Transcript och lärare
Hela denna bilaga är en annons från Lärarförbundet ANNONS ANNONS Dagens tema från: Lärarförbundet NR 1/4 2013 En bilaga om den svenska skolan och dess fantastiska lärare. ALMEDALSVECKAN 30 juni till 7 juli. Sveriges största politiska mötes- och debattplats. Allt börjar med en bra lärare Distribueras med Dagens Nyheter 2013.06.29. Högre löner, fler karriärmöjligheter, mindre administration och bättre utbildning. Så vill Jan Björklund höja läraryrkets status. SID 4 Foto: Samuel Unéus ”Vägen tilll en skola i världsdsklass börjar r med lärarens s situation.” ” Eva-Lis Sirén, ordförande Lärarförbundet SID 2 Foto: Johanna Hanno – Lärandet i skolan måste vara kopplat till verkligheten utanför skolan. Det säger Birgitta Trolin, skolledare för Väsby Nya Gymnasium. SID 10 Jan Björklund vill lyfta läraryrket Foto: Jann Lipka Illustration: David Marklund I VÅRAS TOG Maria Ingelman-Sundberg examen som gymnasielärare i matte och fysik, en av bara totalt 70 nya NO-lärare i hela landet. ”Egentligen tror jag att många fler skulle vara intresserade av läraryrket. Men då måste lönen och statusen höjas.” Sidan 12 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Lärarförbundet 43 000 lärare kommer att saknas år 2020 om inte löneläget förändras. (Källa: Perspektiv på lärar- 2013 löner, del 9, ”Varifrån ska alla nya lärare komma?”) Foto: Johnér Mot väggen ! 30 juni till 7 juli arrangeras den årliga politikerveckan i Almedalen. Lärarförbundet finns på plats för att påverka beslutsfattarna. Twitter Följ Eva-Lis Sirén (@evalissiren), Lärarförbundets ordförande, på twitter där hon regelbundet kommenterar skolfrågor. Text: Sofia Hillborg Bilder: Privata ELEVERNA STÄLLER FRÅGORNA Sveriges bästa skolkommuner Hallå där, Eva-Lis SEDAN 2002 utser Lärarförbundet som blev Sve-riges bästa skolkommun.. t li t bbra att tt vinna i – Det känns otroligt utmärkelsen Bästa skolkommun. Vi har fantastiska lärare i Vellinge som jobbar väldigt hårt, tyvärr under alldeles för hög arbetsbelastning. Det är en utmaning för kommunen att fortsätta jobba med, säger Jessica Öberg, ordförande i Lärarförbundet Vellinge. En genomgång av tidigare vinnare visar att kommuner som har satsat på en hög andel behöriga lärare och hög lärartäthet, också har nått höga elevresultat, vilket har givit topplaceringar. Herrljunga kommun i Västra Götaland utsågs till Årets skolförbättrare. De har klättrat från plats 215 till plats 41 i rangordningen, och är därmed den kommun som förbättrat sin position mest sedan förra året. Ellinor Segersten, 14 år, Uppsala Fråga: Hur kan det vara så stor skillnad på lärare fast de har gått igenom samma utbildning? En del ser verkligen eleverna, är strukturerade och engagerade, en del är det inte. ) (Förra årets placering inom parentes 1. Vellinge (20) 2. Hammarö (4) 3. Emmaboda (25) 4. Pajala (12) 5. Luleå (6) 6. Övertorneå (89) 7. Tibro (51) 8. Rättvik (125) 9. Lund (5) 10. Storuman (14) 2 – Allt börjar med en engagerad lärare. Det är därför skolan är så viktig, säger Eva-Lis Sirén, Lärarförbundets ordförande. Svar: Alla människor är olika, även elever och lärare. Jag möter så många lärare som brinner för sitt yrke. Det jag och Lärarförbundet jobbar för är att få fler att vilja bli lärare. För om fler vill bli lärare ökar konkurrensen om platserna på lärarutbildningen och då kan de som är allra bäst på att vara lärare bli de som går utbildningen. I dag är det för få som vill bli lärare på grund av de låga lönerna och det vill vi ändra på. Rasmus Norkvist, 10 år, Märsta Fråga: Hur vet man att man lär sig samma saker i olika skolor? Svar: Det finns en Årets 10 bästa skolkommuner Foto: Johanna Hanno 2012 VAR DET VELLINGE NÄR LÄRARFÖRBUNDETS ordförande blir intervjuad är det oftast journalister som ställer frågorna. Vi lät i stället fyra elever fråga ut Eva-Lis Sirén. Foto: Johanna Hanno varje år Sveriges bästa skolkommuner, en inspirerande och hedrande utmärkelse. Rankningen bygger på 14 olika kriterier, bland annat resurser till undervisningen, andelen utbildade lärare, lärartäthet och betygsresultat. Syftet med rankningen är att rikta fokus på kommunernas viktiga roll som huvudmän för skolan och inspirera kommuner att satsa på dem som skapar den goda skolan – elever, lärare och skolledare. skollag i Sverige och något som heter läroplan, det är helt enkelt en plan som anger vad alla elever ska lära sig i olika åldrar. Dessa måste lärarna följa, men också kommuner och fristående skolor. Skolinspektionen ska kontrollera att så sker. Det finns skillnader mellan skolor och det handlar till exempel ofta om hur mycket pengar skolorna kan Vid frågor om innehållet, kontakta: Kristina Stutterheim, 08-737 65 00, [email protected] www.lararforbundet.se använda till att anställa skickliga lärare, och hur mycket hjälp eleverna kan få. Vi tycker att politikerna som bestämmer över pengarna ska se till att de skolor som bäst behöver ska få mer pengar. Då kan fler elever klara målen som finns i läroplanen. Linnea Samuelson, 15 år, Vetlanda Fråga: Vilka skyldigheter har egentligen lärare att ge alla elever möjlighet att utvecklas? Ibland känns det som om all energi läggs på att baxa alla till godkänt. Det är ju visserligen bra, men det gör samtidigt att många elever känner sig understimulerade. Svar: Det bästa sättet för att alla elever i en klass ska kunna utvecklas till toppen av sin förmåga, är att anställa fler lärare och speciallärare så att man kan möta olika behov. Tyvärr finns det för få speciallärare. Det måste finnas resurser att sätta in när en lärare säger att en elev är på väg att halka efter. Som det ser ut nu finns inte alltid dessa resurser och då drabbas faktiskt hela klassen. Då kommer också de elever i kläm som behöver extra stimulans. Lukas Smeds, 8 år, Lund Fråga: 1. Finns det mer kill-lärare än tjejlärare? 2. Blir lärarna ledsna när det är lov? Svar: 1. Nej, i Sverige finns det fler kvin- nor som är lärare. Men fler och fler män vill bli lärare och det tycker jag är bra, för att vara lärare är det roligaste som finns, oavsett om man är kille eller tjej. 2. Vissa lärare kan nog bli ledsna. Men precis som du och dina vänner behöver ha sommarlov, behöver ju lärarna ha ledigt för att vila upp sig, det behöver alla då och då. Framför allt blir nog lärarna väldigt glada när de får träffa eleverna igen efter lovet! Intelligent kommunikation sedan 1984. Projektledare: David Nyström Texter: Sofia Hillborg Grafisk formgivare: Karin Söderström Korrektur: Solveig Enblom Repro: InPress Tryck: Bold Printing Group AB För information om intelligent kommunikation, kontakta David Nyström, 018-68 30 20. www.inpress.com Hela denna bilaga är en annons från Lärarförbundet ANNONS Få men tydliga mål ger trygga skolor Sollentunas kommunala skolor håller hög klass I Sollentuna Musikklasser formas kreativa och självständiga individer med musikglädje som sammanhållande kitt. Så gott som alla femteklassare säger i skolenkäten att det är roligt att gå i skolan och att de känner sig trygga. S OLLENTUNA Musikklasser är en kommunal musikskola i Häggvik, Sollentuna. Här finns årskurs 4–9. Varje år antas 60 elever bland 200 sökande, med hjälp av antagningsprover. – I Sollentuna Musikklasser lär vi oss musik i första hand genom sång. Varje klass bildar en egen kör. Vi arbetar med ett brett musikinnehåll och vill ge kunskap om och odla intresse för olika musikgenrer, berättar rektor Åse Mellerstedt. I musikämnet arbetar eleverna framför allt med körsång, men även musikteori och musikhistoria ingår. I högre årskurser får eleverna lära sig grunderna i gitarr, elbas och trummor, och även spela tillsammans. ”Alla gillar att sjunga, även killarna, och alla får och kan vara med.” Lovisa Högberg, årskurs 5 I Sollentuna Musikklasser finns en generositet och en mycket god sammanhållning mellan eleverna, säger rektor Åse Mellerstedt. – I glädje och gemenskap, och med alla sinnen, växer våra elever till kreativa och självständiga individer, säger rektor. Skolan håller även konserter höst och vår. Kreativiteten och glädjen i musiken spiller över i andra ämnen och påverkar koncentrationsförmågan positivt. SKOLANS ELEVER presterar mycket väl, samtliga nior är godkända i samtliga ämnen. Varje år genomförs en enkät som visar vad föräldrar och elever tycker. I Sollentuna Musikklasser är utfallet mycket gott. I årskurs 5 tycker 96 procent av eleverna att det är roligt att gå i skolan och alla, 100 procent, känner sig trygga i skolan. Lovisa Högberg, årskurs 5, siktar på att bli bli sångerska och låtskrivare. Hon tycker det är stimulerande att gå in en klass där alla är duktiga och dessutom delar ett gemensamt intresse. – Alla gillar att sjunga, även killarna, och alla får och kan vara med. Det är det bästa med den här skolan, tycker jag. Edvina Adler, årskurs 5, övar piano och njuter av akustiken i rummet. Det är aldrig långt till instrument eller sång i Sollentuna Musikklasser, men det bästa är stämningen mellan eleverna, tycker Lovisa Högberg, årskurs 5. I bakgrunden Filip La Fontaine. Tydliga mål ger goda resultat Få men tydliga mål, verktyg för uppföljning, måluppfyllelse och kollegial återkoppling är några viktiga hållpunkter i Sollentuna kommun. Sollentuna kommuns skolchef, Daniel Broman, berättar att det i kommunen finns tydligt uppsatta mål: 1. Att alla elever ska bli godkända i alla ämnen. 