Transcript LÄspLatta i FÖRsKOLaN?

för dig som är studerandemedlem i lärarförbundet lararforbundet.se/lararstudent
FLIPPED
CLASSROOM
Daniel vänder
upp och ned på
undervisningen
i
a
t
t
a
L Ä s p l OL A N ?
F ÖRS K
Lyckat pilotprojekt skapar
bättre VFU
Ny karriärväg
ger mer pengar
i plånboken
Det här är det allra sista numret av
Lärarstudenten som du får hem i din brevlåda.
Nu skapar
vi nytt!
Lärarförbundet satsar mycket på digital kommunikation: vi möter medlemmar i sociala medier,
chattar om komplicerade frågor och sänder webbtv via Lärarkanalen.
Nu går vi ett steg längre när vi väljer att all kommunikation
med lärarstudenterna ska vara digital. *
Vi ses som v
anligt på:
→ larar
forbunde
t.se/lara
rstudent
→ twitte
r.com/la
rarforb_
stud
→ faceb
ook.com
/
lararforb
undetstu
dent
→ nyhe
tsbrevet
Vad ska vi göra då?
Ja, det vet vi inte riktigt än. Tillsammans med studenter på IT-skolan
Hyper Island drog vi i början av året igång ett projekt för att komma fram
till ett första förslag.
Du är viktig!
Varje onsdag klockan 15 startar vi en diskussion på Lärarförbundet students Facebook-sida.
Där får du chans att tycka till om vad du vill att Lärarförbundet ska göra för dig, men även tipsa
om vad du kan göra för oss.
Dessutom får du uppdateringar om hur det går med utvecklingen av den nya digitala kommunikationen. När allt är klart så kan du räkna med att du kommer att märka det. Gå in och följ
Lärarförbundet student på Facebook redan i dag.
Hälsningar
Anna-Karin Rosvall
Ansvarig för kommunikation till lärarstudenterna
[email protected]
*DOORFKDOOlUNDQVNHHQVDQQLQJPHGPRGL½NDWLRQGXNRPPHUVnNODUWIRUW
IDUDQGHDWWKDGLQVWXGHUDQGHLQIRUPDW|USnGLWWOlURVlWHDWWYlQGDGLJWLOO
X INTRO INNE H Å LL
innehåll
05
08
11
14
18
25
BUDGETGUIDEN Spara pengar, ge digitala presenter och finn lugnet med
Lärarstudentens App-tips.
FRAMTIDENS SKOLA Nya karriärvägar för lärare. I höst införs titlarna ”lektor”
och ”förstelärare”. Men vad innebär de?
Matematik
Advanced
högstadiet
PÅ SCHEMAT Gymnasieläraren Daniel Barker harför
vänt
upp och ned på
Algebra
undervisningen med hjälp av ”Flipped Classroom”.
VISION Hur får man med sig en hel klass där eleverna kan befinna sig på olika nivåer?
Mara Westling Allodi har forskat om lärandemiljö och det sociala klimatet i skolan.
LÄRARLIV På Bäckahagens skola i Stockholm pågår ett pilotprojekt för att höja
kvalitén på VFU.
DUELLEN Ska man använda läsplattor i förskolan? Andreas Skog och Örjan
Liebendörfer diskuterar för och emot.
mer
Ledaren Om oväntade beslut 04 Mixat Språk på tv 06 Internationellt Utlandspraktik för språklärare 22
Bokrecension Yrke: Lärare 24 Fråga Lasse Hur sätter jag gränser för min arbetstid? 26 Student Tomas Selin är ny
ordförande för Lärarförbundet student 27
12. Lena Magnusson
atärikmentor för lärarMahteöm
stadiet som gör sin
gstudenter
för
8. Emma Johansson har
den nya titeln lektor.
VFU i ett pilotprojekt
på Bäckahagens
skola.
die
t
Ma
t
hö ema
gst ti
a k
14. Hur engagerar man
omotiverade elever?
Mara Westling Allodi vet.
för
w e bbf r å g a n Ä r de t v ik t ig t me d ge nusu t bil dning på l ä r a ru t bil dninge n ?
Namn: Ann-Katrin Hiljanen Ålder: 23 år Bor: Halmstad Läser till: Grundskolans tidigare år
med inriktning mot matematik och naturvetenskapliga ämnena
JA. Det är viktigt. Under första terminen av
lärarutbildningen hade vi en delkurs som
handlade om mångfald. Där diskuterade vi även
genus. Vi har vid flera tillfällen och i olika ämnen
tagit upp frågan, men ändå inte tillräckligt tycker
jag.
Lärarutbildningen behöver överlag prioritera
genusperspektivet i undervisningen.
Ett förbättringsförslag kan vara att kombinera
VFU och högskolestudier inom genusområdet
tyck till på:
lararforbundet.se/lararstudent
för att främja medvetenheten i kontakt med
flickor och pojkar, genom att till exempel filma
sig själv och utvärdera med vilken röst man talar,
hur många gånger man talar till pojkar respektive flickor och liknande. Också kroppsspråket
man har och vilka förutfattade meningar man
bär på betyder något. Som sagt, en kombinerad
praktik med koppling till teori hade gjort att
många av oss hade känt sig mer säkra på detta
område.
lärarstudenten n r 1 2 013
5
in t ro a nITA EMT HÉ N
X
”Se fram emot
något varje dag.
Du vet aldrig vad
som kan hända.”
Anita Emthén, redaktör
Tyck till om innehållet i Lärarstudenten!
Mejla till: [email protected]
Lärarstudenten är Lärarförbundets
tidning för dig som är medlem i Lärarförbundet och studerar till lärare.
Detta nummer är det sista tryckta numret
du får av Lärarstudenten. Tidningen kommer att läggas ned, Lärarförbundet ska göra
något annat och det var ett oväntat beslut.
Men så ser livet ut. Om våra förväntningar
på tid och rum är en del av vår trygghet och
förutsättningar för att planera så är det
oväntade den burdusa gästen som rycker upp
oss från vår slummer.
Det kan vara en oväntad kommentar eller
gest som får dig att skratta. Eller gör dig fullkomligt rasande. Eller jävligt ledsen.
Det oväntade drabbar oss med olika kraft,
på olika plan. En kompis satt på tunnelbanan
och hörde någon få ett dödsbesked per telefon
och den reaktionen bar hon med sig i flera
veckor. ”Jag kan inte bara skaka av mig det.”
Jag har svårt att se en mening med livet
om jag inte får vara med om det oväntade.
Min farmor som blev 103 år gav mig sitt bästa
pepptips för att stå ut med att åldras medan
vännerna runt henne dog en efter en. ”Se
fram emot något varje dag. Du vet aldrig vad
som kan hända.” Hon överlevde sina partner
och gifte sig tre gånger.
I detta finalnummer tar vi bland annat upp
läs/lärplattor i förskolan, det omvända klassrummet (flipped classroom) och hur du som
blivande lärare kan få dina elever att känna
mer delaktighet i sitt lärande.
Lev väl!
Ansvarig utgivare: Kristina
Stutterheim Adress: Box 12239,
102 26 Stockholm, Tel: 08-737 65 00
Redaktör, Anita Emthén
[email protected]
Redaktionsråd: Anita Emthén, AnnaKarin Rosvall, Fredrik Sörbacken,
Anna Tornberg och Emilia Morghult.
Produktion: Anna Harvard Omslagsbild: Johanna Hanno Tryck: V-TAB
Vimmerby E-post: lararstudenten@
lararforbundet.se Webb:
lararforbundet.se/lararstudent
Utgivningsdag: 6 mars 2013
Upplaga: 29 000 ex
Material: All publicering innebär
medgivande om elektronisk lagring
och publicering. För ej beställt material ansvaras ej.
Annonser: ConMedia Konsult AB,
08-601 25 20, [email protected]
lararforbundet.se/lararstudent
v e tgirig a med a rbe ta re Är det bra med sponsrade skolor?
4
n r 1 2013 lärarstudenten
Linnéa Pontvik Ekeroth, journalist:
Annika af Klercker, fotograf:
Jag är lite ambivalent. Fördelen är ju att elever
kan få exempelvis bättre lokaler och mer uppdaterat läromaterial än de kanske skulle ha
fått annars, när det ska sparas i kommunerna.
Men det känns ändå som att ge bort objektiviteten på något sätt! Linnéa har fotograferat
Emmeli Johansson på sidan 22.
