Transcript Kvalitetsrapport 2013-2014

Kvalitetsrapport 2013-2014
KLARA Norra Gymnasium
Innehållsförteckning
Skolans namn och ort .......................................................................... 1
Innehållsförteckning ............................................................................ 2
Vision och värdegrund: ........................................................................ 3
Grundfakta om skolan/förutsättningar ................................................ 3
Åtgärder enligt föregående års rapport ................................................ 8
Utvecklingsområde 1, ange .................................................................... 8
Utvecklingsområde 2, ange .................................................................. 10
Utvecklingsområde 3, ange .................................................................. 10
Funktionell kvalitet: ........................................................................... 14
Upplevd kvalitet: ................................................................................ 19
Ändamålsenlig kvalitet: ..................................................................... 26
Nya utvecklingsområden:................................................................... 26
Sammanfattning ...................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.
2
Vision och värdegrund:
’’Vår uppgift är att låta varje individ finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i
samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.’’
I vår verksamhet skapar vi förutsättningar för bildning, tänkande och
kunskapsutveckling. Som pedagoger och ansvariga är vår tilltro till människans förmåga
avgörande. Vår vilja att möta och främja individens utveckling är vår viktigaste drivkraft.
Vår kultur och våra arbetsformer ska utveckla den kreativa förmågan och viljan att ta
personligt ansvar.
Tillsammans skapar vi förutsättningar för en stark utveckling och en hög framtidstro.
Hos oss vill vi framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och olikheter där
ömsesidig respekt, delaktighet och glädje skapar förutsättningar för tillit och lärande.
Vår vision – individens ökade möjligheter.
Grundfakta om skolan/förutsättningar
Verksamhetens namn: KLARA Norra Gymnasium
Ansvarig chef Jenny Edgerton Hyenstrand, Rektor
Organisation: Klaragymnasium AB
Personal
Klara Norra hade läsår 13-14 18 anställda lärare (14,7 heltidsanställda).
Personaltätheten var 6,7 lärare på 100 elever. Vid läsårstart hade Klara Norra 89%
behöriga lärare (16 av 18 lärare). Från juni 2014 är samtliga lärare på Klara Norra
behöriga gymnasielärare.
Övrig personal bestod av följande:
Rektor (100%)
Programansvarig Ekonomiprogrammet (40%)
Skolkoordinator (60%)
SYV (20%)
Kurator (20%)
Skolsköterska (30%)
Specialpedagog (30% från februari 2014)
Cafévärd (100% - Lönebidrag)
Skolsköterska och kurator har båda sin anställning hos PR-vård. Inom ramen för det
avtalet har vi även tillgång till skolpsykolog och skolläkare. Skolläkare kallas till skolan ca
2 ggr per termin.
3
Bakgrundsstatistik - elever
KLARA Norra hade läsår 13-14 ca 220 elever fördelade på tre program:
-
Ekonomiprogrammet med inriktning Ekonomi och Juridik i alla årskurser
-
Samhällsprogrammet med inriktning Beteendevetenskap (år 1-3) och
Samhällsvetenskap (år 2-3)
Naturvetenskapsprogrammet med inriktning Naturvetenskap (år 1-3) och
Naturvetenskap och Samhälle (år 3)
-
Då vi endast har en klass per läsår och program, innebär det att elever som valt samma
program, men olika inriktningar går i samma klass. Målet har varit att kunna ta in
tillräckligt med elever för att bara ha en inriktning per program, vilket vi nu har lyckats
med på Samhällsprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet, men inte på
Ekonomiprogrammet där vi fortfarande behöver elever från båda inriktningar för att fylla
en klass. Att renodla detta har varit en prioritet, då det är kostsamt för skolan att ha
flera mindre grupper, vilket blir fallet för de kurser som eleverna med olika inriktningar
inte kan samläsa. Det påverkar också strukturen på skolan och gör det svårare att lägga
ett schema med utgångspunkt ur pedagogik och samarbeten mellan lärare.
Vi har under året inte haft några stora avhopp från någon klass, vilket vi hade under
läsår 12-13, då både naturklassen och ekonomiklassen i åk 1 tappade många elever. Vi
har också tagit in en handfull nya elever i åk 2 och 3 under läsåret.
Vad gäller antagningsstatistik så har medianen på de som söker till och kommer in på
KLARA Norra höjts från 205 i juli 2013 till 228 i juli 2014. Lägsta gräns för antagning har
dock sjunkit något. Detta innebär att de klasser som bildas innehåller elever med stor
spridning i betyg och därmed också förmodligen i förkunskaper. Lärarna på skolan måste
vara medvetna om den utmaning som ligger i detta och anpassa undervisningen för att
nå de elever som eventuellt behöver mycket stöd och hjälp, samtidigt som man kan
utmana de elever som vill nå längre.
Genomsnittligt antagningspoäng från grundskola per program och årskurs
Antagna
2013
Enhet
Ansöknings- 1:a
kod
hand
2:a
hand
3:e
hand
>3:e
hand
Klara Norra
Totalt
42
11
9
10
72
75
8
170
205
Gymnasium
EKEKO-NOR
EKJUR-NOR
NANAT-NOR
SABET-NOR
4
9
8
21
3
3
1
4
3
3
1
2
5
0
2
3
15
15
12
30
15
15
15
30
3
2
0
3
175
170
197,5
172,5
195
205
215
198
Enhet
Ansökningskod
1:a
hand
2:a
hand
3:e
hand
>3:e
hand
Klara Norra
Totalt
45
15
12
8
80
82
27
152,5
228
Gymnasium
EKEKO-NOR
EKJUR-NOR
NANAT-NOR
SABET-NOR
8
11
6
20
2
3
6
4
1
1
8
2
3
0
4
1
14
15
24
27
15
15
24
28
3
6
0
18
152,5
182,5
197,5
205
209
228
235
228
Totalt
Antal
ReAntagningsplatser server gräns
Median
Antagna
2014
Totalt
Antal
ReAntagningsplatser server gräns
Median
4
Antal elever per program och årskurs juni 2013
Ekonomiprogrammet
Naturprogrammet
Samhällsprogrammet
74 elever
54 elever
85 elever
Budget med materiella resurser och lokaler
KLARA Norra ligger mitt på Kungsholmen och har således ett attraktivt läge. Många
elever söker sig till skolan för att de vill gå på ett gymnasium som ligger centralt beläget.
De lokaler som skolan är inhysta i är trevliga och har en viss charm. Då skolan ligger i ett
bostadshus, med både lägenheter, butiker och andra verksamheter är utrymmen inte
stora och öppna och man har därför istället strävat efter att utforma skolan så att man
får en trygg och ”mysig” känsla. Skolans lokaler är till största del ändamålsenliga,
framförallt efter en större ombyggnation sommaren 2013, där man ökad utrymmet på
skolan med ytterligare ett våningsplan. En del elever upplever att det ibland är ont om
utrymme att sitta och studera på, samt att det under vissa tidpunkter kan bli stökigt i de
allmänna utrymmena vilket minskar möjligheterna till att få studiero. Källarplanet, där
två klassrum, samt vår laborationssal är belägna tillsammans med alla elevskåp, är också
något som skulle behöva ses över för att höja standarden på skolan. Framförallt är
belysningen undermålig.
