Transcript Titel (markera respektive text och ersätt med Din egen)

Liverpool Care Pathway på
akutvårdsavdelning
Författare: Carina Karlsson och Ulrika Österberg
Handledare: Bibbi Thomé och Else-Marie Rasmusson
Fördjupningsarbete, litteraturstudie
Januari 2012
Lunds universitet
Medicinska fakulteten
Institutionen för hälsa, vård och samhälle
Box 157, 221 00 LUND
Liverpool Care Pathway på
akutvårdsavdelning
Författare: Författare: Carina Karlsson och Ulrika Österberg
Handledare: Else-Marie Rasmusson och Bibbi Thomé
Fördjupningsarbete, litteraturstudie
Januari 2012
Abstrakt
Detta fördjupningsarbete vill belysa betydelsen av Liverpool Care
Pathway [LCP] som ett instrument för vården av sent palliativa patienter
på en akutvårds avdelning. Palliativ vård har utvecklats på hospice och
LCP utvecklades som en modell för god palliativ vård även i andra
vårdmiljöer. Arbetet har utförts som en litteraturstudie. Resultatet
redovisas under fyra teman:Kommunikation, Symtomkontroll, Stärkt
självförtroende i vården och Brytpunktssamtal/Beslut i livets slut.
Sjuksköterskor och läkare upplevde att kommunikationen och
symtomkontrollen förbättrades då LCP användes. Sjuksköterskorna
upplevde en ökad trygghet i yrkesrollen vilket stärkte deras
självförtroende. De svåra samtalen och besluten i livets slut
underlättades vid användning av LCP.
Nyckelord
LCP, palliativ vård, akutsjukvård
Avdelningen för omvårdnad
Institutionen för hälsa, vård och samhälle
Medicinska fakulteten
Lunds universitet, Box 157, 221 00 LUND
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning .............................................................................................................. 1
Problembeskrivning ............................................................................................................... 2
Definition av nyckelbegrepp ............................................................................................... 2
Palliativ vård .................................................................................................................. 2
Bakgrund ........................................................................................................................... 3
Palliativ vård .................................................................................................................. 3
LCP ............................................................................................................................... 3
Syfte .................................................................................................................................. 5
Metod .................................................................................................................................... 5
Sökprofil ............................................................................................................................ 5
Sökschema........................................................................................................................ 6
Analys ............................................................................................................................... 8
Resultat ................................................................................................................................. 8
Kommunikation .................................................................................................................. 8
Symtomkontroll .................................................................................................................. 8
Stärkt självförtroende i vården ........................................................................................... 9
Brytpunktssamtal/beslut i livets slut ..................................................................................10
Diskussion ............................................................................................................................11
Metoddiskussion ...............................................................................................................11
Resultatdiskussion............................................................................................................11
Konklusion............................................................................................................................13
Referenser ...........................................................................................................................15
Bilaga 1 (1) Artikelöversikt ............................................................................................17
Bilaga 2(2) Granskningsmall .........................................................................................20
Problembeskrivning
Författarna har arbetat med palliativa patienter på en vårdavdelning med kirurgisk
akutsjukvård samt elektiv kirurgi. En erfarenhet i den vårdmiljön är att vården av de palliativa
patienterna ofta upplevs otillfredsställande. Författarnas funderingar kring hur vården skulle
kunna förbättras och tankar kring hur en tydlig vårdplan för dessa patienter skulle kunna
kvalitetssäkra vården, har gett grunden till detta fördjupningsarbete. Under utbildningen har
författarna kommit i kontakt med Liverpool Care Pathway [LCP] och skulle vilja undersöka
om detta instrument skulle kunna vara en sådan vårdplan.
Definition av nyckelbegrepp
Palliativ vård
Definition av palliativ vård enligt WHO, (2002) översatt till svenska av Nationella Rådet för
Palliativ Vård [NRPV], (2010):
Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för
patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom.
Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och
behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem.
* Lindrar smärta och andra plågsamma symtom.
* Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process.
* Syftar inte till att påskynda eller fördröja döden.
* Integrerar psykologiska och existentiella aspekter i patientens vård.
* Erbjuder organiserat stöd till hjälp för patienter att leva så aktivt som
möjligt fram till döden.
* Erbjuder organiserat stöd till hjälp för familjen att hantera sin situation under patientens
sjukdom och efter dödsfallet.
* Tillämpar ett teambaserat förhållningssätt för att möta patienters och familjers behov samt
tillhandahåller, om det behövs, även stödjande och rådgivande samtal.
* Befrämjar livskvalitet och kan även påverka sjukdomens förlopp i positiv bemärkelse.
