Transcript VIDANytt Nr 4 2011

Vida
NYTT
B
#4 2011
Sverige
Porto
Betalt
vida och växande värden
Påminner om vårens föryngringar Sid 16
Det som göms i snö...
Smaksätt ditt varumärke Sid 3
svenskt virke på export
Sid 6
Kvalitetssäkring av skördare Sid 10
Balansakt med
små marginaler
Den ekonomiska oron som startade 2007/2008
med rekordlåg nybyggnation i USA och Europa
har under hösten även drabbat svenskt byggande
med kraftigt minskad nybyggnation.
Prognosen för antal nybyggda enfamiljshus
2012 är rekordlåg med 5 500 enheter. Den så
kallade ROT-sektorn i USA, Europa och Sverige
har dock hjälpt till att hålla igång konsumtionen
av trävaror.
Valutafördelen med en svag svensk krona sedan
hösten 2008 och fram till sommaren 2010 är
borta och skillnaden mellan timmerpris och våra
försäljningspriser (våra marginaler) har inte varit
så små sedan åren efter oljekrisen på 70-talet.
Våra sju sågverk är välinvesterade och väldigt
effektiva med höga sågutbyten eller värdeutbyten men kan förbättras ytterligare genom att
dagligen göra små, små förbättringar. Att göra
alla små saker rätt kan inte nog betonas inom
vår industri.
avsikt är en fortsatt hög produktionstakt bortsett
från ett litet längre jul- och nyårsuppehåll än
normalt. Att vi inte skulle behöva timmer eller
mindre timmer under lågkonjunkturer är en
gammal myt. Vårt behov är ungefär detsamma i
alla konjunkturer.
Hög- och lågkonjunkturer måste vi försöka
balansera oss igenom. Långssiktighet är en del av
vår strategi och vi ser långsiktigt mycket positivt
på trä som material av många skäl. Omtanke om
miljön är ett av dem.
Jag önskar dig en riktigt God Jul och Gott
Nytt År!
alvesta 2011-12-15
Santhe Dahl
Timmerpriserna är fortsatt på en historiskt hög
nivå, inte minst i Sydsverige och kontinuerliga
leveranser till våra sågverk är en förutsättning
för vår överlevnad. Vår produktion löper på i
oförminskad takt trots lågkonjunktur och vår
Ansvarig utgivare: Lotta Fonsell
Grafisk form: www.black.se
Foto omslag: Mikael Karlsson (granplanta), Hannah Rickers (grillning)
Tryckeri: www.kstab.se
Papper: VIDA Paper, Scandia 2000 smooth natural 115 gr
Text och foto: Lotta Fonsell om inget annat anges
Mata dina kunder
med ditt budskap
”Om jag ska äta något oengagerat
kan jag lika väl äta gröt”
Adress: VIDA AB, Box 100, 342 21 Alvesta
Telefon: 0472-439 00, Fax: 0472-439 01
Sid 3
Vildsvinsspetteni
är marinerade ap.
äppelmust och sen
Smaksätt ditt
va r u m ä r k e
Låt dina kunder smaka på ditt varumärke. Så skriver Elin
Clareke på sin hemsida. ”På Fatet” heter hennes företag där hon
hjälper till att gestalta varumärken i smaker, dofter och känslor.
Hur, kan man undra? www.pafatet.se / foto: hannah rickers
– Alla vet hur hemglassbilen låter, förtydligar Elin.
Detta är lite samma sak fast med smak istället för
ljud. Eller om man jämför med en grafisk profil
vilket alla företag har. På Fatet tar fram en smakprofil som stärker företagets varumärke.
Elin är måltidskommunikatör och receptutvecklare
och gastronom med en fil. kand. i mat och måltidskunskap. Jag ber henne ge några exempel.
– Ett värdeord som innovativ har jag en gång
beskrivit med hjälp av en fördrink i fast form, en
drinkkub med bubblor helt enkelt. Ett event hade
temat ”att göra det omöjliga möjligt”. Då fick
gästerna smaka på en drink i fast form, en drinkkub, och till det serverades en kaka med bacon
och vinbärsgelé. Jag ville visa hur man kan tänka
utanför våra invanda sätt hur välkomstmingel ska
se ut. Och att tänka utanför boxen är grunden för
att kunna göra det omöjliga möjligt. Tillväxt kan
gestaltas av spirande primörer. Tydlig, stark och
konkurrenskraftig, ja då tar vi kanske en chipotlemarinerad kyckling. Den dominanta och självständiga smaken av chipotle (rökt chili) speglar
konkurrenskraft.
Fantasin flödar när Elin berättar. Att mat är en
viktig del av Elins liv kan man inte ta miste på.
Hur viktig, frågar jag?
– Väldigt viktig, säger Elin. När jag går och lägger
mig tänker jag på frukosten, t.ex. vad jag ska ha på
mackan, och vad jag ska ha i filen. Ibland kan jag
inte somna för att jag blir hungrig av att tänka.
När jag äter frukost börjar jag tänka på vad jag
ska äta till lunch. När jag äter lunch tänker jag på
nästa måltid och så håller det på.
– Menar du verkligen det? skrattar jag, som blir
överrumplad över varje oplanerad måltid som
närmar sig.
Sid 4
vida och växande värden
– Fråga min man om du inte tror mig, säger Elin
och ler. Jag tror henne även om hon är tunn och
verkligen inte ser ut som hon tänker på mat hela
dagarna.
Hur får du din inspiration?
– Från naturen och omsorgen om naturen. Vår mat
kommer av vad naturen ger, den ger oss energi och
liv. Den är värd respekt och omsorg; att vi njuter
av och reflekterar över måltiden.
Elin är mycket ute i skogen och samlar energi
och hämtar intryck.
– Närproducerat är ingen trend, säger hon. Det
kommer att vara över tiden och alltfler människor
blir medvetna och angelägna om kvalitet och miljö.
Att svenska bacon t.ex. kan skickas till Polen för
att skivas och sedan skickas tillbaka till Sverige har
vi ingen koll på. Men det gör ju att trovärdigheten
minskar för närproducerade svenska livsmedel.
Om man strävar efter att köpa närodlat följer man
säsongen. Att följa säsong smakar bättre och är
bättre för miljön. Hur man förhåller sig till mat är
väldigt olika. En del tänker bara på att äta för att
bli mätta andra lägger ner energi och tid både på
urval av råvaror och tillagning. Många av oss gör
säkert en kombination.
Är det något du inte äter, frågar jag?