Presentation och förankring av mål
2013/2014 - års prioriterade mål/arbetsområden togs fram vid terminsstart 2013. Rektor
och lärare deltog i detta arbete och man utgick ifrån föregående års resultat samt vad
som framkommit i årets elev- och personalenkät och i fokusgrupper där elever deltagit.
Arbetet med målen följdes sedan upp kontinuerligt under läsåret, framförallt under de
arbetskvällar som var förlagda till torsdagar mellan 15-15-18.00, samt även under
mentorstid tillsammans med elever.
De prioriterade målen låg inom områdena:
-
Betyg och bedömning
Kunskap
Normer och värden.
Hur vi arbetade med dessa områden och resultatet av arbetet presenteras nedan.
Arbetet i verksamheten
Under läsåret har man på KLARA Norra framförallt lagt fokus på att tydliggöra processer
och arbetssätt för både personal och elever. De styrkor som vi har på skolan har vi
arbetat för att befästa och förstärka, samt även att lyfta fram det som fungerat mindre
bra för att tillsammans arbeta för att förbättra detta.
Att arbeta formativt är något som man på KLARA har gjort i flera år. Många lärare har
kommit lång i att utveckla ett formativt arbetsätt, där eleverna själva äger sin
5
kunskapsprocess och kontinuerligt får feedback på den, samt förslag på hur de ska
arbeta för att komma vidare. Alla lärare har inte kommit lika långt och under
vårterminen 2014 drog vi därför igång ett auskulteringsprojekt i syftet att öppna upp
våra klassrum, lära av varandra och få konstruktiv feedback på vår undervisning.
Från ledningshåll har man arbetat med tydligare styrning av verksamheten och
systematisk uppföljning av uppsatta mål. Detta har i personalgruppen upplevts ge en
stabilitet och trygghet vad gäller strukturer och processer på skolan.
Under året har vi även startat ett arbete med att se över vilka möjligheter ett mer
digitalt arbetssätt kan öppna upp. Vi har t ex haft kompetensutveckling under
arbetskvällar i hur man kan arbeta med ”flipped classroom” och google docs. Enskilda
lärare och också provat att använda sig av podcasts och andra filminspelningar som
examinationsform i sina kurser. Detta arbete ska fortsätta och utvecklas nästa läsår.
På tisdagar har alla elever studiepass, vilket innebär obligatorisk handledning av lärare i
det ämne eleven själv önskar. Dessa pass är en viktig och uppskattad del av skolans
arbetssätt. De allra flesta elever är mycket nöjda med studiepassen, och vi har under
detta läsår även förtydligat hur passen ska användas och fokuserat på att skapa rutiner
så att fler elever utnyttjar passen på bästa sätt.
Inför schemaläggning och planering läsår 13-14 skulle alla lärare ha minst en kurs där de
undervisade i dubbellektion (alltså en lång lektion per vecka istället för två kortare).
Detta för att undvika snuttifiering av lärandeprocessen. De flesta lärare vill ha
dubbellektioner i åk 2 och 3, men föredrar enkeltimmar i åk 1.
Viktiga händelser under året
Övergång till Academedia
I januari 2014 övergick KLARA Gymnasium till Academedia.
Införande av Schoolsoft
I och med övergången till Academedia bytte vi även administrativ och pedagogisk
plattform, från Elevcentra till Schoolsoft.
Rekrytering av Förstelärare
Under våren genomfördes en rekrytering av förstelärare inom hela KLARA Gymnasium.
På KLARA Norra fick två lärare möjlighet att vara förstelärare, vilket vi är mycket stolta
över.
Upprustning av skolans lab-sal
Under hösten la vi ner en del resurser på att rusta upp skolans lab inför starten av den
nya kursen Naturvetenskaplig Specialisering, som har fokus på biokemi.
Ung Företagsamhet (UF)
För första gången på KLARA Norra lade vi in obligatorisk medverkan i UF för elever i åk 3
på Ekonomiprogrammet (inom ramen för kursen Entreprenörskap och företagande).
Detta visade sig vara mycket motiverande och flera elever lyckades mycket bra med sina
6
företag. I Våga Vara Egen-mässan som går av stapeln under vårterminen tog två av våra
fem företag hem flera priser.
Skolval
Vi anordnade ett skolval inför EU-valet på vårterminen 2014. Elever i åk 3 på
Samhällsprogrammet var ansvariga för att planera och genomföra skolvalet, vilket var
mycket lyckat
Samrådsforum
Under slutet av vårterminen 2014 fattade rektor beslut att starta ett Samrådsforum. I
forumet ingår representanter från varje klass som träffar skolledning för att få vara en
del i beslutsprocessen på skolan. Detta gjordes till största del pga att skolan saknade en
fungerande elevkår. Vi hoppas att ett sådant ska bildas under nästa läsår, men i väntan
på detta vill vi ge eleverna möjlighet att påverka verksamhetens utformning på andra
sätt
7
Åtgärder enligt föregående års rapport
Våra tre prioriterade utvecklingsområden från föregående års
rapport (2012-2013):
Utvecklingsområde 1 - Betyg och Bedömning
För att öka måluppfyllelsen bland våra elever ska vi utveckla och förbättra arbetet med
formativ bedömning och öka samsynen vad gäller betygsättning och bedömning bland
lärarna på skolan.
Arbetssätt
•
•
•
Skapa mallar för terminsomdömen och ämnessamtal (deadline v 40)
I kompetensutvecklingssyfte under arbetskväller kontinuerligt diskutera och
utveckla våra arbetsformer för bedömning och betygsättning. Detta ska tydligt
synliggöras i kalendariet
Skapa en tydligare struktur för Studiepassen (deadline v 36)
Resultat
Vi har skapat mallar för terminsomdömen och ämnessamtal. Dock har övergången till
Schoolsoft gjort att vi på vårterminen beslutade oss för att göra om och förenkla
terminsomdömena genom att istället använda oss av kursmatriserna i Schoolsoft, samt
ett mycket förenklat terminsomdöme som inte krävde att lärarna la ner tid på att skriva
stora mängder text.
Mall för ämnessamtal har använts i relativt hög utsträckning av lärarna. Dock visar
elevenkäten att många elever inte är nöjda med den återkoppling de får från
undervisande lärare.
Kompetensutvecklingspass för bedömning och betygsättning under arbetskvällar har
inbegripit arbete med elevexempel, olika metoder för ett mer formativt arbetssätt såsom
flipped classroom och flipped response, samt strukturer och möjligheter för auskultation
av kollegor. Olika arbetspass har fokuserat på särskilda områden och kollegiet har getts
möjlighet att möta och diskutera dessa, samt även konkret prova själv. Passen har letts
av lärare som har haft extra ansvar för den pedagogiska utvecklingen på skolan och de
har överlag varit mycket uppskattade i kollegiet.
Då en del elever upplevde studiepassen som röriga läsår 12/13 beslutade vi att förändra
strukturen på passen. Bla genom att bli lärarna är mycket striktare med att stämma av
vad eleverna arbetat med under passet, och endast ge närvaro om de sett eleverna i sitt
klassrum. Färre elever tillåts sitta ute på andra ytor och arbeta, då både lärare och elever
upplevde att man då inte fick så mycket gjort. Mentorstiden form och innehåll har också
strukturerats genom en mall som gicks igenom vid varje mentorspass.