* Är tillämpbar tidigt i sjukdomsskedet tillsammans med terapier som syftar till att förlänga
2
livets såsom cytostatika och strålbehandling. Palliativ vård omfattar även sådana
undersökningar som är nödvändiga för att bättre förstå och ta hand om plågsamma symtom
och komplikationer (ibid.).
Bakgrund
Palliativ vård
Döendet är ett normalt förlopp som bör ske så värdigt som möjligt med bästa möjliga
livskvalitet (NRPV, 2010). Grundläggande är att patienten får god symtomlindring och möts
av ett respektfullt förhållningssätt (ibid.). Det är en utmaning för sjuksköterskan att vårda en
döende patient (Ahlner-Elmqvist, 2001). Varje patients dödsprocess är unik. De olika
symtomen bör observeras och dokumenteras så att alla i vårdlaget kan ta del av det som
uppmärksammats och på så sätt ge patienten bästa möjliga livskvalitet tills döden inträffar.
Sjuksköterskans uppgift är även att ta hand om de närstående på ett hänsynsfullt och värdigt
sätt (ibid.).
Enligt Strang (2008) är det viktigt att vara uppmärksam på alla tänkbara symtom inom
palliativ vård oavsett om de är fysiska, psykiska, sociala eller existentiella. En förutsättning
för optimal livskvalitet för den döende patienten är bra symtomlindring, vilket även minskar
patientens dödsångest (ibid.).
LCP
Inom hospicevården har man länge erbjudit en palliativ vård med hög kvalitet baserad på
vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är dock väldigt få patienter som lever sin sista tid på
hospice. I en artikel från England av Ellershaw (2007) beskrivs att endast 16 % av
cancerpatienter och 5 % av palliativa patienter med annan diagnos dog på hospice. I Sverige
är tillgången på hospice lägre vilket innebär att ännu färre svenska patienter dör på hospice
(ibid.).
3
Från LCP:s svenska hemsida:
Liverpool Care Pathway (LCP) kan beskrivas som en standardvårdplan för patienter under
livets allra sista tid. LCP har utarbetats i England inom hospicevården med syfte att sprida
kunskap från den palliativa vården till andra vårdformer.
För att kunna möjliggöra ett värdigt döende är det viktigt vid all vård av svårt sjuka patienter
att kunna känna igen och identifiera när den sjuke kommer in i slutfasen och bara har några
dagar kvar till någon vecka kvar att leva. Etiken kring att avsluta behandling och intentionen
att symtomlindra ska klart framgå hos såväl patient och närstående samt i personalgrupp och
finnas dokumenterad i patientjournal.
Ett av det mest effektiva sätten att höja vårdkvalitén är att använda kunskapsbaserade och
individualiserade standardvårdplaner med tydliga mål och riktlinjer. Med stöd av LCP kan
vården uppnå en kunskapsbaserad standard i form av 18 tydliga mål som är viktiga för
patienter som bedöms vara döende och i livets slutfas.
LCP består av tre faser:
1.Initial bedömning när patienten har diagnostiserats som döende
2.Kontinuerlig bedömning
3.Omhändertagande efter dödsfall
Varje fas har kunskapsbaserade specifika mål som bedöms som viktiga i livet slutfas. Syftet är
inte att uppnå alla mål utan att uppmärksamma symtom och besvär för att kunna ge rätt
behandling och bemötande. Det är viktigt att dokumentera alla avsteg för att kunna utvärdera
och omvärdera åtgärderna. (LCP, 2011).
De dokument som används inom LCP utvecklades i England på 90-talet (Ellershaw, 2007).
Dokumenten genomgår en årlig översyn inkluderande utveckling utifrån forskning och
respons från användare. LCP tillhandahåller riktlinjer angående de olika aspekterna av vård
såsom symtomlindring, avbrytande av onödiga interventioner och kommunikation med
patient, närstående och de andra i teamet (ibid.).
4
En studie från Holland (Veerbeck et al., 2008) undersökte vården av palliativa patienter på
sjukhus, vårdboende och i hemsjukvården före och efter införandet av LCP. Man jämförde
dokumentationen, symtombördan och kommunikationen med närstående. Resultaten visade
på att högkvalitativ dokumentation inte enbart bidrar till mer strukturerad vård och ett
multiprofessionellt omhändertagande utan ger också bidrag till utbildning och
vidareutveckling (ibid.).
