Syftet med presentationen:

Att förmedla en del av resultaten från undersökningen Liv och Hälsa Ung 2014.

Att ni som föräldrar får en bild av hur unga mår idag och vad som påverkar deras hälsa.

Öka kunskapen och förståelsen för ungas livssituation och därmed förbättra förutsättningarna för deras hälsa.

Visste du att…

Syftet med undersökningen Liv & Hälsa Ung är att beskriva Västmanländska ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa samt att följa utvecklingen över tid.

Totalt har runt 7 700 enkäter lämnats ut till elever i år 7 och 9 i grundskolan samt år 2 på gymnasiet.

Vi har fått tillbaka nästan 6 300 besvarade enkäter.

Känner du till…

Projektet Läget baseras på undersökningen Liv och Hälsa Ung och riktar sig till alla elever i Västmanland mellan 13 och 19 år. Syftet är att genom kulturella uttryck ge unga en ökad kunskap om vilka faktorer som inverkar på hälsan. Det sker genom samverkan mellan landstinget, föreningsliv, skolor och det övriga civilsamhället.

Hälsa – Vad är det?

Begreppet hälsa kan definieras på många olika sätt och ha olika innebörd för olika personer.

Vad är hälsa för dig?

Sjuk

Hälsokorset

Mår bra

Upplevd hälsa Verklig hälsa

Frisk

Verklig ohälsa Upplevd ohälsa

Mår dåligt

Hälsan – helhet och delar

Psykisk hälsa Social hälsa Existentiell hälsa Miljörelaterad hälsa Fysisk hälsa

Hälsans bestämningsfaktorer: Vad påverkar din hälsa?

Tre viktiga begrepp

Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa - Ohälsa

Vad är det som gör att man mår bra och har en bra hälsa?

Vad är det som påverkar hur lätt eleverna har att lära sig nya saker?

Livsvillkor trygghet och sociala relationer etnicitet

födelseland

delaktighet och inflytande kön

boende

skola

ålder

ekonomi

föräldrarnas sysselsättning

Trygghet och sociala relationer

Fysisk mobbning pojkar läsår 9 Fysisk mobbning flickor läsår 9

Fysisk mobbning – 15 % av pojkarna och 9 % av flickorna i läsår 9 har vid

minst ett

tillfälle det senaste läsåret blivit utsatta för sparkar, slag eller annat våld av någon eller några av sina skolkamrater.

Det sociala klimatet har hårdnat, både inom familjen och mellan eleverna. Mobbning av olika slag har blivit vanligare, särskilt bland flickor i läsår 9 har den fysiska mobbningen ökat markant.

Trygghet och sociala relationer

35 % av pojkarna i läsår 9 och 52 % av flickorna har vid

ett

blivit utsatta för indirekt (psykisk) mobbning.

minst

tillfälle det senaste läsåret 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

Utsatt för indirekt mobbning senaste läsåret

Pojkar Flickor 2008 2010 2012 2014 Indirekt (psykisk) mobbning handlar om att eleven har upplevt att skolkamraterna har ljugit, pratat skit om eller frusit ut denne från gruppen vid

minst ett

tillfälle det senaste läsåret. Även här ser vi att det blir vanligare bland länets ungdomar. Indirekt mobbning är betydligt vanligare bland flickor än pojkar.

Trygghet och sociala relationer

50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0%

Föräldrar som grälar allvarligt minst en gång i månaden

Pojkar Flickor 2006 2008 2010 2012 2014 Fler unga rapporterar uppslitande gräl mellan sina föräldrar. Det är en av flera viktiga förklaringar till att unga mår sämre idag. Totalt 88 % av eleverna litar helt på sina föräldrar.

Skola - Trivsel

82 % av eleverna trivs mycket bra/ganska bra i skolan Trivs ganska eller mycket bra i skolan (länet) Pojkar Flickor 86 % 79 % 83 % 78 % 83 % 80 % Läsår 7 Läsår 9 Läsår 2 gymn 18 % trivs sådär, ganska dåligt, mycket dåligt i skolan

Det är 42 % av eleverna som tycker det är lugnt i klassrummen och upplever att arbetsron är bra eller ganska bra.

Skola - Skolk

Skolkar minst 2-3 gånger i månaden

2% Läsår 7 3% Pojkar Flickor 4% Läsår 9 5% 6% 8% Läsår 2 gymn Skolk är en av de allra största riskfaktorerna för att hamna i problem eller för att utveckla dålig hälsa i vuxen ålder.