Nej, jag tycker att det är viktigt att
skolvärlden är oberoende så att
eleverna tidigt lär sig att ifrågasätta
och bli kritiskt tänkande. Risken finns
också att ekonomiskt pressade skolledningar väljer ett lågt pris snarare än
att söka kvalitet. Annika har fotograferat Emma Johansson på sidan 8.
Spartips inför vårsolen
X buDge t guiden
text: Anita Emthén/Malin Nilsson
1
morgon
lunch
kväll
Mer än bara frukost. Många
universitet erbjuder frukostseminarium för studenter några gånger varje
termin. Där kan du lyssna på föreläsare,
delta i diskussioner och dessutom få
gratis frukost. Gå in på ditt universitets
studentkårs hemsida för att hitta nästa
tillfälle.
En lunch i det fria. Under
vinterhalvåret gäller det att ta till vara
på soltimmarna så gå ut när det är
ljust. Koka en mättande och värmande
soppa, häll upp i termos och dra med
en kompis för en mysig lunch på din favoritplats. På sopprecept.se hittar du
soppor från hela världen. Vad sägs till
exempel om en god rysk rödbetssoppa? Bild 1
Storhandla smart. Med appen
Matpriskollen samlas veckans erbjudanden från alla mataffärer nära dig.
Du kan även lägga till favoritbutiker och
inköpslista. Perfekt för veckans storhandling. Bild 2
Kompisträna GRATIS. Om du har
ett Facebookkonto kan du ladda ner
gratis-appen Wrapp. Med den kan du
och dina kompisar ge digitala presentkort till varandra, på allt från affärer till
upplevelser. Så varför inte skicka en
gratis provträningsvecka eller bukett
till någon du vill glädja lite extra?
Improvisera dig fram.
ori
fav
Du ska snart stå framför
krävande elever som måste
tro på det du säger. Känns det läskigt?
Testa att gå en kurs i improvisationsteater. Här leker man sig fram till att bli
trygg i sitt framförande. Kolla in kurser.
se för att få ett rikstäckande kursutbud.
Bor du i Stockholm har SIT ibland gratis
prova-på. impro.a.se
Quizkampen i verkligheten.
Stäng av mobilen och testa en social
variant av appen Quizkampen med
vännerna istället. På krogen Morfar
Ginko i Stockholm och Glenns Sportbar
i Göteborg anordnas Quizkvällar med
gratis inträde under våren 2013. Inte
storstadsbo? Låt dig inspireras och
starta något liknande själv.
Nytt år, nya möjligheter.
Håll koll på viktiga datum genom att
sätta upp en kalender. På hemsidan
miramoln.se kan du ladda ner kalenderblad gratis och skriva ut i valfritt format. Be kompisarna skriva hälsningar
och minnesvärda citat på
varje månadsblad för att göra kalendern personlig. På bloggen miramoln.
se/blogg hittar du mer inspiration.
Gör en fotovägg. Ekar väggarna
tomma i studentlyan? Tavlor och tapeter är ofta dyra, så varför inte göra en
egen fotovägg? Fäst en tjockare tråd
horisontellt över väggen, skriv ut bilder
på bästa kompisarna och familjen och
fäst sedan med klädnypor på tråden.
Personligt och snyggt. Bild 4
Varva ner med Mindfullness.
Som student kan man ofta känna sig
stressad, inte minst under tentaperioder. Så ta en pluggpaus utan tv och dator och satsa på en kväll i avkopplingens tecken. Testa den populära appen
Mindfulness (15 kr) som har anpassade
meditations- och avkopplingsövningar.
Bild 3
t
2
3
foto: Vectorstock
bo
up p l e va
äta
Tajt PLÅNBOK I KYLAN? Lärarstudenten tipsar om appar för billigare
mat, digitala presentkort, mindfulness eller Quizkamp IRL.
4
lärarstudenten n r 1 2 013
5
foto: johan bergmark
APPTIPS!
Fingu
Träna den
grundläggande aritmetiken
på ett lekfullt,
roligt och enkelt sätt.
Appen är gratis i App store.
UR-program om språk
Ståuppkomikern Simon Garshasebi drillas i retorik av experten Barbro Fällman.
I UR-serien ”Dysselecksi” får vi
följa dyslektiker som berättar om sin
kamp mot ordblindheten. Programledaren Niklas Hyland har själv dyslexi och har skrivit en bok om funktionshindret. Hans intresse startade
efter en ordtävling i teveprogrammet
"Lingo" som fick honom att inse sin
svaghet.
Josefin Dahlberg är en före detta
dyslektiker som såg sin diagnos som
ett kvitto på att hon inte var dum i
huvudet. Hon kämpade mot ordblindheten och kallar sig i dag före detta
dyslektiker. Hennes kamp blev också
sammanfattad i en bok
Även rapparen Petter Alexis och
kriminalprofessorn Jerzy Sarnecki
berättar. ”En gigantisk pedagogisk
fråga är egentligen, hur gör vi skolan
attraktiv och meningsfull också för
de ungar som har svårt att rita bokstäver?” säger Jerzy Sarnecki bland
annat.
Ett annat program som UR ger är
”Tala ut” som är ett klassiskt retorikprogram. Ståuppkomikern Simon
Garshasebi sätts på prov i utmanande
uppdrag av retorikexperten, Barbro
Fällman. I serien möter vi kända
förebilder inom retoriken som politiker, musiker och talskrivare.
ur.se
tvångest -en
Känslan som uppstår när du måste göra något som du
inte vill eller känner för. Av Tvång och Ångest
”Usch, jag har tvångest, måste plugga inför provet
imorgon”
Källa: slangopedia.se
ScoreCleaner
Notes
är en ny app
som kan
spela in ljud
i telefonens
omgivning för
att sedan göra
om detta till
noter. Perfekt
för spontana
kompositörer.
Den kostar 7
kr i App store.
Go Global!
Vilken roll har lärarfacken i världen
och hur kan du
när du är färdig
lärare arbeta
för att elever
och barn ska
få större förståelse för hållbar
utveckling? Det är
två delar av kursen Lärarförbundet global
som ges runt om i Sverige flera gånger
varje vår och höst.
Som studerandemedlem får du gå
kursen tillsammans med andra lärare och
studerandemedlemmar. Kursen är på två
dagar och allt ingår i ditt medlemskap, du
betalar ingenting för kurs, resa, mat och
övernattning. Anmäl dig via Lärarförbundets webbplats.
Slipp reklam med
pappasappar
Irriterad över appar som verkar roliga till
en början men i själva verket är fullpumpade med reklam? Lugn, det finns seriösa
alternativ. Det finns högvis med appar som
riktar sig till barn och unga som har som
syfte att vara roliga, lärorika och pedagogiska på samma gång, utan reklam. Någon
som tagit detta på allvar är facebooksajten
Pappasappar vars syfte är att guida i appdjungeln. facebook.com/pappasappar.
Spana även in tocaboca.com och
skolappar.nu
”A great teacher is
worth hundreds of
thousands of dollars
to each years students,
just in the extra
income they will earn.”
New York Times, om en studie från Harvard och Columbia
6
n r 1 2013 lärarstudenten
foto: vectorstock
MIXAT X
www.typer.se
X mi x at
Träffa lärare och kollegor
på SETT-mässan
Världen förändras.
Gör du?
Lärarförbundet är ny samarbetspartner för SETT-mässan och det gör att du som medlem bland annat får rabatt på
inträdet. SETT är Skandinaviens största mässa för modernt
och innovativt lärarande och äger rum på Kistamässan utanför Stockholm 17–18 april. På mässan blir det föreläsningar,
utställning och mingel. Du får träffa andra lärare och kollegor
för att lära dig mer och inspireras av modern skolutveckling.
Fokus ligger på hur digitala verktyg kan bidra till ökad måluppfyllelse. Läs mer på lararforbundet.se/sett
Hallå där...
Text: Anita Emthén
foto: maria stéen
… Marita Jansson.
I nummer 2 2012 av
Lärarstudenten skrev
vi om Marita Jansson
som gjorde sitt introduktionsår på Bergdalsskolan i Borås. Nyfiket
ringde vi upp henne.
Vad gav introduktionsåret dig?
