lärande. Lärarna arbetar i par som planerar nyckellektioner tillsammans. Nyckellektioner är lektioner som är extra betydelsefulla för ett arbetsområde eller något som är svårt att lära ut. Varje par ska ha planerat, genomfört och utvärderat minst tre nyckellektioner i paren varje termin. Det finns en mall för nyckellektionerna som säkerställer att man får med alla bitar i planeringen. En planering kan också ha ett fokus på t.ex. arbetsro eller genus. -Auskultationer lärare-lärare och skolledning-lärare. Alla lärare är indelade i auskultationspar som genomför minst två observationer och får minst två observationer med efterföljande reflektioner under höstterminen och minst tre på vårterminen. Under läsåret ska alla lärare ha fått minst ett planerat lektionsbesök. Skolledarna är i verksamheten minst 2,5 h per veckan. (På lektioner med elever). Vi har skapat en mall för auskultationerna. Det finns möjlighet för

den som blir observerad att önska vad den som observerar ska fokusera på t.ex. arbetsro, genusperspektiv eller hur man ser att lärande sker. -Pedagogiska framgångar – goda exempel via erfarenhet och forskning. Två gånger per månad har vi pedagogiska framgångar på konferensschemat. Det kan vara en person, ett arbetslag, ett ämneslag eller någon annan grupp som håller i konferensen. Genom att berätta om en metod, ett pedagogiskt knep eller ett pedagogiskt förhållningssätt delger man sina kollegor kunskaper som alla kan ha glädje av i undervisningen. Alla får sedan i uppgift att pröva detta till veckan efter då vi utvärderar och följer upp hur det har gått. En diskussion kring det man prövat följer vid tillfälle två. -Mattelyftet – fortbildning för lärare i matematik Alla lärare som undervisar i matematik genomgår under två år en kompetensutveckling inom matematik. Utbildningen fokuserar på didaktik. -Studiehörnan Studiehörnans organisation beskrivs ovan. I studiehörnan arbetar man med korta resursinsatser och täta uppföljningar för att kunna hjälpa så många elever som möjligt på bästa sätt. -Elevbok och studietid Varje elev har en elevbok som hjälper eleven att få struktur på sin skolgång. I elevboken finns kalendariet, schema, uppgifter om undervisande lärare och elevens Individuella Utvecklings Plan (IUP). På studietiden får eleven information om kommande läxor och prov samt möjlighet till stöttning av mentor. Studietiden används till det som eleven prioriterar i dagsläget och utvärderas tillsammans med mentor. Vi strävar mot att eleven ska ta ett allt större ansvar för sitt lärande med stöttning av sin mentor.

Värdegrundsarbete

Vi vill att alla elever och all personal på Spånga Grundskola ska känna sig trygga på skolan. Vi arbetar för att vårt värdegrundsarbete ska genomsyra hela skoldagen. Biblioteket och Grottan erbjuder möjlighet till både stimulans och vila under skoldagen. Vi tror att att de verksamheterna bidrar till att skapa trygghet på skolan. Vi har rastvakter som rör sig i skolan under lunchrasterna för att knyta kontakt med eleverna men också kunna stoppa kränkningar, bråk och uppmärksamma om någon är ensam. Vi har ett antimobbingteam som arbetar aktivt för att förebygga och stoppa mobbing. Vi är en Friendsskola med kompisstödjare och vi arbetar med värdegrundsfrågor både i den vanliga undervisningen och under mentorstiden. Vi har också temadagar då Värdegrundsarbetet är i särskilt fokus. En grupp på skolan bestående av elever, personal och vårdnadshavare utvärderar vår plan för Likabehandling mot kränkande behandling och diskriminering årligen och utarbetar sedan en ny plan. SID 6 (15)