2. Att skolorna i Sollentuna kommun ska ha de högsta meritvärdena i landet. 3. Att alla ska känna sig trygga i skolan. 4. Att alla gymnasieelever ska nå högskolebehörighet. – Vi har valt att jobba djupare med dessa punkter. Det ger bättre resultat än att jobba grundare med flera olika delmål, förklarar han. Kommunen har även lagt stor vikt vid att jämka samman politiskt ledarskap, förvaltning, rektorer och lärare. Det är ett metodiskt och långsiktigt arbete som bidrar till att utveckla skolorna i kommunen positivt. kiv där vi lyfter goda exempel ur den vardagliga verksamheten. Duktiga och kunniga lärare och skolledare måste synas. Sollentuna kommun har även fem lärarcoacher som arbetar vardera 60 procent med att coacha andra lärare. Kommunen har också valt att prioritera informationsoch kommunikationsteknik. – Digital kompetens ska vara ett stöd i Länktips ... Inspirationsarkivet Paraso ll: ww w.sollentuna. se/paraso ll verksamheternas arbete för att nå uppsatta mål. Att vår verksamhet präglas av utvecklingsarbete och en öppenhet för ny metodik, teknik och pedagogik. Nya metoder ska vila på vetenskaplig grund för att på sikt hjälpa barn och unga att förverkliga sina drömmar, säger Daniel Broman. ETT ANNAT VIKTIGT inslag i verksam- heten är det skolchefen kallar ”pedagogiska knytkalas”, att ordna forum för kollegial återkoppling, där ensamyrket lärare sätts i ett sammanhang och där det finns utrymme för ömsesidigt utbyte av erfarenheter. – Vi måste våga dela med oss av våra kunskaper med varandra. Det här ska förstås ske mellan lärare, men även via rektorer. Därför har vi bland annat ett projekt vi kallar Parasoll, ett slags inspirationsar- Klassrummet är inte vår värld längre – det är världen som är vårt klassrum, säger skolchefen i Sollentuna kommun, Daniel Broman. www.sollentuna.se 3 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Lärarförbundet Det viktigaste är att strålkastarljuset åter riktas på lärarna. De är nyckelpersoner i bygget av det framtida Sverige och ska behandlas som sådana.” 2013 Intervjun DN:s ledarskribent Erik Helmerson apropå tiopunktsplanen för skolan, 4 juni 2013 1883 lanserade Fridtjuv Berg, ordförande för Sveriges Allmänna Folkskollärarförening, den djärva tanken om en gemensam skola för alla barn. Text: Sofia Hillborg Foto: Johan Ödman UTBILDNINGSMINISTER JAN BJÖRKLUND Vill göra läraryrket mer attraktivt ORSAKEN TILL utbildningsminister Jan Björklunds starka engagemang för skolfrågor kan spåras till barndomen i ett brukssamhälle i Västergötland. – Utan ambitiösa lärare hade jag inte suttit där jag sitter i dag. D 4 Jan Björklund har drivit igenom några av den svenska skolans mest radikala förändringar. Nästa stora utmaning är att höja läraryrkets status. de läraren är kärnan i skolan. Riskerar det här att få mer praktiskt En oroande siffra är att bara fem av inriktade elever att tappa sugen? hundra föräldrar skulle rekommendera sina – Den stora debatten här gäller gymnasiebarn att bli lärare. Fler skulle rekommenskolan. Regeringen anser till skillnad från dera dem att bli elektriker eller snickare. de rödgröna att vi inte kan kräva av eleverna – Det är precis därför vi just nu genomför att alla ska bli högskolebehöriga. I alla anden största omläggningen av skolan sedan dra länder har man en yrkesskola. De röd1800-talet. gröna menar väl, men risEn del av punkterna ken är att många slås ut i handlingsplanen för på vägen. Det är en baskolan handlar om att ”Skolan är den lansgång för skolan. Å minska pappersarbetet ena sidan ska man pusha främsta klassutför lärarna. Men alla jämnande faktorn eleverna så långt det går, de planer och utvärdemen samtidigt ska vi inte vi har i samhället. ha ett skolsystem som ringar som lärarna måste fylla i och som automatiskt slår ut elevDet är den som tar tid från själva unVisst är det bra med ska ge alla en bra er. dervisningen, kom väl språk, men att kräva att start i livet.” till som ett uttryck för alla ska läsa ett extra god vilja – just från er Jan Björklund språk skulle öka utslagpolitiker? ningen. För övrigt är jag – Individuella utveckså gammaldags att jag lingsplaner och skriftliga omdömen är de anser att när det står idrott på schemat ska stora delarna i det som lärarna upplever som eleverna röra på sig, inte ha teori. administration. Men de skriftliga omdömeMånga elever med invandrarbakgrund na kom till för att vi inte hade några betyg. har i dag svårt att klara av skolan. Vad När vi nu har betyg kan vi ta bort en del av kan man göra åt det? det här. – Invandrarelever som kommer hit före Också de praktiska ämnena, som slöjd, sju års ålder brukar klara grundskolan rätt kräver i dag att man kan dokumentera bra, men de som kommer när de är 13, 14 år och förklara det man gör. Det räcker allthar det svårare. Det är helt orimligt, de har så inte längre att vara bra på slöjd. bara några få år på sig att lära sig språket och Foto: Colourbox u brukar ofta säga att klassresan börjar i klassrummet. Vad menar du med det? – Skolan har ett uppdrag att jämna ut sociala skillnader i samhället. Jag är själv född i ett textilarbetarhem och ingen av mina föräldrars bekanta hade mer än sju års folkskola. Jag hade inte suttit där jag sitter i dag utan ambitiösa lärare. Är det ett problem att elever från lågutbildade familjer klarar sig sämre i skolan än de som kommer från hem där föräldrarna har högskoleutbildning? – Ja, det är ett problem. Särskilt för individerna, men också för samhället. Där måste skolan bli bättre. Det är också bakgrunden till varför vi just nu genomför den mest omfattande omläggningen av skolpolitiken sedan folkskolereformen på 1800-talet. Skolan har inte lyckats med det kompensatoriska uppdraget tillräckligt bra, att utjämna skillnader. Skolan är den främsta klassutjämnande faktorn vi har i samhället. Det är den som ska ge alla en bra start i livet. 2020 kommer det enligt SCB att saknas 43 000 lärare i Sverige. Är det orsaken till det tiopunktsprogram för den svenska skolan som utbildningsdepartementet har tagit fram tillsammans med lärarnas fackliga organisationer och SKL? – Ja, men vi har både problem med att för få vill bli lärare och att kvaliteten på lärarutbildningen är för låg. Det vi vill göra är att göra jobbet mer attraktivt, men också att se till så att lärarutbildningen blir bättre. Det handlar i princip om fem olika saker; högre löner, karriärmöjligheter i yrket, minskad administration och mer fokus på undervisningen, högre krav för att komma in på lärarutbildningen och bättre kvalitet på själva utbildningen. Enligt min åsikt har den blivit för teoretisk. I strävan att göra utbildningen mer akademisk, har den blivit för abstrakt. Vi måste få mer fokus på praktisk undervisningsmetodik. Larmrapporterna om den svenska skolan har varit många de senaste åren. – I en rädsla för att lärarna ska vara för auktoritära har man avskaffat läraryrkets auktoritet. Det tror jag var ett stort misstag. Man sopade bort undervisningen och sade att eleverna skulle lära sig själva. Det tycker jag är en enorm nedvärdering av läraryrket. Det är självklart att den aktiva, undervisan- Just nu genomförs en av de mest omfattande omläggningarna av den svenska skolpolitiken sedan folkskolereformen på 1800-talet. komma ikapp. En del kommer dessutom från länder där samhällsstrukturen har slagits sönder av krig och har kanske inte gått i skolan alls. Det kräver en särskild behandling av de eleverna. Jag tycker att skolplikten för dem borde förlängas till 18 års ålder och att man borde göra en skarp ämnesprioritering, bland annat till förmån för svenska. Andra saker som vi tittar på är sommarlektioner och sommarskolor, så vi får in mer undervisningstid för den här gruppen. Det har gjorts väldigt mycket stora reformer av skolan de senaste åren. Är det inte snart dags att ge skolan arbetsro? – Den stora omläggningen är vi snart igenom, men vi kommer alltid att behöva fortsätta att förbättra. Lärarutbildningen, till exempel. Hela denna bilaga är en annons från Lärarförbundet ANNONS ÅRETS VIKTIGASTE BOK FINANSMINISTERN HAR SAGT DET. Utbildningsministern har sagt det. Partiledare, professorer och ledarskribenter också. Kommunpolitiker och näringslivsrepresentanter har sagt det. Och Lärarförbundet har sagt det länge: LÄRARNAS LÖNER MÅSTE HÖJAS. Först då vill fler bli lärare. Det är en av de viktigaste framtidsfrågorna för Sverige. Håller du med? Under Almedalsveckan kan du dela de bästa citaten ur ”Klokt om högre lärarlöner” på facebook.com/lararforbundet. 