Transcript Untitled - Mikael Elias

Innehållsförteckning
Skolans namn och ort .................................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehållsförteckning ................................................................................................................................. 2 Vision och värdegrund: ............................................................................................................................ 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar ............................................................................................. 3 Åtgärder enligt föregående års rapport ............................................................................................. 6 Utvecklingsområde 1, ange ........................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. Utvecklingsområde 2, ange .................................................................................................................................... 7 Utvecklingsområde 3, ange ........................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. Funktionell kvalitet: .................................................................................................................................. 8 Upplevd kvalitet: ..................................................................................................................................... 12 Ändamålsenlig kvalitet: ........................................................................................................................ 17 Nya utvecklingsområden: ..................................................................................................................... 18 Sammanfattning ...................................................................................................................................... 21 Vision och värdegrund:
Genom att vara en nyfiken, personlig och lärande organisation vill vi på Mikael Elias
Gymnasium bidra till lust att lära, mod att förändra och möjlighet att lyckas. Vi
drivs av engagemang, nyfikenhet och en stark framåtanda.
Mikael Elias Gymnasium utgår från tre kärnvärden:
Engagemang som gör skillnad. Vår vardag präglas av personligt bemötande och
relationsinriktad pedagogik.
Utbildning som inspirerar. Vår undervisning präglas av ett medskapande arbetssätt och
av pedagogisk variation med verklighetsanknytning.
Utveckling som förnyar. Våra skolor deltar i nätverk och samverkar med yttre parter
såväl nationellt som internationellt.
Grundfakta om skolan/förutsättningar
Mikael Elias gymnasium Stockholm
Ansvarig chef: Helen Forsberg, rektor
Organisation: Skolledningen utgörs av rektor, biträdande rektor samt en
utvecklingsledare (25 %). Lärarna är organiserad i två programlag – SA/EK och NA/TE.
Personal
Pedagogisk personaltäthet är 5 lärare per hundra elever. Skolan har en lärare på 30 %
som inte är fullt behörig, hon undervisar i kursen Sceniskt musikprojekt och genomgår
behörighetsgivande utbildning. Övriga lärare är behöriga. Övrig personal består av;
rektor 100 %, biträdande rektor 100 %, skolsköterska 60 %, SYV 60 %, kurator30%,
administratör 80 % samt bespisningspersonal. Vaktmästartjänst, skolläkare,
skolpsykolog hyr skolan in enligt ett fast avtal.
Bakgrundsstatistik elever
Antal elever per program och årskurs Program Åk Åk
1 2 Åk3 Åk4 Ekonomiprogrammet 32 30 28 1 Naturvetenskapsprogrammet 28 33 53 2 Samhällsvetenskapsprogrammet 35 28 31 1 Teknikprogrammet 29 27 28 Total:
122 119 141
4
Elevantalet har på de senaste åren sviktat något men visar nu en tendens till att vända
mot ett stigande elevunderlag. Det är främst på det Naturvetenskapliga programmet som
elevantalet sjunkit och skolan har gått från två klasser till en klass på programmet. De
senaste antagningssiffrorna visar en klar stigande trend och vi ser med tillförsikt fram
mot ökade elevantal främst på det Naturvetenskapliga programmet.
Budget med materiella resurser och lokaler
Skolan rymmer 16 klassrum i kulturminnesmärkta lokaler på Kungsholmen. Lokalerna är
ändamålsenliga med separata laborationssalar för kemi, biologi och fysik. Vidare finns
musiksal, aula för gemensamma samlingar, matsal samt ett centralt placerat
skolbibliotek med studieplatser för eleverna. Eleverna har också tillgång till tre mindre
grupprum.
All personal har egen kontorsyta och skolan har ett stort personalrum.
Under året har ventilationen setts över i grupprummen samt ett klassrum, projektorer
har bytts ut och alla klassrum har väl fungerande modern utrustning för storbildsvisning.
Lokalerna har setts över med ommålning, vi har bytt ut samtliga bord där eleverna sitter
och studerar på raster och ev håltimmar. I samråd med elevrådet har soffor köpts in och
placerats i den gemensamma aulan. Skolan har också fått ett lyft då biblioteket flyttats
till en mer central plats och nya möbler har köpts in.
Skolan arbetar med 1-till-1 koncept vilket innebär att samtliga elever erbjuds att låna en
bärbar dator under sin studietid på skolan. Skolan har trådlöst nätverk i samtliga lokaler.
Presentation och förankring av mål
Med bakgrund i föregående års utvärderingar arbetade personalen fram två mål att
fokusera på under innevarande läsår, nämligen; öka påverkans och
utvecklingsmöjligheter för personal och elever. Samt utveckla det formativa arbetssättet
med fokus på en tydligare uttalad och gemensam elev – och kunskapssyn.
Arbetet i verksamheten
Arbetet på Mikael Elias gymnasium i Stockholm präglas av ett stort engagemang hos
personalen. Det finns en vilja och en stark drivkraft att stötta och utmana eleverna till
bästa möjliga resultat. Under året har det också utvecklats en vilja och ett engagemang
hos personalen att även stötta och utmana varandra kollegialt. Något vi tror är en god
grund för utveckling både pedagogiskt och personligt.
Personalen har under året utvecklat de ämnesövergripande projekt som finns på skolan
och också skapat nya vägar för externa samarbeten. Vidare så har studiedagar till 100 %
fokuserat pedagogiska frågor och IT i undervisningen har behandlats på olika sätt.
