Transcript Ett liv som trädgnagare

Vida
NYTT
B
#1 2013
Sverige
Porto
Betalt
vida och växande värden
Ett levande arkiv
Sid 12
Ett liv som
tr ä dgnagar e
En väg blir till
Sid 4
välkomna till vida-dagarna
Välkommen till
VIDA-dagarna 3–4 maj
Öppet hus på våra anläggningar.
Sid 3
Kvalitetssäkring av skördare
Sid 10
Risker och möjligheter
med ditt skogsbestånd
s
u
h
t
e
p
p
Ö
ll
ti
n
e
m
m
o
Välk
a
n
r
a
g
a
d
VIDA2–16 • 4 maj kl. 9 –13
Skogsindustrin befinner sig i en större förändring.
Det minskade behovet av grafiskt papper är inte
bara en följd av en sämre konjunktur utan även
följd av ett förändrat beteende hos människor.
Tidningsupplagorna går kraftigt ned och vem
tittade i en traditionell telefonkatalog senast.
Under det senaste året har det tagits beslut om
nedläggning av fem tidningspappersmaskiner
bara i Sverige, vilket motsvarar 2 miljoner m3fub
massaved. I skrivande stund kom besked om
nedläggning av den sjätte tidningspappersmaskinen senaste året i Sverige. Samtidigt har
det också skett nedläggningar i Norge och det är
numera ett flöde av massaved in i Sverige därifrån. Hur detta kommer att påverka avsättning
och pris för massaved och cellulosaflis för sågverksindustrin och i förlängningen avkastningen
på skogsbruket återstår att se.
Jag har sagt det många gånger tidigare och jag
säger det igen, industrin och sågverken är bara
en länk mellan er som skogsägare och en färdig
marknad. Timret utgör cirka 80 % av virkesvärdet. Utan ett kontinuerligt flöde av timmer
blöder sågverken och utan sågverk sjunker
virkesvärdena. Det är ett ömsesidigt beroende
mellan skogsägare och industri.
Utslagning av sågverk har skett i en högre takt
under de senaste åren och kommer att fortsätta
även i år och framöver. Men sker den i alltför
stor omfattning kommer konkurrensen att
minska. En sund konkurrens stimulerar och utvecklar. Vinster i sågverksindustrin ger fortsatta
investeringar och sammantaget ger det bättre
betalningsförmåga för timret.
3 maj kl. 1
a, Hjältevad,
sta, Borgstena, Hestr
ve
Al
i
k
er
gv
så
ra
vå
k
timmer
Besö
Se vad det blir av ert
.
da
lan
Vis
h
oc
ult
sh
Hästveda, Ur
öpare.
och träffa din lokala ink
och diskutera dina
vår husfabrik i Växjö
Besök Villa VIDA –
återförsäljare.
husdrömmar med våra
r tillverkning av
ing i Hestra och se vå
ag
ck
Pa
DA
VI
k
sö
Be
llage.
mor och specialemba
pallkragar, kabeltrum
llströ och pellets.
k och se hur vi gör sta
Ho
i
gi
er
En
DA
VI
k
sö
Be
ret räcker.
ortering) så länge lag
Fynda stallströ (andras
get uppställt
get. På fredagen är tå
-tå
DA
VI
på
rd
bo
om
k
t i Alvesta.
Besö
lördagen på sågverke
på
h
oc
da
lan
Vis
i
t
på sågverke
ingar, tipsrundvisningar, utställn
t
de
ds
bju
er
na
ar
ing
På anläggn
träffas och umgås.
raskningar. Passa på att
er
öv
h
oc
er
ad
en
om
pr
att äta!
Vi bjuder på något lätt
ingarna.
varierar mellan anläggn
ter
ite
tiv
ak
h
oc
re
lla
Utstä
taljerad
ram. Där finns även de
og
pr
ala
lok
r
fö
e
a.s
Se www.vid
ingar.
karta över våra anläggn
mnar vi dig
på Elmia. Istället välko
ut
lla
stä
e
int
att
lt
va
PS. I år har vi
tigt!
till VIDA världen – på rik
•
större. Priserna måste stiga ordentligt för att det
ska löna sig att inte avverka efterhand som skogen
är mogen och istället plantera ny skog som växer
och ger högre avkastning. Växande skog och
färdiga produkter av trä binder också mer
koldioxid och bidrar till en förbättrad miljö.
•
•
•
Timmerpriserna är på samma nivå som 2009
och på en historisk hög nivå. Svensk sågverksindustri blöder mer än någonsin. Under detta
året har den svenska kronan förstärkts ytterligare,
vilket gör att virket i exempelvis Storbritannien i
lokal valuta aldrig har varit så dyrt. Att förvänta
sig högre timmerpriser är inte logiskt, snarare
tvärtom.
•
Som sagt, att vi förbrukar mindre timmer under
vissa perioder är en myt. Med undantag av
efterfrågan på grafiskt papper, har jag väldigt
svårt att se vad som ska hända om inte trävaror
har framtiden för sig. Dock förutsätter det en
frisk och sund sågverksindustri. Byggandet
kommer sakta tillbaka även om det kommer att
ta några år, framförallt i Europa.
Jag önskar er lycka till med avkastningen på er
mark och en trevlig vistelse i skogen.
alvesta 2013-03-22
Ansvarig utgivare: Lotta Fonsell
Som skogsägare måste avkastningen per hektar
vara det väsentliga, undantaget de mjuka värdena
såsom miljö och rekreation. Vårt nyutvecklade
analysverktyg visar väldigt tydligt att värdetillväxten på avverkningsmogen skog minskar
drastiskt. Risken för skador och stormar blir
Santhe Dahl
Grafisk form: www.black.se
Tryckeri: www.kstab.se
Papper: Scandia 2000 smooth natural 115 gr.
Text & foto: Karin Malm om inget annat anges.
Adress: VIDA AB, Box 100, 342 21 Alvesta
Telefon: 0472-439 00, Fax: 0472-439 01
Sid 3
När vintern lämnar över årstidens stafettpinne till våren
är det dags att tappa sav. Då
är det bråda tider på Björka
Gård, 3,5 mil nordost om
Jönköping i Bälaryd. Här
bor Bo Hjalmarssson med sin
fru Anna. Tillsammans med
sonen Mattias drivs Björka
Gård. Basnäringen på gården
består av björkved, men sedan
två år tillbaka har de utvecklat
en ny gren. Att tillverka en
ren naturprodukt från svenska
björkar – Björksavsglögg.
www.bjorkagard.com
Livets dryck i
ny ta p p n i n g
– Det var ett lyckat recept från början.
Det blev precis som vi tänkt oss.
Sid 4
Ända sedan 1700-talet har björksavstappning
varit en svensk tradition. Drycken har varit
omtalad för sina välgörande effekter. Den var ett
viktigt vitamintillskott på vårvintern och gavs
även till boskapen efter en lång, hård vinter.
Sedan några år tillbaka erbjuds denna Livets
dryck i ny tappning. Det handlar inte enbart
längre om dess välgörande hälsoeffekt utan även
om att stimulera våra smaklökar. För vad sägs
om Björksavssnaps, Björksavsvin och inte minst
Björksavsglögg.
För två år sedan tappades saven till den första
glöggen från Björka Gård. Efter inspiration från
andra produkter med björksav som bas väcktes
idén för just glögg. Man ville prova att göra något
nytt. Kontakt togs med Brunneby Musteri utanför
Mottala som gjorde ett specialrecept till gården.