5 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Lärarförbundet Bra lärare genererar ekonomiskt samhällsvärde och är värda mer pengar, så enkelt är det.” 2013 Pedagogik Ledare i VD, mars 2012 Höjda lärarlöner viktigast för att få en bra svensk skola.” Lärarförbundet finns på Facebook. Gilla du också. Gustav Fridolin (MP) Text: Sofia Hillborg Foto: Samuel Unéus HON LYFTER ELEVERNA Uppdrag: Specialpedagog KERSTIN DÜRR ÄR SPECIALPEDAGOG på Utsäljeskolan i Huddinge. Ett av hennes uppdrag är att ge elever som har problem med matten lite extra stöd. Utan hokus pokus lyckas hon ofta med vad som verkar som rena underverken. Den här terminen har alla elever i trean och sexan blivit godkända i de nationella proven i matematik. U TSÄLJESKOLAN är en rela- tivt liten skola, här går 500 elever från förskoleklass till sjätte klass. Ändå har den här helt vanliga kommunala skolan inte mindre än tre specialpedagoger i svenska, engelska och matematik. De har delat upp specialpedagogiken mellan sig så att var och en koncentrerar sig på det ämne de brinner lite extra för. På Utsäljeskolan skäms ingen elev för att gå hos specialpedagogerna, snarast är det något som de andra barnen är lite avundsjuka på. – Barnen tycker det är roligt. Man ser hur ögonen glittrar till när man kommer för att hämta dem i klassrummet. Men vilka elever är det som får komma till Kerstin? – Det är barn där vi ser att de har svårt att uppnå kunskapskraven i läroplanen. Det kan också vara barn med diagnoser, till exempel ADHD, som kanske behöver komma undan lite på grund av koncentrationsproblem och därför kan behöva lite extra gnugg för att inte hamna på efterkälken. SKOLAN HÅLLER KOLL på ele- verna med tester och klasslärarna kan också be Kerstin titta lite extra på någon elev. – Då får han eller hon komma in till mig och så tittar jag lite på om det kanske behövs en duvning. Vi har alla olika talanger och somliga har lite svårt med matte. En del kan helt enkelt vara lite omogna. Vissa kan jag se redan i ettan att jag kan komma att behöva stödja ända till sexan. Andra kan jag stödja ett tag och sedan släppa. Kerstin har ett minimalt arbets6 rum och därinne arbetar hon med små grupper barn, högst två, tre åt gången. – De brukar tycka att det är rätt mysigt att komma hit. Inne hos mig behöver de inte känna att de misslyckas. När de är en så liten grupp kan jag lägga undervisningen på deras nivå. Eleverna mår bra av det där lilla, att ha någon som hinner med dem. Kerstin utformar sina stödundervisningspass helt utifrån elevens egna förutsättningar. Många barn tycker att det är roligt att spela mattespel på datorn. – Särskilt om de vinner över mig! Man kan komma långt med en iPad, det finns så många bra mattespel och program. Det ger nya möjligheter att stimulera eleverna. För barn med ADHD finns speciella datorprogram som övar upp koncentrationen, och elever som har problem med motoriken eller dyslexi kan tycka att det är lättare att räkna med hjälp av en dator än med papper och penna. Men på Kerstins hyllor finns också mer jordnära mattehjälpmedel, ”Just i matematik är det många som har dåligt självförtroende. Det kan till och med vara så att de har med sig det hemifrån.” Kerstin Dürr som måttband och låtsaspengar. För Kerstin tycker det är viktigt att relatera matematik till verkligheten. – Så att det inte bara blir siffror. De måste förstå vad man kan ha matematiken till. Ofta kan man få elever att tycka att det är rätt kul med matte, även de som har svårt för sig. I VISSA KLASSER har Kerstin lagt upp stödet på så sätt att hon finns till hands för de elever som just för ögonblicket behöver stöd. – Om man har möjlighet, är det väldigt bra att se till att ligga lite före, så att de upptäcker att de redan kan och får glänsa lite när de är tillbaka i klassrummet. Då växer de tre meter! Självförtroende, att märka att man kan, är kanske särskilt viktigt i matematik. – Just i matematikämnet är det många som har dåligt självförtroende, av någon anledning. Det kan till och med vara så att de har med sig det hemifrån. Ett bristande självförtroende när det gäller matematik kan prägla en hel familj. Just därför har Kerstin då och då matematikkvällar för föräldrar. – Sist kom över 80 föräldrar. Det är ett väldigt intresse. Vi har också infört läxhjälp i skolans regi, så att de elever som behöver får möjlighet att få hjälp med läxorna. För vissa elever, särskilt de som har problem hemma, blir Utsäljeskolan den fasta punkten i tillvaron. Skolan ligger mitt i ett villaområde och anses trygg, och det händer att föräldrar i andra områden försöker få in sina barn här. – De barnen mår väldigt bra av det. Ett segregerat samhälle är inte bra för någon, det måste bli en annan blandning. I DE FLESTA KLASSER brukar det finnas ett par elever som har särskilda behov, till exempel ADHD. Kerstin betonar hur viktigt det är att det uppmärksammas tidigt. Hela denna bilaga är en annons från Lärarförbundet Bara 5 av 100 föräldrar ... ... skulle rekommendera läraryrket till sina barn. Orsak: Låg status. Fler skulle rekommendera barnen att bli snickare eller elektriker. (Källa: Lärarförbundets undersökning ”Föräldrars syn på sitt barns yrkesval”) 6 ANNONS av 10 lärare anser att det finns en eller flera elever i klassen som skulle behöva stöd, men inte får det – trots att läraren rapporterat behovet. Det visar en rapport från Lärarförbundet. Praktisk matematik. Kerstin Dürr använder gärna fysiska hjälpmedel som måttband, låtsaspengar och måttsatser så att matematiken blir något mer än bara siffor. Kerstin Dürr anser att de flesta elever kan klara av matematiken med lite extra hjälp. – Ofta kan man få dem att tycka att det är rätt kul med matte. – En tidig upptäckt är jätteviktigt. Att man hinner fånga upp dem innan de har hunnit misslyckas för mycket i skolan, för då lägger de av. Vissa problem går att undvika med god pedagogik och bra mattelärare. Men ska en elev med till exempel ADHD eller Aspergers gå i vanlig klass eller skickas till en särskild skola? – Jag tror att de allra flesta mår absolut bäst i en vanlig skola, men med extra stöd, även om det förstås finns barn som inte kan fungera med många barn omkring sig. Men man kan inte integrera elever med vilken problematik som helst utan att ge extra re- surser, då hinner läraren inte med. En stor del av Kerstins tid går åt till att hjälpa kollegor med åtgärdsprogram för elever. – Åtgärdsprogrammen tar mycket av vår tid. Det har blivit väldigt mycket pappersexercis på bekostnad av undervisningen. Innan det här kom kunde jag jobba med mina elever för att nå mål, nu ska man ha gemensamma dokument där tre, fyra personer ska vara inblandade. Det är helt hopplöst. Hon tycker sig se en tendens i skolan, och hela samhället, mot en slags dokumentationssjuka. Dokumentationen ska in i alla ämnen, även de praktiska. Till vilken nytta? – I slöjdämnet ska man numera dokumentera allt man gör. Det innebär att man inte kan få ett bra betyg i slöjd om man inte också är bra på att skriva. Det räcker alltså inte att vara duktig på att snickra. Jag tycker inte om det här. Det måste få finnas några ämnen där elever med praktisk förmåga kan känna sig duktiga också. Vi får inte teoretisera sönder skolan. KERSTIN ANSER OCKSÅ att den nya läroplanen har gjort skolgången tuffare för många elever. – Förut kunde man klara sig genom att arbeta hårt, men nu måste man kunna argumentera, förstå och förklara. Det är väldigt höga krav. Det är inte så lätt för små barn att skriva ner hur de har resonerat på ett matematiskt korrekt sätt. Hon frågar sig också om alla elever passar in i den mall av social kompetens som läroplanen eftersträvar och vilka konsekvenser det får. Många av världens mest briljanta forskare har varit usla kommunikatörer och allmänt asociala. Frågan är hur de skulle ha klarat sig i dagens svenska skola? – De skulle helt klart ha problem att nå upp till vissa av kraven. Foto: Göran Nilsson Bildvision BarnSam – med fokus på barn och ungas bästa BarnSam är samverkan kring barn och