– Det var på det stora
hela bra även om jag tror
att unga som inte har någon arbetslivserfarenhet
NAMN: Marita Jansson
Ålder: 49 år
alls har ett större behov av
det. Jag som hade varit ute i Bor i: Borås
FAMILJ: två barn, 8 och
verksamhet tidigare kände
11 år
emellanåt som att det var
INTRESSEN: Mina barn och
som att gå ett extra år på
så buggar jag på fritiden
högskolan eftersom det var
mycket tid som gick åt till
dokumentation. Ibland gick det inte ihop i verksamheten.
På den positiva sidan var min mentor Åsa Mattsson helt
fantastisk, det var skönt att ha henne att bolla med.
Vilket är ditt starkaste minne av introduktionsåret?
– Just dokumentationen. Det var fyra timmar i veckan
som gick åt till det. Men jag är nöjd, året gick fort. Det var
nervöst i början men jag vande mig efterhand.
Vad tar du med dig i din vardag?
– Att jag blev så bekant med läroplanen. Och min egen
utveckling. Jag insåg hur bra det är att ha en mentor som
inte är en del i teamet man arbetar i. När man är ny i arbetslaget är det ovärderligt med en person som är där för
just mig.
På Skolporten tar vi lärande och kunskap på
allvar. Vår målsättning är att du som arbetar
med undervisning ska ha tillgång till:
• Dagsaktuella skolnyheter
• De senaste forskningsrönen
• Viktig skolutveckling
Skolporten ger dig verktygen du behöver för
att förändra världen.
www.skolporten.se
Skolporten_Nytto_107x234.indd 1
2013-01-16
lärarstudenten n r
1 2 013 7 10:25
FRAMTIDENS SKOLA X
Emma Johansson
Yrke: Lektor i kemi,
Rosendalsgymnasiet
Ålder: 38 år
Bor: Uppsala
Intressen: Lyssna på
musik, vara ute i skog
och mark
8
n r 1 2013 lärarstudenten
X FRAMTIDENS SKOLA
Vägen från nybakad
student till lektor
I höst införs troligen nya karriärsteg för lärare. ”Lektor” och ”förstelärare” är de två nya titlarna att sträva efter. Men vad gör egentligen
en lektor och hur märks de extra studieåren i lönekuvertet?
Text: Maja Lundbäck Foto: Annika af Klercker
Det är regeringen som ligger bakom
reformen och den har också skjutit till
statsbidrag för att karriärtjänsterna
ska ge mer i plånboken.
Förslagen är att förstelärare får
5 000 kronor mer i lön per månad och
för lektorer föreslås 10 000 kronor.
Men de här summorna är riktlinjer
från regeringen eftersom alla lärare
har individuell lön och ska bedömas
utifrån lönekriterierna. Enligt förslaget ska en lektor vara legitimerad lärare, ha undervisat i minst fyra år samt
ha minst licentiatexamen, det vill säga
ungefär en halv doktorsexamen.
Trots att reformen inte börjar gälla
förrän tidigast i höst har flera kommuner i landet redan tjuvstartat. Emma
Johansson, som har disputerat i kemi,
är lektor vid Rosendalsgymnasiet i
Uppsala.
– Många tycker att kemi är lite
svårt, men framför allt förstår de inte
vad de ska ha det till, säger Emma
Johansson.
En av hennes viktigaste uppgifter
är att göra kemi mer intressant och
mer angeläget för eleverna. För detta
tilldelades hon Uppsalas utbildningsoch arbetsmarknadsnämnds pedagogiska pris ifjol. Som lektor är hennes
uppgift också att föra ämnesundervisningen framåt.
– Man måste beröra kemin från
olika delar, låta eleven arbeta mer
med problemet, få en förståelse. Det
gäller att koppla kemin till vardagen.
Det handlar mycket mer om att träna
elever på färdigheter än om faktakunskaper, säger hon.
Eftersom Emma Johansson är
anställd både på universitet och gymnasiet har hon en fot i båda världarna
och fungerar som en naturlig länk
däremellan. När elever gör projektarbete i trean, kan de få handledare från
universitetet och labba där.
Totalt kommer statsbidragen att
räcka till 10 000 karriärtjänster. Men
hur många lektorer en viss skola ska
ha bestämmer, enligt förslaget, kommunen eller friskolekoncernen. En
skola som har problem med dalande
betyg i matte, kan till exempel behöva
en lektor i matematik för att utveckla
matematikundervisningen på skolan.
Att göra karriär som lärare har tidigare inte varit möjligt och syftet med
de nya titlarna är att göra lärarjobben
mer attraktiva, locka fler till yrket och
få duktiga lärare att stanna kvar inom
skolan.
”Det är
bra att
signalera att
läraryrket
är ett
yrke
som är
kul och
att man
kan göra
karriär.”
– Vi har en jättegrupp som är på väg
ut från arbetsmarknaden. Inom en
tioårsperiod måste man nyrekrytera.
Så det är bra att signalera att läraryrket är ett yrke som är kul och att man
kan göra karriär, säger Anita Ferm.
Till skillnad från lektorstiteln
krävs inga extra högskolepoäng för att
bli utnämnd till förstelärare, men man
måste ha arbetat i minst fyra år, vara
legitimerad och erkänt duktig.Tanken
är att förstelärare, liksom lektorer, ska
fortsätta undervisa, men också förbättra undervisningen på skolan.
– De kan också initiera projekt och
ansvara för att lärarstudenter på VFU
tas emot på bra sätt, säger Anita Ferm.
En annan viktig arbetsuppgift kan
vara att coacha andra lärare. Lärare
upplever i stor utsträckning i dag att
de inte hinner bolla idéer med sina
kollegor.
– Många tvekar och tänker att
andra lärare har nog med sitt eget.
Men ingen lärare utvecklar sig själv,
man utvecklas genom kommunikation med andra. Den kommunikationen blir lättare om man har en
förstelärare, någon som har betalt för
det, säger Anita Ferm.
lärarstudenten n r 1 2 013
9
FRAMTIDENS SKOLA X
Att Emma Johansson hamnade i
skolan efter att hon disputerat har
framför allt att göra med ett brinnande intresse för att undervisa.
– Jag utbildade mig till lärare först,
eftersom jag alltid har velat jobba med
ungdomar. Men när jag läste kemi var
det så himla kul, berättar hon.
Så hon fortsatte på doktorandutbildningen. Som de flesta andra
doktorander undervisade hon universitetsstudenter vid sidan om.
– Då kände jag att undervisningen
var ännu roligare än forskningen,
säger hon.
För att passa som förstelärare eller
lektor bör man ha samma kvaliteter
som en bra lärare, samt ett genuint
intresse för sina elever och sitt ämne.
– Vill du bli lektor måste du ha ett
driv för att disputera, men det fixar
man ju, säger Emma Johansson.
10
n r 1 2013 lärarstudenten
Så blir du
förstelärare:
• Lärarutbildning
• Fyra års lärarerfarenhet
• Erkänt duktig lärare
• Extra lön: 5 000 kronor mer
i månaden
Så blir du lektor:
• Lärarutbildning
• Fyra års lärarerfarenhet från skola/
högskola
• Enligt förslaget: Licentiatexamen i
ämnesdidaktik, undervisningsämne
eller specialpedagogik
• Extra lön: 10 000 kronor mer
i månaden
Emma Johansson brinner för att undervisa.
X PÅ SCHEMAT
Enligt Daniel Barker gör Flipped Classroom det möjligt att fokusera på det som gagnar eleverna. ”Jag
är säker på att eleverna lär sig bäst när de gör saker
själva och inte när de sitter och lyssnar”, säger han.
Undervisar UPP OCH NED
Gymnasieläraren Daniel Barker störde sig på att föreläsningarna åt
upp lektionstiden. Med undervisningsmetoden Flipped Classroom,
eller upp- och nedvända klassrummet, kommer han runt problemet.
Text: Ida Måwe Foto: Johanna Hanno
D
et är en gråmulen
januarimåndag och
dags för matematiklektion på Norra
Real. Eleverna, som
går naturvetenskapligt program med
forskningsinriktning,
sätter sig till rätta
i bänkarna. En tjej
hjälper till att dela ut mentometrar,
en slags elektroniska apparater som
används vid rösträkning. Några andra
slår på sina läsplattor.
Läraren Daniel Barker börjar lektionen med att skriva upp en fråga på
vita tavlan. Den handlar om huruvida
en viss ekvation har: en lösning, två
lösningar eller varken en eller två.