Syfte
Syftet med studien är att belysa betydelsen av LCP som ett instrument för vården av sent
palliativa patienter på en akutvårds avdelning
Metod
Fördjupningsarbetet har utförts som en systematisk litteraturstudie, där syftet har varit att få
en fördjupad bild av det ämne som valts. Artiklarna granskades enligt Willman, Stoltz och
Bahtsevani (2011) se bilaga 2. En viss förförståelse av ämnet fanns till grund för arbetet,
eftersom båda författarna arbetar med den angivna patientgruppen. Enligt Forsberg och
Wengström (2008) är det en fördel om tidigare kunskap finns till grund för forskningsarbetet.
Sökprofil
En systematisk databassökning genomfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och AMED med
sökorden LCP, Liverpool pathway, palliative care, hospital, hospital care, cancer och
neoplasms. I det slutliga urvalet av artiklar finns andra diagnosgrupper än cancer med då det
framstod som relevant att ta med studier bedrivna på generellt palliativa patienter för att få ett
bredare underlag för arbetet. Limits som användes var: English, human, published in the last 5
years. Samtliga titlar lästes igenom och en första bortsortering skedde. Vid genomläsning av
5
titlar och abstracts exkluderades artiklar om studier utförda på vårdhem och hospice samt
studier utförda på patientgrupper med specifika diagnoser andra än cancer. Även studier
utförda i Asien exkluderades då kontexten kan tänkas skilja sig för mycket från västvärldens.
Den femte artikeln är resultatet av en manuell sökning. Denna studie refererades i flera av de
valda artiklarna och ansågs därför relevant.
Sökschema
Databas
Datum
Sökord
Antal
Lästa
Lästa
Valda
träffar
abstract
artiklar
artiklar
Cinahl
111121
LCP AND
Palliative care
AND hospital
2
1
1(1*)
0
Pubmed
111121
LCP AND
Palliative care
AND hospital
7
3
3(3*)
0
AMED
111121
LCP AND
palliative care
AND hospital
7
4
3(3*)
2
Cinahl
111128
LCP AND
palliative care
AND hospital care
10
3
2(2*)
1(#)
Pubmed
111128
7
3
3(3*)
0
2
2
2(2*)
0
AMED
111128
LCP AND
palliative care
AND hospital care
LCP AND
palliative care
AND hospital care
6
Databas
Datum
Sökord
Antal
träffar
Lästa
abstract
Lästa
Valda
Cinahl
111130
Liverpool care
pathway
AND palliative
care AND
hospital care
33
3
artiklar
2(2*)
artiklar
0
Pubmed
111130
Liverpool care
pathway
AND palliative
care AND
hospital care
12
5
5(4*)
0
AMED
111130
Liverpool care
pathway
AND palliative
care AND
hospital care
21
9
5(5*)
1
Cinahl
111130
LCP AND
palliative care
AND hospital care
AND
cancer AND
neoplasms
10
3
2(2*)
0
Pubmed
111130
LCP AND
palliative care
AND hospital care
AND
cancer AND
neoplasms
2
2
2(2*)
0
AMED
111130
LCP AND
palliative care
AND hospital care
AND
cancer AND
neoplasms
11
6
5(5*)
0
Cinahl
111212
LCP palliative care
nurse perception
hospital
24
12
10(5*)
1
Pubmed
111212
0
0
0
0
11
6
6(6*)
0
AMED
111212
LCP palliative care
nurse perception
hospital
LCP palliative care
nurse perception
hospital
(*) Siffran inom parentes anger hur många av artiklarna som påträffats i tidigare sökningar
(#) Anger att artikeln använts i bakgrunden
7
Analys
De valda artiklarna lästes av författarna var och en för sig. Först överskådligt för att skaffa en
uppfattning för studien som helhet. Därefter lästes artiklarna utifrån frågeställningen vad LCP
uppfattades tillföra vården och inom vilka områden man kunde se en förbättring. Därefter
fördes en gemensam diskussion om vilka huvudfynd som gjorts och fyra teman
utkristalliserades. Dessa teman utgjorde sedan rubriker i resultatredovisningen. Artiklarna
kvalitetsbedömdes utifrån granskningsmall H enligt Willman et al. (2011). Valda artiklar
redovisas i bilaga 1.
Resultat
Kommunikation
Di Leo, Beccaro, Finneli, Borreani och Costantini (2011) visade att implementering av LCP
innebar en utveckling i förmågan att kommunicera mellan sjuksköterskan och läkaren, vilket
medförde en betydande förbättring av de svåra samtalen med patient och närstående. Läkarna
upplevde en stor vinst i att sjuksköterskan tog ett större ansvar med att kommunicera med
berörda (ibid.).
I studien av Jack, Gambles, Murphy och Ellershaw (2003) uppgav sjuksköterskan att hon
trots den hektiska arbetsmiljön på avdelningen hann med patienten och närstående på ett
bättre sätt eftersom vården var strukturerad. Kommunikationen och dokumentationen blev
bättre och risken för missförstånd och feltolkningar minimerades (ibid).
