Transcript Ladda ner huvudmannarapport

Huvudmannarapport
2013/2014
Mikael Elias Gymnasium AB
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ................................................................................. 2 Vårt kvalitetsarbete: .................................................................................. 3 Vision och värdegrund: ............................................................................. 3 Grundfakta om verksamheten/förutsättningar ............................... 4 Åtgärder enligt föregående års rapport ........................................... 12 Stärka och utveckla undervisningen .......................................................... 12 Minska variationen i måluppfyllelse mellan skolorna samt höja måluppfyllelsen vid samtliga skolor ..................................... 15 Funktionell kvalitet: ............................................................................... 18 Upplevd kvalitet: ...................................................................................... 27 Ändamålsenlig kvalitet: ......................................................................... 37 Nya utvecklingsområden: ..................................................................... 40 Slutsatser .................................................................................................... 42 2
Vårt kvalitetsarbete
Samtliga skolor upprättar årligen en Kvalitetsrapport och en Lokal arbetsplan där skolan redovisar det gångna årets verksamhet
och resultat samt strategier och målsättningar för nästkommande läsår. Dessa dokument utgör redskap för skolledningens
planering, genomförande och uppföljning av verksamheten. Vårt kvalitetsarbete sker systematiskt utifrån en helhetssyn på vad
som är relevant att utveckla – beroende på vår vision och inriktning, vår värdegrund, våra målsättningar kopplat till kvalitet,
tillväxt och ekonomi.
Vi mäter i vilken utsträckning våra elever når de nationella målen (=funktionell kvalitet), känner förtroende för oss som
huvudman och för den verksamhet som bedrivs vid våra skolor (=upplevd kvalitet) samt hur många av dem som studerar vidare
på högskola/universitet och vilken studieförberedande nytta som de upplever att de haft av sin utbildning hos oss
(=ändamålsenligkvalitet).
Ramarna för detta arbete är gällande skollag och förordningar samt tydliga processflöden. Vi leder vår verksamhet utifrån ett
systematiskt årsflöde där mål definieras och omsätts i aktiviteter som utvärderas och leder till nya strategier och förbättrade
resultat. Vi följer årligen upp våra resultat och jämför dem med relevanta resultat såväl inom koncernen som med riket i övrigt.
Vision och värdegrund
Inom Mikael Elias Gymnasium arbetar vi medvetet och engagerat för att skapa och upprätthålla en hög och jämn kvalitet vid våra
skolor. Våra ledord - att inspirera och utmana – är vägledande för både elever och personal.
Vi tror på individens förmåga att lära, utvecklas och skapa sina egna förutsättningar och vi är helt övertygade om att skoltiden
har en enorm betydelse för en ung människas självbild, drömmar och framtid.
Skolorna riktar sig mot studiemotiverade elever och värdegrunden för vår verksamhet vilar på trygghet, ansvar, inspiration,
kreativitet och utmaning.
Vårt mål är att inspirera och utmana våra elever under deras skoltid som de tillbringar hos oss. Vårt mål är också att garantera en
likvärdig utbildning för våra elever och en jämn och hög måluppfyllelse.
3
Grundfakta om verksamheten/förutsättningar
Verksamhetens namn: Mikael Elias Gymnasium AB, org. 556558-3282.
Ansvarig chef: Björn Buö, verksamhetschef.
Organisation : Verksamheten har sitt huvudkontor i Academedia ABs lokaler på Adolf Fredriks kyrkogata 2 i Stockholm.
Mikael Elias Gymnasium är en fristående gymnasieskola som grundades 2007 av Nordiskt Teknikerinstitut AB. Kort därefter
förvärvades Nordens Teknikerinstitut AB av AcadeMedia AB. Idag är verksamheten ett eget bolag – Mikael Elias Gymnasium AB –
med skolor på tio orter i Sverige; Eskilstuna, Falun, Göteborg, Karlskrona, Lund, Norrköping, Sollentuna, Stockholm, Sundsvall
och Örnsköldsvik. Varje skola leds av en rektor som rapporterar till verksamhetschefen.
Mikael Elias Gymnasium erbjuder gymnasieutbildning inom det naturvetenskapliga, tekniska, ekonomiska och
samhällsvetenskapliga området med högskoleförberedande målsättning.
Mikael Elias Gymnasium AB tillhör organisatoriskt AcadeMedias teoretiska gymnasieskolor där den ingår tillsammans med Design
& Construction college, Hermods gymnasium, Klara gymnasium, ProCivitas privata gymnasium, Rytmus och Sjölins ekonomiska
gymnasium.
Innehållet i denna kvalitetsrapport är en sammanfattning av resp. skolas enhetsrapporter samt verksamhetens affärsplan.
Personal
Verksamheten leds av verksamhetschefen som rapporterar till utbildningsdirektören för AcadeMedias teoretiska gymnasieskolor.
I ledningen för Academedias teoretiska gymnasieskolor finns stabsresurser för HR, kvalitet, ekonomi, marknadsföring och IT.
Övriga centrala resurser delas gemensamt med hela AcadeMediakoncernen.
Andelen behöriga lärare för Mikael Elias Gymnasium är god. Utbildningsnivån är generellt hög inom verksamheten och ett antal
lärare har även avlagt forskarexamen i form av licentiat- eller doktorsexamen.
Nedan redovisas en sammanställning av antal heltidstjänster, antal elever per lärare och andel lärare med pedagogisk
högskoleexamen.
4
Tabell 1: Antal heltidstjänster, antal elever per lärare och andel lärare med pedagogisk högskoleexamen.
Skola
Antal heltidstjänster
10,8
Eskilstuna
8,3
Falun
22,2
Göteborg
13,8
Karlskrona
2,1
Lund
6,0
Norrköping
11,8
Sollentuna
20,5
Stockholm
10,4
Sundsvall
8,3
Örnsköldsvik
Mikael Elias Gymnasium
Riket
Antal elever per lärare
18,0
16,4
21,2
16,7
8,1
11,7
19,4
19,3
19,8
11,4
18,5
12,2
Andel m pedagogisk
högskoleexamen
58,6%
75,6%
85,6%
88,7%
100,0%
68,9%
85,4%
80,0%
89,4%
78,9%
81,3%
78,5%
Källa: AcadeMedia, Skolverkets databas SIRIS.
Antalet lärartjänster omräknat till heltidstjänster varierar på skolorna från 2,1 i Lund som endast hade avgångselever, till 22,2 i
Göteborg som är den största skolan.
Antal elever per lärare är i genomsnitt 18,5 att jämföra med 12,1 i riket. Andelen lärare som avlagt pedagogisk högskoleexamen
varierar från 58,6% i Eskilstuna till 100% i Lund och är i genomsnitt 81,3% att jämföra med 78,5% i riket. I Eskilstuna har flera
lärare avlagt sin examen efter att mätningen gjordes och andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har därmed ökat.
Skolan i Norrköping avvecklades vid läsårets slut och därmed också fokus på andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen.
Sammanfattningsvis så har Mikael Eliasgymnasierna färre antal lärare per hundra elever än genomsnittet i riket men en högre
andel lärare som avlagt pedagogisk högskoleexamen än genomsnittet i riket.
Mikael Elias Gymnasium har under året haft 8 lärare som innehaft karriärstjänster eller förstelärartjänster. Dessa förstelärare har
arbetat med att utveckla sin och sina kollegors undervisning och kommer det kommande året att utökas till 22 förstelärartjänster.
Alla rektorer förutom två har eller genomför sin befattningsutbildning. De två rektorer som inte påbörjat sin befattningsutbildning
är båda nyanställda och påbörjar sin tre åriga rektorsutbildning när de avslutat sin provanställning enligt AcadeMedias policy.
5
Elevhälsa
Samtliga skolor har tillgång till vissa elevhälsoresurser och resurserna varierar per skola. En sammanställning av elevhälsans
resurser per skola, samt även tillgången till Studie- och yrkesvägledare (SYV), redovisas nedan.
Tabell 2: Elevhälsa Mikael Elias gymnasium
Skolsköterska
tjänstefaktor
Skolläkare
tjänstefaktor
Stockholm
24 tim/v
30 tim/år
Göteborg
40 tim/v
20 tim/år
Karlskrona
Avrop
Vid behov
Norrköping
Avrop
Vid behov
Eskilstuna
8 tim/v
10 tim/år
Sollentuna
12 tim/v
10 tim/år
Skola
Falun
8 tim/v
Sundsvall
4 tim/v
Vid behov
Örnsköldsvik
6 tim/v
Vid behov
Skolpsykolog
tjänstefaktor
Kurator
tjänstefaktor
Specialpedagog
tjänstefaktor
14 tim/v
10 tim/år
Vid behov
12 tim/v
SYV
tjänstefaktor
24 tim/v
12 tim/v
16 tim/v
10 tim/v
2 tim/v
Avrop
Rektor
8 tim/v
12 tim/v
1 tim/v
8 tim/v
4 tim/v
Vid behov
1 tim/v
16 tim/v
Vid behov
4 tim/v
Tillgängliga kompetenser och resurser varierar mellan skolorna, men flertalet skolor saknar tillgång till elevhälsans samtliga
kompetenser. Målet det kommande året är att alla skolor skall få utbildning i elevhälsans arbetssätt och ha tillgång till elevhälsans
samtliga kompetenser.