8
Vi har till största del genomfört de åtgärder vi satte upp, men då både kundenkäten och
samtal med eleverna i fokusgrupper visar att många elever ändå inte känner att de får
tydlig och snabb återkoppling av alla lärare så har vi inte lyckats uppnå målen i den grad
som vi önskade.
Analys
Orsaker till varför vi inte nått ökad måluppfyllelse trots ovantstående insatser:
-
Alla lärare har inte haft två ämnessamtal per 100p-kurs och vi har under året
diskutera formerna för ämnessamtalen. En möjlig utveckling vore att om varje
ämne i Schoolsoft mer löpande uppdateras och ämnestäckande matriser fylls i så
minskar behovet av detaljerade terminsomdömen och ämnessamtal.
Ämnessamtalens form måste effektiviseras eller bli en tydligare del av den
ordinarie undervisningen, alternativt ett självutvärderande moment inom varje
givet ämne.
-
Vi har tagit de första stegen mot en mer sammanhållen syn kring formativ
bedömning och betygssättning men inte lyckats fullt ut. Detta beror troligen på
att det som diskuterats och arbetats med under gemensamma
kompetensutvecklingspass ändå inte har nått ut i klassrummen. Många lärare har
tyckt att året har varit stressigt då vi bytt huvudman och lärplattform och anger
själva att de inte lyckats arbeta formativt i den utsträckning de önskar.
-
Ibland dröjer det för lång tid innan elever får återkoppling på uppgifter de lämnar
in och prov som de genomför. Vi har inte haft någon gemensam syn på hur lång
tid det ska ta innan eleverna får återkoppling. En del lärare har väntat väldigt
länge med att ge någon återkoppling överhuvud taget till elever som lämnar in
sina arbeten sent, vilket har lett till att eleverna inte vet om de klarat av ett
kunskapskrav eller inte när kursen börjar närma sig sitt slut.
-
Fler lärare måste arbeta systematiskt i sina kurser med processer och utkast, som
ett led i en förbättrad formativ bedömning. På detta sätt får eleverna större chans
att se sin egen kunskapsutveckling och på så sätt äga sitt eget lärande. Både vår
egen erfarenhet och skolforskning har visat att detta ger goda chanser till ökad
måluppfyllelse för eleverna.
-
Många elever lämnar inte in sina uppgifter i tid, eller kommer inte vid ordinarie
examinationstillfälle. Detta gör att lärarna inte kan planera sitt arbete på bästa
sätt och får svårt att hinna med systematisk och kontinuerlig återkoppling till
eleverna. Vi behöver se över hur vi kan gå ifrån den kultur och mot en som
främjar och uppmuntrar eleverna att genomföra examinationer och inlämningar
på utsatt tid.
9
Utvecklingsområde 2 - Kunskap
Vi ska minska antalet F som elever på skolan har sedan åk 1 och 2, samt lägga upp en
tydlig plan för att öka måluppfyllelsen för alla elever på skolan och minska antal F som
sätts under läsår 13/14
Arbetssätt
•
Rektor och Programansvarig ska i aug-sept, tillsammans med mentor, ha samtal
med de elever som har flera F sedan tidigare. Åtgärdsprogram upprättas och
dessa följs upp kontinuerligt under hösten (deadline v 40).
•
Vi skapar prövningsgrupper i systemet för alla elever med F som vill genomföra
prövning. De lärare som satt F ansvarar för att varje elev som ingår i en
prövningsgrupp har en strukturerad pedagogisk plan för vad eleven ska
genomföra för examinationer, samt att tydliga deadlines finns för varje
examination. Mentor och undervisande lärare följer kontinuerligt upp den
pedagogiska planen. Målet är att ha minskat antalet F med 30% när höstlovet har
passerat (v 45) och 50% vid vårterminens start (v 3 2014)
•
Tidig uppföljning av de elever i åk 1 som av någon anledning hamnar efter redan
under höstterminens början. Klasskonferenser v 42 med uppföljning då ev
insatser och åtgärder sätts in i snabb anslutning.
Resultat
Antal F åk 2 och 3 KLARA Norra
Gymnasium läsår 13-14
2013 augusti
230
2014 mars
166
2014 maj
159
Vi lyckades inte nå målet att minska antalet redan satta F med 50% till vt 2014, men vi
kom en väldigt bra bit på vägen och känner oss ändå nöjda med att under läsåret ha
minskat antal F som fanns sedan tidigare, från 230 till 159.
Analys
Skolledningen har under året skapat tydliga strukturer för arbetet med elever som har F i
någon kurs och det finns numera en ökad medvetenhet om läget bland skolans personal.
Personalen har fått hjälp med att strukturera arbete med att genomföra prövningar. Det
har funnits stort behov för denna struktur. Däremot finns det fortfarande en viss
otydlighet gällande när en elev ska genomföra en prövning. Likaså måste en diskussion
kring på vilka grunder lärarna sätter F ske. Ökade diskussioner i kollegiet om elever
10
uppnått vissa kunskapskrav i andra ämnen som kan tas i beaktning behövs. Dessa
diskussioner förs idag, men inte bland alla lärare och inte systematiskt.
Skolledningen har även, tillsammans med EHT, skapat en tydlig struktur för att fånga
upp elever i behov av stöd. Detta har gett resultat för de elever som varit i störts behov
av stöd, men man har inte i den utsträckning som man önskat hunnit fånga upp även
elever med ett mindre behov av stöd. Vi känner dock att det som gjorts under året
bäddar för att mer tid ska frigöras för att under kommande läsår arbeta för ökad
måluppfyllelse för alla elever.
Det finns en kultur på skolan att man inte behöver göra saker i tid. Deadlines anses inte
vara hårda. En del lärare känner att de inte alltid har ro och tid att få till strukturen så att
man kan vara en bra förebild för eleverna i detta. Under nästa år bör vi fundera på hur vi
kan lägga upp vår struktur så att eleverna inte skjuter upp saker. Här måste vi hjälpas åt
och hålla på de ”regler” vi kommer överens om.
En fråga vi också bör ställa oss är om vi har rätt typ av examinationer. Är det så att
många elever inte lämnar in skriftliga inlämningar? Skulle fler skriva och bli godkända om
de får skriva på plats?
Vi har också under året saknat en specialpedagog med kompetens att hjälpa lärare att få
till den struktur som behövs. KLARA Norra har en hel del elever med annat modersmål
än svenska. Många lärare vill och behöver få tips och råd kring hur man på bästa sätt
kan arbeta utifrån dessa förutsättningar, möta eleverna på rätt sätt och höja deras
motivation. En specialpedagog hyrdes in från Skolpool från februari 2014, men hon
fokuserade mest på enskilda elever och inte på att utveckla den specialpedagogiska
processen på skolan.
11
Utvecklingsområde 3 - Normer och värden
Vi ska arbeta för att alla elever ska känna att de behandlas lika, oavsett kön, etnicitet,
religion eller sexuell läggning
Arbetssätt
•
•
•
Rektor och lärare ska tillsammans med elevkår/elevrepresentanter arbeta fram en
fungerande och väl förankrad Likabehandlingsplan (deadline v 45)
En grupp lärare ska tillsammans med SYV arbeta fram ett material (ett ”Mentorskit”) som mentorer kan använda sig av på mentorstiden. Detta material ska
innehålla samarbetsövningar, värderingsövningar, hjälp med studieteknik etc.