Symtomkontroll
Walker och Read (2010) visade på avsevärt förbättrad symtomkontroll för den döende
patienten på en intensivvårdsavdelning. Ordination fanns för läkemedel vid behov vilket
8
innebar att sjuksköterskan sällan behövde konsultera läkaren för att kunna ge adekvat
symtomlindring (ibid.).
Di Leo et al. (2011) beskrev i en studie från Italien att läkarna kände sig mer trygga med den
smärtlindring som gavs och att behandling som inte gav någon förbättring lättare kunde
avslutas när patienterna vårdades utifrån LCP. Sjuksköterskorna beskrev även fördelarna med
att det fanns ordinerade läkemedel att ge vid behov när inte ansvarig läkare var på plats. Man
kunde konstatera att före implementeringen av LCP underskattade ofta läkarna
sjuksköterskans uppfattning av patientens symtom och otillräcklig förebyggande medicinering
fanns till förfogande. Införandet av LCP gav läkarna en bättre kunskap och förståelse för
behovet av vid behovs medicinering för symtom som kunde förväntas uppstå (ibid.).
Patienter som dog på sjukhuset visade sig i studien av Heide et al. (2010) få läkemedel i högre
utsträckning som inte alltid var befogade. Efter införandet av LCP satte man oftare ut
läkemedel som inte var befogade utifrån patientens tillstånd. Doserna av analgetika och
sederande läkemedel kunde minskas avsevärt, vilket visade sig bero på att vården blev mer
strukturerad och patienternas symtom dokumenterades och följdes upp bättre (ibid.).
Stärkt självförtroende i vården
Användandet av LCP gav sjuksköterskorna ett ökat självförtroende i vården av döende
patienter rapporterade Jack et al. 2003). Sjuksköterskorna beskrev en trygghet i förvissningen
om att de gav god vård samt en djupare förståelse av vad som är god vård i livets slut (ibid.).
Liknande resultat uppvisades i studien av O´Hara (2011). LCP blev en försäkran om att
patienten fick en lämplig och genomtänkt vård baserad på sina och sina närståendes behov.
LCP tjänade även som ett redskap för inskolning av sjuksköterskor och ett stöd för nya läkare
(ibid.).
Enligt Di Leo et al. (2011) uttryckte både läkare och sjuksköterskor höga förväntningar på
LCP. Läkarna beskrev förbättrad kunskap då det handlade om smärtbehandling. Denna
förbättrade kunskap gav ökat självförtroende och förändrad attityd. Framför allt
sjuksköterskorna beskrev dock kvarstående problem i vården av döende patienter och
uttryckte paradoxalt nog större osäkerhet avseende sin förmåga att stötta och informera
patienterna och deras närstående (ibid.).
9
Brytpunktssamtal/beslut i livets slut
I den holländska studien av Heide et al. (2010) beskrevs att målen för vården bör
omformuleras och anpassas när döden närmar sig. Ungefär en fjärdedel av patienterna antogs
ha önskat ytterligare diskussioner med sin läkare avseende önskan att avstå livsförlängande
behandling, försäkran om tillräcklig symtomlindring och möjligheten till eutanasi alternativt
sedering. Närstående till patienter på sjukhus upplevde i högre utsträckning att patientens
önskan inte till fullo hade tillgodosetts. Efter införandet av LCP lades tydligare fokus på
nödvändigheten av brytpunktssamtal där frågor om återupplivning och hur patienten önskade
ha det den sista tiden togs upp(ibid.).
Di Leo et al. (2011) visade på höga förväntningar på LCP hos både läkare och sjuksköterskor
avseende förbättrade kunskaper och kompetens rörande avslutandet av behandlingar och
andra vårdåtgärder som inte ansågs relevanta i livets slut. Förväntningarna handlade även om
ökad beredskap att föra samtal om dessa ämnen med patienter och närstående. Läkarna
upplevde dessa samtal fortsatt svåra efter införandet av LCP även om de kände viss ökad
beredskap. De uppgav en rädsla för att öka patientens lidande och därmed risk för självmord.
Läkarna gav uttryck för sin medvetenhet om och uppskattning av sjuksköterskornas förmåga
att kommunicera med och stödja den döende patienten. Sjuksköterskorna själva däremot hade
samma upplevelse av svårigheter att beröra frågor om livets slut med patienter och närstående
(ibid.).