– Det var ett lyckat recept från början. Det blev
precis som vi tänkt oss. Inte så söt som vanlig glögg
och visst kan man känna saven, säger Bo när vi
provsmakar glöggen på den inglasade altanen i
mitten av mars.
Första årets produktion var i liten skala.
– Vi hade glöggen för eget bruk och som gåva till de
som köpte vår björkved. Jag funderade mycket på
hur vi skulle kunna vidareutveckla Björka Gård.
Jag började kolla runt på nätet. Tittade på en hel
del YouTube klipp från Canada när de tillverkade
björksirap. Skulle det finnas möjlighet för oss att
få ekonomiskt stöd för att komma igång med
detta? Jag drog iväg ett mail till ett departement i
Stockholm där jag skrev om vår glöggtillverkning
och mina tankar på vidareutveckling. Några dagar
senare hörde jag på radions lokala nyheter om en
gård i Aneby som tillverkade Björksavsglögg. Det
slog mig att det måste vara vår gård dom talade
om. Jag höll på att köra av vägen. Många tidningar började ringa. De hade fått nys om det via
departementet, skrattar Mattias.
Intresset för nyheten var stort och responsen var
otroligt snabb och positiv. Tankarna på sirapstillverkning fick läggas på is då den krävde stora
investeringar och inga bidrag gavs. Istället valde
man att satsa på glöggen. Kranar och slangar
beställdes från Canada. 600 liter sav tappades
och gav 1 300 flaskor glögg förra året.
När Mattias såg de två pallarna med flaskor sa
han till Bo:
– Hur fasen ska vi kunna sälja allt detta?
– Det blir inga problem, det kommer bara säga
pang, svarade Bo. Och det gjorde det. Runt på
julmarknader dom for och slut tog glöggen.
Julstöket börjar redan i slutet av mars
När våren nalkas, strax före björkarna pryds med
musöron drar julstöket igång på Björka gård.
Cirka 14 dagar har de då på sig att tappa saven.
En björk med diametern 15–20 centimeter ger
cirka 10 liter sav per dygn. Ett 5–10 centimeter
djupt hål borras snett uppåt med ett 8 millimeters
borr, cirka 80 cm högt upp på stammen. I hålet
sätts en tapp och på tappen fäster man en slang.
Slangen leder ner till en 5 liters plastdunk med
lock. I locket finns ett hål som precis passar
slangen. Det är viktigt att det inte kommer in
smuts och ljus. Dunken töms 2–3 gånger per
dygn och saven fryses in i stora kärl. När saven
är tappad måste hålet i björken pluggas igen
ordentligt. Det är även viktigt att trädet får vila
3 år efter en tappning. Därefter kan samma träd
tappas ytterligare en gång utan att ta skada. De
tappade träden märks med olika färger för olika
år för att undvika att de tappas för tätt.
I augusti transporteras saven till bryggeriet där
glöggen produceras. En närproducerad naturprodukt hälls upp på flaskor prydd med egen
etikett. I november drar sedan julstressen igång
på allvar för familjen Hjalmarsson. Med bilflaket
fullastat med glöggflaskor åker de runt på lokala
julmarknader och säljer denna välsmakande dryck.
Ja, nog gör Björka Gård skäl för dess namn.
Björkved, björksavsglögg, björksav som måltidsdryck och ibland även en doft av nybakat
surdegsbröd med björksav. Vem vet, kanske
förverkligar Mattias sin dröm om att få tillverka
en egen björksirap på Björka Gård. l
OBS! Tappning av björksav ingår inte i
allemansrätten utan får endast ske på egna
marker.
Sid 5
v i d a o c h vä x a n d e vä r d e n
s k o g s b i l v ä g en investering för framtiden
Du investerar för framtiden men kan dra nytta av den redan
idag. Med rätt underhåll gör skogsvägen stor nytta även för
kommande generationer. För 465 kr/år under 10 år kan du
få en skogbilväg. Den vägen betalar sig snabbt!
Ekonomiska och praktiska skäl
Det finns många goda skäl till att anlägga en
skogsbilväg. Såväl ekonomiska som praktiska.
En mer åtkomlig skog bidrar till att avverkningskostnaderna blir lägre och virkespriset högre då
det kan hämtas i rätt tid för industrin. Det blir
lättare att markbereda, röja, plantera och gallra.
Något som även gynnar kommande generationer.
En bra skogsbilväg kan vara räddningen när det
uppstår akuta situationer, som till exempel när
en skog blir angripen av granbarkborre. Då är
det ju bråttom att få ut den skadade skogen för
att undvika spridning. Inte minst påverkas värdet
på din skogsfastighet positivt av närheten till en
fungerande skogsbilväg.
En väg blir till
Ingrid och Leif Bergman bor på en släktgård från
1700-talet i Målajord, ett par mil norr om Växjö.
En småländsk idyll med rödvita gårdar, stenmurar, ringlande grusvägar, sjöar, åkrar och härlig
skog. Gården omfattar 65 ha mark varav 55 ha är
skog. För ett år sedan beslutade paret att investera
i skogsbilvägar. Den främsta anledningen var öka
tillgängligheten till skogen.
– För oss är tillgängligheten till skogen värd jättemycket! Tidigare hade vi bara dåliga vägar och vissa
sträckor kunde vi bara ta oss till fots. Området här
består dessutom av väldigt blöt mark, vilket försvårar
tillgängligheten ytterligare. Vi har nyligen utfört
gallring och planerar ytterligare gallring om 4–5 år.
Vi investerar för framtiden. säger Ingrid.
För ett år sedan började de med att förbättra en
befintlig väg på ca 600 meter. Det genomfördes
dikning och underlaget bättrades på. En vändplats
med stora uppläggningsplatser för timret byggdes
till. En gallring utfördes efter att vägen var klar.
– Vi har redan vunnit mycket på denna väg till
följd av ett kortare skotningsavstånd. Dessutom har
gallringen blivit finare när ljusinsläppet ökat
ytterligare, säger Leif.
En bra skogsbilväg underlättar inte minst för
åkaren.
Sid 6
Kenneth Karlsson, Ingrid och Leif Bergman, Martin Dahl.
– En bra väg, en vändplats med stora ytor är A och
O för lönsamheten, både för skogsägaren och för
oss som åkare. Vi undviker punktering, vi kommer
fram med bil och släp och kan lätt hämta virket. En
stor uppläggningsplats förenklar logistiken. Virket
är inte i vägen och kan ligga kvar tills det är dags
att hämta allt. Saknas uppläggningsplaster kan vi
behöva åka ut vid flera tillfällen, det blir helt enkelt
fel i turordningen. Mer jobb för oss och mer skador
på bilarna påverkar ju även slutnotan till markägaren, säger Kenneth Karlsson från Hultagårds
Skogstransporter och fortsätter:
– Nu är cirka 85 % av vägarna jag kommer till
bra. De har en god bärighet till följd av att man
använder material som till exempel bergskross. Det
som framförallt brister idag är framkomligheten.
Kontinuerlig röjning av träd och buskar tätt inpå
vägen är viktigt.
Utnyttja expansionsfonden och det blir nästa gratis!
För 465 kronor per år, under 10 år, har du med hjälp
av en expansionsfond finansierat en skogsbilväg till ett
värde av 100 000 kr. Har du råd att låta bli? Läs mer
om denna möjlighet i Klöver Över, sid 9.
