Transcript HÖK 10
HÖK 10 Ett avtal för utveckling och högre lön ”Använd de möjligheter som avtalet ger” S veriges kommunalt anställda lärare har fått ett nytt avtal. Det har varit en ovanligt tuff avtalsrörelse som resulterat i ett avtal som öppnar dörrar för framtiden. Under många månader sade Sveriges kommuner mest nej. Nej till löneökningar och nej till vardagsvillkor som främjade god undervisningskvalitet och ett hållbart lärarliv. Lärarförbundet vill att läraryrket ska uppvärderas, betala sig bättre och ha rimliga villkor. Slimmade skolorganisationer, ännu fler arbetsuppgifter och en mycket svag löneutveckling har präglat skolan och lärarnas vardag alltför länge. Vi har tagit striden för förtroendearbetstiden för lärare i grund- och gymnasieskolan eftersom den är en viktig förutsättning för kvalitet i undervisningen. En borttagen förtroendearbetstid skulle dessutom gjort vägen ännu längre till rimliga villkor för alla lärare oavsett skolform. Men för Lärarförbundet var det inte tillräckligt att rädda förtroendearbetstiden. ”Lärare är värda mer” sa vi innan förhandlingarna började och så blev det också. Det kommunala avtalet innehåller mycket tydliga skrivningar om att lärare ska få mer än andra för ett bra utvecklingsarbete och uppnådda resultat. Hur mycket det kan ge vet vi inte idag, men en sak vet vi: Den som ger upp försöken att få mer än andra på förhand kommer inte att få en krona mer. ” Vi har tagit striden för förtroende arbetstiden Att uppvärdera lärarnas löner är Lärarförbundets viktigaste uppgift. Det arbetet har bara börjat, men vi tänker få det att börja rinna ur flera kranar. Och vi kommer att stötta alla medlemmar i arbetet med att lyfta sina löner. Svensk skola står inför många utmaningar. Resultaten behöver förbättras, likvärdigheten stärkas och läraryrket bli betydligt mer attraktivt än det är i dag. Lärares möjligheter att vara de lärare de vill vara har stor betydelse för att klara skolans hela uppdrag. Skolan ska kunna locka och behålla de bästa. Lärarlöner och vardagsvillkor gör skillnad. 2 Det nya avtalet öppnar för möjligheter. Det som började i nej och noll slutade med en satsning som lägger grunden för utveckling av skolans kvalitet och som höjer lärarnas värde. Avtalet är en överenskommelse om att lärare ska ha högre löneökningar än andra, stärkt lokalt inflytande och det sätter lärares och skolans betydelse för samhällsutvecklingen i fokus. Nu börjar det viktiga arbetet med att se till att avtalet fungerar i alla kommuner, i alla skolor och för alla lärare. Det är ett avtal som ger möjligheter. Men det är inte avtalet i sig som utvecklar skolan. Det är ditt och mitt och alla medlemmars engagemang som gör skillnad. Jag vill därför att det ska vara ett användbart redskap för dig i din vardag. Och att det ska lägga grunden för en uppvärdering av läraryrket. Det behöver skolan, lärarna – och Sverige! Det kommunala avtalet i sammanfattning Utvecklingsarbete, möjlighet till mer än andra i löneökningar och en räddad förtroendearbetstid. Det blev resultatet av den kommunala avtalsrörelsen. En facklig seger över arbetsgivarens krav på nollbud och slopad förtroendearbetstid. Nu har mer än 200 000 kommunalt anställda lärare fått ett nytt avtal. Minst två procent fördelas per kommun 2010 och minst 1,5 procent under 2011. Löneöversynen sker den första april. Det nya avtalet, HÖK 10, gäller från 1 april 2010 till och med 30 april 2012. Avtalrörelsen har varit en rätt tuff resa. Från arbetsgivarens krav på ”nollavtal” och slopad förtroendearbetstid till att lärare kommer att få mer än andra och att ha säkrat dagens arbetstidsmodell. Alla lärare oavsett skolform ges möjlighet till ytterligare löneökningar som ger mer än för andra. Förbättrad undervisningskvalitet ska ge löneökningar som överstiger det andra grupper fått i årets avtalsrörelse. Förtroendearbetstiden säkrad Det blir inga generella förändringar i arbetstiden trots arbetsgivarens krav. Förtroendearbetstiden blir kvar under hela avtalsperioden. Arbets tidsregleringarna och det långsiktiga arbetet med att utveckla svensk skola ska fortsätta även under kommande avtal. Skolor eller arbetslag som diskuterat igenom hur de ska arbeta för att utveckla skolan och ser behov av att förändra sin arbetstid har nu liksom tidigare möjlighet att teckna lokala kollektivavtal om andra