Jack et al. (2003) visade på hur införandet av LCP gav kunskap och mod att ifrågasätta och
avsluta vård som utfördes rutinmässigt såsom vändschema, olika observationer som puls och
blodtryck samt användningen av intravenös vätska. Många sjuksköterskor hade upplevt att
man störde den döende patienten med flera av dessa rutinåtgärder. Man hade också upplevt att
dessa rutinåtgärder kunde inge de närstående falska förhoppningar om tillfrisknande. Efter
införandet av LCP uppgav sjuksköterskorna en större öppenhet i mötet med patienter och
närstående och upplevde de möjligt bekräfta att döendet hade inletts (ibid.).
Enligt Walker et al. 2010 befrämjades nu ett mer humanistiskt synsätt i vården där fokus
förflyttades från monitorerna till människan. LCP gav redskap för att kunna tala om den
10
förestående döden. Några deltagare uttryckte dock farhågor att LCP blev en förskönande
omskrivning för döden (ibid.).
Diskussion
Metoddiskussion
Litteraturstudie antogs vara en relevant metod då den gav möjlighet att söka och
sammanställa kunskap ifrån olika studier. Litteraturstudie möjliggör en större bredd på
underlaget än vad som är möjligt vid en empirisk studie. Vi tror dock att det föreligger en risk
i tolkningsprocessen då det inte finns möjlighet till diskussion och klarläggande vilket kan
resultera i feltolkningar. Önskvärt hade varit med ett mer specifikt urval men kompromisser
gjordes där två av studierna inte utförts i den vårdmiljö vi eftersträvade. Studierna ansågs
ändå vara relevanta då vårdmiljöerna låg nära den önskade. Svårigheten att hitta specifika
studier hade kanske minskat om inte sökningen begränsats till artiklar publicerade de sista
fem åren. Artiklarna höll genomgående medelkvalitet med undantag av en som hade låg
kvalitet. Artiklarna är bedömda enligt en granskningsmall (Bilaga 2) och denna bedömning
resulterade i låga poäng då den teoretiska ramen och parametrar som data- och analysmättnad
inte framgick. Vår bedömning var ändå att innehållet väl överrensstämde med vårt syfte.
Resultatdiskussion
Fyra av de fem redovisade artiklarna ger fram för allt en bild av sjuksköterskors men även
läkares uppfattning och upplevelse av LCP. Duffy, Payne och Timmins (2011) efterfrågar
patientens och närståendes upplevelser och därmed tydligare evidens för att LCP ger skillnad
i vården av palliativa patienter. Samtidigt konstateras att det är en etiskt tveksam uppgift att
forska på döende patienter . De drar vidare slutsatsen att standardiserade vårdplaner som LCP
inte kan ersätta intuition, empati och förvärvad erfarenhet men att LCP har potential att ge
icke-specialiserade sjuksköterskor och läkare verktyg att ge kvalitativ palliativ vård (ibid.).
11
Studien av Veerbeck et al. (2008) beskriver en intressant jämförelse före och efter införandet
av LCP avseende stöd till närstående. Undersökningen visar tydligt att närstående upplever att
de får bättre information och förståelse kring den sjukes stundade död med LCP. Övergången
till palliativ vård blir tydligare eftersom den aktiva vården och behandlingen reducerades och
patienten kommer mer i centrum (ibid.).
Walker et al. (2010) samt Di Leo et al. (2011) ger uttryck för att LCP i första hand uppfattas
som ett sjuksköterskeinstrument. Att sjuksköterskorna är närmare patienten och de närstående
i vården är naturligt eftersom de tillbringar mer tid tillsammans. Det får dock inte tas som
intäkt för att det därmed är sjuksköterskorna som ska ”ta de svåra samtalen” med patient och
närstående. Sjuksköterskorna i den italienska studien ger dock uttryck för att de upplever att
läkarna gärna överlåter dessa samtal åt dem. De upplever detta frustrerande eftersom de själva
tycker att uppgiften är svår. Dessa iakttagelser kan till viss del förklara diskrepansen i våra
redovisade resultat som både visar på upplevelsen av förbättrad kommunikation och fortsatta
svårigheter att föra ”de svåra samtalen” med patient och närstående. Att artiklarna i huvudsak
endast kan svara för sjuksköterskors och läkares upplevelser anser vi inte motsäga antagandet
att LCP ger en bättre vård för patienten. Vår egen erfarenhet visar på att när upplevelsen av
tillfredsställelse i arbetet finns tyder gensvaret från patient och närstående på att de upplever
en god vård (ibid.).