unga i behov av stöd från flera verksamheter t ex skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri. Med ett gemensamt politiskt uppdrag och tydliga mandat samlas chefer regelbundet runt ett gemensamt bord för att lösa gemensamma problem och utveckla samarbetet kring barn och unga med bland annat psykisk ohälsa. Kring de flesta barn och unga löser man frågor och svårigheter som uppstår direkt i den egna verksamheten, men det finns barn och unga vars svårigheter kräver insatser från flera samtidigt. Samordning och utveckling av rutiner och arbetssätt kräver ibland att ledningsnivån engageras i samverkan. BarnSams högsta ledning består av förvaltningschefer inom social-, barn- och utbildnings-, hälso- och sjukvårds-, gymnasie- och vuxenutbildnings- samt kultur- och fritidsförvaltning samt folkhälsochef och en verksamhetsledare. BarnSams verkstad är Barnnätverket där verksamhetsnära chefer inom de olika förvaltningarna möts en gång i månaden i samverkan och samarbete kring olika utvecklingsprojekt. Utvecklingsprojekten, beslutas av BarnSam och drivs av Barnnätverkets chefer tillsammans med medarbetare. Viktigt i projekten är att det finns tydliga mål, gemensam kunskapsbas och en utstakad väg för hur man tillsammans når målen. Fyra stora projekt är: • Samverkan runt elever med mycket hög skolfrånvaro mellan skola, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri och habilitering. • Skolgång och hälsa för barn och unga som är placerade utanför det egna hemmet. • Samordnad individuell plan (SIP) för barn och unga i behov av stöd från flera aktörer så att alla får överblick och gemensamma mål. • Samordnat stöd till föräldrar som har kognitiva svårigheter av den omfattningen att det påverkar föräldraskapet och därmed situationen för barnen i de familjerna. Samverkan i frågor om barn och ungas psykiska, sociala och medicinska hälsa över förvaltnings- och verksamhetsgränser har en lång tradition på Gotland. ➤ Läs mer på www.gotland.se/barnsam 7 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Lärarförbundet Höga mål i Norrköping Framtidens skola i Norrköping Norrköping är en stad som siktar uppåt och framåt, och som sedan hundratals år är van vid förändringar. I år blev Norrköping vald till årets studentstad. Med fokus på nya lärarjobb, skolnärvaro och implementering av de senaste forskningsrönen strävar Norrköpings skolor mot en ökad måluppfyllelse. I NOM UTBILDNING satsar nu Norr- köpings kommun främst på fyra utvecklingsområden; jobb för nyutexaminerade lärare, högre skolnärvaro, formativ bedömning och mindre förskolegrupper. Jobbsatsningen är en mångmiljoninvestering i kommunens största verksamheter. Det handlar om att säkra kommunens framtida kompetensbehov inom skolans mest grundläggande ansvar, läs- och skrivinlärningen, genom att anställa 20 nyutexaminerade lärare på lågstadiet. Under ett år får de en kraftigt fördjupad handledning mot läs- och skrivinlärning, och vid årets slut leder jobbsatsningen till en tillsvidaretjänst. Hösten 2012 startades projektet Alla barn i skolan med syfte att ta ett helhetsgrepp kring skolfrånvaro, från brett före- byggande arbete till kraftfulla enskilda insatser. Projektet finansieras med medel från Norrköpings kommuns sociala investeringsfond och omfattar alla kommunala grundskolor. – Målet är att ingen ogiltig frånvaro ska förekomma samt att alla elever ska trivas i skolan. Det kommer att motverka utanförskap och på sikt ge en högre måluppfyllelse. Dit ska vi! säger Stephan Andersson, chef för Alla barn i skolan. MED UTGÅNGSPUNKT i professor John Hatties forskning ska kvaliteten på undervisningen bli bättre. Kompetensutveckling riktas mot samtliga lärare i kommunens skolor och bygger främst på betydelsen av en god relation mellan lärare och elev, och en noggrant genomtänkt återkoppling. Forskningen visar att formativ bedöm- Norrköping satsar mångmiljonbelopp på skolan, samtidigt som man satsar högt. Målet är att alla elever ska lyckas i skolan. ning är vad som bäst hjälper eleven att lära sig. Med syfte att stärka och utveckla detta arbetssätt, startas samarbetsgrupper med lärare från olika skolor för att omsätta formativ bedömning i praktiken. – Undervisningens mål och olika kunskapskvaliteter blir därmed tydligare för både elever och lärare. På sikt leder det till att antalet fullständiga och högre betyg för eleverna ökar och att lärarna utvecklar ett lärande förhållningssätt, säger Annika Karlsson, utvecklingsledare på gymnasiekansliet. Mycket forskning pekar också på att ökad personaltäthet främst ger positiv effekt för de yngre barnen, och att rätt stimulans under barnens första år är en viktig framgångsfaktor för goda skolresultat längre fram. Därför satsar nu Norrköping på mindre barngrupper för 1–2-åringar. Utbildningskontoret: Utbildningskontoret är ett gemensamt förvaltningskontor för de olika delarna av utbildningssystemet där tre politiska nämnder har ansvaret för verksamheten. Den kommunala utbildningsorganisationen har en budget på ca 2,7 miljarder kronor, ca 4 200 medarbetare och finansierar verksamhet för ca 30 000 barn och elever. www.norrkoping.se Vilja, samsyn och skickliga lärare Lyft för Södertäljes skolor – Mitt uppdrag är att förbättra elevernas studieresultat, men utan en samsyn från det politiska och fackliga hållet skulle det inte gå, säger Peter Fredriksson, utbildningsdirektör i Södertälje kommun. ningen. Syftet är att åstadkomma en likvärdig utbildning med högre kvalitet. – I vissa klasser prövar vi också att ha två lärare samtidigt i klassrummet, en fantastisk resursförstärkning. Vi har också på alla skolor infört regelbundna pedagogiska samtal för lärare. Då ventileras frågor som: Vad utmärker en bra undervisning? Vad kan vi lära av varandra? Att blotta sig själv kan vara lite skrämmande i början, men jag tror verkligen på de här samtalen! M ED SIN GEDIGNA bakgrund som lärare, rektor och skolchef tog han sig an jobbet för snart två år sedan. Han hade ett krav: förändringsarbetet måste ägas av de professionella; av chefer, rektorer och lärare. – Politikerna ska sätta målen och följa upp resultaten. De ansvariga cheferna och lärarna ska göra jobbet. För att lyckas krävs en samsyn på alla nivåer om vad och hur, säger Peter Fredriksson. Han poängterar vikten av att tydligt kommunicera sin vilja och sina idéer. Alla måste hjälpa till att utveckla verksamheten, ta ansvar och göra de förändringar som krävs. Att få 2 600 anställda med sig är inte lätt. – Målet om bättre resultat styr vad som behöver göras, men vi måste också skapa 8 FLERA AV KOMMUNENS SKOLOR har en – I Södertälje måste vi vara världsbäst på att möta elever med många olika erfarenheter och behov, säger Peter Fredriksson, utbildningsdirektör i Södertälje kommun. strukturer för förbättringsarbetet och uppföljningen. Och vi får inte glömma det viktigaste: undervisningen, mötet mellan lärare och elever. Skickliga lärare är avgörande för resultaten. SÖDERTÄLJE KOMMUN är föregångare när det gäller att inrätta karriärtjänster. För att stärka kvaliteten i undervisningen, har man anställt utvecklingslärare. Utöver att ha egna lektioner, arbetar utvecklingslärarna med att coacha andra lärare och vara bollplank i undervisningen. Nu anställer Södertälje dessutom ett trettiotal förstalärare. Deras ansvar blir att tillsammans med kollegorna utveckla ämnesundervis- stor andel nyanlända elever. För dem har skolan en mycket viktig, komplementär roll, påpekar Peter Fredriksson. – Våra lärare vet att de har ett viktigt samhällsuppdrag och ser skolan utifrån ett socialt sammanhang. I Södertälje måste vi vara världsbäst på att möta elever med många olika erfarenheter och behov. www.sodertalje.se Hela denna bilaga är en annons från Lärarförbundet 2013 Lyft lärarlönerna med 10 000 kr mer i månaden.” Peter Wolodarski, DN, mars 2013 Den digitaliserade skolan Grattis Pajala! När Lärarförbundet utsåg årets bästa musik- och kulturskolekommun blev vinnaren Pajala kommun. ANNONS Det ska löna sig att vara en skicklig lärare.” Stefan Löfven, DN debatt, mars 2013 Text & Foto: Johan Holmström Elin Lundberg håller linjalen och Tilda Kucera markerar strecken för staketbitarna på fårhagens kortsida. Jennifer Ottosson, i mitten av bilden, förklarar vad en omkrets är. Emilia Skoglund filmar allting med läraren Pernilla Bredbergs smartphone. ”Det händer något magiskt när mobilen åker fram” GENOM ATT FILMA varandra lär sig eleverna i årskurs fyra på Rånnums skola att resonera kring matematik och förstå hur kompisarna löser räkneuppgifter. Dessutom är det väldigt roligt. R ÅNNUMS SKOLA i Vargön utanför Vänersborg och bara några