6
Bakgrundsstatistik elever
Tabell 3: Antal elever per program och årskurs
Skola
EK
Åk
1
Åk
2
Åk
3
Åk
4
Summa
Eskilstuna
NA
Åk
1
Åk
2
Åk
3
Åk
4
Summa
49
28
22
1
SA
Åk
1
Åk
2
Åk
3
Åk
4
Summa
100
32
24
26
TE
Åk
1
Totalt
Åk
2
Åk
3
Åk
4
Summa
82
182
Falun
11
13
11
35
13
11
14
38
18
19
24
61
Göteborg
46
35
32
113
30
70
64
164
35
34
33
102
20
29
32
Karlskrona
14
16
30
26
31
8
65
27
33
34
1
95
15
10
7
6
4
22
1
22
29
84
Lund
8
Norrköping
Sollentuna
24
12
Stockholm
32
30
28
Sundsvall
29
3
8
7
Örnsköldsvik
Totalt
8
1
27
6
12
9
Skola
134
81
460
33
223
3
3
17
12
12
61
1
36
26
23
28
77
40
42
30
91
28
33
53
2
116
35
28
31
10
42
30
20
18
2
70
28
30
29
87
199
4
19
15
8
9
1
33
20
15
9
44
96
366 217 228 246
7
164 116 85
1
1
698 235
237 231
112
1
3
95
225
27
28
706 62 67 83
1
213
386
1983
Källa: Schoolsoft juni 2014
Totalt hade Mikael Elias gymnasieskolor 1983 elever fördelade på 10 skolor. De två största programmen är
Samhällsvetenskapsprogrammet med 706 elever och Naturvetenskapsprogrammet med 698 elever. För dessa program är
elevantalet relativt konstant över årskurserna med en svag ökning på Samhällsvetenskapsprogrammet och en liten minskning på
Naturvetenskapsprogrammet. Ekonomiprogrammet är populärt och har på tre år växt till 366 elever. Teknikprogrammet erbjuds
på fem av skolorna och har tillsammans 213 elever.
Budget med materiella resurser och lokaler
Mikael Elias gymnasium AB ingår i AcadeMedia AB och är ett av koncernens drygt trettio varumärken. AcadeMedia AB omsatte
verksamhetsåret 2012/2013 5 125 miljoner kronor med ett resultat av 142,8 miljoner kronor efter skatt. Mikael Elias Gymnasium
AB omsatte ca 150 miljoner kronor, de enskilda skolornas ekonomi varierar beroende på elevantal och elevpeng per program.
Ekonomin för både Mikael Elias gymnasium AB och AcadeMedia AB är god.
7
Samtliga skolor är etablerade i attraktiva citylägen på sin ort. Lokalerna är genomgående av god standard. Skolorna är moderna
och använder ett till ett, dvs varje elev har en egen dator eller läsplatta. Idrottshallar och gymnastiksalar hyrs. Lunch serveras i
matsal på skolorna i Stockholm, Göteborg, Karlskrona och Sollentuna. På övriga skolor äter eleverna lunch på restaurang.
Verksamhetens största kostnader är personal- och lokalkostnader.
För skolornas långsiktiga överlevnad är det viktigt att skolan upplevs som en attraktiv skola på orten. Intaget har tidigare stängts
på skolorna i Lund och Norrköping och skolorna avvecklades vid verksamhetsårets slut. I Lund var alla elever avgångselever och i
Norrköping var tre fjärdedelar av eleverna avgångselever. De resterande eleverna i Norrköping erbjöds enligt AcadeMedias
elevgaranti att läsa sitt sista år och slutföra sin utbildning på en av koncernens skolor på orten, vilket också så gott som alla
elever valde att göra.
Presentation och förankring av mål
Vårt mål är att elevernas slutbetyg från respektive program ska ligga över rikssnittet avseende genomsnittlig betygspoäng på
programnivå och med god överrensstämmelse mellan resultat på nationella prov och satta betyg. Målet är också att varje elev
som går ut gymnasiet ska ha möjlighet att fortsätta till vidare studier. Vårt strävansmål är att andelen elever som fullföljer
utbildningen med slutbetyg inom fyra år är 100%.
Utifrån 2013 års resultat, erfarenhet från skolornas utveckling samt verksamhetens nuläge och strategiska plan, framträdde vid
föregående års analys följande två prioriterade utvecklingsområden:
•
•
Stärka och utveckla undervisningen
Minska variationen i måluppfyllelse mellan skolorna samt höja måluppfyllelsen vid samtliga skolor
I resultatet av föregående års kvalitetsundersökningar var frågor kopplade till undervisning de som fick lägst utfall.
Högskolebehörigheten sjönk och betygen låg i paritet med de flesta andra skolor som erbjuder samma program. Slutsatsen blev
att arbetet med att profilera skolorna tydligare måste leda till att eleverna på våra skolor uppnår högre resultat än på jämförbara
skolor och att alla elever åtminstone har möjlighet att påbörja fortsatta studier.
8
Inom Mikael Elias Gymnasium var ett större utvecklingsprojekt redan påbörjat under våren 2013. Detta projekt syftade till att
utveckla en mer varierad och up-to-date undervisning som leder till högre måluppfyllelse. En pedagogisk helhetsidé med en ny
vision och värdegrund som incitament - ett gemensamt uttryck för Mikael Elias gymnasium som verksamhet och en lokal
profilering för skolorna. Den pedagogiska helhetsidén beskriver värdegrunden och kunskapssynen, visioner och mål. Den är också
vägledande för det fortsatta pedagogiska arbetet och för utformningen av respektive skolas organisation. Den hjälper skolorna
kommunicera och definiera vilka de är, vad de erbjuder och vad de vill ge våra elever. Den beskriver vår förståelse av vårt
uppdrag och hur vi vill levandegöra det i vardagen. Vi har valt att arbeta med bilder för att göra vår pedagogiska helhetsidé
tydlig. Vägen illustrerar våra värderingar och pilen i slutet visar att vi är en organisation i rörelse. Vägvisarna ger oss färdriktning
och tydliggör våra mål medan bokryggarna på ett övergripande plan synliggör hur vi tar oss dit.
9
Arbetet i verksamheten
Planen för läsåret 2013-14 var att utbilda alla medarbetare – lärare, ledare och spjutspetsar/framtida projektledare i IKT för att
förstärka användningen av 1-1 plattformar i utbildningen. Syftet vara att hitta metoder med fokus på elevernas lärande och
utbildningen planerades tillsammans med vår IT leverantörs dotterbolag Caperio utbildning. Parallellt gjorde vi en översyn av vår
kompetensprofil för lärare, våra lönekriterier och kompetensutvecklingsstrategier samt marknadsmaterial och marknadsplaner för
att införliva dessa i arbetet med att skapa en hållbar samsyn och tydlig linje mellan verksamhetens alla delar. Ambitionen var
också att inom ramen för våra verksamhetsledningar, där verksamhetschef och rektorer ingår, i än högre utsträckning lära av
varandra för att hjälpa varandra att bli bättre totalt sätt vad gäller bedömning och måluppfyllelse. Följande utmaningar hade
identifierats:
• elever som bara är studiemotiverade att nå E-betyg.
• elever som har hög frånvaro eller problematik som försvårar fullständig måluppfyllelse.
• lärare som ställer väldigt höga krav.
Här bestämdes att rektorerna skulle hjälpas åt. Genom värdpar varannan verksamhetsledning får rektorerna turas om att sprida
de goda exemplen omkring mentorskap, verksamhetsuppföljning, elevhälsoarbete och formativ bedömning etc. Utöver arbetet
med undervisning, måluppfyllelse och profilering skulle organisationen fortsätta att skapa fler utvecklingsmöjligheter för lärare.
Ambitionen med undersökningar som genererar LärarIndex var att dessa ska bidra till en större differentiering lönemässigt bland
våra lärare.
Åtta Förstelärartjänster inrättades inom verksamheten för att arbeta med vårt pedagogiska Advisory Board. Syftet med Advisory
Board var att skickliga pedagoger tillsammans i en tankesmedja skulle diskutera pedagogiska metoder som verksamheten borde
fokusera på och hur dessa skulle implementeras på skolorna. Genom vår ovan beskrivna pedagogiska helhetsidé ville vi profilera
en tydligare yttre ram för våra skolors arbete och vårt varumärke som studieförberedande verksamhet av hög kvalitet. Innanför
ramen ville vi att varje skola förfinar sin version av helhetsidén, präglad av lokal kompetens, kreativitet och drivkraft. Den
pedagogiska mångfalden är en av våra viktigaste styrkor och strategier. Vi planerade att än mer strukturerat utnyttja
möjligheterna till systematiskt erfarenhetsutbyte mellan våra skolor och andra verksamheter, i förvissning om att detta kommer
att höja både kompetens och måluppfyllelse ytterligare. I linje med detta planerades att under 2013/2014 inrikta arbetet mot
följande områden:
•
Matematik. Allt fler signaler från skolorna gjorde gällande att elevernas resultat sjunker med den nya läroplanen Gy11. När
det gäller matematiken planerade vi framför allt se till att fånga upp och skapa möjligheter för samverkan och
erfarenhetsutbyte mellan lärare, rektorer och huvudmän kopplade till utvecklingen av matematik-undervisningen. Vi
10
•
planerade även undersöka möjligheten till större utbildningsinsatser för våra matematiklärare.