5 % av eleverna skolkar 2-3 gånger i månaden.

Diskutera utifrån livsvillkor

En viktig del för att må bra är att man trivs i skolan.

- Vad är viktigt för att ditt barn ska trivas i skolan?

Att känna sig trygg i skolan är en rättighet som alla har.

- Vad är viktigt för att ditt barn ska känna sig trygg i skolan?

Alla skolor ska ha en plan för likabehandlingsarbetet som alla känner till. Det är lika illa att bli kränkt av en jämnårig som av

-

en vuxen.

Vad och hur kan du vara med och påverka det som sker i skolan?

-

Vad kan ditt barn eller du som förälder göra?

Om ditt barn inte trivs i skolan, känner sig illa behandlad eller mobbad bör hen prata med någon som hen har förtroende för. Detta kan vara du som förälder eller någon annan vuxen som lärare, skolsköterska eller kurator. Enligt skollagen måste skolan hjälpa eleven, därför är det viktigt att rektorn också får veta. Har du eller ditt barn frågor kan ni vända er till:

Barn- och elevombudet

www.skolinspektionen.se/BEO

Barnombudsmannen,

www.barnombudsmannen.se

Friends

www.friends.se

Here 4u

www.here4u.se

Bris

www.bris.se

Ungdomsmottagningen

www.umo.se

Jourhavande kompis

www.rkuf.se

Ung och mår dåligt

http://www.ltv.se/Halsa_och_vard/Ung-och-

mar-daligt/ (Går även att nå via kommunens hemsida). Familjerådgivningen (se kommunens hemsida eller i telefonkatalog)

Levnadsvanor

Levnadsvanor

matvanor fysisk aktivitet

=

sex & samlevnad

tobak alkohol narkotika

fritidsvanor

sömnvanor och sömnkvalitet

Matvanor

62 % äter frukost dagligen 73 % äter lunch i skolan 4-5 gånger i veckan

” Maten i skolan är en viktig del av arbetsmiljön.”

Goda matvanor kan ha en positiv påverkan på barns skolprestationer. Flera undersökningar har visat att barn och ungdomar som äter oregelbundet, till exempel de som hoppar över frukosten, har sämre skolprestationer än de som äter frukost dagligen. En bra frukost kan också göra att man mår bättre och känner sig piggare.

En bra frukost kan innehålla:

En frukt och gärna någon grönsak Fil, mjölk eller yoghurt Gröt, flingor eller müsli och/eller en till två smörgåsar Källa: www.slv.se

Matvanor

”Oavsett hur mycket resurser skolan lägger på skickliga pedagoger och bra läromedel är det svårt att ta till sig kunskap när man är hungrig.”

Måltidernas utformning och innehåll har betydelse inte bara för hälsan och bra matvanor, utan är också en förutsättning för trivsel och lärande.

Tallriksmodellen visar hur en bra måltid ska se ut samt fördelningen mellan de tre delarna. Källa: www.slv.se

Matvanor

Källa: www.slv.se

Fysisk träning

50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 2001 Tränar mindre än en gång i veckan 2004 2006

Pojkar Flickor

2008 2010 2012 2014

Med träning menas fysisk aktivitet i minst 30 minuter som gör barn/unga andfådd/svettig. 81 % av eleverna tränar så att de blir andfådda/svettiga från 1 gång i veckan upp till dagligen.

Fysisk aktivitet ihop med bra matvanor är en av de viktigaste delarna för att ha en bra hälsa.

Fysisk aktivitet och vardagsmotion

Rör sig (går eller cyklar) minst en timme dagligen

Pojkar Flickor

28% 22% 23% 20% 20% 17%

Frågan

Hur ofta går eller cyklar du mer än en timme per dag? (tiden behöver inte vara sammanhängande)

avser spegla vardagsmotion. Alltså fysisk aktivitet som inte görs i rent träningssyfte.

Läsår 7 Läsår 9 Läsår 2 gymn

Vardagsmotionen är viktig för hälsan och all den rörelse vi normalt inte tänker på att vi gör. Vardagsmotion är något man behöver göra ”var dag” och det behöver inte vara särskilt ansträngande. Minst 60 minuters fysisk aktivitet för unga per dag leder till bättre kondition, minskad risk för övervikt, bättre inlärningsförmåga och förbättrad psykisk hälsa vilket leder till bättre hälsa och mer ork i vardagen.