dagar till skolavslutningen. Fjärdeklassarna ska ha genomgång av de matematiska begreppen som de har lärt sig under terminen. Läraren Pernilla Bredberg får eleverna att dämpa sig lite och säger sedan: – Kan jag få några begrepp och en förklaring av vad man kan räkna ut med hjälp av dem? En skog av tunna armar. – Bas och höjd, säger Michela Andersson, och ser väldigt nöjd ut. – Och vilken nytta har man av dem? frågar Pernilla. Mikaela rynkar ögonbrynen, funderar. – Man kan bygga sin fårhage, säger Tilda Kucera när frågan går till henne. PERNILLA BREDBERG är pedagog på lågoch mellanstadiet och matematikutvecklare på Vänersborgs kommun. Hon fick idén att göra mattefilmer för tre år sedan. Med hennes personliga smartphone och iPad filmar eleverna varandra när de löser räkneuppgifter eller, som i dag, förklarar begrepp. – Dialogen utmanar barnen och gör att de förstår att man kan tänka olika och lösa – Det är så enkelt att använda digital teknik i dag. Och för barn är det det naturligaste i världen. Det skulle vara väldigt mycket svårare med vuxna, säger Pernilla Bredberg, pedagog på låg- och mellanstadiet, Rånnums skola. uppgifter på helt skilda sätt, berättar Pernilla efter lektionens slut. Filmandet är ett roligt sätt att få dem att prata kring matematiska strategier, vilket annars är svårt. Men tillbaka till klassrummet. Eleverna delas upp i fyra grupper. De ska välja ett eller flera begrepp som de ska förklara framför kameran. Gruppen med Tilda Kucera, Jennifer Ottosson Möllberg, Elin Lundberg och Emilia Skoglund har redan hunnit välja begrepp. Ett stort papper med ordet ”OMKRETS” i versaler är tejpat på dörren. På den vita tavlan ritar Tilda och Elin små streck över långsidan på en rektangel. De mäter avståndet mellan strecken med en lång medelhavsblå linjal. – Tio, plus fem, plus tio, plus fem. Det borde bli trettio staketbitar, säger Emilia. – Ja, och dem kan vi köpa på en affär, säger Tilda. Snabbt växer en liten berättelse fram. Efter en repetition är det dags att filma. Mobilkameran ”rullar”: – Hej, jag heter Tilda, säger Tilda. – Och jag heter Elin, säger Elin Och så berättar de att de ska bygga en fårhage så att inte fåren kan rymma. – Men vi vet ju inte hur man gör, säger Elin. – Jag vet, vi frågar någon, säger Tilda och båda lyser upp. Med mobilen i handen går Tilda och Elin bort till Jennifer. – Hej, kan du hjälpa oss att bygga en fårhage, vi måste nämligen lära oss vad en omkrets är och hur många staketbitar vi ska köpa. – Självklart, kom med bara, säger Jennifer. De går fram till tavlan. Jennifer förklarar. Och så säljer hon staketbitar till sina fårhagebyggande kunder. PERNILLA BERÄTTAR att det händer nå- got magiskt när mobilen åker fram. Eleverna blir plötsligt koncentrerade. De tycker helt enkelt att det är roligt att filma. Efter filmandet redigerar Pernilla materialet. Vissa filmer använder hon sedan i undervisningen, andra lägger ut på klassens blogg. En blogg som hade så många som 15 000 besökare första året, inte minst nyfikna pedagoger från andra delar av landet. – Jag låter ofta eleverna jobba med det jag vet att de har svårt för, till exempel förklara skillnad och samband mellan abstrakta begrepp som area eller omkrets. Bloggen gör att barnen tittar på filmerna igen och repetition uppstår. Hon menar att metoden passar väl ihop med kursplanen. – Eleverna tränar problemlösning, de lär sig att synliggöra matematiska begrepp, de använder olika metoder när de löser räkneuppgifterna och de resonerar kring matematik. Kolla in Rånnumskolans mattebloggar: • rannumsfyran.wordpress.com • mattetreorna.wordpress.com Guldäpplet LÄRARSTIPENDIET GULDÄPPLET delas varje år ut till en lärare som har förnyat lärandet med stöd av IT. 2012 års vinnare av Guldäpplet gick till Ulrika Ryan, klasslärare på Byskolan i Lund. Hon fick priset på 25 000 kronor bland annat för att hon har bytt ut penna och papper mot datorer i matematikundervisningen, och på det sättet integrerat IT och matematik. – IT i undervisningen innebär att man kan undersöka matematiken på ett helt nytt sätt, säger Ulrika Ryan. En fördel är också att det finns många gratisprogram på nätet som eleverna kan använda, både för att öva upp sina färdigheter och för nya matematiska frågeställningar. 9 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Lärarförbundet Ledarskap Text: Sofia Hillborg Illustration: David Marklund I huvudet på en skolledare D EN 1 AUGUSTI 2011 började Birgitta Trolin sitt arbete som skolledare för Väsby Nya Gymnasium. Den 10 augusti kom lärarna, den 20 augusti började de 460 eleverna och i samband med skolstarten invigdes det nya skolhuset Messingen med pompa och ståt. Ja, och som lök på laxen: nytt betygssystem, nya kursplaner och ny skollag. Det låter som ett recept för katastrof, men i dag, två år senare, är Väsby Nya Gymnasium på god väg att lyfta kommunens tidigare rätt mediokra skolresultat. Men så är det heller ingen vanlig skola det handlar om. Och definitivt ingen vanlig rektor. – Jag hade en strategi: att försöka få ihop lärarna till ett team så fort som möjligt. Det var rätt svettiga första veckor, säger Birgitta Trolin. STRATEGI ÄR ETT ORD som man får hö- ra många gånger när man sätter sig ner och talar med Birgitta Trolin. För hon hymlar inte med att hennes arbete handlar om ledarskap. Hon har en gång haft Jan Carlzon som chef och det har satt sina spår. I mars fick Birgitta Trolin utmärkelsen Sveriges mest innovativa skolledare. Birgitta Trolins arbetssätt påminner mycket om hur en chef i ett storföretag arbetar. I stället för att vara den som alla är beroende av, arbetar hon för att stärka skolans organisation och dess kreativa och oumbärliga resurs; lärarna. – Det handlar både om pedagogik och organisation. Och mitt syfte är att organisationen ska fungera utan att jag är överallt. Lärarna är organiserade i arbetslag så att de kan få hjälp och feedback av varandra. Fyra av lärarna forskar på högskolan, KTH. ”Man måste utsätta dem för situationer där de lyckas. Och man måste få dem att börja tänka. ” Birgitta Trolin – Det ger mycket inspiration till resten av lärarkåren. Två av lärarna forskar i matematik och på längre sikt hoppas vi att det ska stärka matematikundervisningen. Birgitta Trolins devis är att skolans värld inte får vara något eget universum. – EN SKOLA MÅSTE ha kontakt med det omgivande samhället och lärandet måste vara kopplat till verkligheten. Eleverna ska förstå vad som krävs för att få jobb, vad arbetsgivarna vill ha och hur ett företag fungerar. Det jag gör här i skolan leder till ett liv. Därför har Väsby Nya Gymnasium en helpdesk där IT-eleverna ger support till elever och lärare, andra elever arbetar som guider i huset och ekonomiprogrammets elever startar egna företag. När man går runt inne i gymnasiet är det lugnt, strukturerat och välordnat. Elever arbetar i grupper, till synes målmedvetet. Ingen skriker, ingen bråkar och man ser ingen nedskräpning. Ändå är det ett faktum att inte alla elever bryr sig om skolan. Och här, som i många andra skolor, har många elever dessutom problem med det mest grundläggande, det svenska språket. VAD GÖR MAN DÅ som skolledare, när man vet att många elever har det tufft att hitta motivationen för skolan? – Man måste utsätta dem för situationer där de lyckas. Och man måste få dem att börja tänka. Vi satsar mycket på gruppstimulerande aktiviteter, rollspel och värderingsövningar. Vi som arbetar i skolan måste ändra arbetssätt så att de känner sig motiverade och vi måste ge eleverna verktyg för att lära sig, säger Birgitta Trolin. Elever i gymnasieåldern har väldigt olika mognad. Det ställer stora krav på lärarna. Birgitta Trolin anser att en bra lärprocess behöver bestå av traditionell undervisning, eget arbete och samtal där eleverna diskuterar, spekulerar och testar idéer. – Alla tre delarna är viktiga, den sista delen inte minst. Det är där Nobelpristagarna föds. Väsby Nya Gymnasium är något så ovanligt som en kommunal storsatsning på sko- Birgitta Trolin, skolledare för Väsby Nya Gymnasium, fick i mars utmärkelsen Sveriges mest innovativa skolledare, som delas ut av Lärarförbundet i samarbete med Microsoft. lan. Skolbyggnaden känns mest av allt som ett påkostat huvudkontor för ett IT-företag. – Eleverna tycker att det är jättefint. Och visst betyder det något att unga människor ser att man satsar på dem. NÄR VI GÖR INTERVJUN sprider sig just bränder och upplopp i Stockholms miljonprogramsområden. Men oroligheterna kommer aldrig till Upplands Väsby. Kanske finns ett samband med satsningarna på skolan? – Det känns faktiskt inte som om det skulle hända här. I enkäter med eleverna säger över Satsningar har gett resultat torna Emmaboda toppar lis mmun (KFUM ) • Landets bästa ungdomsko ola • Länets bästa kultursk kvalitetsindex • Fjärde bästa kommun enligt n) nse allia (Föräldrar mun • Landets tredje bästa skolkom (Lärarförbundet) Emmabodas skolor En engagerad lärarkår, tydlig rektorsroll och politiker som vågar satsa på skolan. Det är tre anledningar till att Emmaboda kommun lyckas så bra med sina förskolor och skolor. S – Satsningarna har gett resultat. Det är oerhört roligt att Emmaboda hamnar så högt i rankningen, säger Marit Persson, bildningschef i Emmaboda. 