Likvärdig bedömning och betygssättning. Mot bakgrund av den variation som vi fortfarande såg mellan våra skolor samt
upplevelsen av att det kan finnas väldigt hög kravnivå på vissa skolor tillsammans med att vi fortsatt såg en del större
avvikelser mellan betyg och prov (även om de är färre och mindre än föregående läsår) ville vi hålla fast vid detta område.
Bland annat genom att initiera bedömningsnätverk för lärare för att säkerställa en likvärdig och korrekt bedömning och
betygssättning.
Viktiga händelser under året
Vid läsårsstart tillträdde våra åtta förstelärare efter att under våren ha ansökt och blivit utvalda. Deras individuella uppdrag
spände från att utveckla matematikundervisningen till att utveckla användningen av IKT på skolan. Vår skola i Falun fick ny
rektor.
Under augusti började 681 elever i årskurs ett vid någon av våra åtta skolor. Skolorna arrangerade uppstartsdagar med praktisk
information, utbildning i studieteknik och teambuildningaktiviteter. Syftet med det sistnämnda är att eleverna skall hitta en
kompis, känna sig trygga och vara nöjda med sitt program- och skolval.
Elever i årskurs två åkte i september till Stockholm och Stockholms stadion där Teoretiskaspelen arrangeras. Eleverna och
skolorna tävlar under festliga former med varandra och dagen avslutas med en fest och prisutdelning. Aktiviteten ger också
skolorna möjlighet att göra studiebesök på t.ex. Sveriges riksdag och Naturhistoriska museet.
I slutet av oktober firar eleverna traditionsenligt Halloween genom att klä ut sig och spöka på skolan. Detta stimulerar elevernas
kreativitet och sammanhållning.
Under v 44 bedrevs kompetensutveckling för lärarna inom betyg och bedömning. Förstelärarna träffade Verksamhetsledningen i
Advisory Board.
I december arrangerades Nobeldagen, en nationell kunskapstävling med efterföljande högtidlig middag och prisutdelning.
Eleverna får här tävla i alla Nobelprisets discipliner med fokus på kunskaper med en festlig inramning. Skolorna tävlar med
varandra och det anses mycket prestigefullt att vinna tävlingen.
I januari fick vår skola i Karlskrona ny rektor.
Flertalet av skolorna har samarbete med EF och i februari/mars åkte eleverna i årskurs ett på språkresa till Cambridge eller
Brighton i England.
11
I mars firades Pi dagen, en hyllning till matematiken med tävlingar inom matematik.
Några av skolorna deltog i Comeniusprojekt som i år har haft temat Europe beyond borders. En av skolorna har rest till Prag,
Kanarieöarna, Wales och Istanbul och det har varit oerhört uppskattat och berikande för involverade elever och lärare. Eleverna
söker en plats till de olika resorna genom att presentera ett upplägg hur man kan representera Sverige i just denna resas tema.
Antalet elever och lärare som reser beror på budgeterade medel. Under nästa läsår sker ytterligare resor till bl.a. Frankrike,
Tyskland och dessutom står vi som värdar för ett besök under våren 2015.
För elever i årskurs 3 var givetvis studenten med allt som den innebär årets stora höjdpunkt.
I juni slutfördes avvecklingen av våra skolor i Lund och Norrköping. Skolan in Lund hade endast avgångselever och skolan i
Norrköping hade både elever i årskurs två och årskurs tre. I samarbete med stadens gymnasieantagning och en annan av
Academedias gymnasieskolor erbjöds de kommande 17 årskurs tre eleverna att slutföra sin utbildning denna skola.
Åtgärder enligt föregående års rapport
Stärka och utveckla undervisningen
Arbetssätt
Våra skolor har under flera år arbetat med att utveckla ett formativt arbetssätt, där formativ bedömning är centralt. Formativ
bedömning eller som det också kallas bedömning för lärande innebär undervisningsmetoder där bedömningen är en viktig del för
att föra lärandet framåt. Eleven får av läraren eller kamraterna återkoppling som den kan använda för att komma framåt i
lärprocessen s.k. feed-forward. Vissa forskare hävdar att man kan öka inlärningen med en faktor upp till två och därmed
accelerera lärandet.
Skolorna har i högre grad än tidigare planerat in och genomförd omdömeskonferenser. Dessa har som tema att tidigt identifiera
och fånga in elever i behov av särskilt stöd i undervisningen. Ett annat område har varit att öka elevernas delaktighet och
påverkan. Lärarna har i dialog med eleverna bestämt områden för ämnesfördjupning, samarbete över ämnesgränserna samt
examinationsformer.
12
Vi har även genomfört en IKT-satsning där vi i I-pads miljö utforskat nya arbetssätt med syfte att erbjuda eleverna en mer
stimulerande lärmiljö och öka deras lust att lära. I samarbete med en extern konsult har vi inspirerat och kompetensutvecklat
våra lärare samt introducerat nya synsätt och idéer. Satsningen har fallit olika ut på olika skolor och hjälpt oss identifiera IKTintresserade lärare som kan bära en fortsatt satsning vidare
Inför det gångna läsåret hade vi sökt och fått beviljat medel för 8 karriärstjänster eller så kallade förstelärare. Intresserade lärare
fick söka tjänsterna och de fördelades på skolorna på följande sätt. Skolorna i Karlskrona och Stockholm fick två
förstelärartjänster vardera, skolorna i Falun, Göteborg, Sollentuna och Örnsköldsvik en vardera. Skolorna i Eskilstuna, Lund,
Norrköping och Sundsvall fick ingen förstelärare i den omgången.
Förstelärarnas uppgift var att i egenskap av skickliga pedagoger inspirera och stimulera pedagogisk utveckling på skolorna genom
att utveckla sitt eget ämne samt leda olika pedagogisk forum på skolorna för att öka det kollegiala lärandet bland skolans lärare.
Förstelärarna fick i sin tur möjlighet att hämta energi och inspireras i ett pedagogiska Advisory Board, en rådgivande tankesmedja
där förstelärarna träffades och utbytte erfarenheter.
Resultat
Nedan redovisas resultatet för hur eleverna upplever undervisningen. Resultatet är hämtat ur NKI undersökningen som
genomfördes i januari februari 2014 och redovisas även under avsnittet Upplevd kvalitet senare i denna rapport.
13
Tabell 4: Hur eleverna på Mikael Elias gymnasierna upplever undervisningen.
72 Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för a8 nå de olika betygen. 70 74 Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så a8 det ska gå så bra som möjligt för mig. 73 69 Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet. 68 68 Mina lärare gör så a8 jag får lust a8 lära mig mer. 68 0 10 AcadeMedias Gymnasieskolor 20 30 40 50 60 70 80 Mikael Elias totalt Analys
På Mikael Elias gymnasierna upplever eleverna i något lägre grad att deras lärare gör det tydligt vad som krävs för de olika
betygsstegen (70) än för AcadeMedias gymnasieskolor i genomsnitt (72). Elevernas upplevelse att deras lärare bryr sig om att
det skall gå så bra som möjligt (73) i skolarbetet ligger i nivå med snittet för AcadeMedias gymnasieskolor (74).
Även elevernas upplevelse att lärarna arbetar med feed-forward och att de informeras om hur det går i skolarbetet (68) ligger i
nivå med Academedias gymnasieskolor (69). Slutligen är elevernas upplevelse av att deras lärare gör så att de får lust att lära sig
mer (68) på samma nivå som för AcadeMedia i genomsnitt (68).
14
I nedanstående diagram görs en jämförelse mellan elevernas och lärarnas svar på de fyra påståenden om undervisningen.
Diagram 5: Elevers och lärares svar på gemensamma frågor
Elever
Lärare
Mina lärare gör så att jag får lust att lära
mig mer.
100
Jag tycker att personalen på skolan tar
hänsyn till vad vi elever har för
synpunkter.
80
Mina lärare informerar mig om hur det
går för mig i skolarbetet.
60
40
Jag tycker att jag kan få arbetsro i
skolan.
20
Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så
att det ska gå så bra som möjligt för
mig.
0
Jag känner mig trygg i skolan.
Personalen på min skola tar ansvar för
att alla ska bli behandlade med respekt.
Mina lärare gör det tydligt för mig vad
jag behöver kunna för att nå de olika
betygen.
På min skola behandlar eleverna
varandra med respekt.
15
Ur diagrammet framgår att det finns ett stort gap i hur lärare och elever uppfattar de fyra påståenden kring undervisningen.
Lärarna uppfattar i mycket hög grad att de arbetat med att göra undervisningen mer lustfylld, att de informerat eleverna om hur
det går i skolarbetet, att de stöttat eleverna i skolarbetet samt att de gjort tydligt vad som krävs för att nå de olika betygen.
Elevernas uppfattning ligger betydligt lägre än lärarnas. Skolorna har alltså arbetat med frågorna och gjort lärarna mycket
medvetna om dessa utvecklingsområden. Skolorna har under året arbetat med formativ bedömning, omdömeskonferenser, IKT
baserat lärande samt tillsatt förstelärartjänster, men inte lyckats skapa en upplevd effekt av detta för eleverna.
