Transcript Lära för att bli lärare

Lära för att bli lärare
Lärarförbundets syn på lärarutbildning
Lärarförbundet är ett fackligt yrkesförbund för
lärare i alla skolformer, skolledare och forskare
– tillsammans är vi 225 000 medlemmar. Inom
högskolan organiserar vi doktorander, forskare,
adjunkter, professorer, lektorer och lärarstuderande. Vi arbetar med utveckling av läraryrket som
profession parallellt med traditionella fackliga
frågor som lön, inflytande och andra arbetsvillkor.
Lärarförbundets syn
på lärarutbildning
Lärarutbildningen är ett ständigt aktuellt ämne eftersom utbildningens kvalitet och innehåll är avgörande för den svenska
skolans utveckling. För att skolan och lärarprofessionen ska
utvecklas måste också lärarutbildningen ständigt förändras. Lärarförbundet menar att varje förändring av utbildningen ska
ske utifrån aktuell forskning och i samråd med professionen.
En ny lärarutbildning startar 2011. Lärarförbundet har i den här
foldern sammanställt de fyra viktigaste kraven som Lärarförbundet ställer på utbildningens utveckling. Vi har också sammanfattat
de övriga synpunkter förbundet har på Sveriges viktigaste utbildning. Se sidan 9.
Lärarförbundet kräver att lärarutbildningen:
1. Håller hög kvalitet och vilar på vetenskaplig grund
2. Ger examen på avancerad nivå
3. Har egna lärarutbildningsämnen, där lärande och
undervisning förenas med ämnesinnehållet
4. Ger tillräckligt djupa ämneskunskaper
3
1) Håller hög kvalitet och
vilar på vetenskaplig grund
Lärarutbildningen är den största
yrkesutbildningen i Sverige. Vid flera
lärosäten utgör den 20-30 procent av
verksamheten. För att kunna hålla hög
kvalitet och vara forskningsbaserad,
krävs forskningsresurser som står i
proportion till utbildningens storlek.
Så är inte fallet idag. Av Sveriges
totala utbildningskostnader satsas
ungefär 0,8 promille på forskning och
utveckling.
Lärosätenas fasta resurser behöver därför
höjas och forskningsmedel fördelas
Det krävs forskningsresurser som står i
proportionerligt
proportion till utbildefter utbildningens
ningens storlek.
storlek.
Forskning och
undervisning ska
följas åt och utvecklas
i interaktion. De lärare
som undervisar i lärarutbildningen bör
därför i högre grad bedriva egen forskning. Vi vill att alla ickedisputerade
lärare inom lärarutbildningen ska ha
en kompetensutvecklingsplan som kan
leda till disputation. Disputerade lärare
måste också få utökade möjligheter att
forska inom anställningens ram.
De disputerade lärarna på lärarutbildningen ska också vara disputerade inom för utbildningen relevanta
4
områden. Detta uppnås endast med
utökade resurser.
Bygga upp forskningskapacitet
Alla lärosäten som har lärarutbildning
behöver ökade resurser för att bygga
upp en forskningskapacitet. Ämnesdidaktisk forskning bör bedrivas vid
alla lärosäten som bedriver lärarutbildning, för att säkra att undervisningen
blir forskningsbaserad.
För att säkra en hög utbildningskvalitet är det rimligt att de lärosäten
som vill bedriva lärarutbildning tillståndsprövas för att kunna utfärda
examen. De kriterier som används vid
prövningen måste vara indikatorer
som visar på utbildningens kvalitet.
Förändring och utveckling
Utbildningen ska precis som övrig
akademisk utbildning i första hand
förändras och utvecklas utifrån den
vetenskapliga utveckling som sker
och i samråd med professionen – inte
efter politiska överväganden.
Innehållet i utbildningens olika
inriktningar ska inte detaljstyras i
vilka ämnen och kurser som ska ingå
i respektive inriktning.
Innehållet måste kunna förändras
utifrån de fastställda examensmålen.
En alltför detaljstyrd utbildning är
mer svårföränderlig och kräver tätare
reformering av utbildningen.
2) Examen på avancerad nivå
Att välja en yrkesbana som lärare
innebär att man åtar sig ett komplext
uppdrag som ställer stora krav. Det
gäller alla lärare på alla nivåer. Det
får därför inte ställas mindre kvalificerade krav på lärare inom en och
samma skolform eller mellan olika
skolformer.