arbets tidsmodeller. Fast nu med ersättningarna långt större än vad som tidigare har blivit resultatet när man kommit överens lokalt. Men även om en majoritet av lärarna på en skola eller i ett arbets Lärarförbundet har drivit ett intensivt opinonsarbete i avtalsrörelsen, bland annat via affischer som uppmärksammat lärares situation på ett humoristiskt sätt. lag vill göra en förändring har varje lärare rätt att säga nej för egen del. Långsiktigt utvecklingsarbete En del i avtalet handlar om att lärar facken och Sveriges kommuner och landsting, SKL, vill påbörja ett långsiktigt, gemensamt arbete att utveckla skolan. De områden som lyfts fram som ett första steg är bland annat satsningar på skolledarnas och förskollärarnas uppdrag och utveckling. Dessutom är frågan om ökad tillit mellan lärare och kommunerna som arbetsgivare ett fokusområde. Argumenten på vår sida Lärarförbundet lade ner mycket arbete på att få SKL att förstå hur viktigt det är att vi vänder på diskussionen och frågar oss vad som faktiskt stärker den svenska skolan och utvecklar undervisningskvaliteten. Det har varit tuffa förhandlingar men vi har haft argumenten på vår sida. Lärarförbundet har också drivit ett intensivt opinionsbildningsarbete i avtalsrörelsen. Förbundets avtalsblogg har fått stor uppmärksamhet. Flera rapporter från Lärarförbundet om ungas syn på läraryrket och hur den dåliga lönen minskar yrkets attraktivitet har också påverkat opinionen. Stöd hos allmänheten Lärarförbundets opinionsbildnings arbete satte fokus på behovet av högre löner för lärare så att yrket ska vara attraktivt i framtiden. En viktig faktor har också varit att stödet för lärarna bland allmänhet och opinionsbildare för bevarad förtroendearbetstid har varit stort. 3 Arbetstid för utveckling Förtroendearbetstiden är säkrad och ett långsiktigt arbete ska börja för att utveckla skolan. Arbetsgivaren hade en tydligt ambition i avtalsförhandlingarna. Det blir inga generella förändringar i arbetstiden trots arbetsgivarens krav. Förtroendearbetstiden blir kvar. Arbets tidsregleringarna och det långsiktiga arbetet med att utveckla svensk skola ska fortsätta även under kommande avtalsperiod. Parterna är överens om att varje skola ska diskutera sitt nuläge och vilka utvecklingbehov som finns inom den egna skolan. Det nya avtalet, HÖK 10, gäller från 1 april 2010 till och med 30 april 2012. Tanken är sedan att arbetstidsregleringarna och det långsiktiga arbetet med att utveckla svensk skola ska fortsätta även under kommande avtal. Tidigare skolutvecklingsdiskussioner har haft ett kommunövergripande perpektiv men nu sätts den enskilda arbetsplatsen i fokus och för de fackliga organisationerna gäller det att stötta och sätta igång de lokala diskussionerna. Diskussioner om måluppfyllelse Varje skola eller arbetslag i alla skol- former ska nu diskutera hur de kan arbeta för större måluppfyllelse. För de som diskuterat igenom hur de ska arbeta för att utveckla skolan och utifrån det ser behov av att förändra sin arbetstid finns det möjlighet att teckna lokala kollektivavtal för att stödja det sätt som man vill organisera verksamheten. Det kan handla om att reglera lärararbetet utanför barngrupp inom en förskola eller en kommun, eller om kompetensförsörjningsåtgärder eller något annat som kan bidra till att stötta verksamhetsutvecklingen. Stabila spelregler Sedan tidigare fanns möjligheten att träffa lokala överenskommelser om avvikelser från ferieanställning. De som vill kan fortfarande komma överens lokalt men nu med stabila spelregler och en rejäl ersättning, De nu överenskomna ersättningarna är långt större än vad som tidigare har blivit resultatet när man kommit överens lokalt. Men även om en majoritet av lärarna på en skola eller i ett arbetslag vill göra en förändring har varje lärare rätt att delta eller avstå för egen del. Förskollärare i förskolleklass och fritidspedagoger som arbetar i obligatoriska skolväsenden kan även de omfattas av de lokala kollektivavtalen även om de inte har förtroendearbetstid. Alternativ för ändrad arbetstid De lärare som vill förändra sin arbets tid kan välja på: • Ökad reglerad tid. 1 552 timmar av årsarbetstiden på 1 767 timmar regleras mot nuvarande 1 360. • Semestertjänst. En reglerad arbets tid på 40 timmar i veckan och vanlig semester. Båda dessa ger en löneökning på 1 500 kronor mer i månaden för individen. Dessutom genererar varje lärare som byter arbetstid 500 kronor mer i månaden som ska fördelas vid löneöversynen. • Annan individuell avikelse. Överenskommelser utifrån lokala förutsättningar och behov. Här måste man lokalt komma överens om vilken löneökning detta ska ge. Ett långsiktigt och gemensamt Skolledarna, förskollärarna och bättre relationer på alla nivåer. Det är tre fokusområden som lyfts fram i årets avtal. 