Minska variationen i måluppfyllelse mellan skolorna samt höja måluppfyllelsen vid samtliga skolor
Arbetssätt
Lärarna har arbetat med att utveckla sin bedömarkompetens för att eleverna skall bli rättvist och likvärdigt bedömda.
Sambedömning i samband med rättning av prov och tolkning av bedömningskriterier vid nationella prov är vanligt förekommande
på skolorna och även sambedömningsprojekt skolor emellan växer fram. Några skolors arbete har resulterat i att de nu ingår i
bedömningsnätverk tillsammans med ett flertal skolor.
Vissa skolor har en hög andel elever som klarar sin gymnasieexamen, men med förhållandevis låga betygspoäng. Här arbetar
rektorerna tillsammans med lärarna på att förändra kulturen att det räcker med godkänt, utan i stället inspirera elever och lärare
till att arbeta med att utveckla elevernas fulla kunskapspotential.
Skolorna får i allt större grad upp ögonen för vad en elevhälsa med elevhälsans samtliga kompetenser representerade, kan
åstadkomma för en elev som är i behov av särskilt stöd. Förstärkning och rekrytering av elevhälsopersonal har genomförts på
flera skolor för att öka skolans kompetens inom elevhälsa. Tillika har elevhälsokompetenser rekryterats till AcadeMedia centralt
för att kunna stötta skolorna med utbildning, framtagning av EHT- processer och råd.
Resultat
Nedan redovisas genomsnittliga betygspoäng för skolorna över tid. Den genomsnittliga betygspoängen är en preliminär beräkning
och gjordes i juni 2014. Det officiella resultatet publiceras i Skolverkets databas SIRIS i december 2014. Den genomsnittliga
betygspoängen för 2014 och 2013 är ej jämförbara på grund av en ny beräkningsgrund. Den genomsnittliga betygspoängen för
16
avgångselever år 2013 och tidigare beräknades för elever med slutbetyg, oavsett om slutbetyget gav behörighet till högskola eller
ej. Fr.o.m. 2014 beräknas den genomsnittliga betygspoängen för elever med examensbevis.
Tabell 6: Genomsnittliga betygspoäng
Rikssnitt Mikael Elias Gymnasium MEG Gbg MEG Sthlm MEG Sundsvall MEG Karlskrona MEG Lund MEG Eskilstuna MEG Falun MEG Norrköping MEG Sollentuna MEG Örnsköldsvik 2008 14,0
-
2009 14,1
-
2010 14,0
15,8
2011 14,1
15,9
2012 14,0
15,8
2013 14,0
15,8
-
-
15,4
16,8
15,3
13,4
-
15,6
16,8
16,0
14,7
16,2
15,9
15,7
-
15,7
16,5
13,6
14,8
15,0
15,3
17,4
15,9
16,4
16,4
17,1
16,1
14,8
14,7
13,7
15,8
16,2
14,8
16,0
15,8
Källa: SIRIS och Academedia (prel. 2014)
GY 11 prel. 2014 -
15,5
16,4
15,4
14,0
14,6
14,7
15,9
15,6
13,9
15,9
16,7
Analys
Det preliminära resultatet för den genomsnittliga betygspoängen för Mikael Elias Gymnasierna blev 15,5. Resultatet är inte direkt
jämförbart med föregående år, då resultatet dels är preliminärt och dels är betygsskalan ändrad från tidigare IG – MVG till Gy11
reformens F-A.
Spridningen mellan skolorna var 2012 3,8 betygspoäng och 2013 3,4 betygspoäng. Spridningen mellan skolorna fortsatte att
minska och blev 2014 preliminärt 2,8 betygspoäng, vilket innebär att arbetet på skolorna med en mer likvärdig betyg- och
bedömningsprocess gett resultat.
17
Funktionell kvalitet:
Arbetssätt
Skolorna inom Mikael Elias gymnasium har under flera år arbetat med flera teman kring bedömning; formativ bedömning,
sambedömning samt betyg och bedömning. En kultur där sambedömning är en naturlig del av vardagen är under utveckling och
flera skolor har etablerat nätverk med andra gymnasieskolor inom området bedömning. Syftet är att lärarna skall utveckla sin
bedömarkompetens så eleverna får en mer likvärdig och rättssäker bedömning, men även att öka elevernas lärande genom att
lärarna ger återkoppling som utvecklar elevernas lärande.
Strävan mot att 100 % av eleverna skall få högskolebehörighet har gjort att skolorna i allt större utsträckning försöker
systematisera arbetet med att identifiera de elever som har svårighet med studierna så tidigt som möjligt. Mentor har här en
viktig funktion, men även undervisande lärare, elevhälsan samt rektor. Skolorna börjar i allt större utsträckning definiera
tydligare processer och ansvarsområden så att tidiga signaler som bristande studieresultat under kursens gång eller ökande
frånvaro snabbt kan omsätts i ökade stödresurser till eleven.
Uppföljning av målen
Skolorna följer upp arbetet mot målen vid konferenser och studiedagar. Några av skolorna har också infört ett gemensamt
dokument som alla lärare fyller i och håller sig uppdaterade via för att kunna följa eleverna i de olika kurserna. Erfarenhet visar
att tidiga uppföljningar i klasskonferenser är viktigt och där på följande effektiva elevhälsorutiner med tillhörande åtgärder. En
annan viktig faktor är att stärka elevens motivation genom att stimulera lärande och elevinflytande. Lusten att lära måste lockas
fram och här är resurstider, ett aktivt mentorskap tillsammans med samverkan mellan skola, elev och vårdnadshavare viktiga
faktorer. Vi tror att samtliga dessa arbetssätt påverkar måluppfyllelsen positivt.
Resultat
Nedan redovisas genomsnittlig betygspoäng, betygspoäng per program och skola samt andelen elever med examensbevis.
18
Tabell 6: Genomsnittlig betygspoäng
Rikssnitt Mikael Elias Gymnasium 2008 14,0
-
2009 14,1
-
2010 14,0
15,8
2011 14,1
15,9
2012 14,0
15,8
2013 14,0
15,8
-
-
15,4
16,8
15,3
13,4
-
15,6
16,8
16,0
14,7
16,2
15,9
15,7
-
15,7
16,5
13,6
14,8
15,0
15,3
17,4
15,9
16,4
16,4
17,1
16,1
14,8
14,7
13,7
15,8
16,2
14,8
16,0
15,8
MEG Gbg MEG Sthlm MEG Sundsvall MEG Karlskrona MEG Lund MEG Eskilstuna MEG Falun MEG Norrköping MEG Sollentuna MEG Örnsköldsvik Källa: SIRIS och Academedia (prel. 2014)
GY 11 prel. 2014 -
15,5
16,4
15,4
14,0
14,6
14,7
15,9
15,6
13,9
15,9
16,7
Den genomsnittliga betygspoängen är preliminär och beräkning gjordes i juni 2014. Det officiella resultatet publiceras i
Skolverkets databas SIRIS i december 2014. Den genomsnittliga betygspoängen för 2014 och 2013 är ej jämförbara på grund av
en ny beräkningsgrund. Den genomsnittliga betygspoängen för avgångselever år 2013 och tidigare beräknades för elever med
slutbetyg, oavsett om slutbetyget gav behörighet till högskola eller ej. Fr.o.m. 2014 beräknas den genomsnittliga betygspoängen
för elever med examensbevis.
Den genomsnittliga betygspoängen för Mikael Elias gymnasierna blev preliminärt 15,5. Resultatet varierar från 16,7
(Örnsköldsvik) till 13,9 (Norrköping), ett spann på 2,8 vilket innebär att skolorna varierar mindre från varandra än tidigare år.
För de två skolor som avvecklades efter läsårets slut, hade Lund lägre betygspoäng än genomsnittet och Norrköping lägst
betygspoäng av alla skolorna.
19
Tabell 7: Betygspoäng per program och skola
Skola Eskilstuna Falun Göteborg Karlskrona Lund Norrköping Sollentuna Stockholm Sundsvall Örnsköldsvik Totalt EK 16,6 16,6 15,0 18,1 16,6 NA 16,1 16,3 17,0 18,1 15,5 14,2 15,2 15,7 14,1 16,3 15,9 SA 15,4 14,7 15,8 15,3 13,4 13,1 16,1 15,5 13,8 16,4 15,0 j uni 2014 Källa: AcadeMedias preliminära beräkningar TE 15,3 12,7 15,0 14,8 14,5 Skola 15,9 15,6 16,4 14,6 14,7 13,9 15,9 15,4 14,0 16,7 15,5 Resultatet är som ovan nämnts inte direkt jämförbart med tidigare år, därför görs ingen historisk jämförelse. Högst betygspoäng
hade eleverna på Ekonomiprogrammet med i genomsnitt 16,6, följt av Naturvetenskapsprogrammet 15,9,
Samhällsvetenskapsprogrammet 15,0 och Teknikprogrammet 14,5.