Skärmtid

Stillasittande

Övrigt TV Socialt umgänge Dator

Stillasittande

Läxläsning i hemmet Transport I skolan

Källa: Elin Ekblom-Bak

Stillasittande

Total skärmtid omfattar den tid eleven ägnar framför både datorskärmen och TV-skärmen i såväl skolan som på fritiden. Tiden grundar sig på vad ungdomarna rapporterat på tre frågor: dataanvändning i skolan, dataanvändning på fritiden och tid framför en vanlig TV-skärm.

50 % av ungdomarna totalt har en skärmtid på 6,5 timme eller mer per dag utifrån deras egna skattningar.

Sedan 2006 ser vi att fler tränar minst en gång i veckan, vilket är positivt. Något som är mindre bra är elevernas totala skärmtid.

Fysisk aktivitet

Stående

ÖKA

Vardagsmotion 30 min. dagligen Pulshöjande träning- både kondition och styrka Gående Lek är bästa formen för yngre barn

BYT UT

Hiss Trappa Rulltrappa Bil/buss Sitta Cykel Promenad Stå Skärmtid Micropausar Pausgympa

BEGRÄNSA

Stillasittande!

Föreningsliv

Totalt 64 % av pojkarna och 63 % av flickorna är medlem i någon form av förening Vill du få information om kommunens föreningsliv, olika föreningar eller gå med i någon förening kan du vända dig till:

Skol IF Västmanlands Idrottsförbund:

http://www.rf.se/Distrikt/VastmanlandsIdrottsforbund

SISU Idrottsutbildarna:

http://www.sisuidrottsutbildarna.se/Distrikt/SISUIUVastmanland/

Kommunernas Kultur- och Fritidsförvaltning

Att vara tonårsförälder

Tonårstiden kan vara besvärlig – både för tonåringen och föräldrarna. Relationen sätts ofta på prov.

Barnperspektivet.se

är en informationssida för föräldrar om frågor som rör barn och unga. Där kan du läsa mer om: Tonår Identitet & Självständighet Kärlek & Sexualitet Vanliga bråk & konflikter Oro för tonåringen

Om du vill ha stöd eller information om frågor som rör ditt eller någon annans barn. Ring BRIS Vuxentelefon 077-150 50 50

Tobak

Totalt 6 % av pojkarna och 0,4 % av flickorna snusar dagligen.

Totalt 34 % i läsår 7, 9 och 2 på gymnasiet, har vid minst ett tillfälle rökt vattenpipa.

Röker dagligen

50% 40% 30% 20% 10% 0% Pojkar Flickor 2001 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Rökning och snusning ökar med ålder Vattenpipsrökaren får i sig rök motsvarande 100 cigaretter vid en röksession (20-80 minuter). Vattenpipa är minst lika farligt som cigaretter och kan leda till lungcancer, minskad lungfunktion , hjärt-kärlsjukdomar, tandlossning (melassen – smaksättningen, är söt vilket bidrar till problem i munhålan).

Alkohol –och narkotikavanor

Hasch /marijuana

och

annan narkotika minskar. Det är dock första gången som vi frågar om så kallade nätdroger som Spice. Enligt undersökningar har totalt: 7 % använt hasch eller marijuana.

4 % använt annan narkotika, t ex Spice, vid minst ett tillfälle.

Dricker alkohol minst en gång i månaden

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2004 2006 2008 Pojkar Flickor 2010 2012 2014 Alkoholdrickandet har minskat bland unga över tid. Det är fler som väljer att inte dricka och bland dem som dricker, dricks det mindre.

Det är färre som dricker sig fulla jämfört med tidigare år.

Sömnvanor och sömnkvalitet

Tre elever av tio i läsår 7 och sju elever av tio i läsår 2 på gymnasiet - lägger sig efter klockan 22:30.

Pojkar läsår 7 Pojkar läsår 9 Pojkar läsår 2 gymn Flickor läsår 7 Flickor läsår 9 Flickor läsår 2 gymn

Vardagssömn

Sover för lite (< 7 h) Låg sömnkvalitet 11% 24% 22% 34% 31% 43% 13% 26% 33% 49% 35% 58% Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila, återhämta sig och bearbeta intryck. När du sover bra på natten klarar du lättare av stress och påfrestningar under dagen. Resultaten från undersökningen visar att pojkar sover något mer och bättre än flickor. Särskilt stor är skillnaden i sömnkvalitet.