Glöm inte anmäla din väg!
I Sverige finns 420 000 km vägar. Hälften av dessa är
skogsbilvägar. I den skogliga nationella vägdatabasen
SNVDB finns uppgifter om alla vägar, både enskilda
och allmänna. Denna vägdatabas hämtar grunddata
från den nationella vägdatabasen NVDB.
För att kunna beräkna det effektivaste vägvalet för
virkestransporter, från upplastningsplats till mottagningsplats, är det viktigt att det finns rätt vägdata,
något som idag tyvärr är bristfälligt. Detta medför att
vägstandarden kan vara fel och nyanlagda vägar till
och med saknas. Detta resulterar i onödiga merkostnader för involverade parter på grund av minskad
effektivitet, ökad administration och felaktiga avstånd
som underlag för transportlikvid.
Det finns ett starkt behov av att på bred front få till
stånd en snabbare ajourhållning av uppgifter om nya
eller upprustade skogsbilvägar i vägdatabasen.
I mitten av februari påbörjades andra vägprojektet. Det var en gammal körväg med djupa spårbildningar efter stormen Gudrun och efter tidigare avverkningar. Den var i stort sett oframkomlig.
Nu bygger man en ny väg som förlängning på
den väg som stod klar för ett år sedan. 600 meter
väg och ytterligare en vändplats ska det bli.
– När vi är klara med detta har vi 1 200 meter väg och
3 vändplatser att lägga ut timret på. Det blir mycket
pengar att spara i skotningsavgift, cirka 30 kr/m3. Det
är en investering som vi kommer vi ha stor nytta av vid
kommande gallringar. Dessutom vill vi kunna nyttja
vår skog för jakt och promenader. Det är skönt att
inte behöva vara beroende av grannarnas vägar.
Ingrid och Leif har haft mycket rådgivning och
kontakt med Skogsstyrelsen under arbetets gång.
Dels för att området ligger på blöt mark men
även då den nya vägen ligger vid en fornåker.
Skogstyreslen skötte ansökan för tillstånd gentemot Länsstyrelsen. En process som tog några månader. De fick tillstånd, som är giltigt ett år från
utfärdandet. En faktor som pressade på projektet.
– När grävandet är klart ska vägen vila ett år innan
arbetet slutförs. Till nästa sommar kommer vi ha
ännu en fin skogsväg som öppnar upp och släpper in
ljus. Vad vore den småländska idyllen utan vackra
skogsvägar och gärdsgårdar... avslutar Leif. l
Vem kan anmäla?
För att den skogliga vägdatabasen skall fungera,
måste de uppgifter som ligger lagrade om vägarnas
sträckning, egenskaper och övriga företeelser vara
uppdaterade. Ansvaret för denna uppdatering ligger
naturligtvis främst på vägens ägare, väghållaren, men
också på det företag som i samband med avverkning
utför virkestransporter på vägen. Anmälan kan även
ske via transportören av virket.
När anmäler man?
Huvudregeln är att när nya skogsbilvägar byggs eller
när befintliga skogsbilvägar förbättras ska detta anmälas
till VMF Syd. Även felaktiga uppgifter eller saknade
vägar i vägdatabasen ska anmälas på samma sätt.
Hur anmäler man?
Anmälan via webbformulär på VMF Syds hemsida
(www.vmfsyd.se under fliken ”Vägar/virkesupplag”
sen "Insamling vägdata".)
En bra väg, en vändplats med stora
ytor är A och O för lönsamheten, både
för skogsägaren och för oss som åkare.
Sid 7
v i d a o c h vä x a n d e vä r d e n
k löve r
Vid ett tillköp till skogsfastigheten kan man nyttja skogsavdrag i
snabbare takt med hjälp av reglerna om rationaliseringsförvärv.
Det medför att det inte krävs lika stora avverkningar i skogen för
att finansiera tillköpet. Det har gjort det lättare för grannar än
andra att köpa näraliggande fastigheter. Tillämpningen av reglerna
har varierat från tid till annan och mellan olika regioner i landet.
Nu har Skatteverket beslutat om hur de vill att reglerna skall
tillämpas. text: Bernt Fransson, Skog & Lantbruk i Sverige AB, tel. 070-396 97 20
Både köpare och säljare
Rationaliseringsförvärv har betydelse både när
man köper till en skogsfastighet och när man
säljer en fastighet. För köparens del innebär
det att det åtgår mindre avverkning av skog för
att finansiera tillköpet. För säljares del innebär reglerna att säljaren kan återinvestera i ny
skogsfastighet utan att beskatta pengarna vid
försäljningen. Det som bedöms är om den nya
brukningsenheten är rationellare att bruka ur
den nya ägarens synvinkel.
anses vara rationella. Att en fastighet bara blir
större anser inte Skatteverket vara tillräckligt
för att få använda reglerna om rationaliseringsavdrag. Inte heller anser Skattemyndigheten
att brukningsenheter över 400 hektar kan bli
rationellare än de redan är. Det skall krävas någon
förrändring i den ”yttre rationaliseringen”. Med det
menas någon förändring av brukningsenhetens
arrondering eller likande som gör enheten lättare
att bruka. Något märkligt förefaller det att
det först är när man når 400 hektar produktiv
skogsmark som man kan kalla det ett rationaliseringsförvärv. Vägen dit verkar vara ointressant
om vi tittar på Skatteverkets eget exempel:
Exempel: Gunilla äger en skogsfastighet på 150
hektar produktiv skogsmark. Hon förvärvar en
skogsfastighet på 150 hektar produktiv skogsmark.
Har Gunilla gjort ett rationaliseringsförvärv?
Nej, den nya brukningsenheten understiger storleken
för en rationell brukningsenhet.
Med tanke på att skogsfastigheterna i stora
delar av södra Sverige har en medelareal om
cirka 40–50 hektar krävs det alltså en ytterligare
investering om cirka 25–30 miljoner kronor för
att få en rationell enhet. Ett stort steg inom
traditionellt familjeskogsbruk.
Tillköpet eller den redan ägda skogsmarken
måste också vara tillräckligt stor för att ha betydelse ur rationaliserings synpunkt. Tillköpet eller
den redan ägda marken måste utgöra åtminstone
10 % av den nya brukningsenheten.
Rationell brukningsenhet
Skatteverket anser nu att det krävs brukningsenheter med åtminstone 400 hektar produktiv
skogsmark inom en radie av cirka 3 mil för att
Yttre rationalisering
Även om brukningsenheten inte blir så stor som
400 hektar kan man få rationaliseringsavdrag
om brukningsenheten får en bättre yttre
Färre får rationaliseringsavdrag
Så kom det då, Skatteverkets ställningstagande
angående rationaliseringsförvärv. Det har rått
stor osäkerhet i hur reglerna skall tillämpas.
Skatteverkets nya ställningstagande medför
sannolikt att det blir färre som kan nyttja
reglerna om rationaliseringsförvärv än tidigare.
Skogsavverkning ofta grunden för tillköp
Vi köp av en skogsfastighet finansieras ofta köpet
delvis med avverkning av skog. Då används det
viktiga skogsavdraget när man senare deklarerar
för skogsintäkten. Med hjälp av skogsavdrag får
man skjuta upp skatten på pengarna från avverkningen till dess man säljer fastigheten. Pengarna
från avverkningen kan man då istället direkt
betala köpet med. Rationaliseringsavdrag har ofta
medfört att man kunnat nyttja hela sin avverkning till delbetalning av just tillköp.
