Transcript Presentation av Maria Jarl - Lärarutbildningsnämnden, Göteborgs

Aktuellt från Lärarutbildningsnämnden
&
Det politiska spelet om skolan och lärarutbildningen
Maria Jarl
Ordförande Lärarutbildningsnämnden
Lektor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
VFU-konferens den 14 augusti 2013
www.gu.s
e
Ny sammansättning i LUN fr.o.m. 2013-07-01
Ordinarie ledamöter
Maria Jarl (UFS), ordförande
Mats Andersson (NFS), vice ordförande
Camilla Björklund (UFS)
Monica Lindgren (KFS)
Daniel Seldén (SFS)
Ersättare
Johan Lundin (ITFS)
Anna Lyngfelt (HFS)
Externa representanter utses av rektor inom kort
exempelvis …
www.gu.s
e
Ökad samverkan och kommunikation mellan lärosätet och
skolverksamheten är en prioriterad fråga
•Systematiskt kvalitetsarbete med avseende på uppdraget som lokal
lärarutbildare (enkäter)
•Utveckling av ”utbildningspaket” för lokala lärarutbildare
•Adjungeringar (och kombinationstjänster)
•De fristående skolorna
•(Ny)inrättat Programråd för 2001 års lärarutbildning
www.gu.s
e
Det politiska spelet om skolan och lärarutbildningen
Skolpolitik. Från riksdagshus till klassrum (tillsammans med Linda
Rönnberg, 2010, Liber)
Skolan som politisk organisation (redaktör tillsammans med Jon Pierre,
2012, Gleerups)
Skolan och det kommunala huvudmannaskapet (2012, Gleerups)
www.gu.s
e
Idag ska jag prata om
• Tidsserier SOM-institutet och Valforskningsprogrammet
• Det politiska spelet om skolan, några exempel
• Inför valrörelsen 2014
• Hur kan vi hantera det mediala trycket?
www.gu.s
e
Svenska folket och skolpolitiken
SOM-institutet, Göteborgs universitet
•Svenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som ett
viktigt samhällsproblem 1987-2010
Valforskningsprogrammet, Göteborgs universitet
•Svenska folkets bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och
Moderaternas politik i skol- och utbildningsfrågor 1979-2010
•Svenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktiga
frågor för partival i riksdagsvalen 1979-2010
www.gu.s
e
Nämnt skol- och utbildningsfrågor som ett viktigt
samhällsproblem efter partisympati (procent)
60
V
50
48
40
36
31
30
S
MP
C
27
20
18
10
15
12
11
8
4
21
FP
KD
M
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1994
1993
1992
1991
1990
1989
1988
1987
0
www.gu.s
e
Bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och
Moderaternas skol- och utbildningspolitik (andel bra
politik)
50
45
45
FP
40
35
33
S
30
25
23
20
21
15
16
M
14
10
5
0
1979
1994
1998
2002
2006
2010
www.gu.s
e
Bedömning av Socialdemokraternas skol- och
utbildningspolitik efter partival (andel bra politik)
90
80
V
70
S
60
MP
50
49
40
41
38
30
29
20
22
10
0
10
8
5
3
1994
FP
KD
27
5
3
2
1979
C
1998
2002
2006
M
2010
www.gu.s
e
Bedömning av Folkpartiets skol- och
utbildningspolitik efter partival (andel bra politik)
90
81
79
80
70
68
66
V
S
60
MP
50
C
40
30
30
26
20
19
14
10
10
0
FP
22
19
16
14
KD
M
1
6
1979
1994
1998
2002
2006
2010
www.gu.s
e
Bedömning av Moderaternas skol- och
utbildningspolitik efter partival (andel bra politik)
90
80
V
74
70
S
60
50
40
30
MP
45
C
38
39
32
33
32
FP
KD
20
10
19
14
10
12
10
8
12
M
0
1979
1994
1998
2002
2006
2010
www.gu.s
e
Nämnt skola och utbildning som viktig fråga för
partival (procent)
100
90
80
70
60
50
40
29
30
24
26
20
20
3
3
2
4
1985
1988
1991
7
1982
10
6
2010
2006
2002
1998
1994
1979
0
www.gu.s
e
Nämnt skola och utbildning som viktig fråga för
partival efter val av parti i riksdagsvalet (procent)
50
48
45
V
40
S
35
33
MP
30
27
26
C
21
19
FP
25
20
23
18
15
KD
10
9
5
5
3
M
2010
2006
2002
1998
1994
1991
1988
1985
1982
1979
0
www.gu.s
e
Slutsatser
• Skola- och utbildningsfrågor allt viktigare över tid
• Folkpartiet äger fortfarande (2010) skolpolitiken
• Socialdemokraternas negativa trend i skolpolitiken är bruten
• Moderaternas skolpolitik osynlig
www.gu.s
e
Det politiska spelet – några exempel
Utgångspunkter:
•Politik är inte bara en fråga för riksdag och regering utan även för lärare
och rektorer
•Flernivåstyrningen och mångfalden av skolpolitiska aktörer
•Aktörernas roll i beslutsprocesser inom fyra centrala områden (Jarl &
Rönnberg, 2010)
-Skolan som organisation
-Skolans uppdrag
-Lärares och rektorers arbete
-Granskningen av skolans verksamhet
www.gu.s
e
Ex 1: Decentraliseringsreformerna
Ett politiskt laddat systemskifte – 1990-talet
Kommunaliseringen av lärar- och skolledartjänsterna aktualiserar
• motsättningar inom regeringen:
- G. Persson ersätter B. Göransson
- Utbildningsdepartementet vs. Finansdepartementet
• motsättningar mellan lärarförbunden:
Lärarförbundet vs. Lärarnas Riksförbund
• motsättningar mellan de politiska blocken:
S och V vs. Fp, M och C.