Systematiskt kvalitetsarbete

I juni genomförs resultatdialoger med arbetslag och ämneslag. Vi utvärderar då hur arbetslagen uppnått sina lagmål och diskuterar hur arbetet kring eleverna i arbetslaget fungerat under läsåret. I resultatdialogerna med ämneslagen tittar vi på betygsresultat och resultat på nationella prov. Vi analyserar eventuella skillnader mellan klasser, kön, undervisande lärare mm. Brukarundersökningen och Friendsenkäten ligger är också underlag som vi analyserar. Alla medarbetare utvärderar också sina egna målsättningar för året. Hur har det gått? Vilka mål har uppnåtts? Utifrån detta förbereds sedan resultatdialogen med grundskolechefen. Allt ovanstående är sedan underlag inför upprättandet av kvalitetsredovisningen där även skolans målsättningar utvärderas. Utifrån denna kartläggning kan vi sedan skapa nya målsättningar för kommande läsår som dokumenteras i arbetsplanen. Ett utkast till arbetsplan görs i skolans ledningsgrupp sedan skickas den på remiss till elevråd, föräldraförening och arbetslag.

Åtgärder för utveckling

Samplanering

Lärarna har gemensam planering under konferenstid med speciellt fokus på nyckellektioner. Tanken är att det ska öka fokus på lärandet och höja kvaliteten på undervisningen. Det leder till en ökad sambedömning och mer likvärdig betygssättning. Det kan utmynna i elevexempel för olika årskurser och bedömningsmatriser. Fokus för nyckellektionen kan t.ex. vara hur man ska jobba med att få med alla elever, både pojkar och flickor, ett annat fokus är hur man jobbar med de lässvaga. Vi deltar i mattelyftet under detta läsår där man också arbetar med samplanering. Alla ska ha planerat, genomfört och utvärderat minst fyra nyckellektioner i paren varje termin.

Auskultationer

Alla lärare genomför minst två auskultationer hos varandra enligt en mall under höstterminen. Under vårterminen är det tre auskultationer som ska göras. Alla medarbetare ska få minst ett lektionsbesök av skolledare enligt mall per läsår. Utöver detta ska skolledarna var med på lektioner / ute i verksamheten minst 2,5 h per vecka. Vi deltar i mattelyftet under detta läsår där man också arbetar med auskultationer.

Pedagogiska framgångar

Är namnet på en konferens som vi har två gånger per månad. Någon eller några ur personalen eller någon utifrån berättar om en pedagogisk framgång (något som man kan göra i sin undervisning som leder till bättre resultat). Alla prövar sedan att göra detta till veckan efter då man ses igen och diskuterar hur det har gått. Pedagogiska framgångar kan ha ett speciellt fokus eller tema. Utvecklingsledarna är ansvarig för pedagogiska framgångar. SID 7 (15)

SYV plan

Vi ska upprätta en plan för studie- och yrkesvägledning där upplägget kring elevernas prao ska förtydligas. Vi kommer också att börja arbeta med ett Spånga CV som eleverna ska ha med sig när de avslutar sin tid på skolan.

Förändrat arbete kring elevfrånvaro

Elevernas närvaro är av största betydelse för elevernas skolresultat och en trygg miljö. Vi följer Stockholms Stads handlingsplan och åtgärdstrappa men kommer att göra en egen plan för vilka insatser vi sätter in vid frånvaro i ett tidigt läge.

Mål/Åtaganden

Normer och värden

NÄMNDMÅL: 2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Årsmål Period

Ogiltig frånvaro i grundskolan 1 % 2014 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 55 % 2014 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan 95 % 2014

ÅTAGANDE: Vi motverkar aktivt mobbning, kränkande och diskriminerande behandling. Förväntat resultat

Att alla elever ska känna sig trivas och känna sig trygga i skolan.

Arbetssätt

I detta arbete ingår hela personalgruppen utifrån sina arbetsuppgifter och perspektiv. Några grupper har ett särskilt ansvar. Mentorerna har det primära ansvaret och kontakterna med sina mentorselever. Antimobbingteamet har avsatt tid för att arbeta mot mobbning och handleda mentorerna. Arbetet sker utifrån skolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling som upprättas SID 8 (15)

varje år med representanter från personal, elever och vårdnadshavare. Vi arbetar förebyggande mot mobbning och utanförskap bland eleverna med hjälp av Friends. Elevrepresentanter träffar regelbundet vuxna på skolan och diskuterar situationen i varje klass. Vi vill på detta sätt arbeta gemensamt med eleverna kring en god arbetsmiljö. Vi medverkar sedan två år tillbaka i ett treårigt projekt som pilotskola för Friends, där vi gemensamt arbetar förebyggande mot mobbning och förstärkandet av tryggheten på skolan. Detta innebär bl.a. en kartläggning av måendet, revidering av rutiner, nytt arbetsmaterial för elevsamtal och stöd i implementeringen.

