Transcript Argumentations- handbok för rekrytering

Argumentationshandbok för
rekrytering
Så här blir du säkrare på att bemöta frågor och
påståenden som handlar om Lärarförbundets
organisation, politik och lönearbete.
Till dig som är ombud
Innehåll
Det här är Lärarförbundet..............................3
Vi är många................................................................3
Alla lärare i ett stort förbund...................................3
Lärarförbundet står för allas
rätt till facklig representation..................................4
Lärare och elev i
Lärarförbundets skrivningar....................................4
Vi vårdar vårt varumärke .........................................4
Lärarförbundets internationella arbete...................4
Lärarförbundets politik....................................5
Skolans viktigaste framtidsfrågor............................5
Lärarnas viktigaste frågor........................................5
Vad tycker Lärarförbundet om
lärarlegitimationen och förskollärar­legitimationen
som införs?................................................................5
Vad är det viktigaste i en lärarutbildning?...............5
8.000 ex. Lärarförbundet, reviderad augusti 2013.
Grafisk form: AB Grafisk Stil, Åsa Nilsson.
Tryck: Trosa Tryckeri
Hur ser Lärarförbundet på
kommunaliseringen?................................................6
Hur agerade Lärarförbundet vid
kommunaliseringen?................................................6
Hur tycker Lärarförbundet att
skolhuvudmännen sköter svensk skola?..................6
Fakta om lön.........................................................7
Lärarnas löneläge.....................................................7
Lärarlöner: 13 fakta som gör ont.............................7
Frågor och svar om lärarlöner.................................8
Det rekryterande samtalet........................... 10
Enkel samtalsteknik ............................................... 10
Rekryteringssituationer.......................................... 10
Några argument för medlemskap.......................... 11
Det här är Lärarförbundet
Lärarförbundet är våra 230 000 medlemmar. Vi vet
att alla lärare är lika viktiga för elevernas kunskaps­
utveckling.
Vi organiserar lärare, skolledare och studie- och
yrkes­vägledare. Varje lärare – i förskolan, grund- och
gymnasieskolan, fritidshemmen, vuxenutbildningen
och i högskolan – tar ansvar för sin del av barnens och
elevernas lärande och använder de möjligheter som
finns i varje skolform.
Lärares vardag ser olika ut, men uppdraget är i
grunden detsamma. Förskolans lärare lägger basen för
grundskolans lärare och gymnasieläraren är be­roende
av det grundskolan åstadkommit.
Lärarförbundet företräder alla våra medlemmar
utifrån deras specifika yrkessituation. Som det stora
förbund vi är har vi både spetskompetens inom såväl
yrkesfrågor som villkorsfrågor och resurser att sätta in.
Dessutom har vi möjligheten att samordna våra insat­
ser när det gynnar flera av våra medlemsgrupper.
skolan. Av våra 13 000 lärare i fritidspedagogik har 4000
anställning i fritidshem, övriga i grundskolan.
Lärarförbundet har fler aktiva medlemmar i grund­
skolan än vad LR har i hela sitt förbund, inberäknat
studenter och pensionärer.
Alla lärare i ett stort förbund
Alla lärare, från förskolan till universitet och högsko­
la, har ett gemensamt pedagogiskt uppdrag. Vi ställer
inte lärargrupper mot varandra eftersom alla förlorar
på att lärarna splittras. Det bästa för lärarna och elev­
erna är att alla lärare håller ihop för att skapa ett skol­
system som är stadigt och starkt.
Att vi är ett stort förbund gör att vi har stora resur­
ser och hög kompetens. Lokalavdelningarna, region­
kontor spridda över hela landet, vår förhandlings­
organisation samt våra kurser och utbildningar borgar
för att vi är starka aktörer såväl centralt, regionalt som
lokalt. Vi är en stark röst för Sveriges lärare eftersom
vi kan skolutveckling och hela utbildningssystemet; vi
talar inte bara för några skolformer.
Vi är många
I Lärarförbundet samlas omkring 175 000 yrkesaktiva
lärare och skolledare. Ytterligare 27 000 medlemmar
är lärarstuderande och knappt 30 000 är pensionerade
lärare. Våra större yrkesgrupper är följande:
Hela professionen i samma organisation
Elevernas kunskapsutveckling och det pedagogiska upp­
draget är yrkets kärna, både för skolledare och lärare. Till­
sammans utvecklar skolledare och lärare skolan och den
gemensamma yrkesbasen. Ingen skol­utveckling kan äga
rum om inte dessa båda grupper samarbetar.