(deadline v 40)
I personalgruppen tillsammans prova olika värderingsövningar för att stärka
samsynen vad gäller elevbemötande, likabehandling och normkritiskt tänkande.
Dessa övningar ska sedan användas på mentorstid. (sker under höstterminen)
Resultat
Normer och värden
Jag känner mig trygg i skolan
Jag trivs bra med mina kamrater/mina
lärare /Jag trivs på min skola
Jag behandlas respektfullt av de vuxna i
skolan/ De vuxna på skolan tar ansvar för
att alla ska bli behandlade med respekt
Lärarna behandlar alla elever likvärdig
oavsett etnisk eller kulturell bakgrund
Lärarna behandlar killar och tjejer
likvärdigt
2013
2014
94
90
86/81
76
86
64
75 Saknas
80 Saknas
Värdena ovan är inte helt jämförbara då vi ändrat enkätform i och med övergång till
Academedia. 2013 svarade eleverna på en 4-gradig skala, vilket innebar svarsalternativ
3-4 räknades som positivt, medan 1-2 räknades som negativt. 2014 års enkät hade
däremot en 10-gradig skala där endast svarsalternativ 7-10 räknas som positiva. Det gör
att det är svårare att få höga siffror i den nya enkäten.
Resultatet för hela enkäten skiftar kraftigt mellan klasserna, där vissa klasser har haft
särskilda problem med studiemotivation och arbetsro. En del av dessa elever har även
upplevt att lärare inte kunnat leda klassen på ett tillfredsställande sätt. Vi har på olika
sätt arbetat med detta under läsåret, och upplever att det har blivit bättre i slutet av
läsåret, men det är självklart något vi behöver arbeta vidare med under kommande
läsår.
Likabehandlingsplanen reviderades och gjordes om (den kortades bl a ned för att bli mer
tillgänglig för elever och personal). En lärare hade särskilt ansvar för att i samråd med
12
rektor ta fram ett utkast, som sedan diskuterades i personalgruppen och med eleverna
under mentorstid.
Under läsårets togs värderingsövningar, samt en plan för att strukturera upp
mentorstiden, fram av en grupp lärare, men dessa genomfördes inte under mentorstid i
någon större utsträckning.
Analys
Resultaten ovan visar att våra elever fortfarande känner sig väldigt trygga på skolan.
Även om siffran för andel som känner sig trygga på skolan var 94% 2013 och 90% 2014,
så kan man se det som en förbättring, då den nya skalan gör det svårare att nå höga
siffror. Andel elever som uppger att de trivs på skolan kan också sägas vara ungefär
densamma om man ser till att eleverna 2014 fick besvara frågorna utifrån en 10-gradig
skala istället för 4-gradig. Att endast 64% av eleverna anser sig bli respektfullt bemötta
av personal och andra elever är dock en nedgång från tidigare år och en siffra som inte
är acceptabel.
Ett arbete i personalgruppen med fokus på värderingar och normkritik påbörjades under
läsåret men behöver fortsätta under nästa läsår. Likabehandlingsplanen reviderades och
togs upp för diskussion med eleverna under mentorstid, men skulle behöva vara mer i
fokus och beröras mer kontinuerligt under mentorstider och även i handling under året i
samtliga kurser. Anledningen till att detta inte blev fallet är att vi inte följde upp detta
mål i tillräckligt hög utsträckning tillsammans i personalgruppen. Några lärare arbetade
bra med detta, men det blev inte det gemensamma projekt som var tanken då målet
sattes upp.
Under nästa läsår bör vi även fokusera på att arbeta mer med värderingar och
diskussioner kring de berörda frågorna. Materialet finns men kollegiet måste även
förberedas i förväg på hur man ska använda sig av det rent konkret under kommande
mentorstider. De övningar som faktiskt genomfördes under ett arbetspass var lyckade
och givande men ett mer kontinuerligt arbete med värderingsfrågor och normkritik
behövs.
13
Funktionell kvalitet - Måluppfyllelse
Arbetssätt
Under året har vi haft stort fokus på att minska antalet F på skolan, samt att snabbt
fånga upp och följa upp elever som av någon anledning inte lyckas så bra med sina
studier som vi önskar. Följande åtgärder har genomförts för att få bukt med
ovanstående, samt för att öka samtliga elevers måluppfyllelse:
Åtgärder för att fånga upp elever i behov av stöd:
-
Specialpedagog hyrdes in under vårterminen, och kunde ge riktat stöd till de
elever som var i störst behov av detta.
-
Strukturerade klasskonferenser där vi tydligt angett vilka åtgärder som ska sättas
in för de elever som har svårigheter, samt vem som är ansvarig för dessa
åtgärder.
-
Extra lärarledda mattepass för de elever som inte klarat kurser i åk 1 och 2.
Åtgärder för att öka samtliga elevers måluppfyllelse:
-
Förbättrad struktur på studiepassen från senare delen av höstterminen, så att
lärarna fick bättre möjlighet att hjälpa alla elever genom feedback och
handledning.
-
Deadline i januari för elever som av någon anledning inte genomfört obligatoriska
examinationer i tid – detta i syfte att inga elever ska dra ut på tiden för
inlämningar och samla saker på hög.
-
Ökade möjlighet i fler ämnen för eleverna att välja examinationsform
-
Kontinuerlig uppföljning av alla elever via samtal, Schoolsoft/Elevcentra och
matriser. (Lärarna har dock hunnit olika mycket och gjort på lite olika sätt, vilket
behöver förbättras till nästa år)
-
Tydliga omprovstider och deadlines för inlämning av rester (detta arbete behöver
dock förbättras ytterligare)
-
Insatser för att öka studieron i specifika klasser. Under vårterminen startade vi
också ett auskultationsprojekt i syfte att lärarna skulle öppna upp sina klassrum
för varandra. Detta skulle leda till att lärarna fick ta del av bl a goda exempel vad
gäller tydlighet och gott ledarskap, samt möjlighet att få feedback av varandra.
Detta arbeta har dock inte kommit så långt och ska utvecklas under nästa läsår.
14
Uppföljning av målen
Elevernas måluppfyllelse har följts upp på följande sätt:
-
Kontinuerliga samtal och återkoppling i Schoolsoft/Elevcentra av ämneslärare och
mentorer.
-
Klasskonferenser som sker två ggr per läsår (höst och vår) och som leds av rektor
eller programansvarig, samt även avstämningar med mentorerna däremellan.
Avstämningar mellan klaskonferenser tillsammans med skolledning har också
skett.
-
Tydlig struktur för att tillsammans med EHT fånga upp och följa upp elever som
av någon anledning inte når den kunskapsutveckling som behövs för att klara
kurserna. I EHT fördelas också ansvaret för eleverna utifrån de olika
medlemmarnas kompetens. Rektor och Programansvarig har haft det
övergripande ansvaret för alla elever och kontinuerligt följt upp dessa tillsammans
med mentor och EHT.