Resursanvändning

Elevhälsoteamet (EHT), elevrådet samt antimobbningteamet och Friends är viktiga för att vi ska nå resultat. De träffas regelbundet och arbetar för ökad trygghet. Elevrådet ordnar trevliga aktiviteter för att öka trivseln. Under läsåret genomför Friends en utbildning för all pedagogisk personal när det gäller värdegrundsarbete. Åk 7 och 8 kommer att se en teater som Friends står för. Dessutom kommer personalen att lyssna till en föreläsning om nätmobbing och kränkningar på nätet den erbjuds även till elevernas föräldrar. Två lärare skapar ett materiel som kan användas i värdegrundsarbetet och i undervisningen av all personal.

Uppföljning

Arbetet utvärderas i brukarundersökningen och Friendsenkäten. Brukar undersökningens fråga " Jag känner mig trygg i skolan" är en viktig del här.

Utveckling

Under läsåret återupptar vi arbetet med kompisstödjare. Vi ändrar vår period för Planen för likabehandling mot diskriminering och kränkande behandling för att öka delaktigheten för vårdnadshavare och elever.

ÅTAGANDE: Vi vill att alla elever ska ha god arbetsro i skolan. Förväntat resultat

Eleverna ska uppleva arbetsro på lektionerna.

Arbetssätt

Samtal med eleverna om definitionen av arbetsro. Fokus på arbetsro vid planering av nyckellektioner och vid auskultationer.

Resursanvändning

Elevrådet blir en viktig samarbetspartner för skolledningen i denna fråga. Vi arbetar med frågan vid pedagogiska framgångar (konferenstid). SID 9 (15)

Uppföljning

Brukarundersökning samt samtal med elevrådet. Brukarundersökningens fråga " Jag kan arbeta i lugn och ro."

Utveckling

Vi fortsätter arbetet med att skapa ett gemensamt förhållningssätt i förhållande till skolans regler. Skolans regler revideras under läsåret 2013/2014 och en ny likabehandlingsplan upprättas. Vi ändrar perioden för Planen för likabehandling mot diskriminering och kränkande behandling för att öka möjligheten till elevers och vårdnadshavares delaktighet.

Kunskap/Bedömning och betyg

NÄMNDMÅL: 2.2.1 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Årsmål

Andel elever i år 9 med behörighet till de nationella programmen 97 %

Period

2014 Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen, vid vårterminens slut.

Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i år 9 92 % 94 % 2014 2014 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i år 9 Meritvärde i årskurs 9 99 % 248 Poäng 2014 2014

ÅTAGANDE: Oavsett kön ska eleverna ha samma möjlighet att nå goda resultat. Vi ska utmana och stimulera eleverna att göra könsneutrala val i sitt kunskapande. Vi ska motverka grupptryck och val som sker på grund av tradition. Förväntat resultat

Lärarna skapar processer som leder till att flickor och pojkars meritvärden ökar och att skillnaderna dem emellan minskar. Det genomsnittliga meritvärdet i åk 9 skiljer sig åt mellan pojkar och flickor.

Arbetssätt

I auskultationer uppmärksammas lärarens bemötande gentemot eleverna, är det olika mellan könen? Hur är det med talutrymmet? Passar de uppgifter som SID 10 (15)

eleverna ska göra båda könen? Minst en av de planerade nyckellektionerna ska ha fokus på jämställdhet.

Resursanvändning

Ämneslagstid, enskild planeringstid, gemensam planeringstid, auskultationer och pedagogiska framgångar (konferenstid).

Uppföljning

Varje planeringspar ska presentera minst en pedagogisk planering som har ett jämställdhetsperspektiv. Uppföljningen sker i juni 2014.

Utveckling

Jämställdhetsperspektivet ska genomsyra hela skolans arbete. Diskussioner vid pedagogiska framgångar och i ämneslagen leder till ett ökat medvetande och fokus på genus i undervisningen.