Sömnkvalitet

Vardagssömnen är mycket viktig inte bara för måendet utan också för hur eleverna presterar i skolan. En studie visar att bland svenska flickor som sover mindre än 7 timmar och har en störd nattsömn är det fem gånger vanligare med underkända betyg än bland flickor som har en god nattsömn.

Pojkar sover mer och bättre än flickor. Särskilt stor är skillnaden i sömnkvalitet. Unga sover lika många timmar 2014 som 2012.

Diskutera utifrån levnadsvanor

Hur kan du som förälder vara med och påverka dina barns levnadsvanor kring exempelvis:

Matvanor Fysisk aktivitet Alkohol Sexualitet Skärmtid

Tips till dig som förälder

Har ditt barn svårt att äta frukost på morgonen kan ett alternativ vara att ta med en smörgås eller frukt till skolan att äta på rasten.

Daglig rörelse är viktigt för en god hälsa. Försök cykla eller gå i stället för att åka buss/bil och ta trapporna i stället för hissen. Ett bra sätt att bevara sin hälsa är att aldrig börja röka eller dricka. Känner du dig orolig för ditt barns tobak/alkoholbruk, kontakta gärna någon i skolans elevhälsoteam. Hur pratar du med ditt barn om tobak och alkohol?

För en god hälsa behöver ditt barn sova 8-9 timmar per natt. Om du märker att ditt barn har långvariga sömnproblem ta kontakt med skolhälsovården eller vårdcentralen. Vid behov av stöd vad gäller risk- och missbruk: http://www.1177.se/Vastmanland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Alkohol-och-droger riskbruk-och-missbruk/ Om din ungdom vill ha hjälp att sluta röka finns appen ”Fimpaaa!” via Appstore eller Google Play. Den som är 16 år eller äldre och i behov av livsstilsförändring kan kontakta Hälsocentrum Västmanland, www.ltv.se/halsocentrum för att få hjälp.

Hälsa - Ohälsa Kropp

vikt & längd värk

=

Besvär Lycka sjukdomar

stress & oro

Ha kontroll funktionsnedsättning

Hälsa och mående

88% pojkar och 72% flickor mår bra / mycket bra 9% pojkar och 20% flickor mår varken bra eller dåligt 3% pojkar och 8% flickor mår dåligt / mycket dåligt

Hälsa och framtidstro

86 % av pojkarna och 78 % av flickorna ser ganska eller mycket ljust på framtiden 12 % av pojkarna och 19 % av flickorna ser varken mörkt eller ljust på framtiden 2 % av pojkarna och 3 % av flickorna ser ganska mörkt eller mycket mörkt på framtiden

Existentiell hälsa, åtta teman

Meningen med/i livet Existentiell kontakt Tro som resurs Existentiell hälsa Förundran inför omgivningen Helhet & integration

61 % av pojkarna och 52 % av flickorna i läsår 9 uppger att deras liv i hög utsträckning är meningsfullt.

33 % av pojkarna och 28 % av flickorna uppger att de i hög utsträckning kan känna tröst eller lättnad i vardagen av en personlig tro, en tro som resurs.

Hoppfullhet & optimism Existentiell styrka Harmoni & inre frid

När allt känns bra…

Känner ditt barn att de kan vara med och påverka vad som görs i skolan Har de någon att vara med på fritiden Trivs de bra i skolan Har de bra kompisar Kan de lita på dig som förälder, andra vuxna, skolan och i familjen Använder de inte alkohol, narkotika eller tobak Motionerar de på fritiden Har de sunda matvanor Sover de bra och gott om nätterna Ser de ljust på framtiden

Fortsatt arbete…

Vad tycker du som förälder är det viktigaste att vi arbetar vidare med utifrån Liv & Hälsa Ung resultaten?

Slutligen

…Tack!

Vi tackar era barn och unga som har besvarat enkäten. Med deras hjälp av har vi fått värdefull kunskap om hur unga i Västmanlands län mår. Är du nyfiken på fler resultat från undersökningen kan du gå in på

www.ltv.se/lhu2014

eller kontakta Hälsoplaneraren för din kommun.