-
Samrådsforum i slutet av vårterminen, där elevrepresentanter träffar rektor för
diskussion
Resultat
Högskolebehörighet avgångselever 2014
Antal
Program
Högskolebehöriga elever
Fördelning
i%
EK
19
26
65%
NA
14
19
74%
SA
25
30
83%
Totalt
Andel
Högskolebehöriga 2013
58
75
77%
86%
Genomsnittlig betygspoäng avgångselever 2014
Program
Betygspoäng
EK
13,6
NA
13,4
SA
Betygspoäng
Totalt
14
13,8
15
Korrelation Nationella prov (NP) - Slutbetyg
Då man jämför korrelationen mellan betyg på NP och elevernas slutbetyg ser man att
elevern på KLARA Norra i ämnena Matematik och Engelska i relativt hög utsträckning fick
ett slutbetyg som var högre än resultatet av NP. I ämnet Svenska fick inte så många
elever högre betyg än vad de presterar på NP – en relativt stor andel fick istället lägre
betyg jämfört med NP. Om man jämför KLARA Norras korrelation med de andra
gymnasieskolorna som ingår i Academedias Teoretiska grupp ser man följande:
Engelska 5 och 6
På KLARA Norra satte man något högre betyg i jämförelse med resultatet på NP om man
jämför med de andra varumärkena, men något lägre om man jämför med de andra
KLARA-skolorna
Svenska 1 och 3
På KLARA Norra satte man i kursen Svenska 1 något lägre betyg jämförelse med
resultatet på NP än både de andra KLARA-skolorna och de andra varumärkena. I kursen
Svenska 3 var skillnaden ännu större, då hela 20% av eleverna på KLARA Norra fick ett
lägre slutbetyg än vad de presterade på NP.
Matematik 1b, 2b, 2c, 3b, 3c och 4
I alla matematikkurser utom Matematik 3c fick en stor andel av eleverna högre slutbetyg
jämfört med vad de presterade på NP. Norra har ungefär samma siffror som de andra
KLARA-skolorna, men ligger långt över övriga varumärken i koncernen. På KLARA Norra
korrelerar således inte slutbetygen i matematik med resultatet på NP.
Analys och bedömning av måluppfyllelsen
Om man tittar på andel elever som är högskolebehöriga och vårt betygssnitt så har det
sjunkit jämfört med eleverna som gick ut 2010. De elever som inte gick ut med
gymnasieexamen var till stor del elever som hade flera F sedan åk 1 och 2 och som inte
mäktade med att genomföra prövning i alla dessa kurser. En del elever missade också
sin gymnasieexamen för att de inte genomförde ett godkänt Gymnasiearbete. Framförallt
gäller det elever på Ekonomiprogrammet. Anledningen var i de flesta fall att eleven i
fråga inte kom på handledningstillfällen och/eller började arbetet med kursen alldeles för
sent. Detta trots att handledarna bokade in flera extra tillfällen med eleverna och erbjöd
extra stöd och handledning utöver ordinarie undervisning. Lärarna hade en mycket tydlig
och strukturerad plan för genomförandet av kursen, men alla eleverna följde inte den och
vi behöver vi se över hur vi i högre utsträckning kan få dem att göra detta till nästa
läsår. Arbetet med att få igenom fler elever i kursen Gymnasiearbete påbörjades redan i
juni 2014 och fortsätter vid läsårsstart 2014.
Vad gäller att minska antalet redan satta F på skolan, så har vi kommit en bra bit på väg.
En tydligare struktur för detta arbete har gett goda resultat, men inte tagit oss hela
vägen fram.
16
Under läsåret har lärarna arbetat hårt med att öka minska andel redan satta F genom
särskilda prövningar, prövningsdagar och extrainsatta examinationer under vårterminen.
Elevhälsoteamets arbete har också förbättrat situationen, och tillsammans med
strukturerade klasskonferenser har en större insikt och överblick blivit möjlig. Det finns
numera en fungerande struktur för arbetet med att tidigare fånga upp elever som av
någon orsak hamnat efter, som ska byggas vidare på och användas under nästa läsår.
Införandet. Vårt fokus har under året legat på elever med många F, eller de som är i
stort behov av stöd. Allt för många elever har tidigare tillåtits fortsätta till nästa årskurs
trots en stor andel F i de kurser de läst, och detta har skapat problem då de inte är
förberedda inför fortsättningskurserna. De klarar heller inte av att lägga den tid som
behövs för att klara av pågående kurser och samtidigt genomföra prövningar i kurser de
inte har klarat. Det har varit en viktig process att strukturera upp detta och förhindra en
fortsatt utveckling i fel riktning, då allt för många elever har misslyckats i en del kurser.
De rutiner som införts tror vi kommer att ge ännu bättre utslag under nästa läsår, och
vårt fokus kommer då i högre utsträckning att kunna ligga på åtgärder för att öka alla
elevers måluppfyllelse och därmed höja det genomsnittliga meritvärdet på skolan, som i
dag ligger för lågt.
En stor andel av de elever som inte uppnådde betyget E eller mer gjorde detta p g a av
att de inte hade lämnat in flera centrala uppgifter innan kursens slut, och/eller hade hög
frånvaro från lektioner och examinationer, och därför inte hade möjlighet att
tillgodogöra sig kursens innehåll på ett tillfredsställande sätt. Likaså hade elever med
många F från föregående år svårt att klara av arbetsbördan under årskurs 3 samtidigt
som de skulle försöka genomföra prövning sina tidigare kurser. Här har vi som skola
misslyckats med att ge de ramar och den struktur som behövs och som nämnts ovan är
det detta vi behöver fortsätta fokusera på under nästa läsår. Vi behöver hitta sätt att öka
elevernas närvaro och motivation, samt göra en tydligare struktur för deadlines och
examinationer.
Matematikkurserna är de kurser som flest elever har svårt att klara. Under våra
studiepass är det också mattelärarna som är mest upptagna och många elever vill ha
hjälp med matematiken. Vi har satt in en del extra stöd, men vi behöver också se över
hur vi kan arbeta i klassrummet för att fler elever ska nå dit de behöver utan extra stöd.
Rektor och programansvarig har i sina samtal med elever också tydligt fått signaler om
att eleverna själva önskar en tydligare styrning från lärarna. När man tillåts lämna in
senare eller göra omprov lite när som helst blir det inte så viktigt att lämna in i tid eller
komma till ordinarie examinationsstillfälle. Detta gäller inte bara elever som är i behov av
anpassning och stöd, utan i hög grad även elever som egentligen inte har några problem
med att utföra uppgifter på utsatt tid. Eleverna är mycket medvetna om att de då samlar
på sig uppgifter på hög, men många av dem har svårt att tänka långsiktigt i detta. Vi
behöver därför hitta fungerande former för att strukturera upp detta och bryta den kultur
som nu finns på skolan.
Vad gäller korrelationen nationella prov/slutbetyg kan en förklaring till att en stor andel
elever lyckas nå högre slutbetyg i engelska och matematik jämfört med deras resultat på
17
nationella provet vara att de flesta av lärarna på skolan strävar efter att arbeta formativt,
vilket innebär att de ofta ger eleverna möjlighet att visa på sina färdigheter mer en än
gång. En elev som lyckas mindre bra på någon del av nationella provet kan då få
möjlighet att göra detta moment igen efter det nationella provet och har således
möjlighet att prestera bättre.
Att siffrorna inte korrelerar helt ser vi inte som ett stort problem, då vi vill arbeta för att
eleverna även efter nationella proven har genomförts har möjlighet att utvecklas och lära
sig mer. Den extremt stora differensen i några matematikkurser är dock oroväckande
och något vi behöver se över inför nästa läsår.
Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling
-
Vi ska arbeta för att införa fler arbetssätt som motiverar och stimulerar eleverna.