Generellt vill skolan använda datorerna för att öka intresse och interaktion hos och med
eleverna. Datorerna används i undervisningen som ett medel för lärande.
Viktiga händelser under året
Läsåret startade med ett introduktionsprogram för eleverna i årskurs 1. Detta hade som
främsta syfte att eleverna skulle känna sig välkomna och trygga både med sitt val av
program och med sitt val av skola. Programmet består av flera team building övningar,
information och studieteknik. För att kunna ge varje enskild elev bästa stöd så
genomfördes också diagnosiska tester i svenska och matematik.
Skolan har under året haft två förstelärare. De har tillsammans med skolans
utvecklingsledare utvecklat den formativa undervisningen på skolan. De har haft ett
särskilt uppdrag att sammanställa och för sina kollegor redovisa aktuell forskning i
ämnet. Förstelärarna har också planerat och lett skolans studiedagar med inriktning på
kollegialt lärande.
Övriga elevaktiviteter som skapar trivsel och god stämning bland elever och personal är
bland annat det årligen återkommande idrottsevenemanget Teoretiska spelen på
Stockholm Stadion där samtliga elever i årskurs 2 från samtliga Mikael Elias skolor tävlar
mot varandra i olika idrottgrenar. I december firades också Nobeldagen med traditionella
kunskapstävlingar och högtidlig mingelmiddag med prisutdelning, även det ett
evenemang för samtliga Mikael Elias skolor, denna gång dock digitalt.
Skolan deltar för fjärde året i ett Comeniusprojekt på temat främlingsfientlighet.
Innevarande läsår har skolan därför haft en veckas besök av deltagarna från de övriga
länderna som deltar i projektet; Turkiet, Frankrike, Italien. Besöket var mycket väl
planerat av lärarna och elevgruppen och bestod förutom samtal och diskussioner på
temat främlingsfientlighet av div studiebesök samt deltagande i undervisningen. elever
och lärare från Mikael Elias Stockholm har också under året besökt både Italien och
Frankrike i samma utbyte. Vid utbytena bor eleverna hos varandra vilket är ett mycket
uppskattat inslag i projektet.
Under vårterminen har skolan deltagit som pilotskola i ett av huvudmannen initierat
projekt. Projektet ser över och utvecklar skolans stödprocesser i syfte att skapa den
bästa skolan. Arbetsgången har varit mycket tydlig och initierats av två personer från
kvalitetsavdelningen på huvudkontoret. Personalen har varit mycket delaktig både initialt
i analysfasen via intervjuer och tidsrapportering. Samt senare i genomförandefasen då
arbetsgrupper bildats och där arbetsgrupperna efter samråd med rektor haft
beslutanderätt. De delar som personal och ledning lyft fram som utvecklingsområden är:
1.elevvårdsprocesserna, 2.organistaionen, 3.mottagning av elever, 4.formativ- och
sambedömning, 5.kollegialt lärande, 6 mötesrutinerna. Arbetsgrupper har bildats kring
dessa frågor och förändringar har genomförts redan under innevarande år och kommer
fortsätta även kommande läsår. Projektet har varit mycket betydelsefullt för utvecklingen
av skolan och arbetssättet har lett till ett ökat inflytande både för elever och personal.
Läsåret avslutades med studenternas lunch ombord på M/S Gustafsberg och med
utspring vid Kristinebergs strand. En alltigenom lyckad dag.
Åtgärder enligt föregående års rapport
Prioriterade utvecklingsområden från föregående års rapport
Öka påverkans - och utveklingsmöjligheter för personal och elever
Arbetssätten för att öka påverkansmöjligheter för personal och elever har varit följande:
a) Vi har bildat en samverkansgrupp mellan personal, skolledning och elever.
Gruppen har haft i syfte att diskutera aktuella frågor. Gruppen har träffats var
6:e vecka och från varje möte har frågor förts vidare till t.ex. elevråd,
personalgrupp osv.
b) Strukturen för medarbetarsamtalen har setts över. Samtalen har på ett
tydligare sätt på individnivå kopplats till verksamhetens gemensamma mål och
utveklingsområden.
c) Arbetsbeskrivningar för samtliga roller på skolan har reviderats.
d) Förstelärartjänster med fokus på skolans utvecklingsområden har inrättats och
bemannats med två av skolans lärare.
Detta har lett till att vi i den årliga utvärderingen med personalen kan se att resultatet
för frågeområde Påverkansmöjligheter ökat från 57 till 67. Frågor kring
medarbetarsamtal har ökat från 79 till 85.
Vi har genomfört de fyra aktiviteterna som är beskrivna ovan. I samverkansgruppen har
mötena varit mycket givande i stunden men svårare att få att bli mer konkreta och
tydligt förankrade någonstans. Det har varit givande diskussioner men inte alltid tydligt
vad det lett till. Lärarna har också uttalat en besvikelse över att elever varit med, lärarna
har haft behov av att samverka med skolledning i frågor som rör eleverna. I slutet av
terminen blev det svårt att motivera deltagare till gruppen. Det är tydligt att en koppling
mellan skolledning och personal fattas och att organisationen behöver ses över för att
möta detta behov.
