Transcript InfoLCP

SAMMANFATTNING INFORMATION OM LCP –
en vägledning för kvalitetssäkring av vård av döende
Marie-Louise Ekeström
Leg sjuksköterska/projektledare
FoUU, Stockholms Sjukhem
Bakgrund
De festa av oss har en bild av vad en värdig död innebär; att inte ha ont eller lida och att vara
respekterad för den man är. För att möjliggöra ett värdigt döende är det viktigt att kunna
identifiera när den döende kommer in i livets slutfas och bara har något dygn eller timmar
kvar att leva. Då får målet med vården en annan inriktning, det handlar om att symtomlindra
och att ta ställning till att avsluta behandlingar som inte längre gagnar patienten och att
säkerställa de behandlingar och omvårdnadsåtgärder som lindrar lidandet. Ett av det mest
effektiva sätten att höja vårdkvaliteten för den döende är att använda kunskapsbaserade och
individualiserade standardvårdplaner med tydliga mål och riktlinjer.
Liverpool Care Pathway (LCP) kan beskrivas som en standardvårdplan för patienter under
livets allra sista tid. LCP utarbetades under 1990-talet i England inom hospicevården med
syftet att sprida kunskap från den palliativa vården till akutsjukvården. Alla enheter där
döende vårdas dvs. palliativa enheter/hospice, kliniker och enheter på akutsjukhus, särskilda
boenden/sjukhem och hemsjukvård kan använda LCP.
En grupp med representanter från Stockholms Sjukhem, Palliativa teamet i Ludvika, Ersta
hospice och Långbro Park översatte det engelska originaldokumentet till svenska 2006. Dessa
enheter har också pilottestat dokumentet. Idag används LCP av ett 80tal enheter från norr till
söder i Sverige.
Hur dokumentet är uppbyggt
Målet med att arbeta enligt LCP är att förbättra vården av döende de sista dygnen/timmarna i
livet. Den kunskap som finns ska användas på ett strukturerat sätt för att kunna säkerställa och
utvärdera vården. LCP är uppbyggt i 3 faser; initialbedömning, kontinuerlig bedömning och
efter dödsfallet och bygger på de fyra dimensionerna som man arbetar utifrån i palliativ vård;
fysiska, psykiska, sociala och existentiella.
Döendeprocessen har många likheter hos olika patienter men döendet kan vara svårt att
identifiera då förloppen kan se olika ut för olika sjukdomar.
Syftet med initialbedömningen är att identifiera patienten som döende för att kunna ge en
adekvat symtomkontroll och samstämmig information till patient och närstående.
Patienten kan ha allt längre perioder av trötthet, får svårt att ta tabletter, dricker bara små
klunkar, blir sängliggande och medvetandesänkt och/eller förvirrad. Alla reversibla tillstånd
ska ha övervägts innan patienten vårdas enligt LCP.
Initialbedömningen består av 11 mål som utifrån forskning och klinisk erfarenhet bedöms
viktiga för vård av döende. Målen innebär ställningstagande till behandling, fysiska, psykiska,
sociala och existentiella behov, ordination av vid behovs läkemedel, kommunikation med
patient och närstående och andra vårdgivare.
Syftet med fas 2, den kontinuerliga bedömningen, är att kontrollera och förebygga symtom,
ge adekvat behandling fortlöpande och stöd till patient och närstående. Bedömningen görs och
dokumenteras regelbundet.
LCP Liverpool Care Pathway, Stockholms Sjukhem
Mariebergsgatan 22, 112 19 Stockholm, Telefon 08-617 12 38
www.lcp.nu
[email protected]
101009
Efter dödsfallet, fas 3, ska ställning tas till ytterligare 7 mål i syfte att handläggning sker så att
inga misstag sker och relevant information ges till närstående och andra berörda.