Bernt Fransson, Skog & Lantbruk
Vår externa krönikör Bernt Fransson är utbildad jägmästare
och registrerad fastighetsmäklare med över 30 års erfarenhet
från skogsbranschen, varav över 20 år som fastighetsmäklare
och generationsskiftare. Har tidigare tjänstgjort inom LRF
Konsult Skogsbyrån, bland annat som skogsekonom, fastighetsmäklare, auktoriserad generationsskiftare, kontorschef
och resultatenhetschef och därefter som marknadsansvarig för
Segment Skog inom LRF Konsult. Under 2012 är Bernt en
av grundarna till Skog & Lantbruk, ett fristående konsultföretag.
Sid 8
över nr 10
En artikleserie om hur du kan öka värdet på din skogsfastighet.
rationalisering. Med detta menas oftast att
fastighetsbildningen blir bättre. Om tillköpet
innebär märkbara arronderingsförbättringar kan
även mindre brukningsenheter medges rationaliseringsavdrag. Så kan det vara om ägosplittringen
minskas eller om tillköpet är en enklav i redan
befintlig brukningsenhet. Även andra orsaker kan
medföra att den yttre rationaliseringen förbättras.
Det kan till exempel gälla om man genom tillköpet kan använda en skogsväg som förbättrar
förutsättningarna att bruka enheten.
Skattemyndigheten beslutar
Det är skattemyndigheten som bedömer om
kraven är uppfyllda. För att förbättra sina
möjligheter att uppfylla kraven för avdrag i
deklarationen kan man bifoga så kallat rationaliseringsintyg. Dessa kan utfärdas av till exempel
Skogsstyrelsen eller annan men medför inte att
man omedelbart kan få avdraget. Det är skatteverket som beslutar. Är man missnöjd med beslutet
får man överklaga. Det är inte svårt att förutse
att en köpare ser med tillköpet många och för
honom viktiga förbättringar för sitt brukande.
Rationaliseringsavdrag kommer sannolikt att bli
en vanlig skattefråga där skogsägaren och Skatteverket har olika uppfattning.
Expansionsfond
När inte rationaliseringsavdrag medges blir investeringen dyrare. Skogskonto eller expansionsfond är bra alternativ i deklarationen om inte
rationaliseringsavdrag är möjlig. Nytt för i år är
också att expansionsfondsskatten sänkts till 22 %
vilket medför att stora investeringar som tillköp
underlättas. En investering i en skogsbilväg kan
också underlättas med hjälp av expansionsfond.
Se exempel i artikeln till höger av Carl-Johan
Dunge.
Nyttja din lägsta beskattning
Pensionärer är inte ovanliga som köpare av
skogsfastigheter. Det är relativt sent i livet de
flesta hunnit samla på sig tillräckligt kapital för
att kunna investera i skog. Aktiva pensionärer har
idag ofta låg marginalskatt vid skogsavverkning.
Marginalskatten för denna grupp är ofta 16–30 %.
De kan fundera på om de inte istället skall välja
att skatta fram sin avverkning. l
Investera i en skogsbilväg med
hjälp av e x pan s io n s fo n d
Med hjälp av expansionsfond underlättas stora investeringar
som till exempel anläggning av en skogsbilväg. Vid en förbättring
av vägen får man lägga kostnaden på en avskrivningsplan
under 10 år. En investering i skogsväg får skrivas av med 10 %
per år under 10 år. text: Carl-Johan Dunge, Skog & Lantbruk i Sverige AB, tel. 073-708 82 75
Expansionsmedelskatten är från och med i år 22 %.
Avskrivningar (värdeminskningar) räknas som en
kostnad i deklarationen och är avdragsgill mot intäkter.
har ”lånat” av oss. I kalkylen blir den ackumulerade
räntan (3 % ränta) under 10 år, dvs 4 646 kr. I snitt
endast 465 kr/år.
Scenario
Vi tänker oss att vi bygger en väg för 100 000 kr.
Detta vill vi finansiera med hjälp av en avverkning.
1) Vi avverkar skog för 128 000 kr
2) 100 000 kr betalas till entreprenören
3) 28 000 kr betalas till staten som expansionsmedelsskatt (22 % av 128 000 kr är 28 160 kr).
Slutsats:
För 465 kr/år i 10 år har du en lättillgänglig skog
vilket bidrar att avverkningskostnaderna blir lägre och
virkespriset högre då det kan hämtas i rätt tid för industrin. Dessutom höjs värdet på din skogsfastighet
av närheten till en fungerande skogsbilväg.
Har du råd att inte göra denna investering?
År 0
Vi avverkar skogen och bygger vägen år 0 och den
blir klar 31/12. Det uppstår ingen värdeminskning år 0.
I deklarationen tar vi upp 100 000 kr som investering
och möter detta med en avsättning på 100 000 kr
till expansionsfond. Vi betalar 22 % = 28 160 kr i
expansionsskatt till staten. Inga andra skatter eller
avgifter detta år.
År 1
Vi gör en avskrivning med 10 000 kr och får då ett
restvärde á 90 000 kr på vägen.
I deklarationen har vi kostnaden 10 000 kr. Vi möter
den med en intäkt som motsvaras av återföring av
expansionsfonden med 10 000 kr. Expansionsfonden
har då minskat med 10 % och vi får då tillbaka 10 %
av expansionsskatten, dvs 2 816 kronor.
Carl-Johan Dunge, Skog & Lantbruk
Carl-Johan Dunge är utbildad skogstekniker och registrerad
fastighetsmäklare med erfarenhet från över 30 år i skogsbranschen
varav över 20 år som fastighetsmäklare och generationsskiftare.
Carl-Johan har tidigare tjänstgjort inom LRF Konsult Skogsbyrån, bland annat som skogsekonom, fastighetsmäklare och
auktoriserad generationsskiftare. Äger och brukar egen skog.
År 2 till och med år 9
Vi gör på samma sätt som år 1.
nr 1 1
År 10
Vi skriver av det sista på vägen, 10 000 kr. Vi återfår
det sista av expansionsfonden och får tillbaka de
sista 10 % av expansionskatten.
Nu har vi vägen avskriven, expansionsfonden ”nollställd” och vi har fått tillbaka expansionsskatten. Den
”kostnaden” som vi fått under de 10 åren är den
ränta vi förlorat på expansionsskatten som staten
I nästa nummer av VIDA Nytt kommer vi att titta
vidare på konkreta åtgärder för ett aktivt brukande
av din skog.
Sid 9
v i d a o c h vä x a n d e vä r d e n
Kvalitetssäkring
av skördare
– alla blir vinnare!
Vikten av kvalitetssäkring utifrån olika perspektiv
God mätbarhet i skördarna är
avgörande för att industrin ska
få virke i de längder och diametrar som önskas och för att
skogsägaren i sin tur ska få
optimal betalning för virket.
Kvalitetssäkring av skördare
gynnar således alla parter:
skogsägaren, entreprenören,
VIDA och slutkunden.
VIDA har under flera år haft en kontroll och
uppföljning på maskinernas mätning. Första
maskinlaget kvalitetssäkrades hösten 2011 och
nu 1,5 år senare har 12 stora skördare kvalitetssäkrats genom VMF-Syd:s försorg. På region
Öst är 74 % av den avverkade volymen utförd
av maskiner med certifierad mätning genom
VMF och på region Väst är motsvarande siffra
56 % (siffrorna avser januar–februari 2013).