Det pilotprojekt som skolan deltagit i under vårterminen har fint kunnat kopplas till både
elever och personals möjlighet till påverkan och utveckling. Bl.a. så har mötesrutiner och
organisation setts över och beslut är fattat att kommande läsår kommer både
organisation och mötesrutiner att ändras. Detta ses som ett resultat av det fokusområde
som var satt.
Elevernas utvärderingar har på frågan om skolan tar hänsyn till elevernas synpunkter
ökat från 56 till 62. På frågan om eleverna anser att skolan ger likvärdiga möjligheter till
inflytande så har resultatet ökat från 65 till 67 och på frågan om eleverna har möjlighet
att påverka det som händer och vad vi gör på skolan så har resultatet ökat från 45-51.
Detta ser vi som ett resultat av de åtgärder som är gjorda samt att vi lagt stort
engagemang på att hjälpa eleverna skapa ett väl fungerande elevråd. Ny
elevrådsordförande har valts och intresse från övriga elever har åtminstone periodvis
varit betydligt högre. Ett omfattande arbete gjordes bland annat av elevrådet inför inköp
av soffor till aulan. Elevrådet har låtit alla elever varit delaktiga i beslutet av inköpet.
Vi kan via resultatet av både elev- och medarbetarundersökningarna se att ovan
beskrivna åtgärder; samverkansgrupp, ny struktur för medarbetarsamtal,
förstelärartjänster, pilotprojekt med möjlighet till stort medskapande för personalen samt
att vi hjälp eleverna att skapa ett fungerande elevråd har lett till att man upplever ökade
påverkansmöjligheter. Elevernas utvärdering visar en ökad nöjdhet på frågor om
påverkansmöjligheter där resultatet gått från 45 till 51 och för personalen har resultatet
gått från 57 till 67. Detta tror vi är en viktig förutsättning både för trivsel och utveckling.
För både personalen och eleverna handlar det om att både känna utmaning och möjlighet
att få vara delaktig för att skolan på så vis ska bli en attraktiv arbetsplats och en skola
som erbjuder möjligheter för eleverna att växa i ansvarstagande, både för sig själva som
för sin omgivning.
Utveckla det formativa arbetssättet med fokus på en tydligare uttalad och
gemensam elev – och kunskapssyn.
a) Skolan har en utvecklingsledare med uppdrag att coacha sina kollegor mot vår
gemensam elev- och kunskapssyn
b) Studiedagar och fortbildning fokuserar vår elev- och kunskapssyn
c) Förstelärare stärker utvecklingsledarens uppdrag
Samtliga åtgärder är vidtagna och vi kan se ett gott resultat i ökade formativa arbetssätt
så som t.ex. fler ämnesövergripande projekt, kollegialt lärande, användande av matriser
av samtliga lärare i samtliga kurser på skolan och teach meet.
Vi ser att vidtagna åtgärder i syfte att utveckla det formativa arbetssättet ger ökade
resultat i utvärderingar på vissa områden så som lust att lära mer (från 50 till 52) samt
få hjälp av läraren (från 61 till 64). Medan resultaten sjunker på områden som att lärarna
gör det tydligt (från 67 till 57) samt att lärarna informera om hur det går i skolarbetet
(från 58 till 55). Motsvarande frågor till lärarna visar att lärarna upplever att de ger
väldigt mycket feedback till eleverna. Här finns alltså ett tydligt glapp mellan vad lärarna
anser att de gör och vad eleverna menar att de får. Vi har haft detta uppe för diskussion
både i personalgruppen och i samverkansgrupp med eleverna och med elevrådet. Där
har framkommit att en del av förklaringen helt enkelt kan ses i att eleverna upplever det
svårt att hitta informationen och feedbacken. Vi kan konstatera att som en del i
lösningen behöver skolan bättre utbilda eleverna i den dataplattform där feedback
lämnas. Vi kan se att i de klasser där läraren går igenom feedbacken tillsammans med
eleverna eller där läraren ger lektionstid till att eleverna kommenterar den feedback de
fått där syns att eleverna anser sig ha fått mer feedback än andra.
Efter diskussioner är vi överens om att målet behöver mer arbete och att vi behöver nå
bättre resultat varför målet i någon form kommer kvarstå till kommande läsår.
Funktionell kvalitet
För att nå en hög måluppfyllelse och därmed en god funktionell kvalité har vi under året
arbetat med tidiga uppföljningar i klasskonferenser. Vi har haft en stående tid för EHTboard där lärarna utan föranmälan kunnat komma in för att lyfta en fråga kring en elev
eller en grupp. Vi har arbetat med våra formativa arbetssätt för att öka elevernas lust
och motivation till lärande. Vidare så har vi fortsatt resurstid i samtliga ämnen, i
matematik utökades resurserna med ytterligare lärarstöd fyra timmar/vecka från och
med vårterminens start. Vi tror att samtliga dessa åtgärder påverkar måluppfyllelsen
positivt.
Vid uppföljning har vi sett att systematiskt arbete enligt ovanstående ger positiv effekt
på måluppfyllelsen men att vi inte haft kontinuitet i rutinera under avgångselevernas
samlade gymnasietid vilket inneburit att vi inte alltid lyckats fånga upp eleverna på ett
önskvärt sätt. Vidare har vi kunnat konstatera att tydligare rutiner och förväntningar
behövs för mentorsuppdraget.