Det är också det vanliga på svensk arbetsmarknad
att fackförbunden organiserar både chefer och anställ­
da. Alla utvecklade professionsförbund anser att upp­
dragen hänger samman; jämför Läkarförbundet som
organiserar alla läkare oavsett inriktning, till exempel
barnläkare, kirurg, överläkare, chefs­läkare. I praktiken
är det enbart LO-förbunden och Lärarnas Riksförbund
som inte organiserar både chefer och medarbetare.
Genom att hålla samman skolledarens roll som
arbetsgivarföreträdare och pedagogisk ledare ökar
möjligheterna att utveckla skolan och läraryrket. De
fackförbund som lägger all vikt vid att se skolledaren
enbart som arbetsgivare, riskerar att bidra till en av­
professionalisering av läraryrket och skapa onödiga
hinder för ett gott samarbete med elevernas bästa för
ögonen. Lärarförbundet har en egen skolledarfören­
ing för skolledarmedlemmar, som arbetar med skol­
ledarens specifika yrkesfrågor.
• 85 000 lärare i grundskolan
• 13 000 ämnes- och yrkeslärare i gymnasieskolan
• 54 000 lärare i förskolan
• 4 000 lärare i fritidshemmet
• 6 000 skolledare
I Lärarförbundet finns även 1 500 lärare på landets
högskolor och universitet, 1 700 lärare på landets
folkhögskolor, mer än 2 000 lärare i landets vuxen­
utbildning, 2 500 lärare i särskolan och 2 700 lärare i
kultur­skolan.
Kyrkomusikerna, cirka 2000 medlemmar, har an­
ställningar med mycket lärarinslag och med många
likheter med lärare i anställningsvillkoren och före­
träds därmed av Lärarförbundet.
Medlemssiffror är ingen exakt vetenskap. De kan skä­
ras på olika ledder och därmed ge olika bilder. Här skil­
jer sig Lärarförbundet inte på något sätt från andra fack­
förbund. Man kan vara grundskollärare och ha en tjänst
i förskolan eller vara gymnasielärare och arbeta i grund­
3
Lärarförbundet står för allas
rätt till facklig representation
Lärare och elev i
Lärarförbundets skrivningar
Lärarförbundets stadgar säger att både den som är och
den som arbetar som lärare kan vara medlem i Lärar­
förbundet. Det betyder att en del av våra medlemmar
inte är behöriga. I det avseendet skiljer vi oss inte från
andra lärarorganisationer. Det som skiljer är att Lärar­
förbundet tydligt redovisar att vi också har obehöriga
som medlemmar och att vi arbetar stenhårt för att ar­
betsgivarna ska ta ansvar för att ge den som är obehö­
rig kompetensutveckling som ger behörighet.
Lärarförbundet anser att alla lärare ska vara be­
höriga. Det är behöriga och legitimerade lärare som
ger eleverna möjligheter att nå kunskapsmålen.
Arbetsgivarna har under många år använt ett kryp­
hål i skollagen och anställt obehörig personal. Lärar­
förbundet har kämpat för den reform som nu gör att
behörighetskraven skärps, legitimation för lärare
införs och att enbart behöriga lärare i framtiden ska
kunna få tillsvidareanställning. Det vilar ett stort
ansvar på arbetsgivarna att nu se till att kompetens­
utveckla tillsvidareanställd obehörig personal till
behörighet och att organisera skolan så att det i
fram­tiden endast tillsvidareanställs behöriga lärare.
Lärarförbundet står upp för att obehöriga har rätt
till facklig representation på arbetsplatsen. Genom
att obehöriga också kan vara medlemmar i Lärarför­
bundet håller vi samman lärarkåren. Båda lärarfack­
en organiserar obehöriga med den enda skillnaden att
Lärarförbundet står för att alla har rätt till facklig re­
presentation.
Lärare är den som har en examen från en lärarutbild­
ning. Ibland sägs det att Lärarförbundet använder be­
greppet lärare för alla personalkategorier som arbetar
i förskola och skola. Så är det inte. I Lärarförbundets
program, antaget av kongressen 2007, finns en be­
greppsbeskrivning, där Lärarförbundet redovisar att i
programtexten används ordet ”elev” för alla barn och
ungdomar oavsett skolform, ”skola” för alla skolformer
och ”lärare” för alla lärare i alla skolformer. Detta för
att undvika att vi varje gång i skriftlig information ska
behöva ange alla lärarkategorier.
Vi vårdar vårt varumärke
Vi heter Lärarförbundet och inget annat. Därför ska vi
inte själva använda en förkortning och heller inte
acceptera när andra gör det. Namnet är självklart en
stor del av vårt varumärke. Det kan finnas de som med
en förkortning vill försöka försvaga Lärarförbundets
varumärke. Varhelst förkortningen dyker upp ska vi
påpeka det och be om rättelse.