VIDA arbetar nu vidare med att certifiera
maskinernas mätning genom VMF:s försorg och
har som mål att minst 65 % av avverkningsvolymen skall vara utförd av certifierade maskiner.
Därmed inte sagt att de andra maskinerna inte
har bra mätning utan alla maskiner skall sända
in sina kontrollresultat och sköta sin kontrollmätning.
– Nu har vi i princip kvalitetssäkrat samtliga
större skördare på region Väst och Öst genom
VMF:s försorg. Rent spontant säger Felix och Jonas
på VMF-Syd som arbetat med våra maskiner att
det gått över förväntan och de öser beröm över våra
entreprenörer. Samtliga entreprenörer har varit
mycket positiva och engagerade vilket beror på
att de har kunskap om hur viktigt det är för våra
sågverk att vi levererar RÄTT råvara och inte bara
råvara. Vi kan således vara stolta över att ha eliten
av entreprenörer på dessa regioner. Snart skall vi
även komma igång på region syd och där hoppas vi
på lika positiva tongångar och engagemang. säger
Pierre Qvist, apteringsansvarig VIDA Skog.
Sid 10
Klas Johansson
Anders Kaverén
Kristian Hultgren
Entreprenörsperspektivet
Sågverksperspektivet
I oktober 2012 gjordes en kvalitetssäkring hos Åseda Skogsentreprenad. Nu har en ny skördare köpts in – en EcoLog
590D som nu står i tur för kvalitetssäkring.
– Alla tjänar på att vårt jobb blir bättre utfört. Skogsägaren får
virket rätt apterat, VIDA får det som beställs och vi som entreprenör
har rätt underlag vid fakturering. Betalningsförmågan ökar i alla
led! säger Klas Johansson, en av delägarna.
Innan kvalitetssäkringen valde föraren själv vilka träd som
skulle kontrollmätas. Det innebar att man i princip kunde välja
de träd som passade bäst utifrån apteringsspecifikationen. Nu
sker det med slumpvis. Datorn i maskinen signalerar kontrollmätning. Föraren får då upp ”kontrollstam avvisas eller ok”. Max
5 av 100 kontrollsammar får avvisas. Om detta överstigs blir det
tillsägelse från VMF. Föraren går ut och kontrollmäter längd och
diameter. Mätningen är inte möjlig att manipulera då uppgifter
redan finns i mätinstrumentet. Resultatet matas in i datorn och
skickas till SDC. VMF granskar rapporterna 1 gång/vecka och
skickar kommentar tillbaka till entreprenören. Stammarna som
kontrollmätts numreras och läggs i separata högar för att vid
senare tillfällen kunna göras stickprover på. Bevakningen blir
kontinuerlig och uppföljningen långsiktig.
Kvalitetssäkringen omfattar dels en kvalitetssäkring av själva
maskinen men även utbildning i mätteknik och auktorisering av
förarna. Det är framförallt diametermätningen som kräver en
bra teknik och kunskap. Efter så kallad driftsättning kör man en
provmånad och först därefter är man fullt godkänd (Krönt). Sedan
sker fältkontrollerna mer slumpartat av VMF. Kraven är minst
50 % +-4 mm för diametern och 75 % +- 2 cm för längden.
– Kvalitetssäkringen har mottagits positivt av våra anställda.
Mycket fokus på mätning vilket är svårt i början, men man blir
ju bättre ju oftare man gör det. 2–3 gånger per skift vi gå ut
och kontrollmäta. Som förare blir man tvingad till att gå ut och
sträcka på sig, vilket det ofta slarvades med tidigare. Detta mår
vi självklart bra av. Dessutom blir det ju mer variation i arbetet,
säger Anders Kaverén, delägare.
– Visst finns det dom som klagar över att det är lite omständigt och att det stjäl effektiv produktionstid, men återigen
är det något som alla vinner på i slutänden. Vi får ju betalt för
volymen i datorn. Genom väl kalibrering, dvs bättre mätning,
minimeras riskerna för felrapporterade volymer. VIDA har
dessutom gett oss goda förutsättningar genom att betala
startavgiften till VMF och någon krona extra per kubikmeter vi
fäller, fortsätter Klas.
VIDAs sågverk i Hästveda är ett renodlat gransågverk och
produktionen utgörs till största delen av konstruktionsvirke till
byggmaterial-handeln. Huvudmarknaden är Holland och bland
produkterna finns olika typer av reglar, utomhuspaneler, läkt,
råspont och emballage.
– Längder i rätt dimensioner är avgörande för att våra produkter ska bli säljbara till rätt pris. Vår produktion är helt och
hållet kundorderstyrd. Om vi inte får de volymer, i de längder
och dimensioner som efterfrågas av marknaden, blir produkterna mer svårsålda. Risken är då att det hamnar på lager tills
vi hittar ny kund/marknad eller att vi tvingas kapa det i rätt
längder, vilket medför en volymförlust. En 45:a som kapas till
en 42:a innebär en utbytesförlust på 6–7 %. En förlust som
måste kompenseras med ett högre pris mot slutkund, vilket i
sin tur leder till en lägre betalningsförmåga till våra skogsägare
och entreprenörer, säger Daniel Andersson, platschef VIDA
HN AB.
För cirka två år sedan var det endast 50–60 % av den totala
volymen som uppfyllde fördelningsgraden av apteringsutfallet
(dvs rätt volym i rätt längd och dimension) på sågen i Hästveda. Idag ligger motsvarande siffra på 86 %. Anledningen till
denna positiva utveckling är till stor del kvalitetssäkringen av
skördarna samt en betydligt bättre uppföljning.
Långa längder i grövre dimensioner är efterfrågade. För att
klara av att hantera dessa ställs det höga krav på maskinens
kvalitet och prestanda. Att det finns en kvalitetssäkrad längdmätningsutrustning är avgörande för att få ut exakta längder.
Apteringsspecifikationer (beställningsunderlag) till skördarna
har förbättrats och det görs numera löpande uppföljningar av
apteringarna.
– Om vi kan hålla beställningskraven med hjälp av en hög
kvalitet ökar betalningsförmågan i alla led. Vårt mål är att
uppnå 95 % matchning mellan apteringspecifikation och verkligt utfall. Om vi fortsätter på det sätt vi nu arbetar, med professionella entreprenörer, ska vi före sommaren kunna komma
upp till 90 %. Alla blir vinnare! säger Daniel.
Daniel Andersson
Ett kvalitetssäkrat jobb
har bara fördelar!
Inköparperspektivet
Skogsägarperspektivet
Kristian Hultgren är utbildad skogsmästare och arbetar sedan
flera år som inköpare inom VIDA Skog, Hjältevadskontoret.
Att arbeta med kvalitetsäkring av skördare har upplevts som
en självklarhet. Det är en styrka att vi arbetar långsiktigt med
våra entreprenörer. På det sätt har vi helt andra möjligheter att
följa upp och hålla en hög kvalitet genom alla led.
Något av det viktigaste i vårt jobb som inköpare är att vi
köper och levererar RÄTT virke till våra sågverk. Genom att
leverera efterfrågade längder i rätt dimensioner kan VIDA ha
rätt priser mot slutkund. VIDA får en högre betalningsförmåga,
vilket i slutänden gynnar våra skogsägare.