10 KOLAN ÄR NÅGOT av det viktigaste som finns. Det har Emmaboda kommun i Småland insett. – Här i Emmaboda finns politiker som vågat satsa på förskola och skola, säger Marit Persson, bildningschef i Emmaboda, när vi träffas på kontoret i kommunhuset. Satsningarna har gett resultat; kommunen kommer högt upp på rankninglistorna. Lärarförbundet utsåg 2012 kommunen till den tredje bästa skolkommunen i landet och lyfte fram kommunens lärartäthet, goda resultat och den höga andelen elever som går vidare till högskolestudier efter avklarad grundskola. Två år tidigare, 2010, låg Emmaboda på plats 220. Nyligen klättrade man från plats 158 till 75 när tidningen Fokus rankade kommuner. En rejäl förbättring. – De som arbetar och leder skolverksamheten är engagerade, och har bevisligen lyckats mycket väl med sina ambitioner. Vi har en duktig lärarkår och en närhet mellan lärare och elever. Dessutom har Hela denna bilaga är en annons från Lärarförbundet ANNONS Om insatser för att alla ska lära sig Elever lär elever – och lärare Skoldatateket i Bålsta satsar på att utbilda elever för att sprida alternativa verktyg i utbildningen. – Vi elever är ofta bättre på datorer än lärarna, så vi kan hjälpa dem, säger Elinor Höglund Johansson. F 90 procent att de känner sig trygga i skolan. Så höga siffror har jag inte sett i någon skola som jag har arbetat i förut, säger Birgitta Trolin, som tidigare var rektor för Neglinge och Solsidans skolor i Saltsjöbaden. Men eleverna vistas inte bara i skolan, de lever också i de sociala medierna. – Vi är där också. Men det är svårt. Vi kan inte vara överallt. Men våra elevenkäter visar att det är färre än man kan tro som utsätts för dåliga saker. Min förhoppning är att den fysiska miljön i skolan också återspeglas på nätet. i topp rektorerna ett tydligt mandat att leda sin skolverksamhet, säger Marit Persson. DET SYNS ATT kommunen satsar. Skollokalerna är moderna och inspirerande, det byggs nytt, skolmaten lagas i huvudsak från grunden och kommunen har en generös IT-policy. – Skolorna har trådlösa nätverk, alla förskoleavdelningar har iPads, gymnasieeleverna får bärbara datorer och i höst kommer det även att gälla högstadieeleverna. Vi vill vara väl rustade för att möta det föränderliga samhället, säger Marit Persson. Mitt i centrala Emmaboda finns Vilhelm Mobergymnasiet. Eleverna här har goda studieresultat och har vunnit utmärkelser Birgitta Trolin Axplock ur en karriär: • Utbildad gymnasielärare i franska och engelska – men också utbildad sekreterare och skolledare. • Arbetade många år som reseledare och med marknadsföring. • Auktoriserad stockholmsguide. • Driver också ett eget utbildningsföretag och har bland annat varit med och startat en skola i Egypten. i både nationella och internationella sammanhang. Det industritekniska programmet räknas till ett av Sveriges bästa. Förutom den erkänt goda förskole- och skolverksamheten, kan Emmaboda erbjuda väldigt goda förbindelser. Kommunen är en knutpunkt för järnvägstrafiken och ligger mindre än 6 mil – eller 30 minuters tågresa – från tre residensstäder: Kalmar, Karlskrona och Växjö. Och här finns barnomsorg under dag, natt och helger. – Vad skulle annars ensamstående som arbetar natt göra om inte det erbjöds? Här i Emmaboda försöker vi se till alla familjers olika behov, säger Marit Persson. www.emmaboda.se ör fem år sedan fick Bålsta kommun bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten för att starta ett skoldatatek med elevambassadörer. Nu har alla skolor utbildade ambassadörer och fler behövs hela tiden. Först får elever med läs- och skrivsvårigheter lära sig att använda alternativa verktyg, till exempel talsyntes, skanner och program för rättstavning. Sedan blir några av dem skoldatatekets ambassadörer. Uppdraget innebär att eleverna lär andra elever att använda alternativa verktyg. De kan också utbilda lärarna. Ambassadörerna tycker att det är ett viktigt uppdrag och är stolta över det. – Det är roligt att hjälpa andra som är i samma situation som jag. Jag tycker att de ska veta att det finns hjälpmedel, säger Anna Asphamn. Att låta äldre elever lära yngre har visat sig vara en bra strategi. Även för lärare kan det vara enklare när en elev visar hur man ska göra än när en kollega gör det. – Det är lite mer coolt när en tonåring visar ett program än när en tant gör det, säger Lina Björnsson. FLERA AV AMBASSADÖRERNA har haft det jobbigt i skolan. Att få tillgång till alternativa verktyg har gjort det lättare att lära sig och roligare att gå till skolan. – Jag var annorlunda och blev utstött. När jag bytte skola och fick hjälpmedel blev jag studiemotiverad. Nu kan jag läsa tjocka böcker och har gjort stora framsteg i engelskan, säger Lina. Lina Björnsson tycker att det har varit en stor hjälp att få tillgång till nya studieverktyg. – Det gjorde mig mer studiemotiverad. – I början tyckte en del att det var orättvist att bara jag fick skriva på dator. Men nu finns det datorer till alla. För mig har det blivit lättare att plugga inför prov med inlästa texter, säger Anna. ATT DET ÄR FUSK att använda alternativa verktyg vid prov är en vanlig uppfattning. Men Lina hävdar bestämt att det inte är så om man har dyslexi. Hon jämför med elever som har glasögon, inte måste de ta av sig glasögonen när det är prov. Själv får hon spela in talade svar på läxor och prov. NU FINNS APPAR till mobiltelefoner som fungerar som alternativa verktyg. Det tycker ambassadörerna verkar bra, för telefonen har de alltid med sig. Lina konstaterar att utvecklingen går fort: – Min kusin har fått en pekplatta, han går i tvåan. Han lär sig stava och läsa med hjälp av appar. Tänk om jag hade haft den möjligheten. Fakta Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom specialpedagogiskt stöd, undervisning i specialskolor, tillgängliga läromedel och statsbidrag. Den kompetens vi erbjuder kompletterar kommunernas och skolornas egna resurser. Läs mer på vår webbplats www.spsm.se Nu finns appar för pekplattor och mobiler så att de fungerar som alternativa verktyg. 11 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Lärarförbundet 6 av 10 lärare ... 2013 Intervju ... överväger att lämna yrket. Huvudskälet är lönen. (Källa: Lärarförbundets undersökning I never teach my pupils, I only attempt to provide the conditions in which they can learn.” från februari 2013) Albert Einstein Debatt Text: Sofia Hillborg Foto: Samuel Unéus MARIA, NY MATTELÄRARE: ”Jag har världens viktigaste jobb” MARIA INGELMAN-SUNDBERG är en raritet; en av de totalt 70 personer som i år utbildade sig till lärare i NO-ämnen i Sverige, i full vetskap om att hon kunde ha fått betydligt högre lön som ingenjör eller läkare. – Det var intresset för att lära ut som gjorde att jag valde läraryrket, säger hon. M ARIA VAR LÄNGE tvek- sam inför sitt yrkesval. – Att läsa vidare var självklart för mig. Men på något sätt var läraryrket inte riktigt det som jag trodde att jag förväntades välja, tankarna kretsade snarare kring läkare eller psykolog. Men när jag fick sätta mig ner med en studievägledare kröp det så småningom fram att jag hade funderat på att bli lärare, fast jag hade tryckt undan de tankarna. Maria bestämde sig för att ge lärarutbildningen en chans och utbildningen var tuffare än hon hade trott. På Uppsala universitet, där hon utbildade sig, drunknar lärarstudenter som utbildar sig i naturvetenskap i ett hav av blivande matematiker och kärnfysiker. Utmanande och bra, fast också rätt ostrukturerat. – Kommunikationen mellan de olika institutionerna är inte den bästa och ingen verkar veta vilka kurser man ska läsa. Man blir liksom ett specialfall. Jag tror att fler skulle gå utbildningen om det vore lite mindre hattigt. FÖR ATT GÖRA NÅGOT åt saken och förhoppningsvis också locka fler naturvetare till lärarutbildningen, startade Maria tillsammans med några andra engagerade studenter LärNat, en förening för naturvetarlärarstudenter. – Egentligen tror jag att många fler skulle Maria IngelmanSundberg g Ålder: 25 år. Yrke: Nyutexaminerad gymnasielärare i matematik och fysik. Född: I Danderyd. Intressen: Sjunga i kör, träffa vänner, läsa böcker och laga goda efterrätter. Träning: Nej, tack. Jag cyklar, det får räcka. 