Lärarförbundets internationella arbete
Av medlemsavgiften går 1,5 procent till internationellt
arbete. Lärarförbundet har utvecklingssamarbete med
många lärarorganisationer världen över, och högt anse­
ende bland dessa. Vi agerar mot kränkningar av fack­
liga och mänskliga rättigheter. Vi arbetar även på olika
sätt för målet om Utbildning för alla. Varje år anord­
nar vi tvådagarskurser om internationellt arbete som
är öppna för alla medlemmar.Några lokalavdelningar
har samarbetsprojekt med lokala lärarorganisationer i
andra länder och det finns stipendier att söka för den
som är intresserad av internationella frågor.
Mer än 900 000 lärare världen över har fått fack­
lig utbildning med stöd av Lärarförbundet. Lärarför­
bundet är medlem i Education International, lärarnas
världsorganisation, med 30 miljoner medlemmar i 173
länder.
Mer information finns på lararforbundet.se/inter­
nationellt Vill du ha uppdateringar i din e-post, anmäl
dig på Globala Mötesplatsen.
4
Lärarförbundets politik
Skolans viktigaste framtidsfrågor
inte ge lärare tillräckligt med tid för planering och
efterarbete. Förtroendearbetstiden, som gäller för de
allra flesta lärare i grund- och gymnasieskolan, är
ständigt ifrågasatt av arbetsgivare, men är en
förutsättning för att lärare ska kunna utveckla och
genomföra en undervisning av hög kvalitet.
Hur lärarlegitimationen kommer att fungera i för­
hållande till skärpta behörighetskrav och förutsätt­
ningar i varje skola.
Lärarförbundet går i främsta ledet för professionalise­
ring och yrkesutveckling. Vi kräver helt andra vardags­
villkor än idag och en större professionell frihet. I vår
skola vill de bästa bli lärare och de har konkurrens­
kraftiga löner och högt förtroende. Med starkt stöd i
internationell och nationell forskning tar vi kampen
för den moderna kunskapsskolan.
Lärare måste vara både pedagogiskt skickliga och ha
djupa ämneskunskaper. Pedagogik har blivit ett skälls­
ord i debatten. Det är sorgligt. Pedagogiken är själva
nyckeln till att den kunskap lärarna har också kan bli
kunskap hos eleverna.
Det är lärare som är utbildade för och som kan lärar­
yrket. Det är inte en politikers uppgift att styra i klass­
rummet och bestämma vad lärare ska säga eller göra.
Den som tycker att politiker ska avgöra metoden och
möblemanget, kan inte samtidigt ställa upp på skarpa
behörighetskrav. Det är ett uttryck för att vem som helst
skulle klara en lärares komplexa jobb.
Lärare ska kunna forska i och om skolan. Det måste vara
läraren, som arbetar i skolan, som forskar om vad som
fungerar eller inte. Allt för att utveckla skolan och öka
elevernas resultat. Det har nekats lärarna alldeles för länge.
Skolledarna ska vara pedagogiska ledare. Idag är de
alltför ofta allt annat. Framgångsrika skolsystem satsar
på ledarskapet.
Elevernas resultat ska bli bättre – och de ska trivas i
skolan. Det finns ingen motsättning mellan att ställa
krav och att få eleverna att må bra. Det ställer vi inte
upp på. Skolan ska klara både och.
•
Vad tycker Lärarförbundet om
lärarlegitimationen och förskollärar­
legitimationen som införs?
Lärarna och förskollärarna har nu, liksom andra kva­
lificerade yrken, en legitimation och en skyddad yrkes­
titel. Den skyddande titeln innebär att endast den som
har en godkänd lärar- eller förskollärarutbildning och
fått legitimation utfärdad av Skolverket kan få kalla sig
legitimerad lärare eller förskollärare. Legitimationen
innebär också att vissa arbetsuppgifter inte får utföras
av andra än legitimerade. Man kan säga att med legiti­
mationen får yrkesutövarna vissa privilegier och där­
med också ett tydligare yrkesansvar.
Med legitimationen och de skärpta behörighetsreg­
lerna har elevernas rätt till behöriga lärare stärkts. Legi­
timationsreformen ställer höga krav på skolans organisa­
tion. Kommunala och fristående skolhuvudmän har ett
stort ansvar för lärares kompetensutveckling och för att
täcka behovet av legitimerade lärare med rätt kompetens.
Lärarförbundet är kritiskt till att alla lärarkategorier
inte omfattas av legitimationen. Vi har under många
år arbetat för att påverka politiker, och har nått vissa
framgångar. Vi kommer att fortsätta att arbeta för att
alla lärare till slut ska omfattas av lärarlegitimation.