– Jag äter egentligen allt, men jag vill inte äta något
som är oengagerat, säger hon. Men det behöver
absolut inte vara något märkvärdigt. Med oengagerat
menar jag en tråkig baguette med isbergssallad och
tomat som serveras oavsett säsong och som inte är
speciell i vanliga fall men särskilt inte i december
när sallad och tomat inte smakar bra. Och så en
tråkig majonnäs till.
– Nej, det låter ju inte så gott, säger jag, till denna
utförliga beskrivning av något oengagerat, och rätt
tråkigt, lägger jag till.
– Om jag ska äta något oengagerat kan jag lika väl
äta gröt, säger Elin.
Elin arbetar också med att utveckla recept. Ofta
utifrån olika teman. Dessa paketeras sedan med
fina bilder som hennes medarbetare Hannah tar.
Kunder till dessa reportage kan t.ex. vara kvällstidningarnas bilagor, veckotidningar etc.
– Jag provlagar rätterna och står här sedan med
massor av mat. Vi kan ju inte äta upp allt själva.
Grannar, släkt och vänner är numera vana att
med snabba ryck få en inbjudan för att äta upp
maten. Jag tycker inte om att slänga mat. Ett par
veckor tidigare hade vi precis gjort ett julgodis
reportage. Köket var fullt av knäck, kola och
marsipan. Då kom vår inköpare på VIDA,
Christian Arvidsson lägligt förbi, skrattar Elin.
Elin och hennes man är nyblivna skogsägare.
– Vi har två skogsfastigheter på ca 60 hektar och
nu ska vi avverka för första gången. Skog har funnits
i familjen så det är inte helt nytt och min man är
dessutom besatt av trä. Han har gått på träteknisk
utbildning i Växjö och förutom att renovera på
huset så arbetar han som affärsområdeschef med
skivmaterial på Fredricssons Trä.
Äppelpannap:elbitar
Varma mjuktasäällpskap
i knäckig
Äppelmarinerade vildsvinsspett
Ostfyllda järpar
Äppelpanna
Denna sötsyrliga marinad gör sig fint till vildsvinsköttet. Låt gärna köttet ligga i marinad över natten för
bästa resultat. Är det bråttom så är minimitiden 1 h
för marineringen.
Förbered järparna hemma så är det bara att lägga
dem på grillen när det är dags för tillagning. Använd
halstergaller, annars trillar de lätt ner i glöden.
Den glödheta kolen kokar samman fyllningen till
en knäckig och crunchy äppelkaka.
8 portioner
600 g vildsvinsskinka, grytbitar
Marinad:
4 msk äppelmust
1,5 msk grov söt senap
2 msk chilisås
1 msk soja
1 tsk salt
1 msk honung
1. Blanda alla ingredienser till marinaden. Låt köttet
ligga i marinad över natten, eller under minst 1 h.
2. Blötlägg grillspetten så att de är genomvätta
och inte fattar eld vid grillningen.
3. Trä skinkbitarna på grillspett och grilla över
glöden tills köttet är genomstekt. Servera
tillsammans med rödkål och grovbröd.
8 portioner
600 g nöt- eller viltfärs
1 ägg
100 g fetaost
2 msk grov senap
salt
svartpeppar
8 st pitabröd
2 rödlökar, skalade och skivade
1. Smula ner fetaost i en bunke och blanda samman
med färs, ägg, senap, salt och peppar.
8 portioner
75 g smör
5 äpple
1 msk kanel
½ dl hasselnötter
1 dl sirap
1 dl havregrynsmüsli
1. Grovhacka hasselnötterna. Finfördela hälften av
smöret med fingertopparna och lägg i en bunke
tillsammans med kanel, hasselnötter, sirap och
havregryn.
2. Kärna ur äpplena och skär i klyftor.
2. Forma färsen till platta biffar eller avlånga järpar och
lägg i en plastburk med lock. Lägg plastfolie mellan
de olika lagren så att biffarna inte klibbar ihop.
3. På plats vid elden, lägg biffarna i halstret, och grilla
biffarna på båda sidor. Grilla även rödlöksskivorna.
4. Servera de färdiggrillade biffarna med t.ex.
tomatsalsa i pitabröd.
3. Fördela resten av smöret i en stekpanna av gjutjärn. Lägg ut hälften av äppelskivorna och tillsätt
nötröran över. Lägg resten av äppelskivorna
överst. Täck över med aluminiumfolie.
4. Ställ stekpannan i glöden och baka i ca 15 minuter.
Klart för servering!
bröd;
Servera järparnaochi pditesasu
tom
det är både gottet porslin.
behövs ing
Det är sen november, lite kyligt men solen strålar
och det är fortfarande ett par plusgrader. Ed, 15
månader och den 5:e generationen på gården
vaknar i sin vagn. Vi äter, tro det eller ej, helt
vanliga nybakade kanelbullar, supergoda förstås.
Innan jag ska åka hem igen säger Elin, du kan
få några recept till tidningen! Grilla ute i solen
i gnistrande snö i julhelgen är perfekt. Hon
menar inte vanlig korv då såklart.
Här kommer några av Elins recept. Håll till
godo! l
Sid 5
s v e n s k t v i r k e b yg g e r s t o r b r i ta n n i e n
Virket till var tredje takstol kommer f r å n v i d a
På kajen ligger virkespaket
staplade med VIDAs logga på
emballaget. Känns som hemma
i Alvesta men vi befinner oss
ute vid kusten en timme utanför
London. En båt som nyss anlänt
från Varberg håller på att lossas.
En bil står och väntar på att
bli lastad direkt med det
anlända virket. Det är full fart
i Rochesters hamn där VIDA
har ett av sina distributionslager.
Operatören Scottline sköter bokning av båtar
och landtransporter samt mellanlagringen. Ca
260 000 m3 passerar distributionslagret årligen.
Av detta är ca hälften trävaror från VIDA. Tony
är platschef, för det lilla teamet på fem man som
håller högt tempo. En kopp kaffe med arkivskåpet
som bord. Telefoner som ringer hela tiden. Alla
transporter skall ha fulla bilar vid returtransporten.
Kontoret fungerar därför också som en sambandscentral för att få maximal kostnadseffektivitet på
leveranserna.
London. Hon och övriga medarbetare på kontoret
har daglig kontakt med Tony och hans killar på
distributionslagret i Rochester. Servicenivån på
specifik produkt ligger på 48 timmar.
– Ibland kan det gå iväg samma dag just för att vi
hela tiden strävar efter att optimera transporter och
leveranser, säger Sharon. Mark ringer om han vet
att han har en returbil som ska åt något av våra
kunders håll. Ibland servar vi för bra, skrattar hon,
så att kunden vänjer sig vid en extremt god servicenivå som är ohållbar att hålla för alla leveranser.