All lärarutbildning oavsett inriktning måste därför ge en examen på
avancerad nivå. Läraren får då en tydlig progression i lärandet och fördjupade kunskaper för att bättre kunna
utveckla verksamheten.
Detta krav skulle också göra att
fler lärare går vidare in på forskar-
6
utbildningen och fler skulle disputera.
Eftersom det är brist på disputerade lärare inom lärarutbildningen
kommer dessa lärare att främst
undervisa på avancerad nivå. Det gör
att studenter som läser en utbildning
som är kortare än fyra år sannolikt
kommer att ha mindre eller ingen
kontakt med disputerade lärare.
Detta riskerar minska utbildningens
forskningsbasering.
Kravet på examen på avancerad
nivå står alla fackliga lärarorganisationer i Europa bakom efter ett beslut 2008 inom den internationella
sammanslutningen ETUCE.
3) Egna lärarutbildningsämnen
Ska en blivande matematiklärare
läsa samma slags matematik som en
civilingenjör studerar? Naturligtvis
inte – de kommer efter examen använda sina kunskaper på helt olika
sätt.
En lärare måste, till skillnad mot
ingenjören, också lära sig att undervisa i ämnet.
Därför krävs det utveckling av
egna lärarutbildningsämnen, där lärande och undervisning förenas med
ämnesinnehållet. Ett sådant ämne
kan till exempel vara matematik och
lärande.
Krav på didaktik inom ämnesstudier
Det vetenskapliga förhållningssättet
måste behållas i konstruktionen av lärarutbildningens ämnen.
Ett steg på vägen
mot egna lärarutSka en blivande
bildningsämnen
matematiklärare
läsa
är att kravet på
samma slags matemadidaktik inom
tik som en civilingenjör?
ämnesstudierna
Naturligtvis inte! De
stärks. De ämkommer att använda
nesdidaktiska
sina kunskaper på
helt olika sätt.
delarna ska vara
djupt integrerade
med ämnena och vara
utgångspunkten i ämnesstudierna.
7
4) Tillräckligt djupa
ämneskunskaper
Elever som börjar grundskolan idag
har helt andra förkunskaper med sig in
i skolan jämfört med för ett par decennier sedan. De har till exempel andra
kunskaper om omvärlden, i språk och
kultur än vad eleverna hade tidigare.
Detta ställer höga krav på de lärare
som ska ut i yrkeslivet.
Ett tillräckligt ämnesdjup och
didaktisk kunskap är en
grundförutsättning för
att lärarna ska kunna
Alla elever är
möta och utmana
olika och utvecklas
eleverna i deras
i olika takt. Lärarnas
lärande.
ämneskompetens
Detta gäller oavmåste därför vara så
djup att de kan följa
sett elevernas ålder.
eleverna i deras
Ämnes- och ämutveckling.
nesdidaktiskt djup är
också en förutsättning
för att läraren ska kunna
utveckla undervisningen och kunna
följa ämnets vetenskapliga utveckling.
Utvecklas i olika takt
Alla elever är olika och utvecklas i
olika takt. Lärarnas ämneskompetens
måste därför vara så djup att de kan
följa eleverna i deras utveckling.
Möta elever med olika erfarenheter
Vi vill att lärare ska ha kompetens
som sträcker sig över de traditionella
8
stadiegränserna. Lärarna behöver i
högre grad kunna överlappa varandra
för att tydligare kunna jobba med
elevernas lärande i fokus.
Lärare arbetar idag i stor utsträckning i arbetslag där flera lärare delar
på ansvaret för en grupp elever. Det
gör att lärarna tydligt kan arbeta med
elevernas lärande i fokus och att eleverna i högre utsträckning får möta
lärare med specialistkompetens.
Fler synpunkter om lärarutbildningen
Ett yrke – en examen
Två ämnen för varje lärare
Läraryrket är en profession som bör
ha en gemensam examen, precis
som andra professionsutbildningar.
Inom lärarexamen kan studenterna sedan specialisera sig i olika
inriktningar beroende på vilken
verksamhet läraren ska verka inom.
Olika lärare behöver olika specifika kunskaper men alla måste ha
samma gemensamma kunskapsbas
i lärande och kunskapsbildning
inom utbildningssystemets ämnesområden.
Alla lärare ska ges möjlighet att
få behörighet i minst två ämnen
inom sin utbildning oavsett var i
skolsystemet undervisningen sker.