Lärarnas viktigaste frågor
Det finns många viktiga frågor, men bland de frågor
som diskuteras mest bland lärare finns:
De låga lönerna som både skrämmer bort unga
människor från läraryrket och gör att många av
dagens lärare väljer att lämna yrket.
Att lärare får alltmer att göra och att allt mindre tid
finns för lärares kärnuppgift, det vill säga undervis­
ningen och eleverna. Förskolans och skolans organi­
sationer slimmas allt mer och tiden för att utveckla
kvaliteten blir mindre och mindre.
Att utrymmet för lärares inflytande över sin arbets­
vardag minskar. Till exempel genom arbetsgivarnas
vilja att inskränka lärares arbetstidsreglering och att
•
Vad är det viktigaste i en lärarutbildning?
En bra lärarutbildning ska ge den blivande läraren
djupa ämneskunskaper, goda kunskaper i pedagogik
och hög kompetens när det gäller att bygga relationer
till elever, föräldrar och andra. Alla delar är lika viktiga.
Det är dessutom mycket viktigt att all lärar­utbildning är
forskningsbaserad och håller hög kvalitet.
Det finns en gemensam kärna som alla lärare behö­
ver ha med sig och utveckla under hela yrkeslivet. Olika
lärare behöver också olika slags kompetens, beroende
på vilka ämnen man undervisar i, vilka åldrar man un­
•
•
5
Hur agerade Lärarförbundet vid
kommunaliseringen?
dervisar och vilka utmaningar man möter i sitt yrke.
Dagens skola ställer samtidigt höga krav på integration
mellan olika kompetenser, något som är mycket starkt
förankrat i internationell och nationell forskning.
Lärarförbundets föregångare – Sveriges Lärarförbund och
Svenska Facklärarförbundet – var kritiska till kommuna­
liseringen av skolan, men eftersom det politiska beslutet
var ett faktum, valde de att förhandla så att medlemmar­
na fick så bra betalt för förändringen som möjligt.
Resultatet av förhandlingarna blev minskad under­
visningstid och kraftigt höjda löner, framför allt för de
många lärare som hade nått slutlönen i det gamla tariff­
systemet.
Forskaren Johanna Ringarp disputerade den 18
mars 2011 kring kommunaliseringen av skolan. I en
intervju för Skolporten säger hon: ”Utifrån min analys
är det tydligt att se att de fack som idag tillhör Lärar­
förbundet gjorde rätt bedömning när de insåg att re­
formen skulle komma i vilket fall som helst och därför
var det bästa de kunde göra att förhandla så att deras
medlemmar fick så bra villkor som de bara kunde.”
Läs mer: Professionens problematik. Lärarkårens
kommunalisering och välfärdsstatens förvandling av
Johanna Ringarp.
Hur ser Lärarförbundet på
kommunaliseringen?
Lärarförbundet är för en ökad statlig kontroll av sko­
lan. Nu skärps den nationella inspektionen av skolan,
en ny skollag reglerar vad skolan ska åstadkomma och
en legitimation införs. Det är bra. Men staten måste
även ta ett större ansvar för att säkra en likvärdig ut­
bildning för alla elever och för att garantera skolans
långsiktiga resurser. Regeringens löfte om att stimule­
ra kommuner som höjer lärarlönerna är en annan
viktig del av ett ökat statligt ansvar.
Det är faktiskt fel att säga att skolan kommunali­
serades för 20 år sedan. Skolan var redan kommunal
och lärarna var anställda av kommunerna. Men löner­
na och övriga anställningsvillkor reglerades av staten,
som även delade ut resurser för skolan till kommuner­
na. 1991 tog kommunerna över arbetsgivaransvaret för
lärarna och fick därmed det samlade ansvaret för sko­
lan, den så kallade ”kommunaliseringen”.
När riksdagen fattade beslutet skedde det efter en
minst tjugoårig utveckling av decentralisering där hela
samhället genomgick liknande utveckling.
Statens viktigaste misstag vid det tillfället var att man
inte samtidigt införde ett system för nationell kvalitetsut­
värdering. Istället lät man kommunerna ta hela ansvaret
och satte sig själv på läktaren och såg på. Strax efter kom­
munaliseringen infördes också det fria skolvalet och ett av
världens mest liberala system för etablering av fristående
skolor. Parallellt med dessa struktur­förändringar genom­
gick Sverige en djup ekonomisk kris.