Kvalitetssäkringen innebär även en säkerhet för markägaren. Att
vi apterar timret rätt, dvs efterfrågade längder och dimensioner, för att få minimalt med spill. Värdet minskar fort om man
inte har rätt länger/dimensioner. Om man tappar en längd kan
det innebära att priset minskar med 100–150 kr/m3.
Att göra rätt från början, dvs att vara noga med beställningsunderlaget utifrån marknadens behov, att ha fokus på
längder och dimensioner – det är vi bra på inom VIDA!
Peter Borg har arbetat med skog i hela sitt yrkesverksamma
liv. De senaste 15 åren har han arbetat heltid med sina skogsfastigheter i Växjö, Vetlanda, Nässsjö, Uppvidinge och Ljungby.
Han ägnar även en hel del tid åt att projektera vindkraftverk
och skötsel av sex egna verk.
– Före kvalitetssäkringen blev det lite si och så med uppföljningen av jobben som utfördes. Numer är det en hög kvalitet
på apteringen. Längder och diametergränser följs upp noggrant. Man får ett kvitto på att åtgärderna är utförda på rätt
sätt. Detta påverkar ju i slutänden skogsägarens ekonomi
positivt. Vi får rätt betalt och högre betalt genom rätt aptering.
Vi undviker att det blir massaved.
Sen är det ju även miljöperspektivet. Genom utbildning
av förarna och kontroll av maskinerna finns fokus på allt från
minimal spårbildning till miljövänliga oljor mm. Viktiga faktorer
som påverkar vår certifiering.
Ett kvalitetssäkrat jobb har bara fördelar!
Peter Borg
Sid 11
v i d a o c h vä x a n d e vä r d e n
Ett liv som
trädgnagare
Det hela började för snart 80
år sedan. Tomas Edmarks far
Georg satt hemma vid köksspisen i sitt hus i Överum och
avbildade hans stora intresse.
Våra svenska fåglar.
Ända sedan barnsben hade Georg ett ovanligt
stort fågelintresse. Han gick långa promenader,
skrev ner allt han uppmärksammade. Väder och
vind, fåglar och fågelsång. Av detta blev det bland
annat poesi och dikter, men framförallt började
han avbilda och tälja fåglar i dess verkliga storlek.
Sonen Tomas föddes. Intresset av natur- och
djurliv följde med generna och faderns stora intresse väckte inspiration. Hela sitt liv har Tomas
jobbat med skog och ängsmark. Över två hektar
ängsmark vårdar han omsorgsfullt med stort
hjärta och lie.
– Ibland känner jag mig som ett levande arkiv.
Man har ju varit trädgnagare hela livet. Jag och
en skolkamrat gick direkt från skolan, efter att ha
gått ut 8-årig Folkskola, ner till Skogsmästare Rune
Lundgren som ansvarade för Överums Brukets
Skogar och frågade efter jobb. Det går bra sa han.
Var här nere vid vägen på måndag morgon så
kommer skolbussen och hämtar er. Så det blev bara
söndagen ledig efter examen.
Jag har fått vara med om utvecklingen från att
huggaren cyklade med yxa i handen till dagens
moderna maskiner. Jag har fått bära fram hinkar
med jord till kvinnorna som planterade. De bara
ropa när de behövde en hink så kom vi springandes.
Men visst var det en skojig tid i skogen förr. Skogsromantik och gemenskap. När tio fruntimmer kom
farandes på moppar till hyggena. Då var det jubel!
En gång när jag och kollegan Pelle Kronstrand
skulle ut och mäta timmer uppe i Kolmården blev
vi uppmötta av Lucia och tärnor. Det var frun i huset
och hennes döttrar. De bjöd på sång och Lussefika.
Det var den tidens muta det, säger Tomas med ett
varmt leende på läpparna.
– Jag har aldrig önskat någon stor fin ateljé. Det
vackra och min inspiration hämtar jag ute i naturen.
Numer täljer jag i en liten skrubb på ovanvåningen
som tidigare var två garderober. Det räcker gott!
I början använde Tomas järntråd till ben. Därefter
har allt täljts i ett stycke och i 100 % lind, vilket är
träslaget han föredrar. Det är mjukt och lättskuret.
– I början av 80-talet ringde jag och frågade om
jag fick köpa ett lass lind från Mosshult. Det var
bara att komma och hämta. Jag tog min traktor
och körde själv dit och hämtade ett lass. Det lasset
räcker än. Ju torrare det blir desto lättare är det att
se sprickorna. Jag klyver efter sprickorna och får på
så sätt ut triangelbitar som jag börjar tälja.
Det börjar med ett snitt med motorsågen. Därefter tar järnet och kniven över i de flesta fall.
Ett undantag är Tranan (på bilden nedan) som
är helt gjord med motorsåg.
Visst var det en skojig tid i skogen förr.
Skogsromantik och gemenskap.
Genom sitt liv i naturen har Tomas kunnat följa
djurens och framförallt fåglarnas levnadsmönster
och boplatser. Ibland tecknas det, ibland målas
det, men framförallt täljs fåglarna. Hackspetten
har blivit en favorit.
– Jag har gjort åtskilliga exemplar men alla är unika!
– Jag har en bild i huvudet, i vissa fall en skiss för att
få en naturlig storlek och därefter börjar jag skära. Jag
kan sitta i 3–4 timmar i sträck. Cirka en vecka tar
skärningen. Därefter målas den med oljefärg.
Många utställningar har det blivit genom tiderna.
Bland annat en på Skansen i mitten av 90-talet.
– Man fick skicka in bilder på skulpturer till
Anna-Greta Leijon, dåvarande chef för Skansen.
Jag skickade in tre bilder på skulpturer och alla fick
ställas ut. En av dessa var en stork i verklig storlek.
Den fick ha en egen fåtölj och ligga i under tiden
jag skar ut de 400 fjädrarna som behövdes för att
få den klar.
Vårnattens skådespel
En av Tomas årliga traditioner sedan sex års
ålder är tjäderspel. Bara ett år har han missat
denna tradition och det var när han gjorde
lumpen. Även detta han avbildat med ”Gubben
på tjäderlek” 1994.
En liten man i fin fjäderhatt och snorkråka i
näsan, rustad med ett gevär i handen, går fram
mot ett träd med grenar utsågat med motorsåg.
I trädet sitter tjädern. En nyfiken vessla tittar
fram vid trädets stam när tjädrarna börjar spela
på nattkvisten. En uggla vaknar till liv, vilket i
själva verket är ett vattenskott som på naturlig
väg redan fanns under barken...
Ja, det verkligen är ett skådespel i vårnatten,
trots lite mindre än naturlig storlek, så fantastiskt
naturtroget! l
Flera hundra svenska fåglar har han skapat med
hjälp av lind, motorsåg, kniv och stämjärn.
Stora som små, med otroliga detaljer. Alla känns
levande, de är oerhört naturtrogna. När Tomas
började tälja i slutet av 70-talet hade han ett favoritställe i en glänta inne i de djupaste skogarna. Där kunde han sitta i timtal i sin skogskoja,
årsmodell 50- 60-tal, som han köpte från bruket
där han då var anställd.
Sid 12
v i d a o c h vä x a n d e vä r d e n
Sid 13
v i d a o c h vä x a n d e vä r d e n
v i d a krysset
1:a pris: Svampplockarset
2:a–3:e pris: Första hjälpen kit
4:e–5:e pris: Multiverktyg
BEDRAGEN ÄKTA MAN
TUNNARE FÖRYNGRINGSMOS
YTORNA
UPPLYSANDET
TILL- JORDAD
TALSORD ARVS-
GRADTAL
MASSA
SYSSLAR
MED
MANUELL
TERAPI
INOM ALTERNATIV
MEDICIN
SKER
FÖRE
MIDDAG
FABRIKAT
UTBLOTTADE
GÖR
TOMTEN?