En mer verklighetsbaserad undervisning skulle kunna vara något som får fler
elever att uppskatta undervisningen och känna att den är meningsfull
-
En tydligare struktur kring examinationer och omexaminationer behöver tas fram.
Lärarna ska tydligare och i god tid synliggöra för eleverna när ordinarie
examination äger rum så att alla elever kan planera sina studier. Detta görs i
Schoolsoft. För examinationer som elever inte genomför vid ordinarie tillfälle ska
det tydligt framgå datum för möjlighet till omprov/lämna in ett arbete som är
försenat. Sådana omprovsdatum kommer att erbjudas eleverna vid fem tillfällen
per läsår. Elever som lämnar in i tid ska få snabb och givande återkoppling,
medan elever som lämnar in vid senare tillfälle får vänta på sin feedback.
-
En större tydlighet och samsyn för hur lärarna använder och arbetar med
Schoolsoft behöver tas fram.
-
Fånga upp elever i årskurs 1 tidigare genom fler diagnostiska prov, samt bygga
upp en struktur för detta tillsammans med den nya specialpedagogen
-
Flera examinationer på plats i åk 1, många elever har i början av sin gymnasietid
svårt att lämna in längre texter som skrivits hemma i tid.
-
Mattestöd utanför ordinarie schema.
-
Ännu tydligare struktur för studiepassen, där vi också särskilt hjälper eleverna att
komma igång och prioritera sitt arbete.
-
I samband med att en lärare ger en elev en kursvarning ska hen också,
tillsammans med eleven, skriva en pedagogisk plan som läggs i Schoolsoft. I
planen ska det tydligt framgå vilket/vilka kunskapskrav som eleven riskerar att
inte uppnå, vad eleven behöver göra för att ta igen detta, samt datum för
inlämning/examination. Lärarna har tidigare arbetat med pedagogiska planer,
men då dessa gjordes i pappersformat var det svårare för mentor och EHT att
veta vad eleven skulle göra och således kunna stötta honom/henne. 18
Upplevd kvalitet - Nöjdhet
Arbetssätt
Utveckling av undervisning
-
Flera lärare har testat nya arbetssätt för att underlätta för kontinuerlig och snabb
feedback. T ex genom att använda google docs.
-
Tre lärare och rektor deltog i SETT-mässan i maj 2014 för att få inspiration kring
hur vi kan använda IKT och digitala verktyg för att höja nivån på undervisningen
-
Arbetskvällar har lagts på att t ex se hur flipped classroom kan användas för att
frigöra lektionstid till handledning och diskussion. Under dessa kvällar har vi också
arbetat med samsyn kring när ett betygskrav är ”gult” (dvs. till viss del uppnått).
-
Under vårterminen startade vi ett auskultationsprojekt, där lärarna enligt ett
schema deltog på varandras lektioner. Efter auskultationstillfället bokades tid in
för samtal och feedback. Syftet var att sprida goda exempel på undervisning som
motiverar och engagerar eleverna, samt även på gott ledarskap i klassrummet.
Tydlighet och studiero
-
Vi har under året startat och deltagit i ett ledarskapsprojekt och ett
auskultationsprojekt för att få syn på våra egna styrkor och utvecklingsområden.
Framför allt har det synliggjort det situationsanpassade ledarskapets möjligheter.
-
SchoolSoft introducerades under vårterminen för att förenkla elevernas insyn i
vilka kunskapskrav de har uppnått hittills i kursen, samt vad de behöver göra för
att nå längre, samt för att kommunicera uppgifter, mål planeringar etc.
-
Vi har ett ”Öppna dörrar”, och är oftast tillgängliga för våra elever – vi tar oss tid
att lyssna på dem.
Värdegrund
-
Under arbetskvällar har kollegiet påbörjat ett arbete för att arbeta med normer
och värderingar och använt t ex forumspel för att lära oss hur vi kan hantera
kniviga situationer i klassrummet. Detta arbete är pågående.
-
Under året har elever deltagit som ”hemliga observatörer” i klassrummen i syfte
att synliggöra bemötande från lärare. Ett vidare syfte har varit att få syn på vilka
kollegor som har arbetssätt som upplevs som ”bra” av eleverna.
-
Vi genomförde introduktionsdagar för nya elever i åk 1, med syfte att de skulle få
en lugn och bra start på skolan, samt få goda möjligheter att lära känna varandra
och skolans personal. Detta för att skapa en god grund för att våra elever även
fortsatt ska känna sig trygga på skolan.
19
-
I syfte att skapa en stolthet över att arbeta och gå på skolan har vi under läsåret
bl a genomfört följande:
- Framgångar inom UF har uppmärksammats på skolan
- En Facebook-sida har skapats som ska hållas uppdaterad med
positiva händelser och elevbedrifter.
- EU-skolval genomfördes där alla elever deltog.
- Detta är dock ett område som behöver prioriteras inför nästa läsår.
Elevernas arbetsmiljö
-
Under sommaren 2013 fick skolan ett nytt, fräscht våningsplan, vilket gjorde att
vi inte längre behövde låna lektionssalar från SIR (10 minuters gångväg bort). Ett
stort klassrum, ett grupprum samt arbetsrum för lärare, EHT och skolledning finns
nu att tillgå på det översta våningsplanet.
-
Utifrån önskemål från lärare och elever har skolan köpt in fler elevdatorer för
utlåning och har förbättrats till viss del. Under läsår 14-15 planerar vi att införa 11 med en Chromebook till varje elev i åk 1 och 2, samt till undervisande lärare.
Elevinflytande
-
Under vårterminens senare del startades ett Samrådsforum, med representanter
från varje klass som regelbundet träffar skolledningen för diskussion och
information som sedan återförs till klasserna.
-
Vi påbörjade ett arbete för att få bättre struktur på mentorstiderna och därigenom
förbättra elevernas möjlighet att påverka vad som händer på skolan.
Uppföljning av målen
Kontinuerliga utvärderingar av målen har skett bland personalen under arbetskvällar.
Vi har också följt upp elevernas nöjdhet via:
-
Elevenkäter
Kontinuerlig tvärdering av undervisningen i vissa kurser (detta måste göras av
alla lärare)
Utvecklingssamtal
Ämnessamtal
Mentorssamtal
Arbetsmiljöenkät i åk 1
Samrådsforum tillsammans med skolledning (från slutet av vårterminen 2014)
Diskussioner kring enkätresultat med elever vid mentorstider och i fokusgrupper,
samt med persona underarbetskvällar.