Tony är en lång man med ett rejält handslag och
som med stolthet berättar om killarna i teamet,
om hur alla vet exakt vad som krävs och att de
egentligen inte behöver någon chef alls, menar
han och ler. En näve som nog också pekar med
hela handen när det behövs, tänker jag.
Den brittiska marknaden har vuxit och ca 30 %
av VIDAs försäljning går dit. VIDA var först
med att bygga distributionslager hos kunden
och idag finns flera stycken distributionslager
med egen personal och konsignationslager för
våra avtalskunders räkning. Våra system är snart
helt integrerade vilket gör att vi i alla led vet
exakt vad som finns på lager vid varje given
tidpunkt. En till två båtar per vecka lämnar
Varberg och Halmstad hamn med destination
Storbritannien.
Det är den 2:a december. Kanske 5–6 plusgrader.
Solen skiner och den, som man skulle kunna
tro, ganska tråkiga miljön bland kranar och
virkespaket förgylls av några kyrktorn och en
gammal slottsruin i bakgrunden.
Sharon har tagit mig hit för att beskriva hela
distributionskonceptet som VIDA erbjuder kunder
i Storbritannien och på flera andra marknader,
bland annat Danmark, Holland, USA och Japan.
Sharon har en nyckelroll på försäljningskontoret
i Billercay, en timmes bilväg från Rochester mot
Vi tar oss tillbaka till kontoret i Billericay.
– Här råder girlpower, skrattar Sharon. Ibland
vågar vår chef Richard sig inte ut från sitt rum.
Richard, för övrigt gift med Sharon, opponerar
sig direkt. Stämningen är hjärtlig. Klassiska
nybredda engelska snittar dukas fram till lunch.
Richard redogör för innehållet på blandad svenska
och engelska. Det är en nyhet för mig att
Mark Anderson, Tony Brown, Sharon Thick
Sid 6
vida och växande värden
Richard bott i Sverige, i Kramfors bland annat.
Richard svarar på svenska med lätt brytning:
– Ja, ja, men jag förstår bättre än jag pratar.
Under lunchen i kontorets konferensrummet
pratar vi vidare om konjunkturläge och marknad.
– Prisnivån är kass, säger Richard, men vi tar
marknadsandelar. I dagsläget kommer virket till
var tredje takstol som monteras i Storbritannien
från VIDA. En anledning till det är att vi kommer
nära våra kunder med hjälp av service, tillgänglighet och precision. Den viktigaste anledningen till
att vi kan komma så nära kunden är dock att ni
svenskar sorterar redan i skogen, när skördaren avverkar. Vi ger våra kunder exakt de längder de vill
ha, säger Richard.
På samma sätt som Sharon och hennes medarbetare håller kontakt med distributionslagret har
de också kontakt med kundservice på VIDAs
försäljningsbolag i Alvesta.
– Jag pratar med dem varje dag och de kan därför
få en klar bild över sortimentsbehov och svängningar
i efterfrågan.
Med en efterfrågespecifikation går kundtjänst i
Alvesta ut till de olika sågverken och frågar vilka
som klarar av att tillverka mot specifikationen
till en viss vecka. Sågverken är ju specialiserade
mot visst sortiment och alla dimensioner passar
inte alla sågverk. För att kunna svara upp mot
kundens efterfrågan men samtidigt optimera
produktionen krävs noggrann planering.
Transporten från sågverk går sedan antingen
med tåg eller bil till hamnarna i Varberg eller
Halmstad och sedan vidare med båt till Rochester
eller Chatham. Båtar skall fyllas optimalt och
gå vid bestämda tider och då gäller det att rätt
virkespaket finns på plats vid rätt tidpunkt.
– Kundens krav på precision när det gäller både
tid och produkt ökar hela tiden, säger Sharon.
–Därför är det viktigt att vi underlättar för varandra. Vi har alla en kund, oavsett om det är en
person på företaget eller utanför. Om jag vet att
några minuters mer jobb på vårt kontor underlättar
arbetet på lagret är det bättre att vi lägger lite mer
tid som sitter inne i värmen och jobbar, ler hon. l
Sid 7
över nr 6
k löve r
Artikelserien ”Klöver Över” belyser hur du med val av olika
skötselåtgärder kan öka värdet på din skogsfastighet. I denna
artikel studerar vi effekterna på den ekonomiska avkastningen
av dikning och dikesrensning.
Dikesrensning
Skogsdikning förbättrar trädens tillväxtbetingelser genom att ett vattenöverskott avleds
(Faktaruta 1). I södra Sverige har skogsdikning
förekommit sedan lång tid tillbaka. Dikningsaktiviteten har under vissa tidsperioder varit hög
men idag förekommer i princip ingen nydikning. Däremot finns stora arealer med tidigare
dikad mark där dikena växt igen så att dräneringen upphört. För att öka trädens tillväxt bör
dikena rensas på sådana marker.
• Efter dikning syresätts marken till större djup
än tidigare. Därigenom ökar nedbrytning och
mineralisering av organiskt bundna växtnäringsämnen.
Dikesrensning bör utföras när gamla diken efter
en längre tid blivit alltför igenslammande eller
igenväxta. Ett tecken på att dräneringen är dålig
är när dikena är igenväxta av sumpmossor. En
dikesrensning bör inriktas mot dikenas botten
men får inte gå djupare än den ursprungliga
dikesbottnen. En lämplig tidpunkt för dikesrensning är ofta då en tidigare dikad mark blivit
kal efter slutavverkning eller stormfällning.
Dikesrensning kräver inget tillstånd så länge
rensningen av dikena endast utförs till ursprungligt
djup men åtgärden skall anmälas (Faktaruta 1).
Kostnaden för en dikesrensning varierar men
brukar vara i storleksordningen 10–15 kr per m.
Tillväxteffekten av en dikesresning kan också
variera. För en bättre granmark i södra Sverige
kan den årliga tillväxtökningen efter dikesrensning beräknas till ca 1,5 m3sk/ha och för svagare
marker ca 1 m3sk/ha.
Faktaruta 1. Metoder för skogsdikning.
Sid 8
Skötselprogram
Låt oss studera en tidigare dikad granskogsmark
(ståndortsindex G28) i södra Sverige (Faktaruta 2).
På marken planteras ett granbestånd vilket röjs
en gång, gallras två gånger och slutavverkas vid
75 års ålder. Vi jämför med ett bestånd med
samma skötselprogram men där produktionen
höjs genom att de gamla dikena rensas två gånger
under omloppstiden, en gång före plantering och
en gång i samband med första gallring.
