Vida

B

SVErigE porTo BETalT #3 2011

vida och växande värden

En jycke med pejl på läget

Sid 6

Mitt liv som

h u n d

Gräv-Olle Thuresson

Sid 12

EliaS friES – SVamparNaS koNuNg

Sid 8

Förvalta din skogsfastighet

Sid 3

Snabbfotad i produktionen

Trots den ekonomiska oron och börsras under sensommaren har vi lyckats sänka våra mellan och färdiglager i den omfattning som vi planerade under våren och försommaren. Men den försiktiga optimism vi hade på försommaren inför hösten har tyvärr förbytts i en osäkerhet.

Leveranserna är fortsatt på en nivå motsvarande vår produktion men osäkerheten är stor bland våra köpare och med kort framförhållning som följd. Att vara ”snabbfotad” med allt vad det inne bär är oerhört viktigt just nu. Den sedan tidigare planerade produktionen under hösten ligger fast och vi har inga avsikter att minska produktio nen under hösten om inte situationen drastiskt försämras. Våra sju sågverk med en produktion på 100.000–250.000 m 3 och totalt ca 1,2 milj m 3 , placerade inom en viss geografi, var och ett specialiserat ger lägre produktionskostnader. Produktionen på varje enhet gör att våra såg verkschefer kan ha bra kontroll på verksam heten. Att driva sågverk innebär självklart att göra de stora sakerna rätt men inte minst viktigt att göra även de många små sakerna rätt vilket är lättare om varje enhet inte har alltför stor produktion. Med en råvarukostnad på 75 % av färdig priset är det oerhört viktigt att hinna ta vara på varje timmerstock och få ut maximalt värde och utbyte. När marknaden tillåter och med bibel- hållen kontroll kommer vi så småningom att öka produktionen på resp enhet men det måste ske under kontrollerade former. Behovet av träemballage är fortsatt starkt, verkstadsindustri och fordonsindustri signaler en fortsatt god efterfrågan trots oron på världens börser. Vår verksamhet i ViDA Energi med bland annat pellets och produktion av ströbalar är för närvarande mer inriktad på en större andel ströbalar som en följd av dåliga halmskördar beroende på mycket regnande. Produktionen av dissolvingmassa i ViDA Paper, än så länge enbart för textiländamål, har startat på ett tillfredställande sätt. Som vanligt med lite uppstartsproblem men produktionen går allt bättre och med en stigande prisbild.

Vi styr vår verksamhet, planerar och investerar för att hålla ett långsiktigt fokus. Detta ger oss uthållighet och flexibilitet även i sämre tider. Långsiktighet är en viktig del i vår strategi både när det gäller vår verksamhet och våra relationer med kunder och med dig som skogsägare. Därför behåller vi också våra höga prislistor på grantimmer oförändrade tillsvidare. Jag önskar dig en skön höst i skogen.

alvesta 2011-09-20

Santhe Dahl

Ansvarig utgivare: Lotta Fonsell Grafisk form: www.black.se

Tryckeri: www.kstab.se

Papper: VIDA Paper, Scandia 2000 smooth natural 115 gr Illustration omslag: Staffan Falkhaven Text och foto: Lotta Fonsell om inget annat anges Adress: VIDA AB, Box 100, 342 21 Alvesta Telefon: 0472-439 00, Fax: 0472-439 01

en bra affär?

”Man ser ofta skillnad på de som köper sin första skogsfastighet och de som är kompletteringsköpare”

S i d 3

S i d 4

f ö r v ä r v a

din skogsfastighet

På ”Rävemålet” i Rävemåla serveras strömming till dagens idag. Vi har slagit oss ner för att äta lunch, Ingemar Andersson, Jaen-Peter Gustavsson och jag. Ingemar har precis köpt sin femte skogsfastighet och Jaen-Peter som är inköpare på VIDA har varit honom behjälplig i den affären.

Vi resonerar om frågorna som uppstår vid förvärv av en skogsfastighet. Vi konstaterar att ett förvärv av en skogsfastighet är ett stort beslut för de allra flesta och många känner osäkerhet och oro inför beslutet. Det rör sig ofta om stora pengar och det är viktigt att göra en bra affär som kanske också ska kunna finansieras på ett bra sätt.

Vad är egentligen en bra affär?

– Det varierar beroende på vem man frågar, säger ingemar. i första hand är det väl värderingen av skogen som styr och också de positiva skatte effekter som ett skogsfastighetsköp kan inne bära. Men i många fall är man även beredd att betala för värden som inte enbart har koppling till fastigheternas virkesproduktion. Jakt, eller rekreation eller känslan av att äga sin egen skog kan också ha stor betydelse vid köpet.

– Man ser ofta en skillnad på de som köper sin första

skogsfastighet och de som är kompletteringsköpare, menar Jaen-Peter. De som köper för första gången lägger ofta lite större vikt vid de så kallade mjuka värdena än kompletteringsköparna. i det senare fallet är man ofta noggrannare med att värdera köpet ur ekonomiska termer. Detta beror väl delvis också på att man redan tillfred ställt de mjuka värdena med sitt första förvärv. De flesta har i alla fall fler än en målsättning med sitt köp.