12 ”Låt oss vara lärare” ALLT FLER arbetsuppgifter. Men inget som tas bort. Anette Petersson från Malmö är en av alla lärare som älskar sitt jobb, men som längtar efter att få göra mer av det lärare borde göra: ägna sig åt eleverna. Anette Petersson efterlyser ett samlat helhetsgrepp över situationen i skolan och menar att man inte löser problem med mer byråkrati: – Innan man inför något nytt borde man fråga sig hur det gynnar elevernas kunskapsutveckling. Hur gör det här förslaget att lärarna får mer tid för eleverna? ANETTE HAR VARIT lärare sedan 2008. Hon tycker att situationen har blivit sämre under åren. – Det finns en anledning till att man inte ger upp: eleverna. Jag har ett ansvar att säga ifrån för deras skull. Och det handlar inte om enstaka fel ute på skolorna, det är fel ovanifrån. En vanlig arbetsdag fylls snabbt. – Jag kan inte förstå att vi ska dubbelarbeta så mycket. En konkret sak som måste göras, är att se över befintliga IT-system – allt internt arbete vi lärare gör borde kunna effektiviseras med hjälp av IT. Och det systemet ska vara enhetligt för alla, inte ett system för varje skola. ”Har man inte bra lärare i naturvetenskap får det stora återverkningar på samhället och näringslivet.” Maria Ingelman-Sundberg ARBETSVÄSKAN som följer med Nyutbildade Maria Ingelman-Sundberg säger att lärarutbildningen i matematik och fysik var tuffare än hon hade trott. Snart möter hon sin första klass. vara intresserade. När man frågar ingenjörsstudenter och naturvetarstudenter säger de flesta att de har övervägt läraryrket. Kruxet, enligt Maria, verkar vara löneläget och den låga statusen för läraryrket. – Det är det man måste satsa på att förändra. Då tror jag att man kan locka fler. För det är viktigt att få fler att vilja bli lärare, särskilt i naturvetenskapliga ämnen. – Har man inte bra lärare som kan inspirera, så kommer ännu färre att bli intresserade av naturvetenskap. Det får stora återverkningar på samhället och näringslivet i stort, för då kommer det i framtiden inte att utbildas tillräckligt många apotekare, ingenjörer och så vidare. Lärarna är nyckeln till att öka intresset för naturvetenskap. De senaste åren har kunskaperna i matematik sjunkit i den svenska skolan. – Väldigt tråkigt. Det här är något som måste vändas så fort som möjligt. SJÄLV TROR HON PÅ att använda en varie- rad pedagogik som tar hänsyn till elevernas olika förutsättningar. – Man behöver förklara på flera olika sätt och jag tror mycket på att diskutera matematik i klassrummet, att ge eleverna problem att tänka på. Då fastnar det bättre. Jag tror också mycket på att blanda upp undervisningen och ta in praktiska moment, så att man visar vad matematiken kan användas till. Inte oväntat har Maria redan säkrat sitt första lärarjobb. Snart börjar hon undervisa på en gymnasieskola i Åkersberga. – Det jag ser allra mest fram emot är helt enkelt att vara lärare. Att få möta eleverna. hem efter skoldagen blir bara tyngre och tyngre. Det blir på fritiden Anette får ägna sig åt den administration som inte hinns med under arbetstid. Planering av undervisning och bedömning av elever sker ofta under kvällar och helger. – Det sista en lärare drar ner på är det som drabbar eleverna. Föräldrakontakten är inte heller något vi kan prioritera bort. Ibland kan jag undra om allt detta mätande verkligen gynnar kunskapsutvecklingen när det stjäl så mycket tid från undervisningen. Inga förändringar har lett till mer tid med eleverna. Men nu talas det om att man ska minska på omdömena? – Ja, men vad kommer i stället? Vi har lärt oss en sak: det är alltid något nytt som läggs till på listan över saker en lärare ska göra. Anette Petersson, lärare i Malmö, tror att lärarnas ökande pappersarbete riskerar att drabba eleverna. Hela denna bilaga är en annons från Lärarförbundet ANNONS Lärande och personlig utveckling En skola för livet Den personliga utvecklingen och friheten att fördjupa sig. Det är den största skillnaden mellan Kunskapsskolan och andra skolor, enligt Zino Kader, 15 år, som går på Kunskapsskolan i Spånga. D ET GÅR BRA FÖR ZINO i sko- lan. Riktigt bra till och med. När han går ut nian kommer han att ha samlat på sig 300 meritpoäng, tillräckligt för att komma in på i princip vilket gymnasium som helst. – Jag skulle väldigt gärna vilja läsa medicin, kanske bli läkare eller apotekare. Jag skulle kunna tänka mig att läsa till läkare i Polen, till exempel. fakta Kunskapsskolan har grundskolor för skolår 4–9 och gymnasier med studieförberedande program. I dag finns 29 grundskolor och 7 gymnasier med mer än 900 medarbetare och 10 000 elever. Skolornas viktigaste kännetecken är arbet ssättet med en personligt utformad utbildning mot personliga mål. Men det har inte alltid varit så. – Det gick inte så bra för mig i början av sexan, jag skolkade mycket och hängde med fel personer. I dag är Zino full av tillförsikt inför framtiden. Han har fått en bra start på sin utvecklingsresa. Och han tvivlar inte ett ögonblick på att han kommer att klara gymnasiet bra. – Jag tror det är en bra merit inför gymnasiet att ha gått på Kunskapsskolan. Då är man van att ta ansvar och vet hur man ska lägga upp studierna. ELEVER KAN OCKSÅ VÄLJA att fördjupa sig mer hemma. Det går att komma in på skolfilerna var som helst via Kunskapsportalen. Zino gillar också den frihet som finns att fördjupa sig i olika ämnen. – Om man vill höja sig i något ämne, kan man fråga vilka kriterier som gäller och så är det bara att sätta sig ner och jobba. Här får man fördjupa sig så mycket man vill. På det sättet är det stor skillnad mel- – Här får man redskapen och möjligheterna. Det är lätt att välja en egen väg här, säger Zino Kader, som går på Kunskapsskolan i Spånga. På bilden tillsammans med läraren Petter Enlund. lan Kunskapsskolan och en vanlig skola. Läraren Petter Enlund, som undervisar i SO och engelska, ser också stora skillnader. – Samarbetet med kollegorna är den största skillnaden; vi arbetar väldigt mycket i arbetslag, ämneslag och även mellan våra skolor. Det uppskattar jag väldigt mycket. Det betyder att man inte behöver känna sig ensam i sin lärarroll, säger Petter. EN ANNAN SKILLNAD är kontakten med eleverna, säger han. Lärarna rör sig bland eleverna hela tiden även när de inte undervisar. Dessutom har de personliga handledningssamtal en gång i veckan med varje elev. – När man sitter och pratar med eleverna en och en, då kan man utgå från deras verklighet och intressen. Det gör också att den personliga kontakten blir stark. När de går ut nian känner man dem. Och om någon halkar efter, tar det inte så lång tid att fånga upp eleven, vi märker det direkt. Vi vet väldigt väl var alla elever befinner sig kunskapsmässigt i alla ämnen. www.kunskapsskolan.se Lärandet i fokus Läraren en viktig motor i samhällsutvecklingen Sveriges största lärarutbildning ligger i Malmö. Här erbjuds alla lärarexamina och studenterna rustas med kunskaper för arbetet tillsammans med sina framtida elever. F AKULTETEN för lärande och samhälle på Malmö högskola ligger precis vid kajkanten i Västra Hamnen. Den prisbelönta byggnaden, Orkanen, har blivit något av en symbol för Malmös utveckling från industristad till kunskapsstad. Johan Elmfeldt, dekan och docent i svenska med didaktisk inriktning, tar emot på sitt kontor. Han kommer snabbt in på samhällsnyttan av en väl fungerande lärarutbildning: – I en orolig tid spelar lärarutbildningen extra stor roll. Tänk bara så mycket som hänt i samhället under de senaste 20 åren. Konsekvenserna av globalisering, medialisering, digitalisering med mera, ställer nya krav på oss alla. Man får inte glömma att lärarna är en viktig motor i samhällsutvecklingen. I Malmö bor 170 olika nationaliteter och i skolorna talas många olika språk. Därför är det inte konstigt att lärarutbildningen här har blivit något av en auktoritet i det flerspråkiga klassrummet. Här finns också en stark tvärvetenskaplig forskningsprofil. Johan Elmfeldt lyfter fram vikten – Som utbildningsmiljö behöver man noga följa samhällsförändringarna, inte minst i en orolig tid, säger Johan Elmfeldt, dekan vid Malmö högskola. av att skapa starka band med det omgivande samhället även utanför skolsamhället. – Det finns en stor utvecklingspotential i att samverka med kulturinstitutioner, frivilligorganisationer och företag. Jag tror att det stärker både utbildningen och forskningens samhällsrelevans. Hur kommer det sig att lärarutbildningen