Resultaten visar att förekomsten av ordinerade vid behovs läkemedel för vanligen
förekommande symtom gav en stor förbättring av symtomkontrollen. Det stämmer i hög grad
överrens med författarnas egen erfarenhet där vi både arbetat där vid behovs ordinationer
funnits och upplevt svårigheter när ordinationer saknas. Att symtomkontroll är en kärnfråga
lyfts fram i en artikel av Duffy et al. (2011) och tillmäts vara ett av kriterierna för en ”god
död”. I samma artikel diskuteras att LCP skulle kunna vara ett verktyg för eutanasi genom att
tung sedering sätts in. Tvärtemot denna kritik talar resultaten från Holland (van der Heide et
al., 2010) där man kunde konstatera lägre doser av sederande läkemedel efter införandet av
LCP tack vare vårdplanens krav på regelbundna bedömningar av patienten. Att god palliativ
vård även skulle kunna bidra till en sänkning av kostnader för läkemedel visar samma studie
på där läkemedel som inte längre gagnade patientens välbefinnande sattes ut. Att patientens
välbefinnande var incitamentet kan dock inte nog betonas (ibid.). Den ekonomiska aspekten
är inte på något sätt en huvudfråga i palliativ vård eller borde i alla fall inte vara anser
12
författarna. Vi kan samtidigt inte blunda för att ekonomi ibland är en förhindrande faktor i
strävan att ge god vård och ser därför att ovanstående resultat ändå kan vara intressant.
Ellershaw et al. (2007) redovisar i sin studie vilken skillnad LCP gör i den palliativa vården.
Bland annat tydliggörs de etiska frågorna kring den döende patienten och studien påvisar att
vården generellt blir bättre när patienten vårdas utifrån LCP, vilket är viktigt att presentera för
ledning och politiker (ibid.). Författarna till detta fördjupningsarbete ser här ett tillfälle att
poängtera vikten av att specialistutbilda sjuksköterskor inom onkologisk och palliativ vård,
sjuksköterskor som i sin tur har till uppgift att ansvara för utveckling av vården bland annat
genom att införa instrument som LCP.
Di Leo et al. 2010; van der Heide et al. 2010 och Walker et al.2010 ger exempel på
användning av LCP i andra vårdmiljöer än engelsk hospicemiljö där instrumentet utvecklades.
Instrumentet har i olika grad anpassats till rådande kontext. Författarna till detta arbete tror att
skillnader i kontexten på olika sätt kommer till uttryck i resultatet. Spännande är dock att
instrumentets innebörd och kärna ändå tycks bevarat. I en artikel av Swart, van Veluw, van
Zuylen, Gambles och Ellershaw (2006) visas på att användningen av LCP utanför England är
möjlig utan att förvanska det ursprungliga instrumentet. Artikeln beskriver dock en noggrann
översättningsprocess både språkligt och kulturellt. Man pekar på nödvändigheten av bearbeta
och översätta svåra begrepp, till exempel andlighet, för att göra instrumentet accepterat i den
nya miljön. Även olikheter i vårdorganisationerna bör beaktas för att göra användningen
meningsfull. Om man gör detta arbete grundligt menar författarna till artikeln att LCP rymmer
en stor potential för fortsatt vidareutveckling av den palliativa vården (ibid.).
Konklusion
LCP utvecklades för att föra ut ”golden standard” från hospice till andra vårdmiljöer där
palliativa patienter vårdas. Det är en komplex uppgift att vårda döende patienter och det
kräver en helhetssyn där man tar hänsyn till fysiska, psykiska sociala och andliga
dimensioner. LCP rymmer dessa aspekter och gör anspråk på att kunna bidra till en god
palliativ vård. Utgångspunkten är att konstatera att döendet inletts och att därefter göra
regelbundna bedömningar med fokus på patientens välbefinnande, beredskap att lindra
13
symtom, sätta ut läkemedel och åtgärder som inte längre är lämpliga och att ge psykologiskt
och andligt stöd till patient och närstående. LCP är ett instrument som kräver introduktion och
fortlöpande utvärdering och utveckling. Det finns alltid en risk att ett standardiserat verktyg
blir en livlös mall. Vår slutsats är dock att LCP kan vara ett viktigt hjälpmedel för
sjuksköterskor och läkare på en akutvårdsavdelning för att kvalitetssäkra vården för den
palliativa patienten.
14
Referenser
Ahlner-Elmqvist, M. (2001). Omvårdnad av patient vid livets sista tid. I S. Kassa (red.)
Palliativ behandling och vård. Studentlitteratur: Lund
*Di Leo, S., Beccaro, M., Finelli, S., Borreani, C., & Costantini, M., (2011). Expectations
about and impact of the Liverpool Care Pathway for the dying patient in an Italian hospital.
Palliative Medicine, 25(4):293-303. Epub 2011 Jan 14.