– Oavsett vilka mål man har med sitt förvärv

behöver man egentligen inte vara orolig, säger Jaen-Peter. Förvärv av en skogsfastighet är alltid en bra affär långsiktigt. Det förutsätter givetvis att man kan lösa finansieringen. Ett bra verktyg är en likviditetsplan på kort och lite längre sikt (10–20 år ). Jag brukar ha som riktlinje att kan man finansiera hälften med hjälp av avverkning så är det en bra affär, säger han. Virkespriserna har varierat med ganska små svängningar över tiden.

– Det är alltså ingen idé att låna i väntan på att avverka till högre priser. Bättre att avverka direkt

och finansiera på så sätt, menar Jaen-Peter.

Hur resonerar du Ingemar när du köper ytterligare en skogsfastighet?

– Först och främst försöker jag analysera om det är en bra affär och det är här Jaen-Peter kommer in i bilden. Eftersom jag har fyra skogsfastigheter innan på sammantaget 80 hektar skall denna passa in i åldersstrukturen. Geografi har såklart också betydelse. Jag tar alla fem skogsbruksplanerna och lägger jämte varandra. En stor fördel är att jag kan göra min plan och fördela mina åtgärder på en större areal. På så sätt blir det bättre effektivitet i både produktion och ekonomi. De rationalise ringsvinster man kan göra både skattemässigt och skogligt i samband med ett rationaliseringsförvärv är intressanta. Köper jag en skogsfastighet som rationaliserings förvärv där ingångsvärdet på skogen är 10 mil joner kr så gör jag skogsavdrag för 5 miljoner kr

direkt skattefritt, säger ingemar. Jag tittar också

på andra saker tex vilka byggnader det finns på fastigheten. Kanske finns det lagerlokal som jag kan använda till annan verksamhet.

Hur värderar man en fastighet?

Det är viktigt att göra en avstämning av virkes volymen som upptas i skogsbruksplanen mot verkligheten. Har man haft fel utgångspunkt i planen och denna har några år på nacken blir det ju naturligtvis ett ackumulerat fel.

– Jag håller mig uppdaterad på de skogsfastigheter

som blir till salu i mitt leverantörsområde, säger Jaen-Peter. När jag ser att en skogsfastighet blir till salu i närheten av en av mina leverantörers fastighet brukar jag kolla upp värderingen på skogen och sedan utifrån det rekommendera skogsägaren att köpa om det är så att denna skogsfastighet passar in i ålderstrukturen i skogs ägarens tidigare innehav.

Vi tar en tur ut till en avverkningsplats på ingemars nyförvärvade fastighet. Skördare och skotare är i full gång och ingemar är nöjd med hur avverkninsguppdraget fortlöper. Så kan detta förvärv läggas till de lyckade och funderingar på ytterligare fastighet börjar redan ta form. l S i d 5 V i d a o c h V ä x a N d E V ä r d E N

S i d 6

e n j y c k e

med pejl på läget

Tidig morgon, det hörs steg i trappan. Någon på väg ner. Oväntat tidigt. Redan frukost? Vänta lite, han passerar min korg, kliar mig och säger god morgon men passerar och går mot källartrappan. Tror inte han ska till frysboxen så här dags. Finns bara ett annat alternativ.

Hunden Nanny.

Ägare: Torbjörn Eckerby, Områdeschef VIDA Skog AB område öst.

i samma ögonblick som jag hör gnisslet i gång järnen på vapenskåpet rusar hjärtat, jag kastar jag mig ner för källartrappan. Är det sant? Ska vi? Ska vi? Det ska vi. Jag hoppar, fast jag vet att jag inte får. Min flockledare, Torbjörn, kommer med tillsägelser och förmaningar. Han säger nej, sluta, inte hoppa, lugna dig, vi ska. Torbjörn tycker att jag är lite väl barnslig fortfarande. Men jag är 2,5 år och i människo år trots allt en tonåring. Jag håller på att lära mig fortfarande. Jag är en jämthund och älghund, ställande kallas det. Dvs vi ska försöka spåra upp älg och sedan få den att stanna där den är och samtidigt skälla för att kommunicera med jaktlaget. Vi tränar ganska mycket, särskilt nu inför jaktsäsong en. Torbjörn är noga med att jag ska ha god kondition innan jakt säsongen börjar. Hela sommaren får jag lite lättare foder men nu blir det högenergifoder och kokt älgkött bla. Året runt tränar vi både kondition och inför själva jaktsituationen. Det är jättekul att träna. Men ibland spårar jag ur lite. Det är då jag frestar Torbjörns tålamod.

Annars är jag ganska bra på att skilja på skarpt läge och vardag. Om pejlhalsbandet plockas fram då vet jag vad som gäller och håller mig till reglerna. Till vardags går jag mest i koppel eller springer efter cykeln och då tänker jag inte så mycket på jakt. Sedan kan det ju hända att jag glömmer mig. Som t ex när jag låg hemma på gården mitt i stan, (jag bor i Vetlanda), när det kom en råbock och gick på cykelvägen. Vem kan behärska sig då?