Med hjälp av mentometrarna får eleverna välja svarsalternativ a, b eller c.
Deras svar redovisas sedan i procent
på tavlan.
– Det är c som är rätt svar. Den
här frågan togs upp i Daniels film om
trigometriska ekvationer. Har man
sett den så borde man koppla rätt,
konstaterar eleverna Ruba Al-Sallom
och Josefine Johansson.
De loggar snabbt in på nätet och går
in på Daniel Barkers hemsida. Ruba
Al-Sallom klickar vidare till sin klass
och det aktuella ämnet.
– Var är den någonstans? Här! Se,
lärarstudenten n r 1 2 013
11
PÅ SCHEMAT X
Flipped Classroom innebär att eleverna har färre traditionella läxor. Tanken är att de ska hinna arbeta klart under lektionerna.
han har redan lagt upp en ny film,
konstaterar hon.
Metoden Flipped Classroom går i
korthet ut på att eleverna får ta del av
förinspelade filmer innan lektionen. I
filmerna görs teoretiska genomgångar, som annars brukar hållas framme
vid katedern på lektionstid. För
läraren Daniel Barker har metoden
blivit lösningen på ett undervisningstekniskt problem.
– Tidigare la jag mycket tid på
genomgångarna på lektionerna. Jag
ville att alla skulle förstå och var
därför grundlig. Men det innebar att
lektionstiden ofta var slut när eleverna skulle börja arbeta själva. De tog
med sig jobbet hem och körde fast,
säger han.
Vissa elever som hade hjälp hemma
klarade sig bra, för andra gick det
sämre. Enligt Daniel Barker blev det
ojämlikt. Han ville finnas till hands
när eleverna behövde honom.
12
nr 1 2013 lärarstudenten
”Lektionerna blir
koncentrerad
arbetstid där
jag hela tiden är
tillgänglig.”
– Här vänder vi på det. Eleverna
tittar på mina genomgångar innan
och får en teoretisk bas. Sedan kan
vi ta frågorna när vi ses. Lektionerna
blir koncentrerad arbetstid där jag
hela tiden är tillgänglig.
Själv upptäckte Daniel Barker
Flipped Classroom för ungefär 1,5 år
sedan. Det diskuterades i skolkretsar
på twitter. Han blev intresserad och
började googla för att ta reda på mer.
På nätet hittade han exempel från
USA, där metoden var mer utbredd.
Norra Real är en
anrik gymnasieskola i Stockholm,
vars verksamhet
pågått sedan 1876.
Totalt går cirka
1 000 elever från
hela Stockholmsområdet där.
På Norra Real finns
både humanistiskt,
samhällsvetenskapligt och naturvetenskapligt program. Den senare
har valbara profiler
som forskning eller
miljövetenskap.
– Det handlar egentligen om att
ställa saker och ting på ända. Flipped
Classroom utmanar den traditionella
bilden av vad skolan är och vad man
som lärare gör i klassrummet. Det
visar också hur man kan använda ny
teknik.
Daniel Barker började snart arbeta
enligt metoden och spela in egna
föreläsningar. Han satte upp mobiltelefonen i en ställning från fysikinstitutionen. Med hjälp av mobilkameran filmade han sina egna händer som ritade med en penna på ett
vanligt papper.
Samtidigt pratade han och förklarade i telefonens headset. När genomgången var klar publicerade han filmen, både på sitt Youtube-konto och
på sin egen hemsida. Under arbetets
gång lärde Daniel Barker sig mycket
om sig själv.
– När jag började filma hade jag en
bild av att jag kunde förklara så att
X PÅ SCHEMAT
Flipped Classroom
– så här funkar det
• Metoden går i korthet ut
på att eleverna får ta del av
förinspelade filmer innan
lektionen. I filmerna görs
teoretiska genomgångar,
som annars brukar hållas
framme vid katedern under
lektionstid.
• På detta sätt kan eleverna
använda teorin och omsätta
den i praktiken när läraren
finns till hands. Läraren blir
mer fri under lektionen och
kan ge mer individuell hjälp.
• Arbetsmetoden innebär
visst merarbete för läraren
som både måste förbereda
och spela in filmen, lägga ut
denna på nätet samt planera
efterkommande lektion.
Läs mer på nätet
• barkersthlm.blogspot.se/2012/02/
flipped-classroom-sa-gor-jag.html
• danielbarker.se
• flippedclassroom.org/
• flipclass.weebly.com/
• explania.com/en
Ruba Al-Sallom gillar upplägget med Flipped Classroom.
Daniel Barker
Ålder: 37
GÖR: Lärare i
matematik och
fysik på Norra
Real i Stockholm.
FÖREBILD:
Fysikprofessorn Eric Mazur
som undervisar
på Harvard
i USA. ”Han
har haft dessa
tankar länge,
innan alla
andra”.
eleverna förstod. Sedan tittade jag på
inspelningarna och tänkte ”Herregud, ska den där mannen få stå i klassrummet?”, säger han och skrattar.
Daniel Barker upptäckte att han
ofta både sa och skrev fel. Dessutom
förekom både upprepningar och utfyllnadsord.
– Men jag tror att filmerna gjort mig
bättre på att föreläsa. Jag har blivit
medveten om mina brister och duktigare på att hålla en röd tråd.
Att arbeta enligt Flipped Classroom
tar tid. Tidigare behövde Daniel
Barker bara förbereda lektionen och
sedan hålla den. Nu måste han förbereda en kort film, spela in den och
lägga upp den på nätet. När den är klar
måste han planera det eleverna ska
göra på lektionen. Men enligt Daniel
Barker finns det många andra fördelar.
– En föreläsning i klassrummet tar
minst en halvtimme, men på film tar
den bara tio minuter. I klassrummet
”Flipped Classroom utmanar
den traditionella bilden av
vad skolan är
och vad man som
lärare gör i klassrummet.”
går det bort mycket tid till annat, det
tar fem minuter innan vi kommer
igång och sedan ska man hålla igång
intresset.
För vilka elever passar inte Flipped
Classroom?
– Det skulle vara de som vill ställa
frågor långt utanför huvudspåret.
Eller de som lär sig av andra elevers
frågor.
Matematiklektionen på Norra
Real fortlöper med nya ekvationstal.
Eleverna diskuterar frågeställningarna med varandra och slår upp läroboken som finns i deras läsplatta.
– Jag tycker det här med Flipped
Classroom är superbra. Genom att
filmerna finns där så kan man läsa in
individuellt och själv bestämma när
man vill ta till sig informationen,
säger Ruba Al-Sallom.
Josefine Johansson håller med.
Hon tycker att den ger möjlighet till
utökad hjälp i klassrummet.
– Det är bra, för jag har ingen att
fråga hemma.
Samtidigt menar tjejerna att metoden i stor utsträckning bygger på
deras eget engagemang.
– Allt finns ju där på nätet, så man
kan inte skylla på att vi inte fått informationen.
lärarstudenten n r 1 2 013
13
VISION X
Förändringar i lärandemiljön kan få elever att
prestera bättre. Det visar
professor Mara Westling
Allodis forskning. Det gäller
bara att identifiera var i
miljön som skolan brister.
Matematik
Advanced
för
högstadiet
Algebra
atiket
Mahteöm
gstadi
för
gst
Ma
t
hö em
a
ad tik
iet
för
14
n r 1 2013 lärarstudenten
X VISION
Text: Maja Lundbäck Illustration: Anna Harvard Foto: Privat
Så får du med
dig hela klassen
S
krivbordslampan
lyser över tangentbordet. Mara Westling Allodi, professor
i specialpedagogik,
har nyligen avslutat
sin studie, ”Delaktighet, socialt klimat
och lärande i skolan”,
där hon har följt två
skolor. Hon befinner
sig på sitt arbetsrum på Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms
universitet.
I tre år har hon testat sin egen
modell, som bygger på vilka grundläggande behov en skola bör ta hänsyn
till för att elever ska uppleva skolan
som positiv.
– Genom modellen kan man få syn
på hur elever upplever skolans lärandemiljö och få idéer om vad man ska
utveckla och förändra, säger hon.
För Lärarstudenten avslöjar hon
delar ur studien, som är en så kallad
intervention på organisationsnivå,
vilket innebär att hon som forskare
har ingripit och haft som syfte att
påverka skolornas lärandemiljöer.