Grundläggande behörighet till högskola/universitet. Meritvärde i snitt per program jämfört med rikssnitt per program förra året. 79% Högskolebehöriga riket 13 anges i andel % Högskolebehöriga på skolan 12/13 anges i andel % Riket meritvärde 12/13 Högskolebehöriga på skolan 13/14 anges i andel % Skolans meritvärde 12/13 Summa per program % Skolans meritvärde 13/14 EK 14,26 SA 15,52 15,9 14,7 94% 95% NA 15,83 16,7 16 81% 96% TE 14,83 15,4 14,1 69% 94% Skolan totalt 15,39 16,1 81% 95% 92% 95% 90% Meritvärdet sjunker något på samtliga program från föregående års meritvärden.
Resultaten ligger dock över rikets meritvärden på samtliga program utom det
Naturvetenskapliga programmet (NA) där skolans meritvärde ligger något under riket.
Antalet elever som når högskolebehörighet sjönk från 95 % läsåret 12/13 till 81% läsåret
13/14. Detta beror på skärpta krav för gymnasieexamen i GY11.
Andel gymnasieelever som fullföljt utbildningen inom fyra år per program Program Antal elever totalt 9 Examensbevis Studiebevis Ekonomiprogrammet 28 22 6 Naturvetenskapsprogrammet 53 43 10 Samhällsvetenskapsprogrammet 32 30 2 Teknikprogrammet 29 20 Fullföljd utbildning inom 4 år som erhållit examensbevis Skolan Antal elever i åk 3+4 LÅ13/14 Antal elever m examensbevis Antal Meritvärde 80% 0,793 145 115 15,39 Andelen elever som fullföljer sin utbildning motsvarar 80%. Antalet avgångselever läsåret 13/14 var 145 st varav 115 elever avslutade studierna med ett examensbevis. Det betyder att 30 elever fick ett så kallat studiebevis. Resultaten från de nationella proven och kursbetygen för skolans alla elever (alla betyg som är satta under skolåret). Ämne Antal betyg F E D C B A Sv1 125 2 2% 10 8% 23 18% 45 36% 36 29% 7 6% Sv1 NP 95 0 0% 2% 24 25% 37 39% 28 29% 4 4% Sv2 122 14 11% 23 19% 39 32% 12 10% 26 21% 8 7% Sv3 135 14 10% 21 16% 28 21% 18 13% 30 22% 22 16% Ma1b 79 13 16% 20 25% 23 29% 16 20% 3 4% 2 3% Ma1b NP 64 7 11% 18 28% 25 39% 10 16% 1 2% 3 5% Ma1c 53 2 4% 10 19% 9 17% 15 28% 11 21% 6 11% Ma1c NP 23 2 9% 1 4% Ma2c 59 9 15% 12 20% 15 25% 12 20% 7 12% 3 5% Ma2c NP 48 5 10% 11 23% 12 25% 12 25% 7 15% 1 2% Ma3c 64 10 16% 10 16% 13 20% 15 23% 12 19% 4 6% En5 123 1 1% 1 1% 13 11% 19 15% 49 40% 38 31% En5 NP 109 0 0% 4 4% Hi1b 97 9 9% 17 18% 16 16% 24 25% 13 13% 16 16% Id1 122 21 17% 17 14% 43 35% 23 19% 12 10% 5 4% Na1b 97 8 8% 14 14% 23 24% 23 24% 21 22% 6 6% Re1 150 7 5% 21 14% 29 19% 48 32% 31 21% 12 8% Sa1b 44 5 11% 5 11% 7 16% 8 18% 12 27% 7 16% Sa2 65 10 15% 11 17% 12 18% 17 26% 8 12% 6 2 7 30% 5 22% 6 26% 2 5 9% 5% 24 22% 42 39% 34 31% 9% I resultaten ovan kan vi se att matematikkurserna generellt är i behov av ökad kvalité för att en högre andel elever ska nå minst betyget E. Extra resurs i form av ökad andel lärartimmar (stödlärare som gått in på lektionstid) har gett resultat i form av något ökade resultat. Vi kan dock konstatera att detta behöver fortsatt utveckling och därför kommer skolan delta i Skolverkets Matematiklyft under kommande läsår. Resultaten ovan visar dock att eleverna har lika svårt att nå betyget E i kurserna i samhällskunskap och svenska som i matematik. Analys av resultaten visar dock att orsakerna skiljer sig från matematiken där orsaker ses i bristande kunskaper medan orsakerna till hög andel F i svenska och samhällskunskap ses i bristande motivation samt stress hos eleverna. Kommande läsår kommer mentorskapet utvecklas med verktyg för att arbeta med elevernas motivation samt att elever kommer erbjudas en grupp i stresshantering som skolans kurator kommer leda. Examensbevis och studiebevis för elever som slutar sina studier efter 3 eller 4 år Ämne Antal betyg F E D C B A Sv1 136 0 0% 10 7% 33 24% 31 23% 41 30% 21 15% Sv2 131 7 5% 25 19% 30 23% 16 12% 37 28% 16 12% Sv3 129 13 10% 20 16% 24 19% 18 14% 30 23% 22 17% Ma1b 58 2 3% 28 48% 20 34% 2 Ma1c 82 1 1% 12 15% 12 15% 23 28% 18 22% 16 20% Ma2c 82 2 2% 14 17% 13 16% 28 34% 10 12% 15 18% Ma3c 82 10 12% 17 21% 8 10% 23 28% 9 11% 15 18% En5 140 1 1% Hi1b 110 9 8% 24 22% 16 15% 31 28% 17 15% 13 12% Id1 141 7 5% 22 16% 25 18% 41 29% 26 18% 20 14% Na1b 58 2 3% Re1 141 6 4% 20 14% 22 16% 42 30% 38 27% 13 9% Sa1b 140 1 1% 26 19% 27 19% 39 28% 27 19% 20 14% Sa2 75 11 15% 23 31% 18 24% 11 15% 6 6 3% 4 7% 2 3% 4% 15 11% 36 26% 42 30% 40 29% 9 16% 8 14% 14 24% 15 26% 10 17% 8% 5 7% Innevarande läsår lämnade 80 % av eleverna skolan med ett examensbevis vilket