De första gångerna när jag träffade på älg skulle jag fram och ställa mig och skälla och få den att stanna. Jag visste inte att de var så stora och blev rädd. Jag stannade och skällde ett par minuter men backade sedan bakåt och ville helst rymma därifrån. Då kom husse fram och hjälpte mig vilket gjorde mig lite tuffare så jag passade på att gå fram och skälla lite till. Det är bra att vi kan samarbeta.

Jag har lärt mig nu att närma mig älgen lite lugnare, jag skäller inte direkt utan går runt och sedan skäller lite försiktigt några gånger. Då får jag pluspoäng. Älgar har ju inga riktiga på mig. naturliga fiender här i Småland så de är ju inte så flyktbenägna har jag märkt. Man behöver alltså inte vara så ivrig.

Kontakten mellan mig och min husse är väldigt viktig. Jag lyss nar på honom helt och hållet (i alla fall nästan alltid) och vet att jag kan lita på ho nom. En eftermiddag skulle vi ge oss ut och träna inkallning. Jag gav mig av och fick upp spår av älg ganska snart. Men när jag väl nådde fram fick jag inte älgen att stå i upptaget. Jag vet att man skall bryta när älgen tar till flykten och springer för långt iväg. Men jag fortsatte att följa. Det hann bli mörkt och tillslut efter flera timmar gav jag upp började leta mig tillbaka. När jag närmade mig plasten där vi skilts åt såg jag Torbjörn sitta på en sten. Han såg lite trött ut och var nog också lite irriterad. Det började ljusna ute så jag antar att det började bli morgon. Men han hade stannat och väntat Nu ligger jag här och väntar på att pejlhalsbandet ska på. Skarpt läge alltså! l S i d 7 V i d a o c h V ä x a N d E V ä r d E N

På lärobänken i dubbel

I den lilla skolsalen i den gamla byskolan i Femsjö, nedlagd sedan 1983, sitter vi som tillbakaflyttade i tiden. Jag på ena sidan av skolbänken och magistern på den andra. På väggarna hänger de gamla skolaffischerna med blommor, sädesslag och frökapslar. I bokhyllan står böcker från 30- och 40-tal, bl.a. om ”Flickans nytta i hemmet”. Jag förstår vid en snabb titt i boken att jag nog inte skulle dugt till att giftas bort på den tiden. Varken vecka örngottsband eller stärka kragar hör till min starka sida.

Illustration: Staffan Falkhaven. Illustrationen är färgsatt i efterhand.

Magistern i detta fall heter Sverker Finning och han har varken pekpinne eller är särskilt sträng. istället dukar han upp bakelser och kakor. Men magister har han varit på riktigt, på högstadiet i Hyltebruk i biologi, kemi och geografi. Det märks. – Denna bakelse är från Ungern, säger han och plirar finurligt med ögonen, vad kan denna heta tros? – Budapest, svarar jag och pustar ut efter första förhöret. Sverker har låtit mig komma hit för att prata om Elias Fries, Carl von Linnés motsvarighet fast i svampriket, och titta på det fina muséet som finns i Femsjö. Men vi hinner prata om så mycket mer, om pedagogik, om skolan, om barnuppfostran och om skogen. Sverker har gått i pension men pratar fortfarande med kärlek om sina elever.

Magister Sverker Finning.

– Hur är en bra lärare? frågar jag.

– Du måste visa tillit och respekt, säger han, det är viktigt att se alla utifrån där de befinner sig och så måste du vara superstrukturerad och supercool. – Supercool, frågar jag?

– Du vet som 007, Shaken but not ”störd”, skämtar han. – Det måste vara lite roligt att lära sig, säger han med allvarlig min. En kommentar som är lätt att instämma i och önska att några av mina egna lärare genom grundskolan hade funderat lite på.

– Alla har inte samma förutsättningar, fortsätter Sverker. Men alla kan utveckla sig och alla kan få

möjlighet att få positiva bilder och minnen med sig från skoltiden. Bara man får vara frisk som pojken

sa som kom hem med dåliga betyg, skrattar han. Sverkers ljuvliga humor fyller samtalet. Efter pratstunden och fikat i byskolan tar vi en promenad, i ömsom regn, ömsom sol, till den lilla träpaviljongen som nyligen rests med en ambitiös dokumentation om bygdens historia. Vi fortsätter till den medeltida kyrkan, till präst gården och det intilliggande Fries muséet. Där turas man i bygden om att hålla öppet för både turister och övriga besökare som vill forska och veta mera. – Här kan man lätt spendera 4 timmar, säger Sverker. Vi går in. Och här presenterar sig en annan historia.

Elias Fries – svamparnas konung.

i den lilla byn Femsjö föddes Elias Fries som enda barnet i prästgården i Femsjö. Elias far Theodor Fries var prost i församlingen och var vida känd för sin omfattande kunskap inte enbart i latin och teologi utan även i naturkunskap. Detta intresse smittade av sig på sonen som i avsaknad av lekkamrater ägnade det mesta av sin tid att leta efter alla förekommande växter i Femsjö socken med omnejd och sedan fastställa deras rätta namn. Redan som liten började Elias målmedvetet och systematiskt att ta reda på alla artnamn, både på svenska och latin på de växter han hittade. Av sin far fick Elias god hjälp med både kunskap och litteratur och som den lärde man han (fadern) var ansåg han att även Elias borde lära sig latin. Så den stackars Elias fick bara prata latin med sin far, frukost, middag och kväll.