Ekonomisk kalkyl
För att beräkna beståndsutveckling och volymproduktion använder vi en prognosmodell (prognosmodellen DT, SLU, Institutet för sydsvensk
skogsvetenskap, Alnarp). Vi använder sortimentsutfall, virkespriser och avverkningskostnader i
dagens nivå. Lönsamheten studeras genom att
beräkna nuvärde och markvärde vid antagande
om 2,5 % kalkylränta.
Dikning påverkar vattenförhållandena och
näringsomsättningen i skogsmarken.
• Efter dikning sjunker vattenhalten eller grundvattenytan i den översta delen av markytan
vilket ger mera syre till trädens rötter och
högre marktemperatur. Ofta sänks markytan
efter dikning då torven sjunker samman när
vatten dräneras bort.
En artikleserie om hur du kan öka värdet på din skogsfastighet.
Kalkylexemplet (Faktaruta 2) visar att skötselprogrammet utan dikesrensning ger ett markvärde
på 30 000 kr/ha. Samma skötselprogram med
dikesrensning två gånger under omloppstiden
ökar markvärdet med 5 500 kr/ha eller med 18 %.
Analys
Kalkylexemplet ovan visar att under de antagna
förutsättningarna så är dikesrensning en åtgärd
som ger ökad lönsamhet.
• Dikesrensningen ökar beståndets tillväxt vilket
leder till tidigare gallringar och kortare omloppstid. I en ekonomisk kalkyl bidrar detta
till högre lönsamhet.
• Att rensa diken är en normal underhållsåtgärd
på tidigare dikad mark. Hur ofta man bör
rensa diken kan variera och får avgöras av hur
snabbt dikena växer igen. Ofta kan det vara
nödvändigt att rensa diken 2–3 gånger under
en omloppstid.
• Vid dikesrensning bör man använda en beståndsgående maskin som inte skadar dikeskanterna. Gripskopan bör placeras längs med
diket så att man inte skadar vegetationen på
dikeskanterna.
• Dikesrensning innebär en miljöpåverkan och
bör utföras så att risken för negativa miljöeffekter minimeras. Vissa dikade marker bör
inte dikesrensas, t.ex. marker med speciellt
känslig flora eller fauna. Man bör inte dika så
att kallkällor eller mindre skogsbäckar dräneras.
• Dikesrensning kan ge ökad slamtransport i
avrinnande vatten och risken för detta kan
minskas genom t.ex. dikesavbrott och slamgropar. Det är viktigt att planera arbetet och
rensa uppifrån i ett dikessystem.
• Dikesrensad och väldränerad mark minskar
risken för körskador som kan leda till slamtransport och kvicksilverläckage i samband
med skogsavverkning.
• Skog på dikesrensad mark kan bli mindre
stormkänslig genom att lägre vattennivå ger
möjlighet för ett djupare rotsystem.
• Vissa tidigare dikade torvmarker kan ha brist
på näringsämnen. På dessa marker kan en
dikesrensning kombineras med tillförsel av
biobränsleaska (trä- eller torvaska) eller
handelsgödselmedel.
– Stora arealer med dikade
torvmarker i södra Sverige utgör
en värdefull produktionsresurs,
Ulf Johansson
kommenterar Ulf Johansson på
Tönnersjöhedens försökspark.
En rätt utförd dikesrensning kan på många marker
bidra till ett bättre utnyttjade av denna produktionsresurs utan att miljövärden äventyras.
– Dikesrensning är en billig
åtgärd som rätt utförd bidrar
till att öka värdet på din skogsTony Axelsson
fastighet, framhåller Tony
Axelsson, certifieringsansvarig
på Vida Skog. Ofta är det lämpligt att samordna
dikesrensning med andra skogliga åtgärder. Vänd
dig till din inköpare på Vida skog för råd om när
och var dikesresning bör utföras.
”
Nuvärde:Det samlade nettovärdet av alla
åtgärder som utförs i ett bestånd
under en hel eller del av en omloppstid.
För varje åtgärd som utförs beräknas
det ekonomiska nettot (intäkter minus
kostnader). Dessa netton summeras till
samma tidpunkt genom diskontering
vid en vald kalkylränta.
Markvärde:Det evigt upprepade nuvärdet av ett
valt skogsskötselprogram.
Kalkylränta:Den räntefaktor som används vid
beräkning av nuvärde. I kalkyler på skog
används ofta räntenivåer på 2–3 %.
Faktaruta 2. Skötselprogram och ekonomisk kalkyl. Granbestånd på tidigare dikad mark i Småland.
Nydikning syftar till att långvarigt
Dikesrensning syftar till att åter-
Skyddsdikning syftar till att
sänka vattenhalten eller grund-
ställa ett befintligt dikessystems
avleda ett vattenöverskott som
vattenytan för att därigenom
dränering genom att gamla diken
förorsakats av stigande grund-
åstadkomma en varaktig ökning
rensas till ursprungligt djup.
vattennivå efter en kalavverkning.
av skogsproduktionen. Tillstånd
Anmälan till Skogsstyrelsen minst
Anmälan till Skogsstyrelsen minst
krävs från Länsstyrelsen.
6 veckor i förväg.
6 veckor i förväg.
Plantering
Röjning
Dikesrensning
Gallring
Slutavverkning
Medelproduktion
Nuvärde
Markvärde
Ingen dikesrensning
år 0
år 10
-
år 35 och år 50
år 75
8,3 m3sk/ha, år
25 400 kr/ha
30 000 kr/ha (100)
Dikesrensning
år 0
år 10
år 0 och år 30
år 30 och år 45
år 70
9,6 m3sk/ha, år
29 200 kr/ha
35 500 kr/ha (118)
Liten
ordlista
nr 7
I nästa nummer av VIDA Nytt kommer vi att
titta vidare på konkreta åtgärder för ett aktivt
brukande av din skog.
Sid 9
vida och växande värden
Kvalitetssäkring av
Kvalitetssäkring av längd
och diametermätning av
skördare är ett ganska nytt
begrepp inom skogsbruket.
Systemet är utvecklat tillsammans med Skogforsk och
andra skogsföretag som t.ex.
VMF (virkesmätningsföreningen)
och SDC (skogsnäringens
IT-företag).
God mätnoggrannhet i skördarna är en nödvändighet för att industrin ska få virke i de
längder och diametrar som den önskar, säger
Torbjörn Eckerby, områdeschef på VIDA Skog,
östområdet. I samarbete med VMF Syd har ett
10 tal maskiner certifierats och fler är på gång.