Elevens ansvar och inflytande

NÄMNDMÅL: 2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Årsmål Period

Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena 70 % 2014

ÅTAGANDE: Vi vill att eleverna har inflytande över undervisningen både direkt i samarbete med undervisande lärare och mer formellt genom elevrådet. Förväntat resultat

Elever som känner att de har möjlighet att påverka sin utbildning blir mer motiverade till att studera och bidrar positivt till skolans utveckling.

Arbetssätt

Eleverna har klass/mentorsråd inför varje elevrådsmöte. Elevrådet arbetar för förändringar utifrån elevernas önskningar och intressen för att verka för en bättre skolmiljö. Utifrån elevrådet väljs en styrelse som träffas oftare och arbetar mer verkställande. Elevrådets styrelse ska vara väl känd av alla. Representanter från elevrådet, elevskyddsombuden, ska delta i skolans samverkansgrupp och få kontinuerlig utbildning. Varje vecka har eleverna studietid tillsammans med sina mentor. På SID 11 (15)

studietiden används elevboken för att skapa struktur för eleven och där ges möjlighet för eleven att arbeta med det som är prioriterat för eleven.

Resursanvändning

Varje lärare har ett stort ansvar i att planera för hur elevernas inflytande kan öka. Elevrådets roll är mycket viktig. Studietid och mentorstid använder mentor tillsammans med eleverna för att arbeta med inflytande över undervisningen och en ökad förståelse för läroprocessen.

Uppföljning

Vi följer upp detta genom samtal med elevrådet och Brukarundersökningens fråga "Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete".

Utveckling

Vi arbetar med att utveckla elevrådet vidare samt att varje lärare tar ansvar för att eleverna får inflytande över planeringen av undervisningen genom de pedagogiska planeringarna.

Samverkan

NÄMNDMÅL: 2.2.4 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Vi vill ha en bra samverkan inom olika verksamhetsområden i och utanför skolan. Förväntat resultat

Elever som blir tryggare i sin totala livssituation.

Arbetssätt

Vi vill fortsätta att utveckla samarbetet mellan grundskolan och gymnasiet. Detta innebär t.ex. att ta tillvara de kompetenser som de olika personalgrupperna besitter, att grundskoleelever erbjuds läsa matematik och engelska på gymnasienivå. Vi vill även öka samarbetet med gymnasiets djur- och adventureinriktning. Samverkan finns både på skollednings-, studievägledar-, lärar- och elevhälso- och fritidsledarnivå. Vår spetsutbildning inom NO och matematik bidrar ytterligare till samarbetet med gymnasiet. Skolan har en väl integrerad fritidsverksamhet (kallad Grottan) dagtid och vi samarbetar med kvällsverksamheten genom Samtidigt Först skolgrupp och föräldracirklar bland annat. Vi samarbetar med andra skolor i stadsdelen och staden. Vi har ett gott samarbete med socialtjänsten och vill öka samarbetet med närpolis och fältare av hälso- och brottsförebyggande skäl. Två gånger per termin träffas en SID 12 (15)

Samtidigt-först-grupp på skolnivå med representanter för de olika professionerna. Studie- och yrkesvägledare (SYV) arbetar för att öka kontakterna med olika företag i närområdet. En SYV plan skapas under läsåret. Vi kommer under läsåret att utveckla våra rutiner kring överlämningar från åk 6 till åk 7.

Resursanvändning

Vi ska bli bättre på att använda de resurser som finns inom stadsdelen och hitta rutiner för samarbete. Skolsköterska, kurator och rektor deltar i Samtidigt först arbetet. Specialpedagog och speciallärare gör en plan för överlämning mellan åk 6 och 7.

Uppföljning

Vi kommer att utvärdera vårt arbete inom skolgruppen vid läsårets slut.

Utveckling

Större samverkan med skolor i närområdet.

ÅTAGANDE: Vi vill ha en bra samverkan med elevernas vårdnadshavare. Förväntat resultat

Ett gott samarbete på individnivå, främst via mentor men också via EHT och skolledning samt ett gott samarbete på enhetsnivå med föräldraföreningen.