20
Tabell 8: Måluppfyllelse, andelen examensbevis
2. Måluppfyllelse GY 11 Rikssnitt Mikael Elias Gymnasium MEG Gbg MEG Sthlm MEG Sundsvall MEG Karlskrona MEG Lund MEG Eskilstuna MEG Falun MEG Norrköping MEG Sollentuna MEG Örnsköldsvik Andel examensbevis totalt prel. 2014 -
84,2%
92,6%
80,0%
94,9%
78,2%
82,4%
68,6%
87,8%
78,8%
79,6%
90,5%
Från och med 2014 är andelen examensbevis ett av de viktigaste måtten för att avgöra hur väl en skola har genomfört sitt
uppdrag. För avgångselever år 2013 och tidigare var ett av målen för eleverna både på högskoleförberedande- och
yrkesförberedande program att få behörighet till högskolan. För avgångselever fr.o.m. 2014 är målet för eleverna att få ett
examensbevis. På högskoleförberedande program ger ett examensbevis behörighet till högskola, men detta gäller ej på
yrkesprogram. P.g.a. dessa förändringar är andelen behöriga till högskola ej ett mått som kan jämföras rakt av mellan 2013 och
2014.
21
Tabell 9: Andel elever behöriga till universitet och högskola tidigare år
Rikssnitt Mikael Elias Gymnasium MEG Gbg MEG Sthlm MEG Sundsvall MEG Karlskrona MEG Lund MEG Eskilstuna MEG Falun MEG Norrköping MEG Sollentuna MEG Örnsköldsvik 2008 89%
-
2009 90%
-
2010 87%
93%
2011 87%
97%
2012 87%
96%
2013 87%
95%
-
-
97%
95%
89%
78%
-
100%
99%
95%
92%
100%
100%
100%
-
96%
96%
90%
100%
90%
98%
100%
96%
96%
100%
99%
97%
94%
98%
86%
91%
93%
90%
90%
100%
Mikael Elias gymnasierna har historiskt sett en relativt jämn och hög andel elever som uppnår behörighet till universitet och
högskola. Andelen har varit i intervallet 93 % till 97 % att jämföra med genomsnittet i riket som var 87 %.
Nedan redovisas kursbetyg satta under året samt resultat på de nationella proven. Vidare redovisas kursbetygen i de
gymnasiegemensamma ämnena för avgångseleverna.
22
Tabell 10: Resultaten från de nationella proven och kursbetygen för skolans alla elever (betyg som är satta under året).
Antal betyg 447 15 3% 53 12% 80 18% 127 28% 116 26% 53 12% Sv1 NP 478 7 1% 53 11% 95 20% 139 29% 126 26% 41 9% Sv2 628 45 7% 73 12% 94 15% 141 22% 156 25% 113 18% Sv3 563 41 7% 64 11% 69 12% 119 21% 138 25% 128 23% Ma1b 438 59 13% 143 33% 95 22% 63 14% 36 8% 23 5% Ma1b NP 343 65 19% 101 29% 75 22% 52 15% 34 10% 14 4% Ma1c 292 13 4% 56 19% 48 16% 67 23% 60 21% 45 15% Ma1c NP 179 8 4% 36 20% 29 16% 36 20% 42 23% 26 15% Ma2c 307 48 16% 52 17% 54 18% 65 21% 53 17% 34 11% Ma2c NP 135 12 9% 26 19% 25 19% 39 29% 22 16% 11 8% Ma3c 321 39 12% 60 19% 44 14% 76 24% 57 18% 37 12% En5 673 15 2% 56 8% 75 11% 196 29% 173 26% 152 23% En5 NP 602 4 1% 41 7% 69 11% 203 34% 173 29% 109 18% Hi1b 614 40 7% 120 20% 96 16% 141 23% 102 17% 110 18% Id1 634 48 8% 51 8% 99 16% 146 23% 181 29% 107 17% Na1b 357 33 9% 58 16% 73 20% 89 25% 64 18% 37 10% Re1 619 26 4% 96 16% 80 13% 136 22% 134 22% 143 23% Sa1b 630 38 6% 92 15% 105 17% 158 25% 130 21% 105 17% Sa2 427 24 6% 59 14% 58 14% 108 25% 90 21% 85 20% Ämne Sv1 F E D C B A 23
Tabell 11: Betyg ingående i examensbevis och studiebevis för elever som slutar sina studier efter 3 eller 4 år (betyg som är satta under elevens studietid). Antal Ämne F E D C B A betyg Sv1 538 4 1% 46 9% 84 16% 144 27% 176 33% 84 16% Sv2 575 33 6% 58 10% 94 16% 119 21% 159 28% 112 19% Sv3 557 43 8% 61 11% 65 12% 120 22% 140 25% 124 22% Ma1b 299 7 2% 128 43% 73 24% 49 16% 24 8% 18 6% Ma1c 314 2 1% 47 15% 46 15% 88 28% 71 23% 60 19% Ma2c 313 13 4% 59 19% 56 18% 82 26% 55 18% 48 15% Ma3c 310 34 11% 58 19% 51 16% 64 21% 39 13% 64 21% En5 612 3 0% 66 11% 81 13% 176 29% 161 26% 125 20% Hi1b 536 21 4% 82 15% 75 14% 155 29% 110 21% 92 17% Id1 613 25 4% 60 10% 84 14% 184 30% 137 22% 123 20% Na1b 302 8 3% 54 18% 42 14% 84 28% 72 24% 41 14% Re1 613 22 4% 72 12% 78 13% 149 24% 150 24% 141 23% Sa1b 613 21 3% 84 14% 116 19% 171 28% 129 21% 91 15% Sa2 362 26 7% 57 16% 58 16% 86 24% 71 20% 63 17% 24
Analys och bedömning av måluppfyllelsen
Den genomsnittliga betygspoängen (Tabell 5) blev 15,5. Historiskt sett har betygspoängen varit stabil och under de senaste fyra
åren legat i intervallet 15,8 till 15,9. Om vi i år har en sänkning beroende på sjunkande kunskapsresultat eller en ny
gymnasiereform är svårt att avgöra baserat på preliminära beräkningar och avsaknaden av jämförelsematerial. Som tidigare
diskuterats har spridningen mellan skolorna som 2012 var 3,8 betygspoäng och 2013 var 3,4 betygspoäng fortsatt att minska.
Spridningen blev 2014 preliminärt 2,8 betygspoäng, vilket torde innebära att arbetet på skolorna med en mer likvärdig betyg- och
bedömningsprocess givit resultat.
Andelen examensbevis blev totalt för Mikael Elias gymnasierna 84,2%. Tre av skolorna hade över 90%: Sundsvall (94,9%),
Göteborg (92,6%) och Örnsköldsvik (90,5%). Sju av skolorna hade under 90%: Falun (87,8%), Lund (82%), Stockholm (80%),
Sollentuna (79,6%), Norrköping (78,8%), Karlskrona (78,2%) och Eskilstuna (68,6%). Målet är att alla elever skall erhålla
examensbevis och därmed kunna söka vidare till universitet och högskola.
För kursen Engelska 5 är måluppfyllelsen mycket god. Hela 78% av eleverna uppnår något av de tre högsta betygen C-A och
endast 2 % av betyget F. Överensstämmelsen mellan resultat på nationellt prov och kursbetyg är god, det skiljer maximalt fem
procentenheter per betygssteg och 89% av eleverna genomför ett fullständigt nationellt prov. Skolornas fleråriga systematiska
arbete med ett formativt förhållningssätt, skolornas medvetna arbete att utveckla lärarnas bedömningskompetens samt att elever
i Sverige generellt har goda kunskaper i engelska får anses ligga bakom det goda resultatet.
Den goda måluppfyllelsen har flera olika orsaker, dels har eleverna höga betyg och goda kunskaper med sig men det finns också
en god lärmiljö på skolan med kompetenta lärare. Ett formativt förhållningssätt som bl.a. innebär att eleverna får flera och
varierade möjligheter att visa kunskaper på är en framgångsfaktor. Skolan har också ett systematiskt bedömningsarbete där
sambedömning mellan lärare är en viktig del.
I kursen Svenska 1 uppnår 66% av eleverna något av de tre högst betygsstegen och 3% av eleverna betyget F. Här är
överenstämmelsen med resultat på nationellt prov mycket god, det skiljer maximalt 3 procentenheter per betygssteg.
Anledningen till att det är betydligt färre resultat och betyg i Engelska 5 jämfört med Svenska 1 är att eleverna vid skolan i
Göteborg i ett försök att minska elevernas provstress i slutet av vårterminen, kommer att avsluta kursen först vid slutet av ht14
och även skriva nationellt prov då. Aktiviteten pågår i ett år och kommer sedan att utvärderas.
25
I matematikämnets kurs Matematik 1b är det 27% av eleverna som uppnår något av betygen C-A. 33% av eleverna erhåller det
lägsta godkända betyget E och 13% av eleverna uppnår inte målen för kursen utan får betyget F. Överenstämmelsen mellan
resultat på nationellt prov och kursbetyg tenderar att minska med fallande betyg och är minst för betyget F. 13% av eleverna
uppnår inte målen för kursen och får betyget F medan 19% av eleverna erhåller F på det nationella provet.
I kursen Matematik 1c uppnår 59% av eleverna något av betygen C-A och 58% av eleverna uppnår samma betygssteg på
nationellt prov. 4% av eleverna uppnår inte målen utan erhåller betyget F. I kursen Matematik 2c uppnår 49% av eleverna något
av betygen C-A mot 53% på nationellt prov. 16% av eleverna uppnår inte målen för kursen utan erhåller betyget F. I kursen
Matematik 3 uppnår 54% av eleverna något av betygen C-A men 12% av eleverna uppnår inte målen för kursen utan erhåller
betyget F. Matematik är således det ämne där vi uppnår lägst resultat och är i störst behov av utveckling.