i Malmö är så populär? – Förutom att utbildningarna innehålls- mässigt är av god kvalitet, spelar stadens attraktionskraft en stor roll. Malmö har en mångkulturell profil, här finns en spännande utbildningsmiljö och det är nära till kontinenten. Hälften av dem som bor i Malmö är under 35 år, vilket skapar en härlig dynamik, konstaterar Johan Elmfeldt. Oavsett om man studerar till förskollärare eller gymnasielärare, integreras de ämnesspecifika studierna med pedagogik. Fakulteten för lärande och samhälle erbjuder: • Förskollärarutbildning, Grundlärarutbildning, Yrkeslärarutbildning samt Ämneslärarutbildning i ett 20-tal ämnen. • Idrott svetenskapligt program, Studie- och yrkesvägledarutbildning, Speciallärar- och Specialpedagogprogram • Idrott svetenskaplig och Utbildningsvetenskaplig forskning och forskarutbildning. Det står inte bara matematik på schemat, utan matematik och lärande. Det har visat sig lyckat; Malmö har i dag landets största lärarutbildning med 3 800 helårsstudenter och 300 anställda. Johan Elmfeldt ser också att man lockar många med ickeakademisk bakgrund. – Det är roligt att så många med ickeakademisk bakgrund söker sig hit. Det möter vi genom att skapa en utbildningsmiljö som bidrar till studieframgång, säger Johan Elmfeldt. www.mah.se/ls 13 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Lärarförbundet Mer än fem miljoner Så stor är löneskillnaden mellan en grundskollärare och en systemvetare under ett arbetsliv. (Källa: Perspektiv på 2013 Reportage Elever ska vara oslagbara. Det måste också gälla lärare.” Ledare i Sydsvenskan apropå våldet mot lärare lärarlöner, del 6, ”Ge bra lärare högre lön”) Text: Tove Smeds Foto: Gugge Zelander Fia med knuff och vikning av pappersflygplan. Den här dagen avslutas en del av de turneringar som pågått under våren på Videparkens fritids. ”Ibland stannar jag fastän jag inte behöver, det är alltid roligt här.” Viktor fyller 12 år efter sommaren och har gått här sedan fjärde klass. Världens bästa fritids när barnen får bestämma OROLIGHETERNA i Husby har fått i gång diskussionerna om fritidsverksamheternas roll i samhället. Videparkens fritids i Malmö lider av positiva problem – eleverna vill inte sluta komma hit fastän de slutat 6:an. Vi besökte fritidsverksamheten för att ta reda på varför det är så populärt. D ET ÄR TISDAG eftermiddag och på Videparkens fritidshem hoppas man på uppehåll i vädret. I dag ska turneringarna som pågått under våren avslutas, och det dukas upp för grillning och utomhusfest. Schack, boule, Fia med knuff – snart kommer vinnarna att koras. – Vi försökte förra veckan också, men då regnade det, säger Joakim Bengtsson, fritidspedagog på fritidshemmet. 90 elever på tre fritidspedagoger, plus barnskötaren Jennie Halvorsen och elevassistenten Bozena Witkowska. Det låter hysteriskt, och till viss del är det kanske så. Men genom ett par enkla regler, driftiga och engagerade pedagoger och med fullt av saker att göra lyckas man hålla ett slags underbar kaotisk ordning. – Var och en ska ha samma rättvisa förutsättning och alla ska känna sig trygga. Du får inte förtur för att du skriker högst, utan du får vänta på din tur. Här svär vi inte och vi springer inte heller. Varje år testar de yngre eleverna reglerna, men det slutar alltid med att de äldre barnen säger ifrån: ”Kom inte här och förstör”, säger Joakim Bengtsson. OAVSETT ÅLDER svarar eleverna likadant när vi frågar vad de tycker om fritidshem14 ”Vi säger nästan alltid ja till barnen. Jag tror många säger nej till barn för att man är för bekväm.” Joakim Bengtsson met: ”Det är roligt här. Det finns massor att göra”. Lokalerna är inte märkvärdiga i sig, det är vad personalen gjort med lokalerna som imponerar. Det känns mer som att man är hemma hos någon än att man är i ett skolrum. – Det är deras fritids. Trivs de, kommer Catja Bengtsson och Stefan Bäckman menar att ett fritids ska vara lyhört för vad barnen är intresserade av. Då vill de komma till fritids. de att vara rädda om det. Men viktigare än miljön är ändå den psykosociala miljön. Det här handlar inte om barnpassning. Det är slöseri att ha så många barn på ett ställe och inte utveckla dem. Vi säger väldigt sällan nej till barnen, säger Catja Bengtsson. I ett av rummen finns flera datorer och på väggen hänger ett gigantiskt schema. Varje elev har 1,5 timmars datatid per vecka. – Det är jätteroligt att lyssna på när de spelar nätverk. De diskuterar och planerar för att få spela samtidigt med varandra. Det är långt ifrån ensamspel, och bättre än att man går hem och sätter sig och spelar själv, säger Stefan Bäckman. FREDAGAR ÄR ROLLSPELSDAG för dem som vill. De äldre eleverna lär de yngre hur man tar sig igenom rollspelens strategier. – Det blir ett skönt gäng, flera av de unga är sådana som kanske inte vanligtvis skulle hänga med de tuffare killarna, säger Joakim Bengtsson. Någon ropar på honom utifrån. Nu kommer snart alla elever och det börjar bli dags att sätta i gång aktiviteterna. – Om inte fritids fanns skulle vi inte ha den goda relation som vi har med så många barn. Skolan och lärarna har högt tryck på de teoretiska kunskaperna, därför är fritids Mellanstadiet – en bortglömd ålder? Inte än förut.” Joakim Bengtsson tillsammans enormt viktigt, konstaterar Catja Bengtsson, fritidspedagog. Joakim Bengtsson håller med: – Mellanstadiet är något av den bortglömda åldersgruppen. Man tänker att de är stora och klarar sig själva. Men vad då stor? De är fortfarande barn fastän de är långa. Och de har fullt med saker de funderar på och behöver ventilera med någon vuxen. Alla är de överens om att nyckeln till ett lyckat fritids handlar om att skapa ett innehåll som barnen gillar. Stefan Bäckman, också han fritidspedagog, berättar att personalen har avsatt tid att planera barnens tid på fritids. Utöver det har de en timme per vecka då de pratar pedagogik. Inget annat. Hela denna bilaga är en annons från Lärarförbundet 230 000 Så många medlemmar har Lärarförbundet. Lärarlönerna måste öka – läraryrket är Sveriges viktigaste yrke.” Jan Björklund (FP) ANNONS KOMPETENSUTVECKLING LÖ NAR SIG! SEMINARIESERIER lokaler sutbud Nytt kur in m varje ter lärarlyftet KONFERENSER handledning UTREDNINGAR kurser FÖRELÄSNINGAR FÖRSKOLELYFTET Vi skräddarsyr utbildning som passar din personal. www.hlk.hj.se/fortbildning på Videparkens fritids. ”De är fortfarande barn även om de är lite längre med några av mellanstadieeleverna under sommarfesten. – Det finns många missuppfattningar om fritidspedagogernas roll. Vår främsta uppgift är att hjälpa barnen att bli socialt medvetna människor som klarar av att lösa konflikter, samarbeta och ta ansvar, säger Catja Bengtsson. Joakim Bengtsson berättar att barnen snabbt lär sig att ta ansvar när de börjar på fritids. Fast ibland krävs kreativitet: – Bollarna var svåra att få in, ungarna lyckades kasta bort dem. Men nu har vi löst det, säger han och nickar mot en korg som hänger i taket. Lånar eleverna en boll får de lämna in en sko i pant. Vill de ha båda skorna på sig när de går hem, gäller det att ha koll på grejerna. Det finns många sätt att träna mellanstadieelever att ta ansvar. Pantkorgen, till exempel. Lånar du en boll lämnar du en sko, mobiltelefon eller nyckelknippa i pant. 15 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Lärarförbundet Till dig som utbildar blivande rymdingenjörer, ekonomer, båtbyggare, serietecknare och nobelpristagare Att ge unga verktyg för att fungera i ett samhälle som ständigt förändras kräver lärare som kontinuerligt utvecklas. Du har ett ansvarsfullt och komplext arbete. Och med lärarrollen under ständig utveckling och förändring så har arbetsmängden vuxit. Du som lärare är den enskilt viktigaste faktorn för att eleverna ska nå sina kunskapsmål. Vi är Sveriges största arbetsgivare för lärare och tar din och dina kollegors arbetsmiljö på största allvar. För att du ska lyckas med att inspirera och utbilda nästa generation fortsätter vi att utveckla förutsättningarna. Vi har redan kommit en bra bit på väg. Bland annat genom att erbjuda nya karriärvägar, meriteringsprogram, möjligheter till professionsutveckling samt Learning/Lesson Study och praxisnära forskning i nätverk som utvecklar undervisningen. Vi arbetar också aktivt för att minska din administrativa arbetsmängd. Men en del återstår att göra. Målet är att du som lärare i Stockholms stad ska känna att din vardag förbättras. Ditt jobb är viktigt. Vänliga hälsningar Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad På Pedagog Stockholm kan du få inspiration och följa vad som händer i Stockholms stads skolor: www.pedagogstockholm.se 16