innebär att vi inte når vårt mål om 100 % högskolebehörighet. Det är 30 st. elever som
ej fick ett examensbevis. Vid granskning kan vi se att dessa 30 elever utgör en hög andel
av elever med betyget F i tabellen ovan, d.v.s. få elever har många F. Vi har på olika sätt
under året försökt fånga dessa elever bl.a. genom erbjudande om mer resurstid,
elevhälsokontakt, stödsamtal samt erbjudande om veckovisa avstämningar med mentor
eller annan stödperson men trots det inte lyckats nå eller hjälpa dessa elever till ett
fullständigt examensbevis. Orsakerna till det är säkert flera men nämnas bör att
problematiken för dessa elever är omfattande och för flera av dem är de resultat de ändå
kunna nå en framgång. Vi ser också att utan ovan nämnda insatser så kunde andelen
elever utan examensbevis varit högre vilket ändå visar att insatserna hjälpt några. För
att öka måluppfyllelsen under kommande läsår så kommer nedanstående satsningar att
göras:
•
•
•
EHT-processer och mentorskap kommer ses över och revideras
extra stöd i matematik i form av fler utlagda timmar, extra lärarresurs på
lektionstid samt deltagande i skolverkets matematiklyft. Elever som inte klarat
matematik 1b kommer också erbjudas att läsa om hela kursen i särskild grupp.
utveckling av pedagogiken med hjälp av skolans förstelärare som kommer ha
fokus på kollegialt lärande, auskultationer, sambedömning samt framtagande av
en gemensam struktur för vad formativ bedömning på Mikael Elias gymnasium i
Stockholm innebär.
Upplevd kvalitet
Resultat NKI
90 79 80 70 64 65 67 69 65 67 69 72 70 74 67 60 62 60 65 68 50 NKI 2013 NKI 2014 40 30 Rekommenda_onsgrad (Andel 7-­‐10) 2013 20 Rekommenda_onsgrad (Andel 7-­‐10) 2014 10 0 AcadeMedia totalt AcadeMedia Gymnasium Mikael Elias Stockholm Resultaten för innevarande läsårs utvärdering visar att skolan ökar den upplevda kvalitén
och rekommendationsgraden och ligger fint i linje med Academedias sammanlagda
resultat. Det visar att det utvecklingsarbete som pågått på skolan gett resultat.
Fortfarande ligger dock skolan något under resultaten för övriga Mikael Elias
gymnasieskolor. I jämförelse med övriga MEG skolor så är viktiga aspekter att de andra
skolorna är betydligt mindre samt ligger i småstäder. MEG Göteborg är lika stor som MEG
Stockholm samt att städerna är förhållandevis jämstora så där är intressant att i
framtiden mer ingående jämföra resultaten.
De mål vi satt och de åtgärder vi vidtagit utifrån målen visar sig i NKI-resultaten (se
rubrik: Åtgärder enlig föregående års rapport). Vi har inte nått målen fullt ut men vi ser
en tydlig trend i de positiva siffrorna.
Trivselgrad
90 80 70 78 80 74 77 79 67 67 85 83 77 80 75 75 67 62 60 50 45 Trivselgrad (Andel 7-­‐10) 2013 Trivselgrad (Andel 7-­‐10) 2014 40 Studiemiljö (Andel 7-­‐10) 2014 30 Undervisning (Andel 7-­‐10) 2014 20 10 0 AcadeMedia AcadeMedia totalt Gymnasium Mikael Elias Stockholm Även här visar skolan en klar positiv trend där det visar sig att eleverna trivs på skolan
och att skolan erbjuder en god studiemiljö som ligger i linje med eller över Academedias
övriga gymnasieskolor. Skolan har haft en historik med utmaningar i hög
personalomsättning i ledarfunktionerna samt en ändrad elevgrupp. Det arbete som gjorts
under året har varit mycket positivt och lett till en ökad trygghet och nöjdhet hos
personalen. Detta ser vi som orsaker till en ökad trivsel och en god studiemiljö även för
eleverna.
Noteras bör att undervisningen för MEG Stockholm sjunkit från 64 till 62 vilket inte är en
graverande skillnad men önskvärt hade varit en ökning även där. Skolan ligger
fortfarande i linje med eller över övriga men med innevarande års satsning på formativ
bedömning borde resultatet sett annorlunda ut. Analysen är att utvecklingen behöver få
fortsätta och att årets satsning till stor del handlat om lärarnas egen utveckling. Därför
tror vi på ett fortsatt arbete där vi tydligare fokuserar på HURet och där förändringarna i
undervisningen då tydligare kommer komma eleverna till del.