20
Resultat utifrån elevenkäten 2014
NKI (Nöjd kundindex) och Rekommendationsgrad
100 90 76 80 67 70 79 72 70 61 56 60 59 50 40 30 20 10 0 AcadeMedia Gymnasium KLARA Gymnasium KLARA Norra NKI 2013 NKI 2014 RekommendaAonsgrad (Andel 7-­‐10) 2013 RekommendaAonsgrad (Andel 7-­‐10) 2014 Trivselgrad, Studiemiljö och Undervisning
86 80 77 74 67 67 76 66 65 57 AcadeMedia Gymnasium KLARA Gymnasium KLARA Norra Trivselgrad (Andel 7-­‐10) 2013 Trivselgrad (Andel 7-­‐10) 2014 Studiemiljö (Andel 7-­‐10) 2013 Undervisning (Andel 7-­‐10) 2014 21
Värdegrund
73 Jag tycker aT personalen på skolan tar hänsyn All vad vi elever tycker och tänker 55 63 Jag tycker jag kan få arbetsro i skolan 41 94 Jag känner mig trygg i skolan 90 79 Personalen på min skola tar anvar för aT alla ska bli behandlade med respekt 66 83 På min skola behandlar eleverna varandra med respekt 64 0 KLARA totalt 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 KLARA Norra Undervisningskvalitet
63 Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för aT nå de olika betygen. 48 67 Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så aT det ska gå så bra som möjligt för mig. 53 58 Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet. 46 57 Mina lärare gör så aT jag får lust aT lära mig mer. 42 0 KLARA totalt 10 20 30 40 50 60 70 80 Klara Norra 22
Resultat utifrån Medarbetarenkäten 2014 (NMI – Nöjd
medarbetarindex)
100 86 90 80 70 86 85 85 76 69 76 76 69 81 68 63 60 50 40 30 20 10 0 NMI Engagemang AcadeMedia totalt Ledarindex KLARA Gymnasium ATrakAvitet KLARA Norra (Siffror från 2013 saknas för KLARA Gymnasium och KLARA Norra, eftersom KLARA Gymnasium AB
inte tillhörde Academedia 2013.)
Analys och bedömning av måluppfyllelsen
Eleverna på KLARA Norra känner sig i stor utsträckning trygga (90% anger 7-10 på en
10-gradig skala). En relativt hög andel trivs också på skolan (76%). I övriga frågor får
skolan lägre resultat än vad som är önskvärt, och utifrån hur nöjda eleverna är med
skolan har vi en hel del att arbeta med under kommande läsår. Hur skapar vi en skola
som både elever och personal är riktigt stolta över? Detta kommer att bli en prioriterad
fråga inför hösten, där vi bör börja med att ställa elever och personal frågan: ”VAD är en
skola som jag är stolt över och kan rekommendera till andra?”
De siffror som oroar mest är de kring undervisningskvalitet:
-
Endast 42%
Endast 46%
skolarbete
Endast 41%
Endast 59%
av eleverna uppger att deras lärare gör så att de får lust att lära med
uppger att deras lärare informerar dem om hur det går i deras
anser att de får arbetsro i skolan
uppger att de kan rekommendera skolan till andra
Siffrorna visar att trots de insatser som gjorts under läsåret så har vi inte lyckats i den
utsträckning som var önskat. En del av anledningen kan ligga i att vi använde större
23
delen av höstterminen till att strukturera upp arbetet kring de elever som hade F sedan
tidigare (vilket vi också lyckades bra med), och det var först en bit in på vårterminen
(efter att elevenkäten ovan genomfördes) som många av övriga åtgärder startade. Man
kan dock inte säga att det är hela anledningen, utan siffrorna visar naturligtvis att vi har
mycket kvar att arbeta med.
Trots ökade försök till elevinflytande, där många lärare gett elever ökade möjligheter att
påverka undervisningen och låtit eleverna vara med i utvärderingar och målsättningar
upplevs personal inte ta tillräckligt med hänsyn till vad eleverna tycker och tänker. Detta
visar att vi måste hitta andra sätt att få eleverna att känna sig involverade och
engagerade i undervisning och det som händer på skolan.
Eleverna upplever också att de inte får tillräckligt med återkoppling kring hur de ligger till
i de kurser de läser, men det finns en problematik i att eleverna inte heller håller
deadlines för inlämningar vilket försvårar lärarnas chanser att ge löpande återkoppling på
ett systematiskt sätt eftersom elever lämnar in sent. En sammanhållen tid för rättning
och bedömning blir då svår att uppnå för många lärare.
Det kompetensutvecklande arbete som genomförts på arbetskvällar (med t ex flipped
classroom, formativa arbetssätt etc.) når inte alltid ut till eleverna. Då en del av detta
arbete är nytt, så är det kanske förståeligt att det inte omsätts i praktiken på en gång,
utan måste landa hos lärarna först, men under kommande läsår behöver vi se till att ord
blir till handling.
Inför läsåret har skolledningen lagt in en möjlighet för gemensam planering och
samverkan mellan lärare på onsdagsmorgnar. Tiden har dock inte använts för
samplanering i den utsträckning som det var tänkt.
Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling
-
-
Vi behöver arbeta mer för att skapa studiero i klassrummet. En del lärare behöver
bli mer bekväma i sitt ledarskap och tydliggöra för eleverna vad som gäller i
klassrummet för att alla elever ska kunna arbeta i lugn och ro. Genom kollegialt
lärande under arbetskvällar och auskultationer på varandras lektioner är tanken
att lärarna ska kunna lära av varandra, ta fram goda exempel och få feedback av
kollegor
Förbättra den fysiska arbetsmiljön – se över ljuskällor, skapa positiva
inlärningsmiljöer, kanske skapa mer permanenta klassrum för vissa ämnen.
Skolans personal bör i ännu högre utsträckning röra sig ute i de allmänna
utrymmena med jämna mellanrum under skoldagen. Vi behöver också alla bli
ännu bättre på att ta kontakt med alla elever, även dem vi inte undervisar, för att
bygga relationer och förtroende.
24
-
Införande av strikta deadlines där elever som lämnar in i tid får respons snabbare
medan de som inte håller deadlines endast får ett generellt omdöme av nivå.
Detta i syfte att fler elever ska lämna in i tid och därmed få möjlighet att nå högre
kunskapsutveckling. Vi bör även ta fram riktlinjer för hur och när eleverna ska
genomföra omprov/lämna in försenade uppgifter, så att detta blir tydligt för
eleverna.
-
Utveckla det Samrådsforum som startade i slutet av läsåret. Se till att eleverna på
skolan, via sina representanter i forumet, känner att de får möjlighet att påverka
”på riktigt”.
-
Skolledningen strävar efter att alla lärare ska få sammanhållen tid för bedömning
och återkoppling för att de snabbare ska hinna bedöma de examinationer som
eleverna genomför. Då ska de också i högre utsträckning kunna använda det
”tysta” lärarrum som iordningställdes under sommaren 2013.
25
Ändamålsenlig kvalitet
Då endast fem elever som tagit studenten från KLARA Norra besvarade enkäten kommer
ingen analys av ändamålsenlig kvalitet att genomföras i år. Vi hoppas på fler svar nästa
läsår!
Sammantagen analys av funktionell och upplevd och
kvalitet
Resultatet av elevenkäten, samt de relativt låga formella resultat skolan uppvisade vad
gäller meritvärde och högskolebehörighet, visar att vi har stora områden att arbeta med
och förbättra under kommande läsår.
Klara Norra har många goda förtjänster och kännetecknas av ett kollegium som är
engagerat och drivande. Lärarna upplever dock att det fram till detta läsår har saknats
en kontinuitet och struktur från ledningshåll, vilket nu enligt medarbetarenkäten har
blivit väsentligen bättre (ledarindex på 85%, se tabell ovan).
Vår analys visar att både lärare, elever och elevhälsoteam på skolan är överens om att vi
behöver bygga upp tydligare strukturer på skolan för områden som studiero, deadlines
etc. Ett generellt arbete med att vara tydligare med vad vi förväntar oss av eleverna,
samtidigt som vi behåller den goda stämning som råder mellan lärare och personal på
skolan behöver därför genomföras under läsår
14-15.