De brister som finns i svensk skola i dag har många
orsaker. Statens abdikering i samband med kommuna­
liseringen är en. Det har nu gått tjugo år sedan kom­
munaliseringen och samhället är helt förändrat. Det är
inte möjligt att skruva tillbaka klockorna. Att förstatliga
skolan är ett stickspår och skulle kräva det som skolan i
dag har minst av: tid och pengar. Skolan behöver ingen
gigantisk omorganisation. Vi behöver rejäla satsningar
på välutbildade lärare och forskningsbaserad undervis­
ning, att lärare har tid för undervisning och att se varje
elev, att lärarlönerna höjs och att skolledare får vara de
pedagogiska ledare som krävs.
För Lärarförbundet är inte formen på huvudmanna­
skapet, statligt/kommunalt/fristående, det viktiga; vi
fokuserar istället på lärarnas villkor.
Hur tycker Lärarförbundet att
skolhuvudmännen sköter svensk skola?
Det finns stora brister i svensk skola. Kommuner och
fristående skolor har ett mycket stort ansvar för dessa.
Ett mycket stort problem i väldigt många kommuner
är att de skolansvariga politikerna inte tar sitt fulla an­
svar. Skolan är alltför mycket en angelägenhet endast
för kommunala tjänstemän. Många kommunpolitiker
talar ofta väl om satsningar på skolan, men gör desto
mindre av det. Det verkar vara lättare att prioritera ron­
dellbyggen än fler speciallärare.
Både staten och kommunerna måste prioritera sko­
lan i högre grad än i dag och ta betydligt större ansvar.
Det är för stora skillnader i svensk skola i dag, likvärdig­
heten brister och kommunerna har inte tagit sitt ansvar
för skolutveckling och lärares löner och villkor. Många
lärare är frustrerade över en vardag där pengarna inte
räcker, lärarna är för få och tiden är en stor bristvara.
För Lärarförbundet är det viktigt att både kunna
vara tuffa kritiker och förhandlare när det gäller lärares
arbetsvillkor och yrkesutveckling, men att också kunna
se när skolans, lärarnas och elevernas bästa kräver ett
konstruktivt samarbete. Ett starkt och modernt fackför­
bund med självförtroende klarar både och.
6
Fakta om lön
Lärarlöner: 13 fakta som gör ont
Lärarnas löneläge
Yrke
Lön 2012
Systemvetare
40 300
Civilingenjör
40 900
Lärare i gymnasieskolan
28 300
Lärare i grundskolan
26 500
Civilekonom
40 700
Lärare i förskola/fritidshem
24 700
Elmontör, tele- och elektronikreparatör
29 000
Maskinoperatör (metall)
26 300
Godshanterare och expressbud
26 400
Är lärarlönerna verkligen så låga? Ja! Läs och sprid
fakta ur bland annat Lärarförbundets rapportserie
Perspektiv på lärarlöner.
1. 43 000 lärare saknas 2020 enligt SCB. För att be­
hålla lärare + locka unga till yrket måste lönerna
upp. (Källa: Perspektiv på lärarlöner, del 9,
”Varifrån ska alla nya lärare komma?”)
2. 1 av 4 högskolestudenter kunde tänka sig att bli
lärare, men lät bli. Oftast på grund av den låga
lönen. (Källa: Perspektiv på lärarlöner, del 9,
”Varifrån ska alla nya lärare komma?”)
Lönestatistik (2012) från SCB över medellöner.
3. 3 av 10 platser på lärarutbildningen stod tomma
hösten 2011. Studenterna själva säger att lönen är
för låg. (Källa: Perspektiv på lärarlöner, del 9, ”Varifrån ska alla nya lärare komma?”)
4. Ansvar som en vd, men lönen då? Lärarnas
chefer, skolledarna, sätter lönetaket i skolan.
Det är för lågt. (Källa: Rapporten, ”Ansvar som en
vd, men lönen då?”)
5. Efter 15 år i yrket tjänar två danska lärare lika
mycket som tre svenska. Dags att ta klivet över
sundet? (Källa: Perspektiv på lärarlöner, del 8,
”Högre lärarlöner i Sveriges grannländer”)
6. Mer än fem miljoner = löneskillnaden mellan en
grundskollärare och en lika välutbildad system­
vetare under ett yrkesliv. Och då har vi inte räk­
nat med pensionen. (Källa: Perspektiv på lärarlöner, del 6, ”Ge bra lärare högre lön”)
7. Bara 5 av 100 föräldrar skulle i första hand
rekommendera läraryrket till sina barn. Orsak:
låg status. Fler skulle rekommendera sina barn
att bli snickare eller elektriker. (Källa: Lärarförbundets undersökning, ”Föräldrars syn på sitt
barns yrkesval”)
8. Statligt anställda lärare har lika låga löner som
lärarna i kommunerna. Vad gör regeringen?
(Källa: Rapporten, ”Är det bättre i staten?