VIDA har med detta påbörjat processen som
när det är fullt genomfört ska omfatta samtliga
skördare som avverkar för VIDA.
Det hela börjar med en utbildning av maskinlaget där man går igenom uppsatta rutiner för
kvalitetssäkring av skördare. Man går också
igenom klavningsmetodik och kontrollerar
maskinförarnas handredskap (dataklave och
måttband).
För att nå en bra mätning på maskinen är det
en förutsättning att man klavar och mäter rätt.
Själva driftsättningen (kröning av maskinen)
görs några veckor efter utbildningen när
maskinförarna känt på rutinerna för kvalitetssäkring skördare.
Leonard Hultgren, skördarförare Dunbergs skogsservice
Jonas Hemmingsson, VMF Syd
Henrik Holmstedt, skördarförare Dunbergs skogsservice
s k ö r d a r e
tillsvidare godkänt. Först efter en provperiod
på en månad där insänd data granskas noggrant
minst en gång i veckan kan maskinlaget anmälas
godkänt till SDC. Mätdatan som granskas är
maskinens mätning i förhållande till maskinförarnas mätning. Mätdatan kommer från slumpade stammar som maskinen får kontinuerligt
under drift. Minst 1 stam/skift är kravet. Den
stora fördelen med slumpade stammar är att
man kan följa maskinens mätning kontinuerligt
vecka efter vecka och upptäcker i ett tidigt skede
om det skulle vara något problem med mätningen
på maskinen. När maskinen är godkänd granskas
data som sänts in minst varannan vecka och
skulle maskinens mätning avvika från uppsatta
larmnivåer kontaktas maskinlaget så eventuella
fel kan åtgärdas. I kvalitetssäkringen ingår
även minst två fältkontroller där man besöker
maskinlaget och kontrollerar att uppsatta rutiner
följs och en provmätning mellan maskinförare
och VMF revisorn görs för att verifiera att dom
klavar och mäter korrekt.
Driftsättningen är en heldagsövning där man
gör dels en provmätning mellan maskinens
mätning och VMF revisors mätning men även
en mätning mellan maskinförarnas mätning och
VMF revisors mätning.
– Det handlar om stora värden på en skördares
volymer vid en slutavverkning, säger Henrik
Holmstedt, sedan många år skördarförare åt
VIDA. En bra längd och diametermätning är en
förutsättning för att nå ett så högt virkesvärde
som möjligt.
Ett av kraven på driftsättningen är att maskinens
mätning ska ha minst 55 % av mätpunkterna
inom +-4 mm. Man tittar även på systematisk
avvikelse och standardavvikelse. Kravet på
längden är att maskinen ska ha minst 70 %
inom +-2 cm. Om maskinen och maskinförarnas mätning klarar kraven är maskinlaget
– Alla parter tjänar på det, industrin får virket i
önskad längd och diameter och leverantören kan
lita på att maskinens mätning fungerar och får då
ut högsta virkesvärdet av skogen. Inom en femårsperiod tror jag att det kommer att bli ett krav på
att slutavverknings maskinerna ska vara kvalitetssäkrade, säger Henrik. l
”Alla parter tjänar på det”
säger henrik, skördarförare för vida
Sid 10
vida och växande värden
Sid 11
v i d a s miljöstory
Träd och produkter av trä binder kol.
Därför kan användning av trävaror
och papper faktiskt bidra till att
minska växthuseffekten. Den svenska biomassan,
dvs volymen på vår skog, växer till mer än vi tar
ut i form av avverkning. Och så har det varit under
100 år, förutom under åren med stormarna
Gudrun och Per.
1
Distribution med eget tåg
VIDA Sågverk
Visste du att?
Nettotillväxten av Svenska skogar är ca 1 % per
år vilket innebär att svenska skogar binder mer
koldioxid än vad som släpps ut i Sverige. Nettotillväxten i Europa är ca 0,5 % vilket motsvarar ett
område lika stort som Cypern. Om vi skulle lyckas
öka efterfrågan på trä till byggande med mera och
därmed öka tillväxten av skog med 1 % i hela
världen skulle detta vara tillräckligt för att ta hand
om det totala koldioxidutsläppet i världen.
• Sågade trävaror
VIDA Packaging
Värme till bostäder
• Pallar
• Pallkragar
• Kabeltrummor
I våra sågverk tas hela stocken tillvara. Den största delen, ca 65 %, blir
plank och brädor som används som
konstruktionsvirke. Varje kubikmeter trä som
ersätter andra byggmaterial som t.ex. stål och
betong minskar koldioxidutsläppen i atmosfären
med ca 1,1 ton. Lägg därtill till 0,8 ton som
lagras i träet, så sparar varje kubikmeter trä sammanlagt 2 ton koldioxid.
2
Sid 12
vida och växande värden
Spån, flis och rester
VIDA Energi
VIDA har ingen egen skog, men är en betydande
aktör inom svensk skogsnäring och bidrar därmed till ett uthålligt skogsbruk. För varje träd
som avverkas, återplanteras 3–5 träd. När unga
träd växer absorberar de kol. Man skulle kunna
tro att ju äldre och större ett träd är desto mer
kol absorberar det. Men det är en stor missuppfattning. I själva verket är det så att unga skogar
är mycket bättre på att absorbera kol. Mogna
skogar absorberar kol långsammare ju äldre de
blir. Dessutom börjar äldre träd efterhand att
brytas ned och därmed frigörs koldioxid och
andra växthusgaser ut i atmosfären.
Alla svenska skogar är hårt reglerade med skogsbruksplaner och krav på bevarande av biotoper
för säkerställande av biologisk mångfald. VIDA
är engagerade i ”sina” skogsproducenter och
hjälper till med skogscertifiering PEFC och
FSC. Hela VIDAs verksamhet (avverkning,
produktion och distribution) bidrar med mycket
mindre koldioxid än vad andelen av den växande
skogen, som VIDA använder, binder. Nettotillväxten av skogarna som VIDA använder är ca
22 % per år.
VIDA Paper
Timmer
Timmer
VIDA Energi är en av landets stora
aktörer inom bioenergi och har som
uppgift att optimera uttaget av restprodukter i produktionen från VIDAs sågverk
för att skapa utsläppsneutral energi. Resterna
består av flis, bark, kutterspån och kaprester
som blir över vid virkesförädling. Men också av
avverkningsrester, risbuntar och grot. En stor del
av verksamheten sköts därför på avverkningsplatsen då logistiken är en avgörande faktor för
grön framgång.