Duffy, A., Payne, S., & Timmins, F. (2011). The Liverpool Care Pathway: does it improve
quality of dying? British journal of nursing, 20(15):942-946
Ellershaw, J. (2007). Care of the dying. What a difference LCP makes! Palliative Medicine,
21:365-368.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur
*Jack, B.A., Gambies, M., Murphy, D., & Ellershaw, J.E. (2003). Nurses' perceptions of the
Liverpool Care Pathway for the dying patient in the acute hospital setting. International
journal of palliative nursing, 9(9):375-381.
LCP, 2011 Hämtad 27 december från: http://www.lcp.nu/pages/1.asp?menuID=7
Nationella rådet för palliativ vård [NRPV], 2010 Hämtad 6 oktober, 2011 från:
http://www.nationellaradetforpalliativvard.se/blanketter/publikationer/Palliativguiden%20201
0/Palliativguiden%202010%20sid%201-18.pdf
*O´Hara, T. (2011). Nurses' views on using the Liverpool care pathway in an acute hospital
setting. International journal of palliative nursing,17(5):239-244.
Regionala cancercentrum, 2011. Nationellt vårdprogram för palliativ vård, Hämtat 6 oktober,
2011 från: http://www.ocsyd.se/Aktuellt/NatVpPalliationUtkast110823.pdf
Strang, P. (2008). Symtomkontrollens betydelse i den palliativa vården I B- Beck-Friis & P.
Strang Palliativ medicin. Stockholm: Liber AB.
Swart, S., van Veluw, H., van Zyulen, L., Gambles, M. & Ellershaw, J. (2006). Dutch
experiences with the Liverpool Care Patyway. European journal of palliative care, 13(4)156159.
*van der Heide, A., Veerbeek, L., Swart, S., van der Rijt, C., J.van der Maas, P., & Van
Zuvlen, L. (2010). End of life decision making for cancer patients in different settings and the
impact the LCP. Journal of Pain and Sympton management, 39(1):33-43. Epub 2009 Nov 4.
15
Veerbeck, L., van der Heide, A., de vogel-Voogt, E., de Bakker, R., van der Rijt, C.C., Swart,
S.J., van der Maas, P.J., & van Zuylen, L.(2008). Using the LCP: Bereaved
Relatives’Assessments of Communication and Bereavement. American Journal of Hospice &
Palliative Medicine, 25(3)207-214.
*Walker, R., & Read, S. (2010). The Liverpool Care Pathway in intensive care: an
exploratory study of doctor and nurse perceptions. International journal of palliative nursing,
16(6):267-273.
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad En bro mellan
forskning & klinisk verksamhet. Studentlitteratur: Lund
World Health Organization [WHO]. (2002). National cancer control programmes: policies
and managerial guidelines. Hämtat 4 december, 2011, från:
http://www.who.int/cancer/media/en/408.pdf
*= Artiklar som ingår i fördjupnings arbetets resultat.
16
Bilaga 1 (1) Artikelöversikt
Pub. År
Land
Författare
Titel
Syfte
2011
Italien
Di Leo,S.
Beccaro,M.
Finelli,S.
Borreani,C.
Costantini,M.
Expectations
about and impact
of the Liverpool
Care Pathway for
the dying patient
in an Italian
hospital.
Syftet med studien
var att undersöka
vårdpersonalens
förväntningar på
och påverkan av
Liverpoool Care
Pathway för den
döende patienten på
sjukhus.
O´Hara, T.
Nurses' views on
using the Liverpool
Care Pathway in an
acute hospital
setting
Syftet med studien
var att undersöka
sjuksköterskors
erfarenheter av LCP
i vården av döende
patienter på en
akutvårdsavdelning.
2011
England
Metod
Urval
Kvalitativ studie
4 fokusgrupper
bestående av 6
läkare och 9
sjuksköterskor
Kvalitativ studie
2 fokusgrupper med
6 sjuksköterskor i
varje.
Slutsats
Vetenskaplig
kvalitet
Fem huvudteman
urskiljdes: hantera
smärta, avbryta
olämpliga
behandlingar,
kommunikationen
med patienten,
kommunikationen
med närstående och
kommunikationen
mellan
professionerna
Resultatet visade att
läkare och
sjuksköterskor hade
stora förväntningar
på LCP som dock
inte till fullo
infriades.
Reslutatet visade på
ökat självförtroende
i vården vilket i sin
tur gav en
förbättrad vård.
LCP underlättade
även
kommunikationen i
teamet och med
patient och
närstående
Medel
Medel
Pub.
År Land
Författare
Titel
Syfte
Metod
Urval
Slutsats
2010
Storbritannien
Walker,R.