De bägge skolorna hade varierande
problem och genom att erbjuda dem
stöd i form av analyser och workshops
”Man kan variera
upplägget genom
problemlösning
och aktiviteter
i grupp.”
Mara Westling
Allodi
Ålder: 53
Bor: Stockholm
Familj: Två döttrar, 14 och 10
år gamla.
YRKE:
Professor i
specialpedagogik, Specialpedagogiska
institutionen,
Stockholms
universitet.
ForskNing:
Hennes
senaste forskning handlar
om hur man
kan förändra
lärandemiljöer
och det sociala klimatet
i skolan för att
undervisningen
ska nå alla
elever.
Mara Westling Allodi
skulle skolorna bli bättre rustade för
elevernas behov.
För tre år sedan presterade eleverna
i den ena skolan sämre än förväntat,
men nu har skolan det bästa resultatet
i hela kommunen.
Förutom lägre betyg totalt sett syntes också en markant skillnad mellan
pojkars och flickors resultat. Varför
det var så visste man inte.
– Därför planerade rektorn och
jag en workshop för lärarna för att
uppmärksamma problemet där de fick
berätta hur de såg på betygsskillnaderna, säger Mara Westling Allodi.
Ibland kan en lärandemiljö fungera
bättre för vissa och sämre för andra.
I det här fallet var kanske lärandemiljön som skolan erbjöd mindre bra
för pojkarna.
Lärarna ändrade därefter lärandemiljön på ett sätt som de trodde skulle
fungera bra för pojkarna.
– De introducerade till exempel fler
muntliga prov, eftersom de trodde att
pojkarna skulle kunna prestera bättre
då. Och de såg till att ha positiva förväntningar på pojkarna, säger hon.
Nu, tre år senare, är betygsskillnaderna inte lika stora mellan pojkar
och flickor.
lärarstudenten n r 1 2 013
15
På samma vis skulle förändringar
i lärandemiljön i framtiden också
kunna få som effekt att andra grupper,
som elever med dyslexi eller elever
med svenska som andra språk, får
bättre förutsättningar.
Omotiverade elever måste till
exempel stimuleras mer än andra.
– Eleverna kan bli engagerade om
de får ett ansvarsfullt uppdrag, som är
meningsfullt och på riktigt, säger hon.
Mara Westling
Allodis modell
Modellen bygger på teorier om
psykosociala miljöer och mänskliga
värderingar. Det som kännetecknar
en god lärandemiljö är att elever
upplever kreativitet, stimulans,
lärande, kompetens, trygghet,
kontroll, samarbete, delaktighet,
ansvar och inflytande. Genom att
utgå från modellen kan skolor få
syn på saker i lärandemiljön som
kan förändras.
”Omotiverade
elever
måste
till
exempel
stimuleras
mer än
andra.”
.......................
...............
– Lärarnas professionalitet gör att
de kan hitta lösningar om de får syn
på problemet och erbjuds begrepp och
förklaringar som bidrar till en förståelse av problematiken, säger hon.
...............
VISION X
Borta bra men
KLAßRUMMET
bäst
v
v
.......................
Skapa en god arbetsmiljö i klassrummet tipsar Mara Westling Allodi.
Hon tar ett exempel från ett annat
projekt som fungerade bra för omotiverade elever.
– De fick i uppgift att laga lunch till
andra elever. Om de inte gjorde det
skulle de andra inte få någon mat. En
sådan aktivitet kan göra att eleverna
får tillbaka självförtroendet och sin
lust att lära, förklarar hon.
bidra till att man blir mer kreativ som
lärare, menar Mara Westling Allodi.
– Om man ser att det är några som
inte har förstått bör man ta tag i det
och göra på ett annat sätt. Man kan
variera upplägget genom problemlösning och aktiviteter i grupp.
Målet borde vara att alla förstår,
säger hon.
En anpassning till en elev som behöver mer konkreta erfarenheter och
extra stimulans kan också vara värdefull för de andra. Att arbeta så kan
Att dela upp elever i grupper utifrån vilken nivå eleverna befinner sig
på tycker hon egentligen inte om.
– Men med det fria skolvalet har
8KXKNNJCɆGTHÒTUMQNNÀTCTG
UQODTKPPGTVilken är din
drivkraft för att kunna inspirera,
stödja och stimulera alla Huddinges barn? Utmana oss!
Gå till huddinge.se/ledigajobb
16
n r 1 2013 lärarstudenten
X VISION
en form av gruppering redan skapats
automatiskt. I många kommuner har
skolsegregeringen ökat. Vissa skolor
har många elever som riskerar att
få låga resultat, medan andra skolor
rekryterar många elever med bättre
förutsättningar, säger hon.
En sådan indelning kan leda till att
de som har svårast att hänga med i
skolan får det ännu svårare.
– Kamrateffekter kan vara negativa
om man har en alltför sorterad gruppsammansättning, säger hon.
I Tyskland, som tidigare hade ett
sorterat skolsystem i stället för en
gemensam grundskola, har studier
visat att elever på den teoretiska linjen
inte presterade så mycket bättre än
andra europeiska elever, som gick i integrerade grundskolor. Elever på den
praktiska linjen presterade sämre.
– Det här sättet att sortera elever är
inte effektivt och dessa resultat har lett
till skolreformer i Tyskland, säger hon.
För att stimulera särbegåvade elever
finns ett annat sätt man kan arbeta
på, menar hon.
– I Danmark används en modell där
man erbjuder uppgifter på olika nivåer
kring samma tema. Då finns utrymme
för mer avancerade insatser. Det kan
innebära att vissa elever ska skaffa information medan andra ska sammanställa den, säger hon.
På så vis får eleverna olika stora
utmaningar och ingen behöver känna
sig utpekad.
– Elever som tycker att det är för
enkelt kan bli ointresserade annars,
säger hon.
Barnen behöver inte få veta tanken
bakom gruppindelningen.
– Principen ska vara att man utgår
från alla elevers olika behov och inte
enbart från ett genomsnittsbehov,
säger hon.
VAD?
Mara Westling
Allodis tips:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Ha positiva förväntningar även
om eleven inte presterar så bra
Variera upplägget på
lektionen
Använd gruppbaserade övningar med olika svårighetsgrad
Samarbeta med
kollegor
Ha en god relation med varje
elev
Skapa en god arbetsmiljö i
klassen där alla känner sig
delaktiga och värdefulla
händer inom skolans värld
innebär det för dig
gör Lärarförbundet
Lärarförbundets medlemsbrev till lärarstudenter ger dig aktuell information som du har
nytta av! Har vi rätt e-postadress till dig? Ändra den annars på lararforbundet.se/minsida
Välkommen till Lärarförbundet!
Den naturliga mötesplatsen för lärarstudenter
lärarstudenten n r 1 2 013
17
LÄRARLIV X
Den verksamhetsförlagda delen av
lärarutbildningen ska ge ett smakprov
på vad som väntar efter examen.
Men på Bäckahagens skola i Stockholm
möts studenterna av mer än så – här
pågår ett pilotprojekt för att höja
kvaliteten på utbildningen.
Text: Gabriella Sköldenberg Foto: Johanna Hanno
18
n r 1 2013 lärarstudenten
X LÄRARLIV
NAMN: Lena Magnusson
Ålder: 55 år
BOR: Högdalen
Utbildningsbakgrund:
Förskollärarutbildning och
senare lärarutbildning år 1–5
Med fokus
på utveckling
Solen lyser in genom de
höga fönstren i den K-märkta entréhallen på Bäckahagens skola i södra Stockholm när Lena Magnusson
hälsar välkommen. Här arbetar hon som
mentor för elever i årskurs 6, men även som
handledare för lärarstudenter som regelbundet gör sin verksamhetsförlagda utbildningsdel (VFU) på skolan.
– Jag har alltid tyckt att det är väldigt roligt att handleda studenter, men i och med att
vi har blivit övningsskola har jag blivit ännu
bättre på det. Projektet har bidragit till att
skapa en bättre organisation och struktur för
hur studenterna ska tas emot när de gör sin
verksamhetsförlagda utbildning.
Projektet med särskilda övningsskolor
syftar till att höja kvaliteten på lärarutbildningen och knyta närmare band mellan universitetet och skolan. Det innebär
bland annat att lärarna på Bäckahagens
skola i dag får stöd och handledning av en
kontaktperson från Stockholms universitet
en dag i veckan.