Trots bristen på lekkamrater och en kanske ganska hård skola var Elias en pigg och glad kille. Han gav sig ofta iväg på utflykt och kom hem med olika fynd från växtriket men också ofta med skadade och sönderslitna kläder. Något som inte bekymrade Elias nämnvärt och som genom livet skulle känneteckna hans klädstil. Genom sina utflykter blev Elias snabbt mycket växtkunnig. Vid tolv års ålder började han intressera sig även för svamparna som han ansåg sig ha försummat under sina yngre år. På detta område hade han inte heller haft någon litteratur för sin forskning. För att, i alla fall, för sin egen del få någon form av ordning på svamparna bör jade han ge dem egna tillfälligt påhittade namn. Under ett av sina gymnasieår i Växjö var skolan stängd pga olika epidemiska sjukdomar till följd av kriget mot Ryssland. Detta skolår sysselsatte sig den ambitiöse Elias hemma i Femsjö med inventering, beskrivning och namngivning av svampar. På detta sätt kunde han när han lämnade gymnasiet i Växjö urskilja 300-400 svamparter.

Efter studier i Lund flyttade Elias till Uppsala där han blivit utnämnd till professor i praktisk ekonomi. På detta följde en professur i botanik, en tjänst som prefekt över Botaniska trädgården och muséet och sedan en plats i Svenska Aka demien. Med Elias ankomst till Uppsala blev Uppsala efter Linné åter ett botanikens centrum. Men Elias största insats förutom det vetenskapliga var även på det praktiska området. Han skrev debattinlägg om bl.a. svampar på nyttoväxter och deras ekonomiska konsekvenser. Han ville få svenska folket att förstå svamparnas värde som födoämne. Svampar var betraktade som något S i d 8 V i d a o c h V ä x a N d E V ä r d E N

b e m ä r k e l s e

suspekt vid den tiden. Elias ivrade för att sprida kunskap om de ätliga svamparnas betydelse och år 1836 utkom också ett planschverk med ”Sveriges ätliga och giftiga svampar”. Det skrivs om honom: ”Aldrig hade förut, sedan Linnés tid, växtvärldens mysterier tolkats som av Fries”.

Efter denna resa i tiden tar vi bilen ned till sjön där Sverker har sin avstyckade stuga. intill ligger skogsgården som sönerna tagit över och driver.

– Som du vet lever svampar och träd i symbios,

säger han. Men det visste jag inte, så Sverker berättar vidare.

– Det kallas mycorrhiza. Svampen suger ur mineraler ur berget som omvandlas och transporteras vidare till trädet. Detta är mineraler som trädet behöver för att växa och ökar på så sätt boniteten. Särskilt bra fungerar samarbetet mellan flugsvampen och granen.

Vid sjön ligger Sverkers kajak, den tar han en runda med varje morgon när han hinner. Men det är som sagt inte alltid han hinner. i dagarna ska geologins dag genomföras och naturligtvis är Sverker en huvudperson även i detta projekt.

Vi avslutar på Alebo pensionat med en god lunch. Fiskgratäng och hemmagjort potatismos. Denna dag har varit en upplevelse på många plan och med många fina intryck – ett minne att spara på.

”

Väl hemma när första utkastet är skrivet skickar jag det till Sverker för att godkänna och rätta faktafel. Och återkopplingen låter inte vänta på sig. En del bockar och överstrykningar men också någon stjärna. l

fakta

”mycor” – ”rhiza” är latin och betyder bokstavligen ”svamp” – ”rot” och syftar på den ömsesidiga relationen, symbiosen, mellan en växt och dess rötter i samverkan med svampar. dessa special iserade svampar koloniserar växtrötter och breder ut sig i den närliggande jorden. dessa svamput växter, filament (en fin trådstruktur), fungerar som hjälpare till plantans rotsystem och kan i många fall vara mer effektiva i upptagning av näringsämnen och vatten än växten själv. mer är 90 procent av alla kända växtarter i naturlig miljö bildar symbiotiska relationer med mycorrhiza (svamp).

S i d 9

S i d 1 0 V i d a o c h V ä x a N d E V ä r d E N

Rapport från

m a r k n a d e n

Sågproduktionen i Europa har under första halvåret ökat med 8 % jämfört med 2010. Under samma period har konsumtionen varit oförändrad och på flera marknader sjunkande. Denna ekvation går inte ihop. Om produktionen i Europa ej begränsas under hösten så är risken stor att vi får en väldig obalans i vinter vilken i sin tur sätter press på priserna för våra trävaror.

Husbyggande i Europa och framförallt Medelhavsländerna har bromsat och i vissa fall avstannat. Finns undantag såsom Tyskland och Frankrike men på dessa marknader har vi svårt att konkurrera med de inhemska producenterna. Småhusbyggandet i Sverige är kraftigt drabbat av bland annat lånetaket som gör det svårare för privatpersoner att låna pengar.

ROT (renovering) sektorn ser bättre ut och prognoserna pekar på högre volymer närmsta åren.