För årets avgångselever är andelen elever med betyget F i kurserna Matematik 1b, Matematik 1c och Matematik 2c betydligt lägre
än de kursbetyg som enligt ovan tilldelats årets elever i årskurs ett och två. En rimlig förklaring är att de elever som inte
uppnådde målen kämpar vidare med stöd från skolan och uppnår kursmålen senare under sin gymnasietid. Störst andel A uppnår
eleverna i kurserna Svenska 3, Matematik 3, Engelska 5, Idrott och hälsa 1, samt kursen Religion 1.
Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling:
För att uppnå målet att alla elever skall erhålla examensbevis och kunna studera vidare på universitet och högskola behöver
skolorna arbeta med att höja andelen elever som klarar sin gymnasieexamen. Viktiga komponenter att utveckla är systematiken i
att tidigt fånga elever i riskzonen och snabbt därefter göra pedagogiska anpassningar och eventuellt utreda om eleven är i behov
av särskilt stöd. För detta krävs tydliga processer, ansvarsområden och tillgång till elevhälsans samtliga kompetenser.
Det är tydligt att ämnet matematik är det ämne som är den största utmaningen för eleverna. Matematikämnet har i jämförelse
med engelska- och svenskämnet fler elever som inte uppnår målen. Samma bild gäller även nationellt. Vi kommer det kommande
året satsa speciellt på ämnet matematik och delta i Skolverkets satsning matematiklyftet för stärka vår undervisning inom ämnet.
Vi kommer också prova nya pedagogiska upplägg och i vissa undervisningsgrupper ha två matematiklärare för att utvärdera den
av forskningen rekommenderade resursförstärkningen.
26
Upplevd kvalitet
Resultat
Nedan redovisas resultatet för NKI ur skolornas brukarundersökning i jämförelse med AcadeMedia totalt, AcadeMedias
gymnasieskolor och Mikael Elias Gymnasium totalt.
NöjdKundIndex (NKI) baseras på tre frågor som besvarats på en 10-gradig skala:
1) Om du tänker på din/ditt barns förskola/skola i sin helhet, hur nöjd är du då med den?
(Skala: Inte alls nöjd – I högsta grad nöjd)
2) Är din/ditt barns förskola/skola lika bra som du hoppades att den skulle vara?
(Skala: Inte alls så bra som jag hoppades – Bättre än jag hoppades)
3) Tänk dig en perfekt förskola/skola. Hur nära en sådan förskola/skola är din/ditt barns förskola/skola?
(Skala: Mycket långt ifrån – Mycket nära)
NKI har beräknats som ett medelvärde av samtliga svar (1-10) för de tre frågorna, detta medelvärde har sedan indexerats 0-10
Resultatet för NKI redovisas även i jämförelse med föregående år. Förutom NKI redovisas elevernas rekommendationsgrad, även
det i jämförelse med föregående år.
27
Tabell 12: NKI och rekommendationsgrad
100 94 90 80 70 86 81 72 69 69 67 67 65 64 65 63 60 50 74 81 82 77 71 65 70 61 59 44 40 40 83 71 68 61 92 87 89 88 82 77 80 68 65 62 60 86 84 74 75 79 74 70 67 42 31 30 20 10 0 NKI 2013 NKI 2014 Rekommenda]onsgrad 2013 Rekommenda]onsgrad 2014 NKI för Mikael Elias gymnasierna i genomsnitt sjönk från 70 till 67. Samtidigt ökade AcdeMedias gymnasieskolors genomsnitt från
65 till 67. Högst NKI hade Falun (81), lägst hade Eskilstuna (40) och Norrköping (44). Även rekommendationsgraden föll, från 79
28
till 74, samtidigt som den ökade för AcadeMedias gymnasieskolor från 69 till 72. Högst rekommendationsgrad hade Falun (88)
och Sundsvall (87) medan Eskilstuna (31) och Norrköping (42) hade lägst.
Nedan redovisas skolornas resultat för elevernas trivselgrad, studiemiljö och undervisning i jämförelse med AcadeMedia totalt,
AcadeMedias gymnasieskolor och Mikael Elias Gymnasium totalt. Vidare jämförs trivselgraden med föregående år.
Tabell 13: Trivselgrad, studiemiljö och undervisning
100 90 80 70 60 95 90 86 77 79 76 67 78 80 74 78 67 88 84 78 78 67 59 61 58 89 86 92 90 89 88 78 75 72 78 63 63 80 75 75 88 83 82 83 68 68 62 67 85 83 77 67 46 50 40 30 20 10 0 Trivselgrad 2013 Trivselgrad 2014 Studiemiljö 2014 Undervisning 2014 Trivselgraden för AcadeMedias gymnasieskolor blev 80 och snittet för Mikael Elias gymnasierna 83 mot föregående års 85. Snittet
är således högre än för AcadeMedias gymnasieskolor även om resultatet föll med två enheter.
29
Resultatet för Studiemiljö blev 77 att jämföra med AcadeMedias gymnasieskolors 74. Högst hade Falun (86), Sundsvall (83) och
Örnsköldsvik (82), under AcadeMedias snitt hade Eskilstuna (61) och Norrköping (63). I diagrammet nedan görs en jämförelse
med föregående år och där framgår att förändringarna är marginella inom frågeområdet Studiemiljö, förutom för Eskilstuna och
Norrköping.
Diagram 14 Studiemiljö - resultat per skola
86
Mikael Elias Falun
91
83
Mikael Elias Sundsvall
86
82
84
Mikael Elias Örnsköldsvik
78
Mikael Elias Göteborg
81
78
76
Mikael Elias Karlskrona
78
Mikael Elias Sollentuna
2014
82
2013
75
Mikael Elias Stockholm
71
63
Mikael Elias Norrköping
72
61
Mikael Elias Eskilstuna
73
77
79
Mikael Elias Gymnasium totalt
74
74
AcadeMedia gymnasium totalt
0
20
40
60
80
100
30
Index för Undervisning blev för Mikael Elias gymnasierna 67, det samma som för AcadeMedias gymnasieskolor i genomsnitt.
Nedan redovisas resultatet för Undervisning per skola.
Diagram 15 Undervisning per skola
78
Mikael Elias Falun
83
72
Mikael Elias Karlskrona
68
68
Mikael Elias Sollentuna
72
68
Mikael Elias Sundsvall
76
67
Mikael Elias Örnsköldsvik
71
67
Mikael Elias Göteborg
2014
72
2013
62
64
Mikael Elias Stockholm
58
Mikael Elias Eskilstuna
60
46
Mikael Elias Norrköping
64
67
Mikael Elias Gymnasium totalt
70
67
67
AcadeMedia gymnasium totalt
0
20
40
60
80
100
Falun (78) och Karlskrona (72) har över snittet, Sollentuna (68), Sundsvall (68), Örnsköldsvik (67), Göteborg (67) har kring
snittet samt Stockholm (62) något lägre än snittet. Skolorna i Eskilstuna (58) och Norrköping (46) avviker med mycket lägre än
snittet.
Nedan visas resultatet av hur eleverna på Mikael Elias gymnasierna upplever värdegrundsarbetet på skolorna.
31
Tabell 16: Värdegrund
74 Jag tycker a8 personalen på skolan tar hänsyn ]ll vad vi elever tycker och tänker 74 69 Jag tycker jag kan få arbetsro i skolan 71 88 Jag känner mig trygg i skolan 90 78 Personalen på min skola tar anvar för a8 alla ska bli behandlade med respekt 80 77 På min skola behandlar eleverna varandra med respekt 82 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 AcadeMedias Gymnasieskolor Mikael Elias totalt Resultatet för värdegrundsarbetet är lika eller högre på alla frågor i jämförelse med AcadeMedias gymnasieskolor.
Nedan redovisas resultatet av hur eleverna på Mikael Elias gymnasierna upplever undervisningen.
Tabell 4: Undervisning
32
72 Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för a8 nå de olika betygen. 70 74 Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så a8 det ska gå så bra som möjligt för mig. 73 69 Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet. 68 68 Mina lärare gör så a8 jag får lust a8 lära mig mer. 68 0 10 AcadeMedias Gymnasieskolor 20 30 40 50 60 70 80 Mikael Elias totalt Resultatet för Undervisning har kommenterats ovan och under ”Åtgärder från föregående års rapport”
33
Nedan redovisas skolornas (NMI) i jämförelse med AcadeMedia totalt och Mikael Elias Gymnasium totalt. NöjdMedarbetarIndex
(NMI) är ett index i personalens brukarundersökning och baseras på tre frågor som besvarats på en
10-gradig skala:
1) Om du tänker på din arbetsplats i sin helhet. Hur nöjd är du med den?
(Skala: Inte alls nöjd – I högsta grad nöjd)
2) Är din arbetsplats lika bra som du hoppades att den skulle vara?
(Skala: Inte alls så bra som jag hoppades – Bättre än jag hoppades)
3) Tänk dig en perfekt arbetsplats. Hur nära en sådan arbetsplats är din arbetsplats?