Arbetssätt

Vårdnadshavarna samverkar i första hand med skolan kring sitt eget barn med mentorn. Detta sker med mail eller telefon. Varje klass/mentorsgrupp har föräldramöte minst en gång per läsår. Vi planerar att ha ytterligare ett föräldramöte per läsår som kan vara av mer generell karaktär och inte på klassnivå. Det kan t.ex handlar om skolwebbsinfo eller en föreläsning om ett aktuellt ämne. Samverkan sker också runt varje enskilt barn vid utvecklingssamtalen då en individuell utvecklingsplan, IUP, upprättas. Finns behov är dessa kontakter tätare och ett åtgärdsprogram upprättas. Vårdnadshavarna får fortlöpande information från skolan via Skolwebben, mail, telefonsamtal och skolans hemsida. Vi vill utveckla föräldrarnas möjlighet att utvärdera verksamheten. Vårdnadshavarna påverkar även skolans arbete och miljö genom Föräldraföreningen (som är gemensam med Solhemsskolan). Skolledning och föräldraföreningen träffas minst en gång per termin. Vi fortsätter samarbeta kring t.ex. Föräldracirklar, praoplatser etc. Vi bjuder in intresserade elever och vårdnadshavare i åk 6 till ett Öppet hus varje år. Vi vill öka vårdnadshavarnas delaktighet i och kunskap om sina barns skolverksamhet. Vi har en ny hemsida som vi hoppas ska ge bättre information till SID 13 (15)

vårdnadshavarna. Skolledningen skickar ut ett månadsbrev till vårdnadshavarna varje månad.

Resursanvändning

Skolwebben och hemsidan är viktiga resurser i vår samverkan med vårdnadshavarna.

Uppföljning

Vi ska undersöka vad vårdnadshavarna tycker om samverkan skola - hem genom en enkät.

Utveckling

Vi hoppas på ett tätare samarbete med Föräldraföreningen under detta läsår.

NÄMNDMÅL: 2.2.4 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Samtidigt Först Förväntat resultat

Vi vill ha ett bra samarbete med med andra myndigheter och aktörer i stadsdelen Spånga Tensta. För att nå dit vill vi satsa på en hög kvalitet på våra skolgruppsmöten inom Samtidigt Först. Spånga grundskola åtar sig att vara värd för fyra skolgruppsmöten.

Arbetssätt

Spånga grundskola tar kontakt med de andra deltagarna i skolgruppen för att inventera behov och förväntningar inför våra möten. Vi skapar en dagordning och genomför mötena med god struktur. Vi ska också uppmana till aktivt deltagande på mötena. Vi ska inom Samtidigt först gruppen anordna ett gemensamt föräldramöte.

Resursanvändning

Vårt elevhälsoteam förbereder och utvärderar mötena utifrån skolans perspektiv.

Uppföljning

Vi ska i vårt elevhälsoteam (EHT) följa upp att vi har förberett och genomfört mötena på ett bra sätt.

Utveckling

Vi arbetar med att skapa struktur i vårt arbete så att alla tycker att det känns meningsfullt att delta på Skolgruppsmötena. SID 14 (15)

ÅTAGANDE: Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt. Förväntat resultat

Eleverna ska känna att skolan är en del av samhället och världen.

Arbetssätt

Våra elever går ut på prao, två veckor i år 8 och en vecka i år 9. Det är viktigt att eleverna redan tidigt får kontakter med arbetslivet. Skolan arbetar aktivt med att skapa goda kontakter med företag i närområdet. Vi diskuterar om hjälp och samarbete med Föräldraföreningen. Skolan har ett upparbetat utbytessamarbete med en skola i Frankrike sedan några år tillbaka. Kontakt och besök kommer att fortsätta. Skolan fortsätter samarbetet med en finsk skola som förbereds med brevskrivning och annan kommunikation (mail, facebook) mellan eleverna.

Resursanvändning

Vi försöker använda oss av kontakter i närområdet och internationellt för att ge eleverna en förberedelse för livet utanför skolan.

Uppföljning

Vi utvärderar detta åtagande med elevrådet.

Utveckling

Elevrådet kan ta en större del i arbetet med ökad samverkan.

Resursanvändning Övrigt Bilagor

  Konferensschema Roller på Spånga grundskola SID 15 (15)