Under första halvåret levererades stora volymer till Japan. Detta var framförallt kontrakt som ingåtts redan innan naturkata strofen i mars. Efter katastrofen har de japanska köparna varit passiva vilket kommer att påverka volymerna negativt under hösten. Vår nya organisation med egen säljare i Japan har varit lyckosamt och trots de tuffa tiderna ökar vi våra volymer på denna marknad. Vår målsättning är att vi inom 2 år skall ha minst 10% av vår försäljning till Japan. Vi investerar under vintern i nya torkar på 4 av våra sågverk vilket kommer möjliggöra mer specialprodukter som passar den Japanska marknaden.

i Nordafrika är det fortsatt historiskt höga volymer som blev följden av det uppdämde be hovet som uppstod efter oroligheterna i januari och februari, men denna efterfrågan är dock avtagande. Exporten till Kina ökar stadigt. Dock exporteras stora och ökande volymer från Kanada i lägre kvaliteter till mycket låga priser. Även om vi ser att även bättre kvaliteter börjar bli accepterade på den kinesiska marknaden kan vi i dagsläget endast leverera våra lägsta kvaliteter för att konkurrera prismässigt.

På USA-marknaden ser vi för närvarande ingen ljusning och planerar just nu inga leveranser alls. Vi ser heller ingen förändring av läget under 2012. Uppstår små ökningar i efterfrågan kan de inhemska och Kanadensiska sågverken täcka dessa.

Hur marknaden utvecklar sig under höst/vin ter beror helt på hur sågverken lyckas begränsa produktionen och på så sätt hålla priserna uppe. Historien visar dock att vi inte ska ha alltför stora förväntningar på att detta sker. l

v i d a s

gallringsstandard

Med gallringen i rätt tid och på rätt sätt och med utgångspunkt från beståndets förutsättningar kan du som skogsägare påverka beståndets utveckling och på så sätt öka värdet på din skog. Med andra ord kan du få en tidigare intäkt från din skog, vilket kan öka lönsamheten i ditt skogsbruk. Med utgångspunkt från detta har VIDA skapat sin gallringsstandard.

Genom att gallra på rätt sätt koncentreras tillväxten till de stammar du väljer att spara. Genom att ta bort stammar med nedsatt kvalitet eller nedsatt tillväxt ökar du produktionen av värdefullt virke. För att följa upp att vår gallringsstandard följs enligt uppsatta mål har ViDA genomfört en uppföljning på ca 60 st avverkningsuppdrag och på de 22 maskiner som varit igång.

Johan Pevny arbetar som praktikant på ViDA. Han har nyligen avslutat studier på skogligt basår på gymnasiet. Nu väntar ett års praktik på ViDA för att sedan fortsätta på SLU till nästa höst. Under hela sommaren har Johan besökt skogsfastigheter där ViDA haft avverkningsupp drag för att göra gallringsuppföljning.

– På varje objekt har jag mätt upp ett antal

provytor, berättar Johan. Antalet provytor är beroende på uppdragets storlek för att få en bra representation från hela arealen. Man väljer i snitt ut en yta per hektar som ska vara jämt fördelade över beståndet. På provytan mäts antal skador, antal kvarvarnade träd av respektive trädslag, antalstubbar, grundyta och kvarvarande volym. Man tittar också på stickvägsavstånd och stickvägsareal.

– Uppföljningsarbetet i sig ger bra diskussioner kring hur vi jobbar och hur vi på olika sätt kan bli bättre på alla plan. Vi får också en bekräftelse

på att vi jobbar på rätt sätt, säger Tony Axelsson som varit Johans handledare under sommaren.

Utav de 60 avverkningsuppdrag som ingått i uppföljningen blev snittvärdet på beståndsska dor 1,9 % mot målsättningen 3 %, med minst två objekt per uppföljd maskin.

Stickvägsbredd gav ett medel på 4,5 m och stickvägsavstånd ett medel 22,3 m. Resultatet av stubbehandlingkontrollen visade att ca 93 % av stubbarna har en godkänd täckningsgrad mot målsättningen 85 %.

– Dessa resultat är glädjande, säger Jörgen Henriksson, VD för ViDA Skog. Men vi nöjer

oss inte med detta. Vi kommer löpande att följa upp och kommunicera med våra entreprenörer för

att hela tiden göra ständiga förbättringar. l

Det här är VIDAs gallringsstandard:

Det skall vara enkelt att låta VIDA gallra. Därför har vi tillsammans med entreprenörerna skapat vår egen standard och våra färdiga koncept.

Stickvägsavstånden

är normalt 20–22 m och med 4 m som normal stickvägsbredd.

Beståndsskador

med målet max 3 % av stamantalet och max 5 % i enskilt bestånd. Som skada räknas en yta motsvarande 15 cm 2 .

Markskador

skall minimeras tack vare rätt stickvägsplanering och risläggning i stickväg.

Uttaget

i stamantal och grundyta skall sträva mot högsta värdeutveckling efter beståndets förutsättningar.

Stubbehandling

görs i bestånd med en kvar stående grundyta av minst 20 % gran. Behand lingen sker vid en dygnsmedeltemperatur på över 5°C. 85 % av antalet stubbar täcks med pergamentsvamp till minst 85 % av ytan.