Värdegrund
73 Jag tycker ab personalen på skolan tar hänsyn _ll vad vi elever tycker och tänker 62 66 Jag tycker jag kan få arbetsro i skolan 59 93 Jag känner mig trygg i skolan 94 81 Personalen på min skola tar anvar för ab alla ska bli behandlade med respekt 76 85 På min skola behandlar eleverna varandra med respekt 85 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Mikael Elias totalt Skola Även på dessa värdegrundsfrågor ökar skolan samtliga sina resultat från föregående års
mätningar och ligger över övriga MEG skolors resultat på vissa frågor. Det är glädjande
att eleverna känner sig respektfullt bemötta och att de känner sig trygga. Vi har under
året bl.a. arbetat intensivt med att få igång ett väl fungerande elevråd, vi har också haft
elever med i samverkansgruppen som också bestått av personal och skolledning. Detta
tror vi leder till att eleverna känner sig sedda och lyssnade på. Vidare så har
utveklingsarbetet under året lett till ett mer tillåtande klimat i personalgruppen vilket
möjliggjort diskussioner kring värdegrundsfrågor. Analysen är att då personalen känner
sig respektfullt behandlade och samtal kring svåra frågor tillåts så ökar också
möjligheterna att samma klimat råder i klassrummet.
Dock behöver vi fokusera arbetet kring arbetsro för samtliga elever, resultatet har ökat
från 51 till 59 men ligger ändå för lågt med tanke på det viktiga sambandet mellan
studiero och goda studieresultat.
Undervisningskvalitet
65 Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för ab nå de olika betygen. 57 72 Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så ab det ska gå så bra som möjligt för mig. 64 61 Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet. 55 64 Mina lärare gör så ab jag får lust ab lära mig mer. 52 0 10 Mikael Elias totalt 20 30 40 50 60 70 80 Skola Här har skolan ökat på två av fyra punkter. De frågor som sjunkit något från förra årets
mätningar är fråga 1 samt fråga 3 och det trots vidtagna åtgärder i syfte att utveckla det
formativa arbetssättet. Motsvarande frågor till lärarna visar att lärarna upplever att de
ger väldigt mycket feedback till eleverna. Här finns alltså ett tydligt glapp mellan vad
lärarna anser att de gör och vad eleverna menar att de får. Vi har haft detta uppe för
diskussion både i personalgruppen och i samverkansgrupp med eleverna och med
elevrådet. Där har framkommit att en del av förklaringen helt enkelt kan ses i att
eleverna upplever det svårt att hitta informationen och feedbacken. Vi kan konstatera att
som en del i lösningen behöver skolan bättre utbilda eleverna i den dataplattform där
feedback lämnas. Vi kan också se att i de klasser där läraren går igenom feedbacken
tillsammans med eleverna eller där läraren ger lektionstid till att eleverna kommenterar
den feedback de fått där syns att eleverna anser sig ha fått mer feedback än andra. Vi
kan alltså konstatera att glappet har både en teknisk och en pedagogisk förklaring varför
båda delarna behöver tillgodoses. Vi kommer under kommande läsår fortsätta arbeta
systematiskt med kommunikationsstrategier så att den formativa bedömningen når fram
och leder till önskade studieresultat.
NMI
100 90 80 70 60 AcadeMedia totalt 50 Mikael Elias 40 Stockholm 30 20 10 0 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 NMI NMI Engagemang Engagemang Ledarindex Ledarindex Abrak_vitet Abrak_vitet Mycket glädjande kan sägas att även NMI har ökat under året. Fortfarande ligger skolan
något efter övriga MEG skolor men trenden är för medarbetarna liksom för eleverna
positiv. Både engagemanget, attraktiviteten och totala NMI har ökat. Årets arbete med
att öka påverkansmöjligheter för att skapa mer lust och attraktivare arbetsplats har gett
resultat. Skolan har varit i behov av kontinuitet både i personalstyrkan men också i
rutiner. Årets arbete har bevarat det goda som finns på skolan och utvecklat det som
varit i behov av det det har lett till kontinuitet och trygghet i kombination med utveckling
och förnyelse.
Analysen av resultaten visar alltså att både elever och lärare upplever sig mer nöjda med
skolan, de är trygga och anser att skolan har blivit än mer attraktiv. Skolans styrkor
ligger framförallt i den relation som personalen bygger med eleverna. Eleverna känner
sig trygga, sedda och lyssnade på, vilket visar att skolan är bra på värdegrundsarbete.
Det är en viktig förutsättning för goda studieresultat och som vi noggrant ska bevara och
utveckla.
Resultaten visar också att glappet mellan vad lärarna anser att de ger eleverna i form av
feedback på studieresultat och inspirerande undervisning och vad eleverna upplever att
de får kvarstår. Här får vi en tydlig anvisning om utvecklingsbehov på skolan. Även det
faktum att resultaten för studieron på skolan har ökat men ändå ligger förhållandevis lågt
måste tas på största allvar. Tydlig kommunikation kring studieresultat, stimulerande
undervisning och studiero är delar som krävs för att utvecklas i sin kunskapsinhämtning
och är förutsättningar för en hög måluppfyllelse. Dessa delar kommer därför finnas med i
kommande års prioriteringar.