SPINNAKER
MOBILTJÄNST
RUNT VINYLSKIVA?
PERSONLIGEN
VARNA
TON
IAKTTA
SNUR- HJÄLPER DIG
RAR PÅ FATTA RÄTT
VÄNST- BESLUT FÖR
ER SIDA DIN SKOG
LIVSRYGG
MEDELS- ÄR ÄLSKKEDJA I
VÄRD MARTINIS
ISRAEL
KANSKE
SES PÅ
PLANTAGEN
DAGENS
BETALMEDEL
LÅTSAS
OCH
BEDRA
ENKELT
LÅS
KLARA
SLIDHORNSDJUR
NIMBUS
KONSTNÄRSNERMAN
BOTANISERA
BILJARDKÄPP
TRYNEN
GIORGIO
ARMANI
SEGELFARTYG
SKIFTAT
BUICKEN
YTMÅTT
SNILLRIKA
LÄKARBEHANDLING
I ÄGGET
BÖSSA
FLORET
VARUHUS
RÖDBRUNA
FÖLET
STRUT
FRYST
SKORPA
BLODKÄRL
SLANT
ÄR
MÅNNE
LÖS HOS
GALNING
NUNORNAS
STICKER
UT
COPACABANAPLATS
LIKVÄRDIGHETENS
BLIR DET
SÄNDER
VID FÖR
MYCKET I ETERN
FÄRRE
ÄN FÅ
GRÄMA
SIG ÖVER
OMDÖME
TORKHUS
PIGG
OFTA MED
VETT
URLADDNINGAR
SÄLLSYNTA
FINKEL
FÖRE
TELSTAR
FÖRR
JUNIOR
BARBIES
FÄSTMAN
KRITIK
PRON- KOMMER
OMEN
FÖRST
PUR
GRUNDER
FÖR FASTIGHETSSKATTER
LUFTIG
GÖSTA
ADRIANNILSSON
NÄRMAST
VATTNET
G
VÄRDSSÖTAR I LJUSARE
HUSBAKET HALOGEN
VÄRD
S
FÖRSTA
FASTA
FÖDAN
B
SÄNDER I MODER
STÖVEL- TERESA &
HENNES
LAND
SYSTRAR
AVGAS
RÄKNETAL
D R
I
L L
B
ANGER
ATT
BLEKNING
ÄR OK I
TVÄTTNING
EFTERÅT
JÄTTES
SON OCH
SKYDD
R A P
SJUNGER
VISSA
SÅNGARE
I
P
R A K A
MUSKELFÄSTEINFLAMMATION
VÄDERKORN
L U K T
GRÖNA
ÖN
SKÖTER
I
SKIDÅKARLINDSEY
Sid 14
E
S K R E V S
V O N N
S A G A
FABEL
EVENTUELLT
IHOP
S
ÅTSITTANDE
ARMENISK
VALUTA
AVHÅLLSAMHETEN
DOKTOR
ENTRÉ
I
N
MUSIKGENRE
VANLIGT
TRÄD
IOWAS
POSTKOD
I
T M
KAN MAN
HÅLLA SIG
ÄR MER ÄN
SKÄRRAD
1000 I
ROM
S T R A M
LJUD
FRÅN
CORVUS
CORONE
N R K
A J O U R
I
GJORDE
SPASM
TONER I
FÖLJD
RIKSVÄG
IHOP
I
TYG OCH
SJUKDOM
V
BLEV EG
KONDENS
I
S A R M
R
STINKANDET
I
G R A N
E U
GICK
INTE
T
S K A
QUATTRON
E
SKIDORT
ANNALKANDE
RIKTNING
SNILLEBLIXT
I
GUDING
SOM
KL:22.00
J
I
N E
KILADE
K N A T A D E
GREPP
T
STRECK
U
UTAN
MOMS
4-SPÅRSSKIVA
K A R V
KVÄVE
I
N
DECHIFFRERAR
K
N E T T O
BLODKÄRL
P Å V
DNASEGMENT
SES
STUNDOM
I GAMLA
TRÄD
D R E
N
G T
STRECK
R K E T
Ö
VÄSTKUSTDRAKE
D
K R A M P A D E
F A S T A N D E T
D R
SÄNDER I
NABOLAND
MANSNAMN
N G
N E R V K L E N
O N S V
A G N A T
R L A N D
A N S A R
HAMNADE
I SJUKHUSSÄNG
I
T E N N
S T A R K T
MANLIGA I
TRONFÖLJD
SPETSAR TÅL EJ PSMEN INTE YKISK PÅHUNDAR FRESTNING
P O T T
PEPPRAT
SOM
ATTAN
I
K
S E N A R E
K O N S T R U K T
BARBERA
GNAGARPÄLS
I
OXUDDE
229-12
T R E K A N T E R N A
L Ä
MANADES
TURKEN FÖRSIKTIGT
VINST
R A U K
F Ö R O R E N
L O G A R
UPPSTÖTNING
STENSTOD
SOM OCH
HUGGER
TILL
RIKTNING
I
Y X
D A
G E N E R
v i d a o c h vä x a n d e vä r d e n
SÖKS
EFTER PÅ
VISS BANA
Europa
Efter en mycket stark start på året då alla kunder
fyllde på sina lager, har februari och mars varit
relativt lugna. Vi är dock fortsatt optimistiska
och tror att det blir en bättre aktivitet från
och med april igen. I Europa slår än en gång
valutorna hårt mot oss, inte minst när det gäller
England som är vår huvudmarknad. Pundet har
fallit till en nivå som vi inte har haft
sedan 1992. Vi måste därför nu höja
våra priser med cirka 10 % för att
kompensera oss för detta.
Japan
Vi ser ett antal faktorer
som gör att Japan är den
bästa marknaden just nu
och sannolikt så också
förblir under hela 2013.
Återuppbyggnaden efter
jordbävningen, tsunamin och
kärnkraftsolyckan 2011 har
äntligen tagit fart. Under början av 2014 kommer
momsen på bostäder att höjas, vilket gör att
man vill färdigställa så mycket som möjligt
under 2013. Ytterligare momshöjningar är
aviserade längre fram, vilket kan bidra till
fortsatt hög aktivitet även 2014.
Kanada, som är en stor leverantör till Japan,
flyttar mer och mer av sin försäljning till USA.
Detta leder till att Japan måste köpa mer från
Europa. Vi ökar därför stadigt vår försäljning
till Japan, framförallt från våra sågverk i Alvesta,
Vislanda och Urshult.
Kina
Här ser vi samma mönster som i Japan. Kanada
minskar snabbt sina volymer till Kina vilket
skapar utrymme för våra varor på marknaden.
När det gäller de lägre kvaliteterna har vi nu bra
regelbundna kunder och satsningen just nu ligger
på att sälja mer ”högkvalitets-varor”.
Under våren kommer vi leverera cirka 200
containers per månad till Kina – en marknad
som vi i princip inte hade för ett
år sedan.
USA
Byggnationen av nya
hus ökar varje månad
vilket driver upp priserna.