Natur- och kulturmiljöer

tillvaratas i linje med FSC och PEFC standarden. VIDAs krav på entreprenörerna är att de skall vara PEFC certifierade. S i d 1 1 V i d a o c h V ä x a N d E V ä r d E N

g r ä v - o l l e t h u r e s s o n

Dikesrensning som specialitet

Foto: S Ernerot

Bengt-Olof Thuresson, Gräv-Olle mera kallad, har specialiserat sig på dikesrens ning på ett miljövänligt sätt som inte förstör livet i ned ströms liggande vattendrag.

– Lagar och regler kring dikesrensning upplevs som otydliga och har lett till att skogsägare inte rensar

sina diken av rädsla för att göra fel, menar Olle. Men eftersatt underhåll kan åtgärdas maskinellt utan att resultatet blir ett brott mot miljöbalken.

Genom rensning av befintliga diken förbättras genomströmningen av grundvattnet och trädens rötter får bättre tillgång till syre och mineraliserad näring. Detta leder till en ökning av skogens tillväxt. Skogsdiken måste rensas med vissa mellanrum om de ska behålla sin avvattnande funktion. Nedfallna grenar, igenväxning och sedimentation stoppar successivt vattnets flöde. Grundvattnet stiger då i omgivande mark och skogen hämmas i tillväxten, skadas eller t o m dör.

Olle har tänkt mycket på hur teknik, ekonomi och biologi hänger ihop. Hans metod för dikesrensning går ut på att rensa diket uppifrån. Genom Olles metod skapas efter behov löpande slamfickor när maskinen arbetar sig uppifrån och ner så att slammet kan sjunka till botten. Vid dikesrensning måste man nämligen vara försiktig. Näringsämnen och tungmetaller får inte spolas ut i öppet vatten.

”

dikesrensning innebär att gamla diken som växt igen och därför tappat sin funktion rensas upp för att återfå sin dränerande funktion. Åtgärden kräver inget tillstånd och behöver normalt inte anmälas så länge rensningen av dikena endast utförs till ursprungligt djup. i södra Sverige finns stora arealer tidigare dikad mark där dikena växt igen och där en dikesrensning är ett kostnadseffektivt sätt upprätthålla en god skogsproduktion.

Grävmaskinen han använder är specialdesignad av honom själv för just dikesrensningar. Det är en grävmaskin med dubbla rotorer och en gripskopa. Finessen med att använda gripskopa är att det i princip är omöjligt att gräva längre ner än dikesbottnen. Endast sediment och växter följer med upp. Det är också viktigt med en nätt maskin för att kunna rensa utan att behöva fälla träd. Träden nära diket är viktiga för att ge skugga åt dikena så att de inte växer igen. På detta sätt kan man förlänga dikets livslängd med ca 15-20 år, menar Olle. Gripskopan gör också att man bevarar slänterna. På så sätt undviker man att förstöra den armering som finns i dikesslänten i form av gräs och andra växter och som utgör ett skydd så att dikesrenarna inte rasar och dikena täpps till. Även detta förlänger dikets livslängd.

För sin uppfinningsrikedom som lett till att diken kan rensas skonsamt har Olle fått skogs styrelsens förtjänstmedalj. l

För mera information om skogsdikning, kontakta din lokale inköpare på VIDA.

Mer finns att läsa på www.vida.se/dikning.aspx

fakta om dikesrensning

Skyddsdikning syftar till att genom grunda diken avleda överskottsvatten efter en slutavverkning då trädens drä nerande funktion upphört. på vissa marker i södra Sverige är skyddsdikning en nödvändig föryngringsåtgärd när ny skog skall anläggas efter avverkning eller stormfällning. Åtgärden kräver normalt inget tillstånd men skall i förväg anmälas till Skogsstyrelsen.

S i d 1 2 V i d a o c h V ä x a N d E V ä r d E N S i d 1 3

VASSBÅT VIND BILDKOMP OSITION ERNA SKA STÄV JA TUMULT VIRKE

Smått & g o t t

STORMIG KVINNA ALERT ANDEFÖRFLYTTNING FÄRGTON SCHA BLON DESS RÖTTER ÄR YTLIGA STUV ANDES HYSKOR KATT NÄSA BIL FÖRETAG ÄR MALMEN EXEMPEL PÅ TJÖT I ULVARNAS SKOG IRLÄNDSK KELT SJÖFARTS ORD KL. 10 I LONDON ETT LANDS EKONOMI TILL TALSORD MÅNEN SKILJE LINJEN TILL ÄGAN RULLAR BLAND LIKA SINNADE I GLAS I SCHACK BRÄDETS HÖRNOR TRÖTT ORD NING MITT I VECKAN KAN KAN SKE KON SEKVENSER VARA DEBATT ERADE GRÅT PÅ PÅ MÅNGEN APPARAT AKROPOLIS STAD LITEN HÖG BETALAR LÖN TAGAREN GÅTT KURS MED NY IN RIKTNING MÖDRAR ONA PARTI HAR SIN EGEN FLORA GNUTTA SPORT KLUBB UNDER HÅLLA SITTER OFTA BAOM GALLER BLÅSER SAGT UPP RYMD FIGUR DEN ÄLDRE KORT HAR MINI MIDJOR KORNIGT ENGA GERAR MÅNGA SKÄLLT OCH GRUFFAT UNIVERSI TETS SJUKHUS SLIT OCH SLÄP MANDEL MOATJE ÄR KLINK BYGGD YNGEL BIDRA HÄRSKNA GRÅVERK HÄNG ARE TRÄD OMRÅDE I TROPIK GOLFARES UTSLAGS PLATS FÖRE MORGON MAT TVÅ L ÖVER FÖRST I VISST SET TAKGRÄS TOMRUM GRÄM ELSE SKOL ÄMNE TELNING AR TILL SPETT ARG BIGGOR MITT I KNIRR EXPANDERA KAN KO GÅ I VOLYM MÅTT KORT INTE EN KOTTE LOCKAR MÅNGA KÖPARE