– Under den handledarutbildning som
vi fått har vi diskuterat mycket kring frågor
som hur en bra handledning ser ut och vad
som är bra, pedagogisk undervisning, säger
Lena Magnusson som tycker att det har varit
utvecklande för henne i yrkesrollen.
I dag finns det även en person på Bäckahagens skola som har övergripande ansvar
för att organisera planeringen och mottagandet av studenterna.
– Genom att vi har en bättre organisation
”När vi träffas för ett
inledande samtal tar
jag reda på vad studenten vill uppnå
och fokusera på
under sin tid hos oss.”
i dag har vi större möjlighet att matcha studenternas behov med verksamheten. När vi
träffas för ett inledande samtal tar jag reda
på vad studenten vill uppnå och fokusera på
under sin tid hos oss. Och utifrån det samtalet gör vi sedan en handlingsplan inför hela
VFU-perioden. Vi har sedan regelbundna
samtal där vi reflekterar utifrån planen och
studenternas utvecklingsmatris, säger Lena
Magnusson.
Tanken är att studenterna som gör sin
VFU på en övningsskola ska komma tillbaka
flera gånger och ha samma handledare hela
vägen fram till examen. Att vara handledare
tar tid, men det är också utvecklande, menar
Lena Magnusson.
– Jag är alltid noggrann med planeringen
av min undervisning, men när jag tar emot
studenter är jag extra noggrann för att vara
säker på att de ska få lära sig på ett bra sätt.
Det är stimulerande att ha studenterna hos
oss och lyxigt att få diskutera frågor med
personer som är intresserad av samma sak
som jag.
lärarstudenten n r 1 2 013
19
LÄRARLIV X
VFU:n blev
ett lyckokast
Martin Johansson läser till lärare åk
4–6 och har gjort sin första VFU-period på
Bäckahagens skola. Att det blev just där var
inget aktivt val, utan handlar mer om att han
tilldelades en plats enligt närhetsprincipen.
Men det visade sig vara ett lyckokast.
– Perioden inleddes med ett seminarium
och en rundvisning och det kändes att de
satsade på oss. Om jag jämför med vad andra
studentkompisar har berättat om deras
VFU – där det nästan har varit som om att
studenternas närvaro har kommit som en
överraskning för skolan – kändes det som jag
dragit en vinstlott.
Samarbetet med handledaren Lena
Magnusson fungerade också mycket bra,
berättar Martin Johansson. Mycket tack
vare hennes inkluderande handledarstil.
– Hon uppmuntrade oss att våga pröva
olika saker. Både jag och min studentkompis
Petra tog chansen att undervisa vilket var
spännande.
NAMN: Martin Johansson
Ålder: 39 år
BOR: Stureby i södra
Stockholm
LÄSER TILL: Grundlärare
för åk 4–6
På frågan om det är något Martin
Johansson tycker kan förbättras menar han
att det är för tidigt att veta, även om det finns
utvecklingspotential.
– Jag tycker det är jättebra att vi får vara
på samma skola och ha samma handledare
under hela utbildningen, men jag skulle
gärna se att man kunde göra utbyten med
andra övningsskolor, att byta några dagar
här och där för att se hur det kan se ut någon
annanstans.
Om pilotprojektet med övningsskolor
Hösten 2010 inledde Stockholms universitet
ett projekt med särskilda övningsskolor där
den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen (VFU) genomförs i nära samarbete med några av regionens skolor och
deras huvudmän.
Målet med projektet är att höja kvaliteten på
lärarutbildningen och stärka studenternas
professionsutveckling genom ett närmare
samarbete mellan universitetet och den
verksamhetsförlagda utbildningen.
Till exempel får de lärare som fungerar som
handledare på övningsskolorna stöd och
utbildning för att kunna verka på bästa sätt
under studentens praktikperiod. Handledarna ska också anordna professionsutvecklande seminarier för VFU-studenterna.
Bäckahagens skola.
20
n r 1 2013 lärarstudenten
Grattis! Du har valt världens viktigaste yrke.
Och grattis till att du valt att vara med i Lärarförbundet. Vi tror att din tid
som lärarstudent och senare som yrkesverksam lärare blir både tryggare
och bättre med ett medlemskap hos oss.
X INTERNATIONELLT
Utlandspraktiken blev
en ovärderlig upplevelse
Om du läser till eller är nyutexaminerad språklärare kan du
göra utlandspraktik. Det finns en rad olika alternativ som kan
ta dig utanför Sveriges gränser. Emmeli Johansson valde att
spendera en termin i Girona, strax utanför Barcelona.
Text: Anita Emthén Foto: Linnéa Pontvik
Emmeli Johansson utbildar sig
till lärare i engelska och spanska och
har bott i Spanien tidigare. Hon valde
utlandspraktiken för att fördjupa sina
kunskaper både om det mångkulturella spanska samhället samt om
undervisning i andra länder och menar
att det är så mycket mer att vara språklärare än att bara lära ut ett språk.
– Att ha en förståelse för ett lands
kultur och de sociala aspekterna,
som hur man umgås betyder väldigt
mycket. Upplevelser som du får under
en praktik är sådant du inte kan läsa
dig till.
Emmeli Johansson såg till att
snabbt hitta andra lärarstudenter
att umgås med och efter de första
dagarna på hostel var de några som
hyrde en lägenhet ihop. Under tiden
hon var i Girona studerade hon vid
universitetet en period och gjorde sin
praktik på en skola under en period.
Hon träffade elever, främst från Kina
och Nordafrika, som inte hade spanska som modersmål vilket utvecklade
henne.
– Jag hade stora förväntningar
242
nr 1 2013 lärarstudenten
”Upplevelser som
du får under en
praktik är sådant
du inte kan läsa
dig till.”
innan jag reste men inte att jag skulle
tycka att det var så bra som det faktiskt var. Det är för mig i dag en ovärderlig upplevelse.
Emmeli Johanssons utlandspraktik skedde via Erasmus som precis
som Comenius assistenter är en del
av Internationella programkontoret
men som till riktar sig till de som läser
till lärare inom högre utbildning eller
påbyggnadsutbildning.
NAMN: Emmeli Johansson
Ålder: 27 år
Bor i: Stockholm
Studerar: Engelsk- och spansklärare för högstadiet/gymnasiet.
INTERNATIONELLT
foto: istockphoto
Girona i Spanien där Emmeli Johansson gjorde sin praktik.
Praktisera utomlands – så gör du
Genom Comenius assistenter kan du göra din
utlandspraktik och uppleva den europeiska dimensionen i utbildningen samtidigt som du förbättrar dina
språkkunskaper. Det är, precis som Emmeli Johansson beskriver, också en möjlighet att lära sig mer om
andra europeiska länder och deras utbildningssystem.
Dessutom stärker det din yrkes- och kulturkompetens.
det ska täcka resa och uppehälle i värdlandet och lokala transporter. Du kan också få en klumpsumma som
ersättning för språkliga, pedagogiska och kulturella
förberedelser.
Som Comeniusassistent får du ett stipendium för
att praktisera på en förskola eller skola i ett annat land
i Europa. Praktiken kan pågå mellan 13–45 veckor men
måste minst vara tre månader. Du kan vara allt från en
resurs i undervisningen till ett stöd när eleverna arbetar i grupp eller i projekt. Praktiken kan också innebära
att du får informera om ditt hemlands kultur och språk
och delta i europeiska samarbetsprojekt på skolan.
Comenius assistenter är en del av Internationella programkontoret som i sin tur är en myndighet under Utbildningsdepartementet och stöder
skolor, universitet, företag, organisationer och enskilda
individer som vill delta i internationellt samarbete på
området utbildning.
Som praktikant inom Comenius assistenter får
du ekonomiskt bidrag under din utlandsvistelse och
X
Du som kan söka ska studera till lärare eller vara nyutexaminerad lärare som inte än fått ett fast arbete.
Vill du veta mer om bidragsnivåer, ansökningsdatum
eller dylikt ringer du 08-453 72 00, mejlar comenius@
programkontoret.se eller går in på www.program
kontoret.se/comeniusassistenter
Tips om du ska söka
utlandspraktik:
• Kolla på facebooksidor och liknade
efter grupper som samlar folk med
samma intressen eller inriktning som
du har. Här kan du på ett tidigt stadium
knyta värdefulla kontakter.