– Nej, alla lärare är felavlönade”)
7
Frågor och svar om lärarlöner
9. Jämfört med en lika välutbildad civilingenjör får
en grundskollärare mer än 10 000 kronor
mindre i plånboken varje månad. Det betyder
flera miljoner under ett yrkesliv. Dessutom för­
sämras pensionen. (Källa: Perspektiv på lärarlöner,
del 6, ”Ge bra lärare högre lön”)
Lärarna har haft dålig löneutveckling sedan
60-talet, hur kan Lärarförbundet ändra på det?
Lärarförbundets kampanj ”Efterlysning: Högre lärarlö­
ner” är ett exempel på hur vi tillsammans påverkar
för att få politiker både på riks- och kommunnivå
att ta ansvar och höja lärarlönerna. Det gör vi genom
att sprida argument, göra utspel i media, arrangera
manifestationer och mycket annat. För att lärarna
som grupp ska uppvärderas, måste även arbetsgivarna
tycka att det är viktigt och gå med på det. Vi kan föra
fram argument, visa på orimliga förhållanden och
använda de medel vi har för att övertyga dem. Ju fler vi
är desto starkare står vi i våra krav!
10. Efter 15 år i yrket tjänar en svensk grundskol­
lärare sämre än kollegor i många andra länder. I
en jämförelse av OECD-länder hamnar svenska
lärarlöner på en föga smickrande 24:e plats av 37.
(Källa: “Education at a Glance”, 2012)
11. I takt med att kvinnorna har blivit fler i lärar­
yrket har också lönerna blivit lägre jämfört med
andra grupper. (Källa: Perspektiv på lärarlöner,
del 2, ”Om hur lön och kön hänger ihop”)
12. 6 av 10 lärare överväger att lämna yrket och
huvudskälet är lönen. (Källa: Lärarförbundets
undersökning från februari 2013)
Lärarförbundet säger att lönerna ska höjas med
10 000 kr i månaden. Det är ju bra – men betyder
det att lärarna ska ha 10 000 kronor nu?
Lärarförbundet driver att lärarna som grupp ska upp­
värderas lönemässigt. Skillnaden i månadslön mot an­
dra jämförbara grupper är minst 10 000 kronor i må­
naden, och för att kunna rekrytera framtidens lärare
måste lönerna höjas. Däremot kan man knappast tän­
ka sig att hela löneskillnaden kan försvinna under en
enda avtalsperiod.
13. En privatanställd gymnasielärare tjänar i snitt
1700 kr mindre i månaden än en kommunalt
anställd kollega. (Källa: Perspektiv på lärarlöner,
del 11: ”Jobba i fristående skola = högre lön?”)
I Lärarförbundets rapportserie ”Perspektiv på lärarlö­
ner” tittar vi på svenska lärares löner utifrån olika syn­
vinklar. Hela rapportserien finns på Lärarförbundets
webbplats, lararforbundet.se/lararloner.
Hur ska lönelyften finansieras?
Prioriteringar inom offentlig sektor, mellan utbild­
ning, rondeller och annat, är en fråga för politikerna.
Det är dock inte rimligt att svensk skola finansieras
genom att lärarna har för låga löner, så som sker i dag.
Att inte satsa på skola och utbildning i dag, leder till
högre kostnader och mindre inkomster i framtiden.
Hur kan jag få en bättre lön?
Vi vet att det inom alla yrken ger bäst löneutveckling­
att byta jobb ofta. Ett erbjudande om nytt jobb ger en
bra hävstång i lönesamtalmed din nuvarande chef,
även om du väljer att i slutändan inte ta den nya tjäns­
ten. På Lärarförbundets webbplats finns ett antal råd
och tips, som du som ombud eller styrelseledamot kan
hjälpa medlemmara att hitta. Välj ”Lön, arbetstid,
avtal” i vänstermenyn och sedan ”Lön”.
8
Lärarförbundet säger att bra lärare och goda
resultat ska belönas. Vad menar förbundet
med det?
Det ska löna sig att göra ett bra arbete i klassrummet
och nå goda resultat med sina elever. Man ska inte
behöva bli administratör, chef eller utvecklare för att
kunna få en bra löneutveckling och en bra lön.
Lön är ju en avgörande fråga för lärarna och
rekryteringen till läraryrket, men lärarnas
arbetsbelastning är också viktig.
Hur ser Lärarförbundet på det?
Både lön och arbetsbelastning är viktiga frågor för
Sveriges lärare. Lärarförbundet driver båda frågorna
samtidigt – de hänger ihop utifrån hur lärares arbete
värderas.