(Skala: Mycket långt ifrån – Mycket nära)
NMI och övriga index har beräknats som ett medelvärde av samtliga svar (1-10) för de frågor som ingår inom respektive område
och medelvärdet har sedan indexerats 0-100. Index för respektive frågeområde baseras på samtliga frågor inom respektive
område. Som jämförelse redovisas även föregående års resultat.
På samma sätt redovisas personalens upplevelse av engagemang, rektorernas ledarindex samt personalens upplevelse av
arbetsplatsens attraktivitet.
34
Tabell 17: NMI, engagemang, ledarindex och attraktivitet
100 90 88 86 85 80 80 70 91 76 76 76 75 69 68 93 94 91 89 84 85 83 83 79 72 71 86 87 84 83 82 90 89 86 84 74 91 88 88 86 86 75 71 71 71 73 70 69 59 58 60 73 73 44 76 71 62 52 50 87 83 81 80 78 80 77 75 87 84 84 85 84 85 83 67 60 60 91 80 78 68 65 88 71 73 68 60 61 54 45 40 30 20 10 0 AcadeMedia Eskilstuna totalt Falun Göteborg Karlskrona Norrköping Sollentuna Stockholm Sundsvall Örnsköldsvik Mikael Elias NMI 2014 NMI 2013 Engagemang 2014 Engagemang 2013 Ledarindex 2014 Ledarindex 2013 A8rak]vitet 2014 A8rak]vitet 2013 35
NMI för Mikael Elias gymnasierna i genomsnitt ökade från 61 till 73 att jämföra AcadeMedias skolors genomsnitt som var 69.
Högst NMI hade Norrköping (86) och Falun (83) medan Stockholm hade lägst NMI (59). Personalens engagemang blev 87 att
jämföra med AcadeMedias snitt på 86. Högst engagemang hade Falun (91), Sollentuna (91) och Sundsvall (91). Lägst
engagemang uppmättes i Stockholm (83) och Karlskrona (84). Rektorernas Ledarindex blev i snitt 81 att jämföra med
AcadeMedias snitt på 76. Högst ledarindex hade Norrköping (94) och Falun (93), lägst Karlskrona (67) och Stockholm (70).
Attraktivitet blev 80 att jämföra med AcadeMedias 76. Högst attraktivitet hade Falun (91) och lägst hade Stockholm (69) och
Karlskrona (71).
Analys och bedömning av måluppfyllelsen
Det är en stor variation mellan skolorna i resultatet för NKI. Mikael Elias Gymnasium genomsnittliga NKI sjönk från 70 till 67 i
motsats till AcadeMedias gymnasieskolor där NKI ökade från 65 till 67. Högst NKI hade Falun (81). Sex av nio Mikael Elias
gymnasier har högre NKI än AcadeMedias genomsnitt, men två av skolorna hade mycket lågt NKI, Norrköping (44) och Eskilstuna
(40). I Eskilstuna har ett omfattande omstruktureringsarbete utförts för att komma till rätta med det låga resultatet på NKI. I
Norrköping avvecklades skolan 2014-06-30 vilket givetvis påverkar elevernas nöjdhet när deras skola läggs ner.
Karlskrona och Stockholm hade ökande trivselgrad, övriga skolor fallande. På alla skolor förutom Eskilstuna och Norrköping är
eleverna mer eller lika nöjda som genomsnittet av AcadeMedias gymnasieskolor.
Resultatet för Studiemiljö blev 77 och är högre än AcadeMedias gymnasieskolor som har 74 i genomsnitt. Skolorna i Falun (86),
Sundsvall (83) och Örnsköldsvik (82) har alla ett betydligt högre resultat än genomsnittet, medan eleverna på skolorna i
Eskilstuna (61) och Norrköping (63) upplever en lägre grad av studiero. För båda dessa sistnämnda skolor har resultatet minskat
betydligt i jämförelse med föregående år och för skolan i Eskilstuna har detta identifierats som ett lokalt utvecklingsområde det
kommande året. Oron i Norrköping får anses bero på beskedet om nedläggning av skolan.
Resultatet för Undervisning blev 67 för Mikael Elias Gymnasierna, samma som för AcadeMedias gymnasieskolor. Detta område har
varit ett av årets utvecklingsområden och en analys finns ovan under ”Åtgärder sedan föregående års rapport”. Vi ser även här
att skolorna i Eskilstuna (58) och Norrköping (46) har väsentligt lägre resultat än övriga skolor.
Resultatet för värdegrundsarbetet är i nivå eller högre på alla frågor i jämförelse med AcadeMedias gymnasieskolor. Mikael Elias
gymnasierna får därmed anses vara trygga skolor som erbjuder arbetsro och där våra elever känner sig respekterade även om vi
hela tiden strävar efter att bli ännu bättre.
36
NMI för Mikael Elias gymnasieskolor blev i genomsnitt 73 att jämföra med AcadeMedias skolor som blev 69. Resultatet var en
ökning. Även personalens engagemang, rektorernas ledarindex och arbetsgivarens attraktivitet ökade. En skola har efter flera års
systematiskt arbete lyckats minska lärarnas upplevda stress genom att fokusera på att skapa mer tid för lärarnas planering och
uppföljning. Ett par skolor har drivit ett förändringsarbete med syfte att öka lärarnas delaktighet och nytänkande, vilket resulterat
i ett märkbart ökat engagemang bland personalen. En annan skola har stärkt rektors ledarskap med ökad trygghet, stabilitet,
tydliga rutiner och beslutsvägar som resultat.
Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling
Vi fortsätter med arbetet att utveckla vår kärnverksamhet: undervisning. Om eleverna upplever att de får en bra och
engagerande undervisning där de når goda resultat är det vår tro och fasta övertygelse att indikatorer i elevernas
brukarundersökningar som NKI etc kommer att öka.
Ändamålsenlig kvalitet
Uppföljning av målen
Vi har följt upp avgångselever som tog examen 2011. Uppföljningen genomfördes som en telefonundersökning där intervjuaren
sökte studenterna i målgruppen upp till 14 gånger. Målgruppen var ett urval av elever som tog examen 2011 från skolorna i
Eskilstuna (15), Falun (8), Göteborg(40), Karlskrona(20), Lund(11), Stockholm (50) och Sundsvall(20), totalt 164 elever.
Undersökningen genomfördes under perioden 2-19 december 2013 av Markör Marknad och Kommunikation AB.
37
Resultat
Tabell 18: Uppföljning av examenselever 2011
Hur väl tycker du a8 utbildningen stärkte dig i din personliga utveckling? 60 Hur väl tycker du a8 ]den på din skola förberedde dig inför arbetslivet? 64 36 37 Hur väl tycker du a8 ]den på din skola förberedde dig inför högre studier? 82 67 Jag kan rekommendera skolan 72 Kamraterna och stämningen på skolan 79 79 Lärarnas engagemang 81 79 Om du tänker ]llbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då med rela]onen ]ll lärarna? Om du tänker ]llbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då med undervisningen? Om du tänker ]llbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då? 80 69 10 20 30 40 50 60 70 84 78 80 71 0 Uppföljande enkät 2014 Mikael Elias totalt 77 80 90 100 Uppföljande enkät 2014 AcadeMedias Gymnasieskolor Analys och bedömning av måluppfyllelsen
Av eleverna på Mikael Elias gymnasium var 82% mycket nöjd eller ganska nöjd med hur tiden på skolan förberedde inför högre
studier, att jämföra med 67% i snitt för AcadeMedias gymnasieskolor. Utbildningen lever därmed upp till sitt motto ”för dig som
vill vidare, mycket vidare” som syftar på vidare utbildning och därigenom vidare i livet. Eleverna är också mer nöjda än snittet
med undervisningen (80% vs 71%) och skolan i helhet (78% vs 69%) än snittet för AcadeMedias gymnasieskolor. Detta visar att
eleverna under sin skoltid tränats i vetenskapligt arbete, lärt sig ta ansvar för sina studier och att undervisningen håller mycket
god kvalité.
38
Områden som kan utvecklas är relationen med lärarna (80% vs 84%) och utbildningens stärkande av den personliga utvecklingen
(60% vs 64%) i jämförelse med snittet på AcadeMedias gymnasieskolor. Att endast 36% ansåg att tiden på skolan förberedde
dem för yrkeslivet kan förklaras med att samtliga elever går studieförberedande program och fokus ligger på att förbereda
eleverna för vidare studier.
Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling
Målet är att alla elever skall uppleva att utbildningen förbereder dem inför högre studier samt att de är nöjda med
undervisningen. Fokus för fortsatt utveckling kommer därför vara undervisningen, relationen med lärarna och ett genomförande
av utbildningen så eleverna upplever att de även utvecklas som individer under de sista tonåren.
Sammantagen analys av funktionell, upplevd och ändamålsenlig kvalitet
Verksamheten på Mikael Elias gymnasieskolor håller god kvalitet. Som en stor koncern har vi möjlighet till intern ”benchmarking”
då alla skolor genomför samma brukarundersökningar. Vi ser att eleverna har en god måluppfyllelse och en stor andel elever
erhåller sin gymnasieexamen. De senaste årens satsning på betyg och bedömning samt formativ bedömning har resulterat i en
minskad variation i betygspoängen mellan skolorna och en god överenstämmelse mellan kursbetyg och resultat på nationellt
prov.