www.gu.s
e
Kommunaliseringens paradox
•Ett demokratiskt och ett administrativt synsätt på behovet av ökad
decentralisering
•1970-tal: demokratiseringskrav i fokus
•1980-tal: NPM träder in i bilden
Kommunaliseringen var både en politisk reform som syftade till ökad
demokratisering och en administrativ reform som syftade till ökad
effektivisering.
www.gu.s
e
Krav på återförstatligande – 2010-talet
•Frågan drivs av Fp, V, och SD
- M utesluter inte att frågan tas upp till diskussion
•Men vad avses?
-Ekonomin, lärar- och skolledartjänsterna, målstyrningen?
•Och är det möjligt?
www.gu.s
e
Ex 2: Spelet om lärarutbildningen
Pendelrörelse mellan differentierad och sammanhållen utbildning
• 1988/89: mot mer sammanhållen utbildning (grundskolelärare, åk 1-7,
4-9, och gymnasielärare)
• 2001/2002: utveckling mot sammanhållen utbildning förstärks (en
gemensam lärarexamen)
• 2011/2012: differentierad utbildning som liknar utbildningen före
reformen 1988/89?
www.gu.s
e
Tydlig linje i aktörernas åsikter: två läger
• S och V har, med stöd av Lärarförbundet, drivit frågan om en
sammanhållen utbildning
• Vissa borgerliga partier, särskilt Fp och M har, med stöd av Lärarnas
riksförbund drivit frågan om en differentierad utbildning
• Exempel: Fp och M reserverade sig mot RD-beslutet om 2001/02-års
lärarutbildning med motiveringen att ämneskunskaperna var hotade i
den sammanhållna lärarutbildningen.
www.gu.s
e
Ex 3: Spelet om friskolorna
Socialdemokratisk regering 1988-1991: Frågan initieras
• Generösare villkor för offentliga bidrag, slopad karens
(Budgetpropositionen 1990)
• Föräldrars rätt att välja skola inom kommunen lagstadgas, riksdagen
enig i beslutet (Förändringar i skollagen 1991)
Borgerlig regering 1991-1994: Fortsatta marknadsreformer
• Skapa reella möjligheter för föräldrar att välja kommunala och
fristående skolor på lika villkor
• Elevens hemkommun ska betala – system med individuell skolpeng
• I riksdagen röstades förslaget igenom med klar majoritet
www.gu.s
e
Socialdemokratisk regering 1994
• Politiken låg fast i stora drag men ersättningsnivån sänktes till 75
procent
2000-talet: enigheten består
• en ideologisk debatt om valfrihetens vara eller icke vara saknas
• Men förändringar ”på marginalen” diskuteras ofta, t ex avseende
religiösa friskolor samt möjligheten att vara vinstdrivande
2013
• förslag från parlamentarisk utredning
• Frågan i den politiska hetluften
www.gu.s
e
Slutsatser
Samsyn eller splittring?
•Majoritetsbeslut snarare än kompromisser
•Vinnande majoritet river upp tidigare riksdagsbeslut
•Exempel på enighet över blockgränser
Kontinuitet eller förnyelse?
• Strävan efter förändring men tidigare lösningar kommer tillbaka
www.gu.s
e
Inför valrörelsen 2014
Kring vilka frågor står de stora striderna?
•Friskolereformen – vad händer efter JB:s konkurs?
•Krav på återförstatligande – men vad avses?
•Läraryrket och lärarutbildningen – är det verkligen kris?
Vem äger sakfrågan?
•Hur länge kan folkpartiet äga sakfrågan?
•Lyckas oppositionen formulera alternativ?
•Breda överenskommelser?
www.gu.s
e
Hur kan vi hantera det mediala trycket?
• Mediestrategi
• Sprida goda exempel!
• Långsiktigt och systematiskt kvalitetsarbete
• Lärarutbildningskonventet
- Resultat från alumnenkät till ca 20 000 alumner presenteras i höst
www.gu.s
e
Tack för uppmärksamheten!
www.gu.s
e