• Det kan vara dyrt att bo i studentkorridor. Om du kan, försök att hyra
lägenhet tillsammans med andra i
samma situation som du. Det blir billigare och du blir inte ensam på samma
sätt.
• Spara ihop extrapengar att ha med
dig under tiden du är borta. Du vill
förmodligen resa runt och hitta på
saker under din vistelse och det är
tråkigt om ekonomin hindrar dig från
upplevelser.
lärarstudenten n r 1 2 013
23
BOKRECENSION X
”Pedagogens människosyn är central”
”YRKE:
LÄRARE”
Johan Kant
Optimal förlag
Johan Kant
arbetar som
SO/Svenskalärare i årskurserna 6–9.
Den utgångspunkten är
central för dig som läser boken. Kant
försöker ge en allmän bild av det som
en blivande lärare har att vänta i skolans värld men fokuserar extra på SO
och svenska i de högre årskurserna.
Boken genomsyras av kritik mot
SO- och NO-undervisningen i de
lägre årskurserna vilket, menar Kant,
får till följd att eleverna kommer till
årskurs 6 med bristfälliga kunskaper.
Det är inte enbart lärarnas fel utan
även systemets, i alla fall tidigare,
vaga mål om vad eleverna skall kunna
och vilka förmågor eleverna skall
utveckla.
Det som gör boken något problematisk att läsa är att den är skriven
i skarven mellan två läroplaner.
Författaren nämner och ger exempel
från LGR 11 men bygger boken på Lpo
94, vilket rör till det för läsaren. Till
exempel är strävansmålen från Lpo94
inte längre aktuella.
Författaren ger en bild av sig själv
som en driven pedagog som inte ger sig
förrän eleverna blir godkända, även om
det krävs mycket extra tid för varje enskild elev. Kritik ges mot bristen på bra
åtgärdsprogram i den svenska skolan.
Flera elevfall som författaren tagit
sig an nämns. Dessa har från början
sett mörka ut men sedan har författaren vänt situationen till det bättre
genom enkla åtgärder (15 minuters
läsning hemma per kväll och vips så
är eleven godkänd) och envist, idogt
slit.
Just elevernas flyt i läsningen och
läsförståelse är en central väg till att
tillgodogöra sig kunskaper i alla ämnen, menar Kant.
Hallå där...
Hallå där Johan Kant, rektor på
Vikingaskolan i Haninge, som
skrivit boken ”Yrke: Lärare”
Varför skrev du boken?
–Boken kom till när jag fattat beslutet att lämna min tjänst som lärare
och bli rektor. Den tog mig två år att
skriva och fylls av mina reflektioner
kring hur jag arbetat som lärare och
vad som gett bra resultat. Den innehåller många goda exempel och konkreta situationer men jag riktar också
en hel del kritik mot skolsystemet och
lärare som inte tar sitt ansvar. Jag
anser att läraryrket är ett av världens
viktigaste yrken och där har vi lärare
ett enormt ansvar att axla, något som
jag inte upplever att alla lärare gör. Se24
nr 1 2013 lärarstudenten
Slutet av boken ägnas till stor del åt
hur en lärare kan lägga upp undervisningen och bedömningen av elevernas
kunskaper. Kant ger exempel på hur
en läsårsplan i åren 6–9 kan se ut i SO.
Den känns rätt traditionell och har
inte överdrivet stort stöd i LGR 11:s
centrala innehåll.
Där uppmanar jag blivande lärare
att tänka nytt och arbeta mer med exempelvis hållbar utveckling och ämnesövergripande teman. Studera det
centrala innehållet i LGR 11 och hur
du ska använda det för att utveckla
elevernas förmågor.
Enligt Kant är en bra lärare en lärare som vinner respekt hos eleverna
genom att vara tydlig, med ordning
och reda men samtidigt ha humor och
glimten i ögat. Pedagogens människosyn är central. Sträva mot detta så
kommer både din yrkesstolthet och
eleverna att blomstra.
Jens Laneborg
Ålder: 38
BOR: Rönninge
Jobbar som:
SO-lärare åk
7–8
FAMILJ: Frun
Stina, tre barn
och en katt
INTRESSEN:
Gillar släktforskning och
längdskidor
Text: Jens Laneborg
Text: Anita Emthén
dan är det viktigt att komma ihåg att
boken inte är ett facit på hur man ska
arbeta. Jag ville bara dela med mig av
mina erfarenheter.
Vilka reaktioner har du fått?
–Blandade. Expressen gav mig en
jättebra recension medan folk som
inte delar mina åsikter har hört av sig
och velat diskutera. Men de reaktioner som berört mig mest har kommit
från elever som rörts till tårar när de
läst om och känt igen sig i de exempel
jag tar upp i boken.
Planerar du någon uppföljare?
– Nej. Men jag har varit en flitig
bloggare tidigare så att skriva ligger
mig verkligen nära. Kanske kommer
det en bok framöver, i en annan genre.
TÄVLING!
NAMN: Johan Kant
Ålder: 47 år
Bor i: Älvsjö
JOBBAr: Som rektor på Vikingaskolan i Haninge
Familj: två pojkar på 15 och 12 år
och en flicka på 8 år
Intressen: Att skriva
Vinn Johan
Kants bok ”Yrke:
Lärare”. Skriv
ditt namn och
din adress samt
varför du vill
ha boken och
skicka den till
lararstudenten@
lararforbundet.
se. Bästa motiveringarna
vinner boken.
X DUELLEN
Ska man använda läsplattor i förskolan?
Det blir allt vanligare med läsplattor i undervisningen. Örjan Liebendörfer
vill vidga diskussionen och menar att det handlar
om en helhetsyn medan Andreas Skog ser läsplattor som en självklar del i undervisningen.
Text: Anita Emthén
Andreas
Skog
ÅLDER: 40 år
YRKE: IT-pedagog, MediaCenter, Region
Västerbotten
Bor: Umeå
Örjan
Liebendörfer
ÅLDER: 51 år
YRKE: tidigare
lärare, numera
redaktör för
Waldorf Agora
(www.waldorfagora.se) och
skribent på Waldorfbloggen
BOR: Grevlunda,
Österlen
emot
för
Andreas Skog: Ja, självklart. Vårt uppdrag som pedagoger
innebär att hjälpa barnen att utvecklas och lära genom lek och
reflektion, i detta uppdrag är läsplattan ett utmärkt verktyg.
Läsplattan, eller hellre lärplattan, är den första apparat som
är anpassad för mobilt lärande. Lärplattan är billigare och mer
mobil än en dator, kan mer än en kamera och fungerar bättre för
presentation och samarbete än en telefon.
I nuet kan barnen dokumentera, filma, fotografera, skriva och
spela in ljud. De kan kommunicera med andra – kanske ett videosamtal med tandläkaren. Barnen kan leka och skapa tillsammans,
lärplattan är ett digitalt papper.
Via lärplattan kan barnen presentera vad som händer på förskolan och reflektera över vad de gjort tillsammans. Den digitala
portfolion som växer fram i samspelet med en pedagog kan barnen dela med vänner och släktingar i hela världen.
Med ett genomtänkt syfte är det lika självklart att använda en
lärplatta i förskolan som lego, hink och spade eller fingerfärg.
Örjan Liebendörfer: Den centrala
frågan är enligt min uppfattning inte om
läs/lärplattor bör användas i förskolan
eller inte. Snarare är frågan vad som bäst
främjar barnens lärande och utveckling
ur ett helhetsperspektiv och hur vi bäst
främjar de grundläggande förmågor som
ska befästas i förskoleåldern. Kort sagt
hur använder vi den tid som står till vårt
förfogande på bästa sätt? Den fria leken,
utevistelse, skapande med äkta material,
närkontakt med elementen och efterhärmning har visat sig vara en utmärk väg
för förskolebarnet. Vad ska med läs/lärplattan göras bättre?
Det finns omfattande forskning som
visar att barn före tre års ålder inte bör
ha någon skärmtid alls eftersom det
viktigaste för hjärnans utveckling är samspelet mellan vuxna och omgivningen.
Den amerikanska barnläkarföreningen rekommenderar max två timmar skärmtid/
dag för barn i förskoleåldern. Varför ska
denna tid tas i anspråk av förskolan, den
bästa platsen man kan tänka sig för socialt
utvecklande lek och kreativt kunskapande
som tar hela barnet i anspråk?