Erfarenheter av att arbeta med LCP
Undersökningar efter införandet av LCP har visat att personalen rapporterar större trygghet att
diskutera den planerade vården vid livets slut med närstående och att sätta in vid behovs
medicinering i god tid (1). Sjuksköterskor ser även en generell förbättring av
symtomlindringen sedan LCP infördes. De anger också att de kan ha en öppnare
kommunikation med närstående om att patienten är döende. Även om man alltid gör sitt bästa
finns det nu kunskap om varför man gör det man gör och detta ger en ökad säkerhet (2).
Genom att använda LCP blir målet med vården klart och tydligt och eftersom LCP leder till
en systematisk uppföljning av olika symtom får patienten en bättre symtomlindring (3).
Införandet av LCP kräver stöd från den egna organisationens ledning och personalen måste
ges möjlighet att förstå processen (4). Sjuksköterskor som fått stöd av en klinisk samordnare
för LCP rapporterar att de känner ett ökat självförtroende både vad gäller kunskaper och
beslutfattande (5). LCP-dokumentet har årligen utvärderats av en multidicplinär styrgrupp i
Storbritannien. Utvärderingarna innefattar utveckling av dokumentet i förhållande till ny
forskning och återkoppling från kliniska LCP-användare i syfte att ytterligare förbättra vården
för den döende patienten(6).
Hur inför man LCP på den egna arbetsplatsen?
Införandet av LCP sker i 7 steg. Införandet måste vara förankrat i verksamhetsledningen och
tid måste finnas avsatt för införandet. Berörd personal får information om bakgrunden till
LCP och genomgång om hur formuläret används. En eller flera LCP-ansvariga sjuksköterskor
utses för att stötta det egna teamet att använda LCP. Enheten registreras i Liverpool som LCPanvändare och ska också vara anslutna till Svenska Palliativregistret. Före start av LCP får
LCP-ansvarig sjuksköterska instruktion till granskning av 10 journaler. När 10 patienter har
vårdats enligt LCP görs en ny journalgranskning och granskningarna före och efter LCPinförandet jämförs. Resultaten från journalgranskningarna kan visa om kunskapsbrister finns
och om ytterligare kompetensutveckling behövs inom vissa områden. De kan också ligga till
grund för diskussioner om arbetssätt på avdelningen eller inom personalgruppen. Att arbeta
enligt LCP är ett sätt att kvalitetssäkra vården av döende och inte enbart en checklista.
Vårdkvaliteten följs regelbundet med hjälp av Svenska Palliativregistret.
Mer information finns på;
1.
2.
3.
4.
5.
6.
www.lcp.nu
och
www.palliativ.se
Duffy A, Woodland C. Introducing the Liverpool Care Pathway into nursing homes. Nurs Older People.
2206 Oct;18(9):33-6
Jack BA, Gambles M, Murphy D, Ellershaw JE. Nurses´ perception of the Liverpool Care Pathway for
the dying patient in the acute setting. Int J Palliat Nurse 2003 Sep; 9(9):375-81
McNicholl MP, Dunne K, Garvey A, Sharkey R, Bradley A. Using the Liverpool Care Pathway for a
dying patient. Nurs Stand. 2006 May 31-Jun 6; 20(38):46-50
Taylor AJ, Randell C. Processmapping: Enhancing the emplementation of the Liverpool Care Pathway.
Int J Palliat Nurs. 2007 Apr; 13(4):163-7
Mellor F, Foley T, Conolly M, Mercer V, Spanswick M. Role of clinical facilitator in introducing an
integrated care pathway for care of the dying. Int J Palliat Nurs. 2004 Oct; 10(10:497-501
Ellershaw J. Care of the dying: What a difference an LCP makes! Palliat Med. 2007 Jul;21(5):365-368
LCP Liverpool Care Pathway, Stockholms Sjukhem
Mariebergsgatan 22, 112 19 Stockholm, Telefon 08-617 12 38
www.lcp.nu
[email protected]
101009