O X UDDE 87-2011

AGENDA

Vinn en Nordic Shine ljusstake!

1:a pris: Nordic Shine ljusstake 2:a–3:e pris: Eva Solo Olje/vinägerkaraff 4:e–5:e pris: Stelton brödpåse Namn:..............................................................................................................

Adress:..............................................................................................................

Skicka in korsordet med ifylld kupong senast den 4 november till: ViDA AB Att: Christina Fenyö Box 100, 342 21 Alvesta

Postnr:..............................................................................................................

Postadress:.........................................................................................................

S i d 1 4 V i d a o c h V ä x a N d E V ä r d E N

Svamp i din telefon

Såhär i svamptider kan det vara praktiskt att ha en svampbok nära till hands. Varför inte i telefonen? Svampguiden för Android och iPhone är officiell app för svampguiden.com. Totalt finns över 200 svamparter beskrivna och illustrerade med över 600 bilder. Det finns också en kartfunktion där du kan markera ut dina svampställen och en svamp nyckel som hjälper dig med artbestämningen.

Appen finns på AppStore och Android Market.

Vad smakar bäst just nu?

På Säsongsbloggen får du lära dig mer om maten som smakar bäst just nu. Kunskap och recept blandas med kuriosa om säsongens råvaror. Veckans säsongsrecept under 15 minuter är för övrigt Kantarell omelett med bacon och parmesan. Smaklig måltid!

Läs mer på

sasongsbloggen.se

GRÖNA BLAD SIGNAL ALE BLAND

S V A M P S T Ä L L E

HAR ETT ORV SOM SKAFT SJUNGS SOLO LEVER I BYGD FÄ GRÖN I HÖNSGÅRD FRÄMRE AVSNITT AV HYPO-FYSENS HOKI TILLVÄGA GÅNGS SÄTTET FABRI PALM LUNDEN

F R A M L O B I N D U S T R I O I N T R E S S E T S U S

SSONS PLAN SOM

H Ö G R I S K P R O J E K T

URAN PASO DOB LE & VALS ÄR PÅ BESÖK TOTAL MITT I LULEÅ REKLAM VERKLIG SKIR GRÄS SLÄTTEN FLOR GROV FIL HÖJDARE I HAR EGEN SKUTA TENN KORSADE GAMMALT MÅTT LORTIGA DET FRIA MISS TÄNKS SÄLJS PÅ FAT YTMÅTT INLEDER OTÅLIG NALLARNAS HÅLOR VAJAS SKINN PISTOL RARNA HÖG HETEN

Lösning och vinnare nr 2-11

Christina Petersson, Åseda ingrid Schönström, Höör Conny Färdigh, Kalvsvik Olle Josefsson, Bolmsö irene Börjesson, Alvhem

Villafabriken AB blir:

VIDA koncernen förvärvade i juli månad en majoritetsdel i Villafabriken i Växjö AB. Villafabriken tillverkar prefabricerade väggelement som monteras till vädertätt hus på byggplats. Det finns också ett framtaget husprogram där planen på sikt är att vidareutveckla och komplettera detta med nya husmodeller. Kapaciteten är mellan 80 och 100 hus per år.

– Detta är ett steg i att utveckla och anpassa våra produkter mot den prefabtillverkande husindustrin genom att få större inblick i

trähustillverkningen, säger Santhe Dahl, ViDAs koncernchef. Villafabriken startade 2007 och har trots sin korta tid i branschen utvecklat koncept för flerbostadshus och villor samt har en ökande andel export på den Tyska och Schweiziska marknaden. Villafabriken beräknas omsätta ca 35 miljoner under 2011 och leverera ett femtiotal bostäder. Villafabriken i Växjö AB ser mycket positivt på att få ViDA koncernen som huvudägare.

– Det ger oss styrka att fortsätta att utvecklas, expandera och i än större utsträckning industrialisera vår redan flexibla produktion,

säger Carl-Gustaf Lindh, VD och delägare i Villafabriken.

Framtiden kommer också att ställa krav på en etablerad försäljningsorganisation, något som vi tillsammans med ViDA kommer att påbörja utvecklingen av redan under hösten. Villafabriken har under sommaren flyttat till nya, ändamålsenligare och större lokaler på Hjalmar Petris väg i Växjö. Aktuellt just nu är att färdigställa byggnationen av Riksbostäders nya lägenheter på Sandsbrohöjden i Växjö. Det blir 22 lägenheter med pool med vy mot Toftasjön.

i samband med förvärvet byter Villafabriken i Växjö AB namn till Villa ViDA AB. l S i d 1 5

Vi söker en VD som vill växa och så söker vi en VD som vill växa.