Via vårt försäljningskontor
i USA säljs i dagsläget cirka
10 000 m3/månad. Planen
är att köra regelbundna skeppningar från Halmstad–Wilmington NC under hela 2013.
Den stora utmaningen 2013
Många faktorer visar på att vi kommer ha goda
möjligheter att sälja trävaror i stora volymer
resten av 2013. Den stora utmaningen är
istället att kompensera oss för det vi förlorat
till följd av den starka svenska kronan. Detta
kommer föra med sig mycket höga priser i
respektive utländsk valuta, vilket i sin tur sätter
hård press på våra kunder.
Drift i Alvestas n ya h y v l e r i
FRYSA
B O K S K O G A R N A S
DESS
BESTÅND
ÄR FÅ
EXERCIS
GLASERAD FIMMELAMFORA STÅNGÄR OPÅARNAS
VERKAD
HAR
STORSJÖN SIN
FLITIGT
BLOMSTER?
FRID
ÄMNET
FÖR BYGGNATION
MYSER
PLATS
FÖR NYTT
VIDAKONTOR
LÅTER
HEST
DURKDRIVNA
OXUDDE
18-13
Rapport från
m a r k n a d e n
lösning
Vinnare nr 3–12
1: a pr is :
Christina Petersson, Åseda
2: a – 3 : e pr is :
Lennart Henriksson, Hyssna
Rolf-Åke Johansson, Sollebrunn
4: e – 5 : e p r is :
Carina Lind, Hässleholm
Helge Nydén, Långaryd
VIDA AB, Att: Josefine Helgesson, Box 100, 342 21 Alvesta
Postadress:....................................................................................
Har du någon favoriträtt som du gärna
lagar under en speciell tid på året?
Skicka in receptet till oss, så kan det
bli månadens rätt i 2014 års VIDAalmanacka.
Kontakta
[email protected]
Nytt inköpskontor i
vänersborg
Nu ökar vi vår lokala närvaro ytterligare!
Den 1 mars slogs portarna upp till vårt nya
VIDA Skog kontor i Vänersborg. Olof Sylvén
och Robert Lindström är vi som bemannar
kontoret som ligger mitt mellan Vänersborg
och Trollhättan vid Trestad Center (Stampgatan 14). Varmt välkomna att besöka eller
kontakta oss!
i Hjältevad har nu
full kapacitet
Namn:.........................................................................................
Postnr:.........................................................................................
Skogsägarnas
favoritrecept
ströläggaren
Skicka in korsordet med ifylld kupong senast den 24 maj till:
Adress:..........................................................................................
ing!!
n
s
y
l
r
e
t
f
E
Efter 10 veckors montage och installationer
drifttas nu den nya hyvellinjen i Alvesta. Den
7 mars producerades dom första paketen genom
linjen. Arbetet med uppbyggnaden har gått
mycket bra och följer ursprunglig tidplan.
Anläggningen är utrustad med den senaste
tekniken med inriktning på korta omställningstider. Kapaciteten kommer vara hög, 300 löpmenter/minut genom hyveln och ett stycketal
på 100 bitar/minut. Under Vida-dagarna
kommer vi ha invigning och visning av det nya
hyvleriet.
Ströläggaren uppdaterades under semesterstoppet 2012. Med den nya kapaciteten
på över 200 bitar per minut bidrar nu
investeringen till en väsentlig kapacitetsökning genom sågen.
Sid 15
v i d a o c h vä x a n d e vä r d e n
VIDA skapar växande värden
Vi hjälper dig att fatta rätt beslut
Ett långsiktigt och hållbart skogsbruk är nödvändigt för Sverige. VIDA vill att du som skogsägare ska få så bra
avkastning som möjligt på den växande skogen. Med vår unika analysmetod kan vi identifiera vilka risker och möjligheter som
finns med just ditt skogsbestånd och ge dig råd kring hur du värdesäkrar ditt skogsbruk. Läs mer på www.vida.se
Anders Gunnarsson Mark Johansson
Torpön
Mariannelund
070-699 47 56
076-136 15 72
Bo Hallin
Ullricehamn
076-815 38 95
Martin Dahl Alvesta,
Lammhult, 070-272 49 36
Kristian Hultgren
Svinhult
076-136 15 73
Peter Rosén
Borgstena
070-306 97 69
Christer Hult
Karlsborg
070-335 26 05
Ulf Sivberg Växjö, Lessebo,
Uppvidinge, 070-364 13 80
Sven Andersson Vislanda,
Älmhult, 070-399 08 29
Erik Stråhle
Eksjö, Vetlanda
070-570 15 90
Johan Larsson
Skillingaryd
070-310 00 54
Jonas Andersson Pär Johansson
Sollebrunn
Borgstena
070-209 20 28 070-359 78 89
Jonas Claesson
Vetlanda
072-717 85 00
Bo Gustavsson
Ljungby, 070-598 23 17
Johan Svensson
Högsby, Hultsfred
070-619 15 00
Håkan Igelström Andreas Eriksson John Knapasjö
Sollebrunn
Hestra
Hestra
070-299 33 38 070-510 66 23 070-519 38 52
Pelle Ström Sydöstra Småland, Göte Carlsson
Emmaboda, Kalmar, 070-254 83 74 Unnaryd, 070-296 50 14
JanErik Gustafsson
Tingsryd, 070-232 74 10
Magnus Edmark
Västervik
070-552 23 50
Fredrik Nilsson
Eksjö, Hultsfred
073-354 22 65
Robert Lindström
Vänersborg,
Uddevalla
070-263 50 56
Olof Sylvén
Vänersborg,
Uddevalla
070-580 06 55
Jaen-Peter Gustavsson S.ö. Blekinge, Håkan Johansson Sydvästra
Södra Kalmar län, 070-267 23 34 Blekinge, 070-312 63 47
Patrik Wilhelmsson
Unnaryd, 070-514 06 80
Bengt Davidsson
Unnaryd, 070-697 10 65
VIDA AB är Sveriges största privatägda sågverkskoncern med ca 900 anställda på 17 produktionsanläggningar, varav 7 sågverk.
Produktionen är i huvudsak inriktad på konstruktionsvirke för en rad olika marknader. Ca 85 % av produktionen exporteras till
Europa, USA, Australien, Afrika och Asien. Verksamheten omfattar även emballagetillverkning, pelletstillverkning, biobränslehandel
och hustillverkning. Industrierna är strategiskt belägna nära skogsägarna i Småland och Västra Götaland. VIDA köper huvuddelen
av råvaran från privata skogsägare via det egna inköpsbolaget, VIDA Skog. Totalt anskaffas ca 3 miljoner m3fub årligen.
VIDA AB, Box 100, 342 21 Alvesta, Tel 0472-439 00, Fax 0472-439 01, [email protected] www.vida.se
Mathias Joelsson
Oskarshamn
073-354 22 66
Robin Nilsson
Vrigstad
073-800 92 20
Ronny Svensson
Mariestad
070-322 79 07
Tobias Lind
Mullsjö, Habo,
Jönköping
070-263 49 81
Thomas Dunsjö
Unnaryd, 070-231 62 64
Anders Ingvarsson
Örkelljunga, 070-812 38 12
Torbjörn Eckerby
Områdeschef
070-319 42 67
Thomas Henricson
Områdeschef
070-514 06 06
Magnus Axelsson
Halmstad, Laholm, 070-223 31 05
Ingvar Jonsson
Vittsjö, 070-999 49 98
Stefan Nyqvist
Områdeschef, 070-263 49 39