Lästips: lakartidningen.se/07engine.
php?articleId=19078
lärarstudenten n r 1 2 013
25
X FR Å GA LASSE
illustration: anna harvard
Insatser krävs
på flera plan
Hej Emelie,
jag ska försöka svara så gott det går. I dag
ser det väldigt olika ut när det gäller olika
skolor och olika avtal. Det är därför svårt
att ha någon entydig strategi. Det handlar
heller inte bara om arbetstid och avtal. Det
krävs insatser på flera plan. Men här kommer några råd:
Var uppmärksam på om arbetstiden inte räcker till för dina arbetsuppgifter.
F R Å GA :
Hur sätter jag gränser
för min arbetstid ?
Hej,
jag heter Emelie och läser till lärare
på Göteborgs universitet. Jag är nu
inne på sista terminen och skriver
min examensuppsats.
Jag skriver om lärares arbetssituation, gällande arbetstiden. Jag
undrar vad ni ger för råd och förslag
på hur jag i min framtida yrkesverksamhet ska slippa undan den tidspress som finns inom yrket (gällande
arbetstiden och arbetssituationen)?
Tacksam för svar snarast.
Emelie
Om Lasse
Lasse Svensson jobbar på Lärarförbundet och
har en bakgrund som lärare och rektor. Han
har också erfarenhet från Skolverket och Skolinspektionen. Här ger han råd kring problem
som du som lärarstudent kan stöta på.
286
n r 1 2013 lärarstudenten
• Bli förtrogen med ditt arbetstidsavtal och jobba efter det. Se till att få ett
tydligt arbetsschema. Be att få veta vilken
insats som krävs av dig i den tjänst du har.
Jag föreslår exempelvis att du kommer
överens med din rektor hur dina arbetsuppgifter ser ut och hur lång tid de får ta,
allt utöver det är övertid. Håll även koll på
hur mycket du arbetar och signalera om du
har för mycket (eller i förekommande fall
för litet) att göra. Lärares avtal förutsätter
att arbetsgivare och arbetstagare kommunicerar och är tydliga och öppna mot
varandra för att det hela ska fungera.
• Se till att veta vad skolförfattningar
säger. Här kan det annars hända att lärare
skriver onödiga/ovidkommande saker,
exempelvis i åtgärdsprogram och pedagogiska utredningar. Detta därför att de
ibland inte är fullt förtrogna med syfte och
innebörd av arbetsuppgiften. I dag måste
lärare enligt min mening vara kunniga kring
författningar och Skolverkets allmänna råd.
En allmän osäkerhet om vad som ska göras
skapar också onödig stress hos läraren.
• Du ska (även om det inte är lätt)
hålla en ambitionsnivå som är rimlig i
förhållande till den tid du har till ditt för
fogande.
• Om du har möjlighet, var noga
med att välja arbetsgivare! Goda och
tydliga arbetsvillkor och en bra arbetsplats
kan inte värderas högt nog. Ställ många
frågor, ställ krav, sök många jobb, jämför,
förhandla!
• Sträva efter att bli bättre i yrket.
Prioritera inte bort detta. Från internationella undersökningar vet vi att lärare som
jobbar medvetet med att bli bättre på undervisning också i allmänhet blir det. På så
sätt investerar du i att utveckla dig själv.
Mvh Lasse
?
Du når oss på
lararstudenten@
lararforbundet.se
X LÄRARFÖRBUNDET STUDENT
Lärarförbundet
students handlingsprogram
2013
• Dimensioneringen av lärarutbildningen
• Garanterade
introduktionsårsplatser och introduktionsåret
• HBT+
• Uppmärksamma
den estetiska verksamheten i skolan
och verka för den
• Fokus på VFU
Du kan också vara med och förändra!
De nya representanterna i studerandekommittén kommer från lärosäten i hela Sverige.
Sveriges lärarstudenter måste få en god
start i yrkeslivet med goda förutsättningar att påbörja sin unika väg genom skolvärlden, skriver Tomas Selin, ny ordförande för Lärarförbundet student.
När Lärarförbundet students förtroendevalda, studerandekommittén,
träffades i början av februari jobbade
vi med de fokusfrågor som beslutades
på rikskonferensen i december.
Majoriteten av gänget är helt nya i
det centrala arbetet, en effekt av att vi
ser fler aktiva lärarstudenter runtom
på högskolorna. Alla som vill kan
vara med och engagera sig lokalt och
förbättra våra gemensamma förutsättningar.
Vi utbytte lokala erfarenheter och
diskuterade hur vi tillsammans kan
använda dem för att nå förändring.
Jag fascinerades över hur alla de
lärarstudenter som under 2013 tillsammans ska jobba med våra viktiga
frågor ser så många möjligheter att nå
förändring. Vi kan jobba med opinion
och kommunikation på ett centralt
plan, men också genom att lokalt
sprida kunskap och skapa engagemang. Att lokalt påverka politiker,
skolhuvudmän och högskolor blir en
otroligt viktig del i vår framgång. Men
vi måste också bli fler som engagerar
oss för att kreativt jobba med de viktigaste lärarstudentfrågorna.
Till dig som är medlem i Lärarförbundet student – vi i studerandekom-
foto: johanna hanno
mittén gör allt vi kan för att förbättra
din utbildning och dina förutsättningar när du sen ska ta dig ut på arbetsmarknaden. Men du kan också vara
med och förändra. Ta kontakt med
Lärarförbundet student på din ort
för att vara med i arbetet. Genom att
möta politiker, arrangera föreläsningar som kompletterar utbildningen och
möta lärarstudenter som bidrar med
nya erfarenheter berikar du andra och
även dig själv.
Vi har fortfarande mycket kvar att
göra för att utbildningen och skolan
ska bli en kreativ miljö där alla lärare
och elever känner sig inkluderade. Vi
vill ha en utbildning och ett arbetsliv
som ger oss jobb när vi tagit examen,
och som ger oss alla möjlighet till karriär i yrket och att kollegialt fortsätta
utvecklas som lärare!
Tillsammans kan vi förbättra förutsättningarna för var och en av oss!
Tomas Selin,
Ordförande Lärarförbundet student
Tomas Selin
Ålder: 24 år
LÄSER TILL:
gymnasielärare
i samhällskunskap och
engelska
Var: Stockholms
universitet
GÖR: Ny
ordförande i
Lärarförbundet
student
lärarstudenten n r 1 2 013
27
Lärarstudenten
Box 12239
102 26 Stockholm
et!
h
y
N
Ny som lärare?
Lärare
skriver för
lärare
”Jag har skrivit den bok jag
själv gärna hade läst när jag
började jobba som lärare.”
Katja Hvenmark-Nilsson
Balanskonster för nya lärare
av Katja Hvenmark-Nilsson. Illustrationer: Eva Lindén.
Mjuka pärmar, 104 sidor.Pris 159 kr inklusive moms, fraktkostnad
tillkommer. Erbjudandet gäller tills vidare, och så länge lagret räcker.
Läs mer, beställ böcker och prenumerera på vårt nyhetsbrev
lararforbundetsforlag.se
Fler nyheter från Lärarförbundets Förlag
Musik i förskolan – inspiration
och lärande i sagans värld
Förskolläraren Marie Eriksson vill
här inspirera andra pedagoger att
hitta nya användningsområden för
sång, musik och rörelse i förskolan
– och grundskolan.
Lärarförbundets Förlag, Box 12239, 102 26 Stockholm
Kunskap, språk och identitet
– att undervisa flerspråkiga elever i F–6
En reportagebok där lärare, skolledare,
forskare och experter berättar om hur
skolan kan stötta flerspråkiga elever så att
fler når målen.
Foto: Camilla Melin
Den här boken handlar om att vara ny i läraryrket.
Att känna sig trygg med sin teoretiska kunskap är en sak,
att veta hur man ska hantera oförutsedda situationer i klassrummet är något helt annat.
Katja Hvenmark-Nilsson delar med sig av sina erfarenheter
som ny, ung lärare. Hon har skrivit en personlig berättelse där
hon beskriver olika dilemman – som hon kallar balanskonster
– och ger tips om hur de kan lösas.
Boken vill inspirera både dig som är nyutexaminerad lärare
och dig som har hunnit jobba några år.