Vi arbetar intensivt med att beskriva hur förutsätt­
ningarna för lärare att göra ett bra arbete måste för­
bättras och hur dagens situation drabbar såväl lärares
hälsa som elevernas målfyllelse. Dessutom behöver vi
göra arbetsgivare och medlemmar medvetna om de
lagar och avtal som gäller så att de följs. Alldeles för
många jobbar gratis. Läs mer på webben och använd
vårt webbverktyg ”Min arbetstid” för att få svart på vitt
på hur mycket du jobbar.
Varför är Lärarförbundet positivt till individuell
lönesättning och ökad lönespridning?
I yrken med större lönespridning är inte de lägsta lö­
nerna lägre – däremot är medellönerna högre. Den
individuella lönen ska påverkas av hur bra arbetet ut­
förs. De allra flesta av Lärarförbundets medlemmar
är enligt flera undersökningar positiva till att olika väl
utfört arbete ska ge olika lön. Om individuell lönesätt­
ning ska upplevas som något bra måste dock arbetsgi­
varna skjuta till mer pengar. Många lärare uppfattar
med rätta att någon ynka eller ett par procents löne­
påslag inte räcker till för att fördela individuellt. Om
de bäst betalda lärarna har 35 000 kr eller 50 000 kr i
månadslön har stor betydelse för vilken lön som verkar
rimlig för övriga lärare som också gör ett bra arbete.
Man brukar tala om att enskilda individer ska ”spräcka
glastaket”.
Varför jämför Lärarförbundet lärarnas löner med
civilingenjörer och systemvetare?
Civilingenjörer och systemvetare är exempel på an­
dra grupper som har lång akademisk utbildning. Det
som skiljer de grupperna från lärarna är bland annat
att de i huvudsak finns inom privat sektor, att de i stor
utsträckning arbetar med teknik snarare än männ­
iskor, att grupperna är mansdominerade och att de har
åtminstone 10 000 kronor högre månadslön i genom­
snitt.
Är det någon lärargrupp som är mer
felavlönad än andra?
Lärarförbundet tror inte på att ställa olika lärargrupper
mot varandra. Det försvagar oss alla. Alla lärargrupper
är felavlönade och alla lärargruppers medellön måste
upp med minst 10 000 kronor per månad. Vi ska visa
på orimliga skillnader mellan lärare och andra yrkes­
grupper med motsvarande ansvar, kompetens och ut­
bildningslängd och visa på vikten av ett attraktivt
läraryrke.
Skulle lärares löner och villkor bli bättre om
lärarna var statligt anställda?
Nej, det finns inget som tyder på det. De lärare som i
dag är statligt anställda, exempelvis inom specialsko­
lorna, har snarare lägre lön än jämförbara kommunalt
anställda lärare enligt en rapport som Lärarförbundet
tagit fram. Lärare är felavlönade oavsett vilken sektor
man befinner sig i.
9
Det rekryterande samtalet
Det viktigaste att tänka på när du träffar medlemmar
och presumtiva medlemmar är att lyssna. Innan du
börjar argumentera ska du veta vem du pratar med.
Vad intresserar den här personen? Vad vill personen
ifråga? Risken är annars stor att du använder
argument som är helt ointressanta för den du pratar
med.
finns ju bara förskollärare och fritidspedagoger så där
kan jag inte vara med!”
Situation 4
En medlem har varit studerandemedlem och ska över­
gå till aktiv medlem. Han tycker medlemsavgiften är
dyr och funderar på att gå ur.
Situation 5
En medlem har ringt till medlemsjouren och är miss­
nöjd med bemötandet och vill gå ur Lärarförbundet.
Enkel samtalsteknik
Här är en samtalsteknik som fungerar både om du
möter en grupp eller en enskild individ.
Situation 6
En medlem är missnöjd med sitt ombud ”som sitter i
rektorns knä” och vill gå ur eller byta till LR.
Förberedelse – Vem möter jag?
Kontakt – Här startar relationen. Glöm inte att
presentera dig och berätta vilken roll du har i
Lärarförbundet.
Situation 7
”Lärare har löjligt låga löner och facket gör ju ingen­
ting åt det! Och förresten förhandlar jag ju min lön
själv!”
Intervju – Ställ öppna frågor för att bilda dig en
uppfattning om vem du har framför dig.
Argument – Matcha och välj. Ös inte på med för
många argument, utan pricka in rätt argument
utifrån vad du fått fram i intervjufasen.
Situation 8
”Vi jobbar mer och mer och när vi säger att vi inte
orkar mer, får vi svaret ”lös det i arbetslaget” av
chefen. Vi måste få hjälp av facket nu annars går
vi ur!”
Beslut – Avstämning: något mer du undrar över?
Kom till avslut. Alltför ofta glöms själva frågan ”Vill
du bli medlem?” bort.