Ändamålsenlig kvalitet
60 55 Hur väl tycker du ab utbildningen stärkte dig i din personliga utveckling? Hur väl tycker du ab _den på din skola förberedde dig inför arbetslivet? Hur väl tycker du ab _den på din skola förberedde dig inför högre studier? 36 33 82 82 Jag kan rekommendera skolan 77 54 79 74 Kamraterna och stämningen på skolan 81 78 Lärarnas engagemang Om du tänker _llbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då med rela_onen _ll Om du tänker _llbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då med undervisningen? Om du tänker _llbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då? 78 73 0 Uppföljande enkät 2014 Mikael Elias totalt 79 70 84 80 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Uppföljande enkät 2014 Mikael Elias Stockholm Ändamålsenlig kvalité omfattar uppföljning av hur våra elever som avslutat sin utbildning
hos oss upplever att de blivit förberedda inför studier på universitet/högskolan och i
arbetslivet. Det handlar om stöttning i den personliga utvecklingen, i ansvarstagande,
studieteknik och ett vetenskapligt förhållningssätt.
Resultaten visar att eleverna efter sina studier vid MEG Stockholm upplever sig väl
förberedda för högre studier (82). Värt att notera är att eleverna efter att de slutat på
skolan är mer nöjda med undervisningen än vad de faktiskt är medan de fortfarande går
på skolan. Detta tror vi beror på att en del undervisning kan upplevas som onödig då
eleverna är mitt uppe i den. När eleven sedan får se vad som krävs i högre studier så är
det lättare att förstå och se nyttan med undervisningen. Trots fina resultat i
uppföljningen samt resultat som ligger i linje med övriga MEG skolor så skiljer sig
resultatet i fråga om att rekommendera skolan. Orsaker till det tror vi kan vara det stora
utbud av utbildningar och skolor som storstaden erbjuder och där det inte finns en tydlig
tradition att gå efter rekommendationer.
Sammantagen analys av funktionell, upplevd och ändamålsenlig
kvalitet
Den sammantagna analysen visar skolans styrkor i form av ett gott värdegrundsarbete.
Eleverna känner sig trygga, sedda, behandlade med respekt och upplever att de har goda
relationer till varandra och personalen på skolan. Samtliga resultat har ökat både i elevoch i personalundersökningar vilket visar att det arbete som under innevarande år gjorts
har gett positiva resultat. Det faktum att personalen på ett tydligt och direkt sätt via
tidigare beskrivna arbetsgrupper kunnat vara med och påverka och besluta har gett en
personalgrupp med större ansvarstagande och ökat engagemang. Detta arbetssätt
kommer under kommande år fortsätta och målet är att det då också ska leda till att fler
tydliga HUR kommer eleverna till del.
I årets resultat kan vi se ett tydligt mönster i relativt låga resultat på frågor kring
stimulerande undervisning, kommunikationsstrategier samt studiero samtidigt som
måluppfyllelsen har sjunkit. Detta visar ett behov av att fokusera på pedagogiska frågor.
Vi behöver arbeta vidare med HUR undervisningen ska bli mer stimulerande och
motiverande, HUR feedbacken ska nå fram samt HUR vi tillsammans skapar studiero i
klassrum och i skolan som helhet. Detta är grundläggande för att eleverna ska ges
möjlighet att nå önskade studieresultat och skolan ska kunna nå en 100 procentig
måluppfyllelse.
Nya utvecklingsområden
1. Formativ bedömning på MEG Stockholm – så här gör vi.
Arbetssätt
Särskild arbetsgrupp som består av skolans sex förstelärare. Arbetsgruppen kommer ta
fram en tydlig målsättning och, efter samråd med rektor, ha beslutanderätt. Gruppen har
fast konferenstid varannan vecka. Gruppen kommer under läsårets gång presentera sitt
arbete och sina beslut för den övriga personalen i personalkonferensen.
I syfte att göra undervisningen mer stimulerande och motiverande och därmed nå en
ökad måluppfyllelse kommer gruppen systematisera det kollegiala lärandet,
auskultationer samt sambedömning. Gruppen kommer utifrån forskning och skolans
tidigare erfarenheter ta fram en gemensam struktur för vad formativ bedömning på
Mikael Elias gymnasium i Stockholm innebär. Vidare kommer gruppen fokusera på
pedagogiska grepp för att feedback och information kring studierna ska nå fram till
eleverna för att eleverna då ska kunna, tillsammans med läraren, agera på feedbacken.
Arbetsgruppen kommer ha ansvar för planering och genomförande av skolans
studiedagar. Gruppen planerar och genomför också de pedagogiska samtal som är
schemalagda för alla lärare 120 min var 6:e vecka.
För matematikämnet gäller att samtliga mattelärare kommer ingå i Skolverkets
Matematiklyft. En av skolans lärare har påbörjat sin handledarutbildning och kommer
handleda kollegorna. Särskild mötestid är avsedd för detta varje vecka. För övrigt
kommer i matematikämnet extra stöd i form av fler utlagda timmar samt extra
lärarresurs på lektionstid att finnas. Elever som inte klarat matematik 1b kommer också
erbjudas att läsa om hela kursen i särskild grupp.
Förväntad utveckling
Förväntad effekt av ovanstående arbetssätt är att personalen känner ett fortsatt
engagemang och fortsatta påverkansmöjligheter. Förväntad utveckling är att ett flertal
HUR framförallt kring arbetet med feedback och för ökad motivation kommer skapas. Det
ökade kollegiala lärandet förväntas ge en mer varierad undervisning. Därmed förväntas
eleverna uppleva en ökad motivation, stimulans och ett ökat medskapande. Genom att
eleverna lär sig hitta bättre i SchoolSoft förväntas ev tekniska hinder för att använda
feedbacken minska. I slutändan förväntas måluppfyllelsen öka med ovan beskrivna
arbetssätt.