Det gäller såväl lärare inom musik
och bild som inom yrkesämnen.
Lärare som har behörighet i
flera ämnen har större möjlighet
till heltidstjänstgöring på en skola,
har ansvar för ett rimligt antal
elever och har lägre sjukfrånvaro.
Samtidigt ökar flexibiliteten i organisationen.
9
Verksamhetsförlagd
utbildning
En nära samverkan mellan skolverksamheten och lärarutbildningen är
en förutsättning för att den verksamhetsförlagda utbildningen ska hålla
önskvärd kvalitet.
Avgörande för hur framgångsrik
VFU:n är beror på vilka förutsättningar som ges till de lärare
som ska fungera som
lokala lärarutbildare.
För att lärarutbildLärarna måste
ningen ska kunna
självklart ges tid
locka de skickligaste
att utföra upplärarna måste andraget inom ordiställningsvillkoren och
narie
arbetstidsutvecklingsmöjligheterna vara bra.
ram. Alla lokala
lärarutbildare måste
också genomgå en
handledarutbildning
innan de handleder studerande
Styrning av utbildningen
Lärarutbildningen har i motsats till
andra högskoleutbildningar inte någon naturlig hemvist i en fakultetsindelad högskola utan spänner ofta
över flera av lärosätets fakulteter.
Det kan leda till att ansvaret för
lärarutbildningens utveckling och
behov inte finns samlat på lärosätet, som det är för andra utbildningar.
Därför måste det på varje lärosäte
10
finnas någon form av övergripande
instans för lärarutbildningen med
tydligt mandat och befogenheter.
Denna instans ska ha helhetsperspektiv på utbildningen och se till att
studenterna får en lärarutbildning av
hög kvalitet.
Dimensionering
Lärarutbildningen måste dimensioneras utifrån skolans behov. Tillgång
och efterfrågan på lärare varierar
över landet. Skillnaderna är stora
mellan regioner, men också mellan
kommuner.
Staten bör ha ett nationellt ansvar
för lärarutbildningens dimensionering. Men det ansvaret måste också
kombineras med huvudmännens
analys av lärarbehoven. Även behov
av kompetensutveckling för yrkesverksamma lärare måste beaktas
i dimensioneringen. För att säkra
skolans framtida lärarförsörjning
och behörighet bland lärarna är det
nödvändigt att planera för utbildningens dimensionering.
Lärarna på lärarutbildningen
För att lärarutbildningen ska kunna
locka de skickligaste lärarna måste
anställningsvillkoren och utvecklingsmöjligheterna vara bra. Antingen
måste lärarna kunna tillsvidareanställas inom högskolan eller så måste
lärarna kunna behålla sin anställning i skolan under den tid de arbetar inom högskolan.
Rätten att vara tjänstledig från
skolhuvudmannen för arbete inom
högskolan bör lagregleras.
Kompetensutveckling
under yrkeslivet
Möjligheterna för lärare att gå ”in
och ur” lärarutbildningen och fördjupa eller bredda sin utbildning
behöver förbättras. På samma sätt
måste också fler ges möjlighet att
gå vidare inom sitt yrke genom en
forskarutbildning.
Skolan måste också göra det
möjligt för forskarutbildade lärare att
ägna tid åt forskning inom ramen
för sin anställning.
Sådana möjligheter skulle öppna
upp helt nya karriärvägar för lärare
vilket i sin tur skulle locka fler till
läraryrket.
11
Vad kan du göra?
Du kanske är politiker, lärare, student eller ombud på en
ort som har ett lärosäte med lärarutbildning och vill vara
med och påverka?
Då kan du till exempel göra följande:
• Bilda opinion i frågan genom till exempel debattartiklar eller i sociala medier.
• Påverka de som är beslutsfattare på lärosätet.
• Som student kan du engagera dig i Lärarförbundets
studerandekommitté som arbetar med lärarutbildningsfrågor ur ett studerandeperspektiv.
För mer information och diskussion om
Lärarförbundets syn på lärarutbildningen, kontakta:
Malin Tufvesson, ombudsman på Lärarförbundet
[email protected], telefon 08-737 67 51
April 2010
lararforbundet.se. Telefon 08-737 65 00.
Medlemsservice 0770 - 33 03 03.
Upplaga: 5 000 ex
Foto: Johanna Hanno,
Mikael Johansson
Tryck: Modintryckoffset AB