Uppföljning– Följ upp frågor, förmedla kontakter.
Ge gärna hjälp och information som personen inte
visste att de behövde. OBS! Glöm inte att åter­
koppla om du lovat det.
Situation 9
”Vi har det jättebra här och en schysst chef så jag
behöver inte vara med i facket”.
Vill du läsa mer om samtalstekniken så kan du läsa
”Medlemsmodellen, rekrytera, aktivera och behålla
medlemmar” av Niklas Hill och Angeli Sjöström.
Situation 10
”Jag vill inte vara med i samma fackförbund som min
rektor.”
Rekryteringssituationer
Följande situationer kommer du att hamna i förr eller
senare. Se till att du är förberedd!
Situation 11
”Vad är det egentligen för skillnad mellan Lärar­
förbundet och LR?”
Situation 1
En oorganiserad lärare undrar varför man ska vara
med i facket. Alla på arbetsplatsen omfattas väl ändå
av kollektivavtalet?
Situation 12
”Jag är grundskollärare och identifierar mig mer
med LR för de organiserar bara grundskollärare och
gymnasielärare.”
Situation 2
En rektor undrar varför hon ska välja Lärarförbundet
före Skolledarförbundet (eller Ledarna).
Situation 13
”Bästa sättet att få en löneökning är att sluta betala
avgiften till Lärarförbundet.”
Situation 3
En gymnasielärare har varit med i LR länge men ser
inte av sitt fack så mycket. ”Men i Lärarförbundet
10
Några argument för medlemskap
• Du får Pedagogiska magasinet – Sveriges ledande
Utifrån vem du pratar med kan något av följande argu­
ment passa.
pedagogiska tidskrift (4 nr/år).
• Du får höra till ett förbund med nästan en kvarts
• Du kan prenumerera på särskilda ämnestidningar
miljon medlemmar från förskola till högskola.
till ett förmånligt medlemspris.
• Du är med i ett större sammanhang. 1,5 % av
• Du är med i en partipolitiskt obunden organisation
medlemsavgiften går till att stötta andra lärare i
världen.
inom Tjänstemännens Centralorganisation, TCO.
• Du har rätt till konfliktersättning om du skulle bli
• Du kommer samman med lärare från alla skol­
uttagen i strejk.
• En inkomstförsäkring ingår i medlemskapet.
• Du har möjlighet att teckna förmånliga, individuel­
former och alla typer av arbetsgivare.
• Lärarförbundet är ett yrkesförbund och det betyder
att du har nytta av ditt medlemskap i allt som rör
din yrkesutövning.
la försäkringar i vårt bolag Lärarförsäkringar.
• Du har tillgång till medlemssidor på Lärarförbun­
• Tillsammans håller vi den pedagogiska debatten
dets webbplats med lönestatistik, information om
lönesamtal, stipendier, arbetstidsverktyget ”Min ar­
betstid” m.m
levande - i spetsen för skol- och yrkesutveckling.
• Du är med i ett förbund där vi värnar medlemmar­
• Medlemmar som utsatts för brott i tjänsten kan
nas intressen i löne- och anställningsfrågor, arbets­
miljöfrågor, yrkes- och ämnesfrågor, utbildnings­
politiska och internationella fackliga frågor.
få stöd av ett rättsligt ombud, ett så kallat måls­
ägandebiträde, när brottet leder till förundersök­
ning eller åtal.
• Du har möjlighet att tillsammans med andra
• Du kan söka medlemskap i Lärarnas A-kassa,
driva era frågor på arbetsplatsen, med stöd av
Lärarförbundet.
den enda A-kassa som är specialiserad på lärares
särskilda villkor och dessutom har en av de lägsta
avgifterna bland alla A-kassor.
• Lärarförbundet hjälper dig att bevaka dina rättig­
heter som anställd, till exempel när det gäller lön,
ersättningar, uppsägning eller omplacering.
• Du har möjlighet att skapa medlemskort med
• Om du behöver det får du rådgivning och hjälp om
gratis Master-card funktion och rabatt hos en
mängd företag.
du blir sjuk, uppsagd, arbetslös, vill studera, ska
ha barn, får en arbetsskada, diskrimineras, ska gå i
pension eller hamnar i konflikt med arbetsgivaren.
• Du har möjlighet till medlemslån.
• Du får rabatt på semesterboende i Sverige och
• Lärarförbundets kurser och seminarier ingår i
utomlands.
medlemskapet.
• Du får Lärarnas Tidning (22 nr/år) där du kan följa
skoldebatten och ta del av vad som händer i yrket.
11
Medlemsservice: 0770-33 03 03 Box 122 29, 102 26 Stockholm lararforbundet.se