Resultat
Ökad andel nöjda elever på frågor kring undervisning i kommande NKI- undersökning.
Ökad måluppfyllelse.
Uppföljning
Deluppföljning av arbetsgruppens arbete kommer ske i november 2014. I kommande
NKI-undersökning kommer effekterna av arbetsgruppens beslut och åtgärder att
utvärderas.
2. Elevvårdsprocessen – rutiner och uppföljning
Arbetssätt
Särskild arbetsgrupp som består av skolsköterska, kurator, SYV, specialpedagog samt ca
tre lärare kommer skapas. Arbetsgruppen kommer ta fram en tydlig målsättning och,
efter samråd med rektor, ha beslutanderätt. Gruppen har fast konferenstid varannan
vecka. Gruppen kommer under läsårets gång presentera sitt arbete och sina beslut för
den övriga personalen i personalkonferensen.
Arbetsgruppen kommer systematisera och förenkla elevvårdsprocesserna med särskilt
fokus på uppföljning.
Kurator kommer erbjuda en grupp i stresshantering till eleverna.
Specialpedagog anställs med start i augusti 2014.
Förväntad utveckling
Med en enkel och systematisk elevvårdsprocess och en tydlig strategi för uppföljning
förväntas fler elever få det stöd de har behov av och därmed i ökad grad nå
examensmålen. Systematiken förväntas också bidra till att resurser och insatser
koncentreras dit de bäst behövs. Det innebär att insatser blir mer effektiva.
Resultat
Större andel elever som upplever att de får det stöd och den hjälp de behöver. Ökad
måluppfyllelse.
Uppföljning
Deluppföljning av arbetsgruppens arbete kommer ske i november 2014. I kommande
NKI-undersökning kommer effekterna av arbetsgruppens beslut och åtgärder att
utvärderas. NP-resultat samt betygsstatistik används också i uppföljningen.
3. Utvecklat mentorskap
Arbetssätt
Särskild arbetsgrupp som består av ca sex lärare på skolan. Arbetsgruppen kommer ta
fram en tydlig målsättning och, efter samråd med rektor, ha beslutanderätt. Gruppen har
fast konferenstid varannan vecka. Gruppen kommer under läsårets gång presentera sitt
arbete och sina beslut för den övriga personalen i personalkonferensen.
Arbetsgruppen kommer med syfte att systematisera och förtydliga mentorskapet
revidera uppdragsbeskrivningen samt ta fram en modell för uppföljning av mentorskapet.
Värdegrundsfrågor och då särskilt arbetsro för alla kommer vara ett tydligt fokus för
gruppen. Gruppen förväntas att bjuda in eleverna i detta arbete. Gruppen presenterar
också olika gruppövningar/modeller för mentor att använda.
Förväntad utveckling
Mentorerna förväntas uppleva en ökad trygghet i att uppgifter och förväntningar för
uppdraget är tydligt formulerat. Med stöd av utvecklade elevvårdsprocesser förväntas
mentorerna på ett systematiskt sätt följa upp elevernas sammanlagda studieresultat och
ha dialog med vårdnadshavare.
Resultat
Eleverna upplever en ökad arbetsro på skolan. Elevernas sammanlagda studieresultat
följs upp kontinuerligt och vid behov sätts åtgärder in effektivt.
Uppföljning
Deluppföljning av arbetsgruppens arbete kommer ske i november 2014. I kommande
NKI-undersökning kommer effekterna av arbetsgruppens beslut och åtgärder att
utvärderas.
Sammanfattning
Innevarande läsår har visat att Mikael Elias gymnasium i Stockholm är en skola med
många styrkor framförallt då det gäller det så viktiga relationsbyggandet mellan personal
och elever samt mellan elever och elever. Resultaten har visat att både elever och lärare
trivs och utvecklas på skolan, man känner sig trygg och sedd. Detta är ett mycket gott
fundament för kunskapsinhämtning för eleverna och för fortsatt utveckling av
verksamheten. Samtliga resultat visar en positiv trend då de stiger för både elever och
medarbetare.
Resultaten visar också att skolan har en viktig utmaning i den funktionella kvalitén dvs.
måluppfyllelsen och kunskapsresultaten. En alltför stor andel elever når inte godkända
betyg i matematik vilket vi har identifierat som bristande kunskaper i ämnet. Detta är en
nationellt känd utmaning och skolan kommer medverka i det av Skolverket framtagna
Matematiklyftet. På skolan har vi också en alltför stor andel elever som inte når
godkända betyg i samhällskunskap och svenska och där har vi identifierat anledningen till
bristande motivation.
Vidare visar utvärderingar att skolan behöver fortsätta sitt arbete med att skapa en
stimulerande, motiverande undervisning. Kommunikationsstrategierna behöver ses över
så att glappet mellan lärarnas feedback till eleverna och elevernas upplevelse av vad de
får minskar. Detta behöver ses över både pedagogiskt och tekniskt. Sist men inte minst
behöver skolan tillsammans med eleverna hitta vägar för ökad studiero.
Med hänvisning till ovan kommer skolan under läsåret 14/15 särskilt fokusera tre
områden; formativa bedömningen, elevvårdsprocesserna och mentorskapet.