Nya utvecklingsområden
Arbetssätt
1. Tydligare struktur och ledarskap för att öka studieron och motivationen hos
eleverna, samt höja måluppfyllelsen
Ansvarig: Skolledning och all personal
2. Implementering av 1-1 med Chromebooks och Google Aps for Education. Målet är
en modernare och mer digitaliserad skola som öppnar för nya möjligheter att
utveckla och förbättra undervisningen och göra den mer verklighetsbaserad. Att
alla elever har varsin dator ska också underlätta för lärarna att arbeta formativt
med feedback och återkoppling.
Ansvarig: Skolledning och Förstelärare
3. Nya samarbetslag där lärarna arbetar gruppvis kring något av skolans tre
program i syfte att bygga en tydlig progression genom elevernas tre år, samt
arbeta mer ämnesövergripande för att hjälpa eleverna att se helheter och höja
deras motivation.
Ansvarig: Skolledning och alla lärare
4. Fortsatt arbete med att förankra ett normkritiskt arbetssätt på KLARA Norra.
Ansvarig: Skolledning och Förstelärare
26
Förväntad utveckling:
1. Genom att alla lärare arbetar med sitt ledarskap och en ökad tydlighet gentemot
eleverna ska vi arbeta bort den kultur som nu finns på skolan där elever inte
känner att de måste göra saker i tid. Vi behöver arbeta med vårt ledarskap så att
vi känner oss förtrogna med att ställa krav på våra elever, samtidigt som vi kan
bibehålla det goda i att bygga relationer med eleverna, ha ”öppna dörrar” och ett
avslappnat och trevligt förhållningssätt lärare-elev emellan. Den förväntade
utvecklingen är att öka elevernas studiero och motivation.
2. En implementering av 1-1 med Chromebooks ska leda till en mer
verklighetsbaserad undervisning, där lärarna arbetar ut mot samhället, och inte
bara inne i skolan. På så sätt hoppas vi kunna öka elevernas lust att lära och
motivation för skolarbete. Vi ska möta eleverna där de befinner sig och vi ska
hitta fler och mer effektiva sätt för återkoppling och feedback.
3. Syftet med Samarbetslagen är att i högre utsträckning utveckla och ”spetsa” till
våra program. Skolan är för liten för att lärarna ska kunna vara knutna till bara
ett program, de måste undervisa på flera, men på det här sättet har de en
”hemvist” – ett program där de ska lägga ner mer tid för samarbeten, infärgning
och att tillsammans ta fram programmets ”röda tråd”. Det ska även finnas
utrymme för kollegialt lärande i samarbetslaget, däribland att auskultera på
varandras lektioner. Stort fokus ska läggas på att arbeta med progression under
elevernas tre läsår. Hur arbetar vi för att slussa in eleverna i åk 1? Vad vill vi att
de ska ha med sig för kunskaper och färdigheter när de lämnar oss i åk 3, och hur
gör vi för att de ska få alla möjligheter att nå dit? Vad behövs för eleverna på just
det här programmet?
Samarbetslagen har en fast planeringstid – jämna veckor på onsdagar kl 14-15.
4. Ett fortsatt och utökat arbete med ett normkritiskt arbetssätt ska leda till att vi får
en öppnare och mer tillåtande skola där alla elever känner sig välkomna och
trygga oavsett kön, etnisk bakgrund, religion eller sexuell läggning.
Resultat
-
Minst 80% av både lärare och elever ska uppge att de kan rekommendera KLARA
Norra Gymnasium till andra. Delmål för läsår 14/15 är 70%
-
Meritpoängen för avgångseleverna ska öka till ett snitt på minst 15. Delmål för
läsår 14/15 är 14 på alla program
-
Minst 80% av eleverna ska uppleva att de får tydlig och kontinuerlig feedback och
återkoppling från sina lärare, samt att de är nöjda med undervisningen. Delmål
för läsår 14/15 är 70%.
-
Minst 80% av eleverna ska känna att de får arbetsro både under lektionerna och i
skolans övriga utrymmen. Delmål för läsår 14/15 är 70%.
27
-
Minst 80% av eleverna ska känna att de bemöts med respekt av både personal
och andra elever. Delmål för läsår 14/15 är 75%.
Uppföljning
-
Kontinuerliga avstämningar kring utvecklingsområdena på arbetskvällar
Ansvarig: Skolledning och Förstelärare
-
Kontinuerliga avstämningar kring elevernas studiesituation i EHT
Ansvarig: EHT
-
Korta utvärderingar på mentorstid där alla elever får svara på några få frågor,
utifrån våra utvecklingsområden. Detta görs via mentometerprogram (t ex
Mentimeter, Socreative eller Poll Everywhere), och kan således sammanställas
direkt efteråt och tas upp för diskussion med eleverna, på arbetskväll eller under
möten med Samarbetslaget
Ansvarig: Samarbetslag och mentorer
-
Klasskonferenser två ggr per läsår
Ansvarig: Skolledning, EHT samt all personal
-
Kursutvärdering i januari och juni för alla kurser. Ansvarig: Undervisande lärare -
Medarbetar- och kundenkät i januari/februari
Ansvarig: All personal
28
Sammanfattning
Sammanfattningsvis har man på KLARA Norra under läsår 13/14 arbetat hårt för att
vända en negativ trend. Under året har vi börjat strukturerar upp arbetet med att snabbt
fånga upp elever i behov av stöd, sett till att elever med F i någon kurs sedan tidigare får
hjälp att genomföra prövning, samt satt upp gemensamma riktlinjer och en struktur på
skolan för bedömning och betygsättning. Skolan fick en ledning som var tydlig och visade
riktning, vilket gjorde att lärarna i högre utsträckning kunde fokusera på undervisning
och skolutveckling.
När man i januari 2014 genomförde elev- och medarbetarenkäter visade dock resultatet
på att detta arbete ännu inte hade gett utslag. Skolan visade också på relativt låga
resultat vad gäller betygssnitt och högskolebehörighet för de elever som tog studenten i
juni 2014. Det arbete som påbörjades under hösten utvecklades och förfinades dock
under våren och i intervjuer med elever och personal tidigt hösten 2014 framkom att
eleverna är mycket nöjdare med skolan vad gäller undervisning, miljö och studiero.
Lärarna uppfattar också sin arbetssituation som bättre än tidigare. Detta visar att vi varit
inne på rätt väg och att vi ska fortsätta att utveckla det vi redan påbörjat.
Under läsår 14/15 måste vi på KLARA Norra därför fortsätta på den inslagna vägen. Vi
behöver arbeta för att med olika hjälpmedel, i ännu högre utsträckning, utveckla vår
undervisning för att tydliggöra syfte och mål samt för att motivera eleverna. Vi kommer
att fortsätta att med hjälp av kollegialt lärande höja kompetensen i kollegiet vad gäller
ett formativt arbetssätt och bedömning för lärande, samt sträva mot en mer
verklighetsbaserad undervisning. Skolledningen ska tillsammans med de två nyutsedda
förstelärarna driva detta arbete, som naturligtvis sker tillsammans med alla andra
medarbetare på skolan. Vi ser att KLARA Norra har mycket goda möjligheter och
förutsättningar för att höja elevernas motivation, måluppfyllelse och resultat under nästa
läsår.
29