Vi söker två goda ledare till våra sågverk i Hestra och Hjältevad.

Låter det intressant?

Läs mer på

www.vida.se

.

Invigningsfest i v i d a a r e n a

Stämningen var på topp när ViDA Arena invigdes lördagen den 17/9 i samband med Växjö Lakers historiska hemmapremiär i elit serien. Under dagen hölls öppet hus med guidad visning, utställningar och aktiviteter. Matchen inleddes sedan med ett två timmar späckat invigningsprogram. Lasershow, cheerleaders, världs pianisten Per Tengstrand på orgel a´la

Nyöppnat kontor i

v e t l a n d a

Nu har vi öppnat ett nytt inköpskontor i Vetlanda. På plats hittar du våra inköpare på ViDA Skog AB som kan hjälpa dig med dina skogliga frågor. På plats hittar du även vår produktionsledare och säljare på ViDA Energi AB. Varmt välkommen och besöka oss på Bäck vägen 1 i Vetlanda!

Torbjörn Eckerby

VIDA Skog AB Tel. 070- 319 42 67

Erik Stråhle

VIDA Skog AB Tel. 070-570 15 90

Jonas Claesson

VIDA Skog AB Tel. 072-717 85 00

Richard Bexell

VIDA Energi AB Tel. 070-210 02 14

Jonas Persson

VIDA Energi AB Tel. 070-522 20 21

NHL, den före detta Lakerspelaren Shjon Podein medverkade i det symboliska första nedsläppet till publikens jubel. Hemmapubliken gjorde också sin gemensamma röst hörd och bidrog till att dagen och kvällen blev till en fantastisk folkfest. Matchen slutade dock med att Växjö Lakers förlorade mot Linköping med 2-4. l

Skogens d a g

Söndagen den 4 september anordnades Skogens dag på flera platser runt om i Sverige, där ibland Halmstad och Växjö. Bakom arrangemanget stod Skogsstyrelsen. Syftet med Skogens dag är att öka kännedom och kunskap om skogens alla värden och dess betydelse för individen och samhället. ViDA fanns på plats med en monter och sina inköpare för att svara på frågor och informera besökarna. Bland besökarna för dagen i Halmstad återfanns bland annat Landsbygds ministern Eskil Erlandsson samt Skogsstyrelsens generaldirektör Monika Stridsman. l

” VIDA AB är Sveriges största privatägda sågverkskoncern med ca 1200 anställda på 17 produk tionsanläggningar i södra Sverige.

Nyanställda

Richard Bexell

har anställts som produk tionsledare för skogsflis i Vida Energi aB. richard är nyutbildad jägmästare, med skogsindustriell inriktning, vid Slu. han är smålänning och uppvuxen på en gård nära Vetlanda. richard kommer tillsvidare att vara placerad på det nyöppnade kontoret i Vetlanda. han tillträdde sin tjänst den 15 augusti.

Magnus Edmark,

Edsbruk har anställs som ny inköpare på område Öst. han till rädde sin tjänst den 1 september och kom mer att verka i området öster och nordost Vimmerby och utgår från Edsbruk där han bor. han har idag eget företag i mäklarbran schen och är utbildad skogsmästare.

Jonas Claesson,

Sävsjö har anställts som inköpare på område Öst. Jonas in köpsområde kommer huvudsakligen att bli södra delen av Vetlanda kommun. Jonas har tidigare jobbat som egen företagare i olika branscher samt tränare/coach för olika bandylag. Jonas kommer att parallellt med sin introduktion som inköpare under några månader utbilda sig i skogliga frågor. kon torsort blir Vetlanda.

www.vida.se

Pär Johansson

har anställts som inköpare i Vida Skog aB. han har tidigare varit inhyrd ho oss. pär har gått på skogsbruksskola och arbetat som maskinförare under många års tid. hans arbetsuppgifter kommer i för sta hand bestå av avverknings/skogsvårds planering samt inköp av skogsråvara. pär tillträdde sin nya tjänst den 1 augusti och är stationerad på kontoret i Borgstena.

VIDA AB är Sveriges största privatägda sågverkskoncern med ca 1200 anställda i södra Sverige. VIDA köper drygt 2,4 miljoner m 3 fub timmer varje år för förädling vid 7 sågverk. VIDA omsätter ca 4 miljarder SEK och producerar ca 1,2 miljoner m 3 , varav 85 % exporteras till fem världsdelar. I koncernen ingår även VIDA Paper AB med en produktion på 60 000 ton finpapper och 30 000 ton dissolvingmassa, VIDA Packaging AB som är Nordens största tillverkare av träemballage, VIDA Energi AB som leder koncernens satsning på bioenergimarknaden med bl.a. pelletsproduktion på 75 000 ton pellets per år.

VIDA AB, Box 100, 342 21 Alvesta Tel 0472-439 00, Fax 0472-439 01