3
Mycket av bolagets omsättning görs lokalt på de
egna sågverken där egen uppvärmning, tork- och
hetvatten produceras. Övrig produktion säljs till
värmeverk eller direkt till lokala bostadsbolag
samt att celluosaflisen omsätts i vår egen massaindustri, VIDA Paper. Spånet vidareförädlas på
VIDAs anläggning i Hok där det blir till pellets
och stallströ. För att inte utarma den brukade
delen av skogen på näringsämnen, tar man vara
på askan efter förbränningen och återför den
som gödning till skogen.
I VIDA Packaging används de
sämre kvaliteterna som blir över vid
produktionen av konstruktionsvirke
för produktion av pallar, pallkragar och kabeltrummor. Årligen produceras ca 2,6 milj. pallar,
4
Pellets till egna hem och återförsäljare
• Pellets
• Stallströ
• Energiflis
• Cellulosaflis
GROT och avverkningsrester
Visste du att?
En 10-procentig ökning av antalet trähus i Europa
bidrar med så stora koldioxidminskningar att de
skulle utgöra cirka 25 procent av den målsättning
som anges i Kyotoprotokollet.
Cellulosaflis
• Finpapper
• Färgade papper
• Massa
Energiflis till värmeverk
VIDA Skog
Visste du att?
Enbart Europas pallar, ca 450 miljoner stycken
förhindrar att 13 miljoner ton koldioxid kommer ut
i atmosfären.
5
VIDA Paper är unikt i Europa.
Det är ett integrerat bruk vilket
Redan för 10 år sedan började
VIDA föra över både transporter av
timmer och sågad vara från lastbil
till järnväg. I dagsläget går ca 25 % av VIDAs
totala transporter på järnväg och sedan sex år
äger VIDA ett eget tågset med 150 vagnar som
trafikerar stambanan. Men det stannar inte här.
Planen är att utöka denna andel kontinuerligt
och att inom kort börja transportera flis från
samtliga sågverk direkt till kund. Transport på
järnväg istället för med lastbil reducerar koldioxidutsläppet med 30 %. l
6
Visste du detta?
• Inköp
• Fullservice
• Skogsbruksplan
• Avverkning mm
3,2 milj. pallkragar och 200 000 kabeltrummor.
Nettoutsläpp vid tillverkning av träemballage
inkl. bindning av kol i den färdiga produkten
besparar atmosfären från 1 ton koldioxid per
producerad kubikmeter. För material som PVC
och aluminium är effekten den motsatta. Produktionen av 1 kubikmeter PVC belastar atmosfären med 5 000 kg koldioxid och 1 kubikmeter
aluminium, 25 000 kg koldioxid.
istället för olja vilket motsvarar en besparing av
koldioxidutsläpp på ca 8000 ton CO2 per år.
VIDA Paper var tidigt ute med fokus på miljöfrågor och var ett av de första bruken som hade
helt klorfri pappersproduktion. Man byggde
också tidigt sin biologiska avloppsvattenrening
och har fortsatt arbetet så att man klarar EU:s
IPPC-direktiv om bästa möjliga teknik. Miljöarbetet stannar inte av för det utan man fortsätter
hela tiden att förbättra och utveckla miljöarbetet
och stort fokus ligger på vattenbesparing förutom
ökad vattenrening.
Man har räknat fram vad användning av
olika material i byggnadskonstruktioner
betyder ur koldioxidsynpunkt. Siffrorna
anger emissionen av koldioxid i kg vid
tillverkning av materialen räknat per
kvadratmeter byggyta.
innebär att massa och papper produceras på
samma anläggning. Detta minimerar utnyttjandet av transporter samtidigt som integrationen
i produktionsprocessen minskar utsläppet av
koldioxid. VIDA Paper är också väl integrerat i
VIDA-koncernen med sågverk och råvara i brukets
närhet. 50 % av massaråvaran kommer från
våra egna sågverk och levereras av VIDA Energi.
Uppvärmningen sker med bioenergi från vår
egen produktion och är därmed koldioxidneutral.
Restprodukten, lut, från massaproduktionen tas
tillvara genom att förbrännas och därmed skapa
ånga som används för produktionen av papper.
VIDA Paper tar dessutom tillvara spillvärme och
producerar energi för leverans av fjärrvärme till
Lessebo tätort. Detta innebär att ca 1500 bostäder
i Lessebo tätort kan försörjas med fjärrvärme
Limträ..................................................... 1.5
Trä........................................................ 1.4
Stål (skrotbaserat)................................. 5.2
Stål (malmbaserat).............................. 19.3
Betong............................................... 11.1
I samma undersökning har man också tittat
på vilken effekten blir om man använder en
kubikmeter trä på olika sätt. Resultaten visar
hur stor minskningen av koldioxidutsläppen
blir uttryckt i kg koldioxid om man använder
en kubikmeter trä i stället för alternativen.
Som energikälla i stället för kol.............. 700
Som energikälla i stället för olja............. 600
I stället för lättklinkers i hus................... 800
I byggkonstruktioner i stället för stål...... 500
I fönster i stället för aluminium........... 1 200
Källa: Norsk Treteknisk Institutt och Norsk Byggforskningsinstitutt
Sid 13
vida och växande värden
Smått & g o t t
MÄRKE
BÖJELSE
FÖR
TRIPP
AVSKRIFT
PLATS MED I HUVUDSAK VÄXTRESTER
HARIG
HAR DET
HÖGSTA
ATOMNUMRET
KRETS
HAR
BLIVIT
MER
SLENTRIANMÄSSIGA
MITT I
SAAB
DÖDA
TALLEN
TJEJ
ANVÄNDS I
SAUNA
SES I
ÄSPINGS
MUN
HÄLSNING
GLACINUNNEÄRER
SLÖJA
LIKGILTIG
ÄR VISSA
OMGJORDA
TEXTER
TRÖGARE
DESS
HÄRKOMST
ÄR FRÅN
BÅDE
ORRE &
TJÄDER
NABOLAND
KORT
NATRIUM
VIKARBARN
MITT I
SIMTUREN
TÄT I
DAGARNA
VISSET
BETYG
FÖRMULTNING
OXUDDE
137-11
DEL I
TENNISMATCH
DRAKAR
SOM ETT
DURKSLAG
ULLSWEATER
ÖKELTEN
KAN SÅDAN HETA
PÅ BIL I
TUNIS
En sup kan förlänga livet
SNÖRLIV
SKYDDAR
INANDNINGSLUFT
SAKRALT
MINIBUTIK
NÄST
SISTA
BUDORDET
RÄCKE
FYSIONOMI
HARANGER
BLANDAREN
UNIVERSITET
MODIFIERA
BÖR
GALLRAS
LAKEJER
SALO
SITTER
DRAR PÅ PASSIV
MUNNEN MED I
KORS
AVTRÄDE
SÄD SOM
ODLAS
UNDER
MÖRK TID
RINNER
UT I
FALKENBERG
SURFAR
VI PÅ
HÄLLA
UPP
KAN
NERV
HAMNA I
BLUFFAS
SNATTAR
DRAGET
En forskare tipsar om att man kan ge julgranen en skvätt whisky – då trivs den ännu
bättre. Alternativt kan man lägga en kopparslant i granfoten. När granen stått några veckor
i vatten börjar rotstumpen nämligen gegga
igen av svampar och föroreningar, vilket
försämrar granens vattenupptag. För den som
vill ha sin julgran längre än 2–3 veckor kan det
därför vara läge att bjuda den på en liten hutt.