Read,S.
The Liverpool
Care Pathway in
intensive care: an
exploratory study
of doctor and
nurse
perceptions.
Syftet med studien var att
utforska läkare och
sjuksköterskors erfarenhet av att
använd LCP på en
intensivvårdsavdelning och dess
inverkan på arbetet.
Kvalitativ studie
med beskrivande
fenomenologi
Resultatet pekade på
Medel
en ökad tydlighet i
vården och ett ändrat
fokus från
monitorering av
patienten till ett
patient och närstående
fokus. LCP gav stöd
för att föra upp
samtalet kring livets
slut på agendan samt
förbättrade
symtombehandlingen
genom tydliga
ordinationer.
Resultatet av studien
visade att LCP gav en
bättre kommunikation
mellan berörda parter.
Nurses'
perceptions of
the Liverpool
Care Pathway for
the dying patient
in the acute
hospital setting.
Syftet med studien var att
undersöka sjuksköterskors
uppfattning om LCP:s påverkan
på arbetet med döende patienter
på sjukhus.
Kvalitativ studie
2 fokusgrupper
med vardera 7
deltagare samt en
intervju med 1
deltagare
2003
Storbritannien
Jack, BA.
Gambies, M.
Murphy, D.
Ellershaw, JE.
5 sjuksköterskor
och 1 läkare
intervjuades
Resultatet visade på
ökat självförtroende i
vården. Förbättrad
symtomkontroll,
öppnare och ärligare
kommunikation med
patienter och
närstående var andra
tydliga resultat.
Vetenskaplig
kvalitet
Medel
Pub.
År Land
Författare
Titel
Syfte
Metod
Urval
Slutsats
2010
Holland
van der Heide,
A.
Veerbeek, L.
Swart, S.
van der Rijt,
C.
J.van der
Maas, P.
Van Zuvlen,
L.
End of life
decision
making for
cancer patients
in different
settings and
the impact the
LCP
Syftet med studien var att
jämföra vården för patienter
som befann sig i livets sista
tid på sjukhus, sjukhem eller i
patientens egna hem och som
vårdades med LCP.
Kvalitativ studie
Fokus för studien var Låg
beslut om vården i
livets slut, fram för
allt gällande
återupplivning och
användandet av
sederande
läkemedel.
Resultatet av studien
visade att anhöriga
till patienter som dog
på sjukhus var minst
nöjda med
delaktigheten i
beslutsfattande
situationer. Det
visade även på att
patienterna som dog
på sjukhuset blev
mer intensivt
behandlade i livets
sista fas än de som
dog på sjukhem eller
i dess egna hem.
Läkare och
anhöriga till 311
avlidna
cancerpatienter
svarade på enkät.
Vetenskaplig
kvalitet
Bilaga 2(2) Granskningsmall
Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod, Bilaga H enligt
Willman, Stoltz & Bahtsevani (2006).
Beskrivning av studien
Tydlig begränsning/problemformulering? Ja…
Patientkarakteristika
Nej… Vet ej…
Antal…… Ålder……. Man/kvinna……
Är kontexten presenterad? Ja…
Etiskt resonemang?
Nej… Vet ej…
Ja… Nej… Vet ej…
Urval
- Relevant?
Ja…
Nej… Vet ej…
- Strategiskt? Ja…
Nej… Vet ej…
Metod för
urvalsförfarande tydligt beskrivet? Ja…
Nej… Vet ej…
Datainsamling tydligt beskriven? Ja…
Nej… Vet ej…
Analys tydligt beskriven?
Nej… Vet ej…
Ja…
Giltighet
Är resultatet logiskt, begripligt? Ja…
Nej… Vet ej…
Råder datamättnad?
Ja…
Nej… Vet ej…
Råder analysmättnad?
Ja…
Nej… Vet ej…
Kommunicerbarhet
- Redovisas resultatet klart och tydligt? Ja…
Nej… Vet ej…
- Redovisas resultatet i förhållande till en teoretisk referens ram? Ja…
Nej… Vet ej…
Genereras teori? Ja… Nej… Vet ej…
Huvudfynd
Vilket/-n fenomen/upplevelse/mening beskrivs? Är beskrivning/analys adekvat?
…………………………………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………….
Sammanfattande bedömning av kvalitet
Bra…
Medel… Dålig…
För att klassificera denna typ av studie gavs varje positivt svar poäng och räknades sedan ut i
procent mot den totala poängsumman. Detta bidrog till tre kvalitetsgrader (Tabell 2).
Tabell 2. Kvalitetsgradering.
Grad I
80-100 %
Grad II
70-79 %
Grad III
60-69 %