Vi ser också att vi kan utvecklas. Vi ser att vi kan fortsätta utveckla undervisningsformerna för att fortsatt sträva efter en högre
måluppfyllelse och högre betygspoäng för våra elever. Vi ser att vi skall omvandla det arbete som lärarna gjort inom området
Undervisning, så eleverna upplever att det kommer dem till godo genom bland annat bättre återkoppling om hur det går för dem i
skolarbetet. Vi ser att vi skall fortsätta arbeta med studiero och värdegrunden på skolorna så eleverna upplever våra skolor som
en inspirerande studiemiljö. Vi ser också att vi skall fortsätta utveckla vår elevhälsa så vi kan stötta de elever som är i behov av
extra stöd för att nå sina kunskapsmål.
39
Nya utvecklingsområden:
Arbetssätt
Huvudmannen kommer det kommande året att driva tre strategiska processer med syfte att öka måluppfyllelsen och andelen
elever som uppnår sin gymnasieexamen, samt definierat två gemensamma utvecklingsområden för skolorna. De tre processerna
är:
1. Utveckling av lärarnas undervisningsskicklighet i klassrummet
Ger förstelärarna uppdraget att leda det kollegiala lärandet på skolorna. Antalet förstelärare utökas från 8 till 22 lärare, där
alla skolor har minst en förstelärare och de största skolorna upp till 5-6 förstelärare.
2. Förbättrade Matematikresultat
Kompetensutveckling för matematiklärarna i Skolverkets satsning Matematiklyftet. Två förstelärare är
matematikhandledare för 22 matematiklärare. Matematik är det ämne som Sverige nationellt har störst utmaning med.
3. Bättre elevhälsa
Med en bättre utbyggd elevhälsa och den nya processen för anpassning och särskilt stöd som trädde i kraft 2014-07-01
kan vi bättre stötta de elever som är i behov av det med målsättningen att alla elever skall klara sin gymnasieexamen.
Dessa två gemensamma utvecklingsområden är:
4. Undervisning
Utifrån resultatet från årets rapport fortsätta arbetet med att utveckla undervisningen så att eleverna upplever att den
förbättrats, speciellt påståendet ”Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet”.
5. Värdegrund
Utifrån resultatet från årets rapport arbeta med skolans värdegrund i kombination med skolans kunskapsuppdrag, så
eleverna upplever att de får bättre studiero i skolan.
Förväntad utveckling
Föregående år valde de 8 förstelärarna det område som de önskade fokusera på ganska fritt. När vi nu ökar från 8 till 22
förstelärare önskar vi också fokusera mot ett gemensamt mål – att utveckla det kollegiala lärandet. Modern forskning visar
40
nämligen att lärare som får lära genom varandra i klassrumsmiljö ger bäst effekt när det gäller att utveckla undervisningens
kvalité. Förväntningen är att detta fokus och denna kraft skall inspirera och driva det kollegiala lärandet på våra 8 skolor och att
våra elever som resultat skall få uppleva en ännu mer inspirerande och engagerande undervisning.
Deltagande i Skolverkets satsning Matematiklyftet engagerar 22 matematiklärare och 2 matematikhandledare. Dessa kommer
med 2 veckors cykler arbeta med olika avsnitt inom ämnet matematik. Den regelbundna frekvensen och upplägget med ett
kollegialt lärande förväntas både inspirera och utveckla matematiklärarnas didaktiska kompetens.
En rejält utbyggd elevhälsa på de enskilda skolorna kombinerat med ny lagstiftning 2014-07-01 där pedagogisk anpassning kan
ske utan rektors utredning förväntas ge ett snabbare och bättre stöd till de lever som upplever någon svårighet med sin skolgång.
Skolorna kommer rekrytera elevhälsans samtliga kompetenser och införa nya arbetssätt där dessa resurser utnyttjas på ett
effektivt sätt med syfte att både arbeta förebyggande och stötta de elever som är i behov av det. Den nya lagstiftningen innebär
förändrade arbetssätt där pedagogiska anpassningar snabbare skall kunna sättas in för de elever som är i behov av det. För att
stödja processerna kring stöd kommer vi också införa system för systematiska uppföljningar av våra elevers studieresultat för att
så tidigt som möjligt identifiera elever i behov av stöd. Vi kommer också att utbilda våra rektorer i vad den förändrade
lagstiftningen innebär i syfte att öka deras förståelse och engagemang kring elevhälsans stöd och viktiga roll för våra elever.
Undervisning är kärnan i vår verksamhet. Vi har under de gångna åren arbetat mycket med formativ bedömning, men vi behöver
nu fokusera på våra elever och hur de upplever undervisningen, stimulera deras lust att lära, stötta dem i deras
kunskapsutveckling, tydliggöra kunskapsmålen och ge dem återkoppling på deras kunskapsutveckling.
Vi behöver också skapa attraktiva, engagerande och stimulerande lärmiljöer där eleverna upplever att de får lugn och god
studiero i skolan.
Förväntat resultat
Ovanstående aktiviteter förväntas ge ett högre betygsmedelvärde och en högre andel elever som uppnår sin gymnasieexamen.
Bättre undervisning skall ge utslag på indikatorn undervisning i elevundersökningen samt i de öppna frågorna om undervisning.
Vårt mål för det kommande året är att öka från 67 till 72. Den bättre undervisningen bör också på sikt ge genomslag i
betygspoängen.
41
Satsningen på Matematiklyftet förväntas ge utslag på resultaten på de nationella proven och betygen i matematikkurserna. Vårt
mål är att andelen elever som på nationellt prov och i en kurs erhåller betyget F-E minskar och att andelen som erhåller betygen
C-A ökar. Speciellt önskar vi minska andelen elever som inte uppnår kunskapsmålen i kurserna Ma1b och Ma2c.
En förbättrad elevhälsa bör leda till färre avhopp och att en större andel elever klarar sin gymnasieexamen. För det kommande
året är vårt mål att öka från 84,2% till 90% och vårt strävansmål är 100%.
Skolornas fokus på undervisning förväntas öka påståendet ”Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet” i indikatorn
undervisning från 68 till 73.
Skolornas värdegrundsarbete förväntas öka påståendet ”Jag tycker jag kan få arbetsro i skolan” i indikatorn Värdegrund från 71
till 76.
Uppföljning
Uppföljning sker löpande av verksamhetschefen gentemot rektor. Resultatet från kommande års elevundersökning och
medarbetarundersökning publiceras kring 15 mars och betygsdata sammanställs och skickas till SCB kring den 19 juni. Vid dessa
datum kan jämförelse ske gentemot föregående år och en bedömning av resultatet göras.
Slutsatser
Mikael Elias gymnasieskor håller en god kvalitet men vi strävar ständigt efter att bli ännu bättre! Utifrån årets elevundersökning
framgår att vi skall fortsätta arbetet med att utveckla undervisningen och att våra skolor står sig väl i jämförelse när det gäller
värdegrundsarbetet såsom trygghet och studiero.
För att fortsätta utveckla verksamheten har vi för det kommande året valt ut fem utvecklingsområden som alla skolor kommer
arbeta med utöver de förbättringsområden som varje skola identifierat lokalt. Det är vår förhoppning att dessa fem områden vart
och ett bidrar till att öka våra elevers måluppfyllelse och tillsammans ger en märkbar och mätbar utveckling av våra elevers
kunskapsresultat.
Våra 22 förstelärare, skickliga pedagoger som utsetts till förstelärare för sin kompetens och förmåga att inspirera våra elever, har
det kommande året fått i uppdrag att utveckla sina kollegor genom kollegialt lärande. Förstelärarna kommer under rektors
ledning leda det pedagogiska utvecklingsarbetet på skolorna och tillsammans med sina lärarkollegor utforska nya didaktiska
metoder, inspirera till att använda nya IT applikationer samt vägleda i att etablera nya förhållningssätt, allt för att inspirera och
erbjuda våra elever en ännu mer engagerande och bättre undervisning.
42
Speciellt kommer vi satsa på ämnet matematik. Våra 24 matematiklärare kommer delta i Skolverkets matematiksatsning
Matematiklyftet. De kommer att handledas av två förstelärare/matematikhandledare och under hela året tillsammans arbeta
intensivt med att utveckla undervisningen genom att introduceras till ny forskning, prova nya metoder och tillsammans med
kollegor diskutera och utveckla förbättrade undervisningsmetoder.
Vi kommer vi utveckla formerna för stöd till de elever som är i behov av det. Med det nya arbetssätt där pedagogisk anpassning
kan göras betydligt snabbare baserat på den lag som kom 2014-07-01 är vår målsättning för det kommande året att både
tidigare och bättre kunna sätta in extra stöd till elever som är i behov av det. Det är vår förhoppning att en ännu större andel
elever skall kunna få känna glädjen av att uppnå sin gymnasieexamen.
Sist men inte minst så kommer alla våra lärare fokusera på att ge alla våra elever den bästa undervisningen och de bästa
förutsättningar för kunskapsinhämtning i en lugn och trygg studiemiljö.
Stockholm 2014-12-04
Björn Buö
Verksamhetschef
Mikael Elias Gymnasium AB
43