• Välj en färsk gran.
• Låt granen gradvis vänja sig vid husvärmen
• Mycket vatten – utan socker eller magnecyl.
• Skär skåror i granens fot.
• Se till att den har en färsk yta i sågskäret.
• Slå inte rotändan mot golvet, då stängs
ledningsbanorna för vattnet och granen
börjar snart torka på grund av vattenbrist.
• Man kan gärna spreja med vatten på
grenarna, på samma sätt som man duschar
blommor.
(Källa: SkogsSverige)
KÄNSLIG
MYTEN
ROVFÅGLAR
U
T
R
O
P
UTTALADE
TAKTKÄNSLA
KOMMER
FÖRST
MÅNGLA OCH
MÅNFARTSMYNDIGHET
GÅTT KURS
MED NY IN- MÖDRAR
RIKTNING
SKA STÄVJA TUMULT
1:a pris: Milk Biobrännare, Herstal
2:a–3:e pris: Fågelbord/Fågelmatare, Eva Solo
4:e–5:e pris: Sherpa pläd
Skicka in korsordet med ifylld kupong
senast den 20 januari till:
VIDA AB
Att: Christina Fenyö
Box 100, 342 21 Alvesta
Sid 14
vida och växande värden
Namn:..............................................................................................................
Adress:..............................................................................................................
Postnr:..............................................................................................................
Postadress:.........................................................................................................
ONA
MITT I
VECKAN
HYSKOR
M
DESS
RÖTTER ÄR
YTLIGA
P
STUVANDES
Ö
NÄSA
S
N
A
T
U R
T
I
L
L G
Å
N
G
TJÖT I
ULVARNAS
SKOG
Y
L
A
D E
IRLÄNDSK
KELT
SJÖFARTSORD
G
A
E
KL. 10 I
LONDON
ETT LANDS
EKONOMI
A
M
G
ALERT
ANDEFÖRFLYTTNING
S
J
O
B
B
T
O R
N
E
N
A
N
P
L
I
N
BETALAR
LÖNTAGAREN
G
A
L
L
R
N
MÅNEN
SKILJELINJEN
TILL ÄGAN
L
U N
A
N K
U
L
T
E
A
S
T
E
O
N
LITEN HÖG
A
I SCHACKBRÄDETS
HÖRNOR
TRÖTT
S
T R
I
D
D
K
O
L
A
T
GNUTTA
SPORTKLUBB
U N
S
HAR SIN
EGEN
FLORA
E
S
D
N
I
N
G
S
V A
K
T
UNDERHÅLLA
K
RYMDFIGUR
S
P
A
R
K
A T
SITTER
OFTA BAOM
GALLER
BLÅSER
A
R
A
PARTI
GRÅT
O M
AKROPOLISSTAD
N G
O R
T
R Ä
VIND
BILDKOMPOSITIONERNA
S N
E
D
DEN ÄLDRE
KORT
HAR MINIMIDJOR
D
Ä
KORNIGT
I
D R
O
T
M O N
T
A
G
E
N
SKÄLLT
OCH
GRUFFAT
G O
R M
A
T
A
R A
SAGT UPP
BIDRA
ENGAGERAR
MÅNGA
G
E
HÄRSKNA
GRÅVERK
S
U
R N
GOLFARES
UTSLAGSPLATS
T
E
E
FÖRE
Y
D
I
K
N
I
N G
N
O
EXPANDERA
N
I
G R
Ö
N
M
A
R
K
LOCKAR
MÅNGA
KÖPARE
R
E
A
SKOLÄMNE
TELNINGAR TILL
SPETT
ARGBIGGOR
MITT I
KNIRR
L
BILFÖRETAG
TILLTALSORD
RULLAR
BLAND
LIKASINNADE
I GLAS
KAN KANPÅ PÅ
SKE KON- MÅNGEN
SEKVENSER APPARAT
VARA
DEBATTERADE
I
KATT
VIRKE
VASSBÅT
Vinn en Milk Biobrännare från Herstal! I
O M S
STORMIG
KVINNA
SCHABLON
ÄR
MALMEN
EXEMPEL
PÅ
FÄRGTON
ÄR VISSA
SKOGSPARTIER
AKTUELLA
ÄR
LEDER F.D.
ABBA- XANTIPPA
MEDLEM KÄND FÖR
Marknaden för våra trävaror är minst sagt problematisk.
Som vi tidigare informerat om motsvarar inte konsumtionen
nivån på produktionen runt om i världen.
BELOPP
VERKA
I VISS
LEKLÅDA
Rapport från
m a r k n a d e n
ÄR KLINKBYGGD
ORDNING
UNIVERSITETSSJUKHUS
J
K
SLIT OCH
SLÄP
E K
A
N
HÄNGARE
G
N S
K
O
G
L
L
TAKGRÄS TOMRUM
T
GRÄMELSE
A
FÖRST I
VISST SET
V
I
A
H
Å
L
G Ö
L
I
N
G S
U
N
G
A
T
T
O R
VOLYMMÅTT
KORT
I
N
G
A
N
OXUDDE
87-2011
AGENDA
K A
L
E N
D
E
R
R
R E
MORGONMAT
TVÅ L
ÖVER
INTE EN
KOTTE
USA har fortfarande ett stort ”lager” av osålda
hus. Eventuella mindre uppgångar i konsumtionen kan enkelt täckas av de inhemska samt
kanadensiska sågverken.
Europa lever med en eurokris som avspeglar
sig i försiktighet och problematisk utlåning.
Som tur är går ROT-sektorn fortfarande starkt.
Nordafrika/Mellanöstern präglas av politiska
oroligheter. Det görs affärer igen men inte
med samma volymer som innan problemen.
Kina har köpt stora volymer från Kanada
och har nu byggt upp alltför mycket lager.
YNGEL
TRÄDOMRÅDE I
TROPIK
MANDELMOATJE
Vi arbetar på en global marknad med möjligheter att sälja våra trävaror runt hela världen.
Med våra flexibla produktionsanläggningar
tillsammans med en snabbfotad marknadsavdelning så har vi tidigare
alltid haft möjlighet att
hitta nya produkter eller
nya marknader när det
blivit besvärligt med
avsättningen på våra
huvudmarknader.
Men så är det inte
denna gång. Man kan
faktiskt säga att det för
närvarande inte finns
någon ljuspunkt runt om
i världen.
KAN KO
GÅ I
På grund av detta så bromsar de kraftigt inköpen
under december och januari.
Japan tappade ca 1,5 månads konsumtion
i samband med katastrofen i mars.
Här ser vi dock positivt på
konsumtionen för 2012.
Konkurrensen om dessa
volymer är dock stenhård
och vi har redan sett priser
falla med upp till 10 %
under november månad.
För att balansera denna
marknadssituation finns ingen
annan medicin än att produktionen bromsas bland aktörerna på
marknaden. Produktionsbegränsningar
är nu aviserade hos flera av våra konkurrenter
och detta kommer förhoppningsvis att ge resultat
om ett par månader. Så även om det just nu
ser mörkt ut för våra trävaror så tror vi att det
någon gång under våren eller sommaren kommer att finnas möjlighet att vända den negativa
pristrenden uppåt igen.
Vi jobbar vidare med vår strategi att komma
närmare våra kunder med lagerplatser och
distribution på samtliga huvudmarknader.
I dessa tider när ingen vågar köpa på lång sikt
visar sig detta vara en bra väg framåt och vi
kommer fortsätta att investera och utveckla
denna affärsmodell under 2012. l
Lösning och vinnare nr 3-11
1. Mats Fritzson, Växjö
2. Kristina Eriksson, Älmeboda
3. Kenth Hellgren, Undenäs
4. Lars- Erik Carlberg, Va Frölunda
5. Mona Ekelund, Båstad
Sid 15
Det är hög tid att fundera
på vårens föryngringar
foto: Mikael Karlsson
Vi är rustade att hjälpa dig med föryngringsarbetet. Vi har resurserna för markberedning,
plantor och plantering. Kontakta din lokala
inköpare för att göra din beställning.
Varför välja t r ä e m b a l l a g e ?
Det kostar bara en femtedel så mycket energi att
producera en träpall jämfört med en plastpall.
Växande träd absorberar 800–900 kg koldioxid
per kubikmeter och producerar syre – det är
fantastiskt! Varje kubikmeter träemballage
binder nästa ett ton koldioxid. Träemballage
är en produkt som har framtiden för sig.
GOD JUL
& GOTT
NYTT ÅR
”
Riktigt skön värme blir
man lätt lite dåsig av.
Som den miljövänliga
värmen från pellets.
Beställ online på www.vidapellets.se
Nyanställda
PG Lundmark har anställts som VD för
VIDA Hestra AB. Han kommer närmast från
en tjänst som sågverkschef på Älvsbyhus
sågverk. PG har en skoglig utbildning i botten
och har jobbat i branschen i större delen
av sitt arbetsliv. Preliminärt tillträdesdatum
1 februari 2012.
Magnus Petersson har anställts som VD
för VIDA Bruza AB. Han kommer närmast
från Bergs Timber där han arbetar som VD
för sågverken i Orrefors och Mörlunda.
Magnus är utbildad jägmästare och har
gedigen erfarenhet från branschen. Han
tillträder sin nya tjänst den 16 januari 2012.
Andreas Eriksson har anställts som
inköpare i VIDA Skog AB och kommer förstärka VIDAs västra inköpsområde. Andreas
är utbildad skogsmästare och kommer
senast från en tjänst som virkesinköpare på
Holmen Skog region Norrköping. Andreas
med familj kommer flytta tillbaka igen till
Hestraområdet runt årsskiftet. Han tillträder
sin nya tjänst den 2 januari och kommer
vara stationerad på Hestrakontoret.
Fabriks o u t l e t
Vackra handgjorda papper i exklusiv ask
Jonas Wahlén har anställts som platschef
på VIDA Österlövsta AB. Han kommer
närmast från en tjänst som flödeschef på
Sandvik AB där han varit ansvarig för packavdelnignen på band. Jonas har tidigare
också bl.a jobbat som säljare på Canon
Business Center i Gävle. Jonas tillträdde sin
nya tjänst på VIDA from den 28 november.
149 kr
Fynda bland våra handgjorda papper och presentförpackningar. På Lessebo
Handpappersbruk kan du uppleva 300 år av genuin brukshistoria. Besök museet
och gå en guidad tur. www.vidapaper.se/handpappersbruket, tel. 0478-476 91
iÃÃiLœÊ>˜`«>««iÀÃLÀՎÊÊUÊÊ-̜À}>Ì>˜ÊǙʭ6B}Óx®]ÊiÃÃiLœÊÊUÊÊÜÜܰۈ`>«>«iÀ°Ãi
VIDA AB är Sveriges största privatägda sågverkskoncern med ca 1200 anställda i södra Sverige. VIDA köper drygt 2,4 miljoner m3fub
timmer varje år för förädling vid 7 sågverk. VIDA omsätter ca 4 miljarder SEK och producerar ca 1,2 miljoner m3, varav 65 %
exporteras till fem världsdelar. I koncernen ingår även VIDA Paper AB med en produktion på 60 000 ton finpapper och 30 000 ton
dissolvingmassa, VIDA Packaging AB som är Nordens största tillverkare av träemballage, VIDA Energi AB som leder koncernens
satsning på bioenergimarknaden med bl.a. pelletsproduktion på 50 000 ton pellets per år.
VIDA AB, Box 100, 342 21 Alvesta Tel 0472-439 00, Fax 0472-439 01
Ewa Nilson har anställts på ekonomiavdelningen i VIDA Wood AB. Ewa har
under ett antal år jobbat med rådgivning och
försäljning av bland annat utbildningstjänster
gentemot företag i främst Kronobergs län.
Hon har tidigare arbetat som ekonomiansvarig och redovisningskonsult under
flera år. Ewa tillträder sin nya tjänst from
den 1 januari och kommer vara placerad
på huvudkontoret i Alvesta.