4 En del i avtalet handlar om att lärar facken och Sveriges kommuner och landsting, SKL, vill påbörja ett långsiktigt, gemensamt arbete med att utveckla skolan. De områden som lyfts fram är satsningar på skolledarnas och förskollärarnas uppdrag och utveckling. Dessutom är frågan om ökad tillit mellan lärare och kommunerna som arbetsgivare ett fokus område. Här finns också frågan om skolledarens mandat och förutsätt ningar att fullfölja sitt uppdrag. Samtliga är nyckelområden för att stärka och utveckla skolans och lärares förutsättningar. Nya bud för förskolan För förskollärarnas del väntar flera reformer, det handlar om den nya skollagen och en förnyad läroplan, där förskollärarnas ansvar förtydli- gas. En sådan förändring kräver förstås både nya grepp och stora arbetsinsatser. De satsningar som avtalet lyfter fram på förskoleområdet ligger helt i linje med det arbete som Lärarförbundet driver sedan tidigare i projektet ”Lärorik förskola”. Nu kommer ännu fler lärare och chefer i förskolan att få de förutsättningar vi anser krävs för att förskolans kvalitet ska utvecklas. Stöd för skolledarnas arbete Tanken med satsningen på skol Avtalet ger lärare mer Möjligheter till högre löneökningar än andra grupper. Det skiljer lärares avtal från andras. Avtalet med SKL ger lärare som grupp lägst 3,5 procent i löneökning, lika mycket som andra jämförbara yrkesgrupper. Minst 2,0 procent ska fördelas per kommun till Lärarförbundets medlemmar 2010 och minst 1,5 procent under 2011. Det nya avtalet gäller från den 1 april 2010 till och med den 30 april 2012 och innehåller två löneöversyner. 2012-års löneöversyn ingår i nästa avtalsförhandling. Utveckling ger högre lön Förutom den lägsta garanterade löneökningen på 3,5 procent ges alla lärare – oavsett skolform – möjlighet att få löneökningar som överstiger vad andra yrkesgrupper får. Initiativ som ger skolutveckling och förbättrar resultat och höjer undervisningskvaliteten ska leda till bättre löneutveckling. Avtalet lägger därmed grunden för att lärare långsiktigt ska tjäna mer. Något som Lärarförbundet länge kämpat för. Lärares löner har halkat efter under flera decennier. Läraryrket är felavlönat och lärarlönerna motsvarar inte det ansvar och den utbildn- ingsnivå som lärare har. Kommuner måste satsa I det nya avtalet säger vi gemensamt med arbetsgivarna i Sveriges kommuner att lönen ska vara ett instrument för att skapa bättre resultat och att göra läraryrket mer attraktivt. Tillsammans med den tydliga skrivningen i avtalet om att förbättrade resultat ska leda till att lärare får mer, innebär det att kommunerna måste prioritera satsningar på skolan. Lärarförbundet kommer fortsätta påverka regeringen, kommunerna och andra skolhuvudmän att satsa på skolan. Bättre lokal lönebildning Lärarförbundet har ofta haft anled ning att kritisera hur den individuella lönesättningen fungerat lokalt. Kommunerna har inte lyckats särskilt väl med att sätta lön, vilket SKL inser och vill ändra på. Därför är det en framgång att vi nu är överens om att få den lokala löneprocessen att fungera bättre. I praktiken innebär det nya avtalet att arbetsgivaren i varje kommun ska se till att det finns en samsyn med Lärarförbundet om hur löneöversynen ska gå till. Arbetsgivaren har också ett tydligare ansvar för att föra samtal med Lärarförbundet i varje kommun om det praktiska tillvägagångssättet vid lönesättning. De centrala parternas ansvar för att stödja det lokala arbetet är oerhört viktigt. arbete ska utveckla skolan ledarna är att förbättra deras möjligheter att göra ett bra jobb som lönesättare och skolutvecklare. Arbetet ska leda till att skolledarna får förutsättningar att vara ledare och faktiskt vågar lyfta fram lärare som är riktigt bra på det de gör – det ska synas i de lärarnas lönekuvert. Något som gagnar inte bara de enskilda lärarna, utan hela lärarkåren. Det gemensamma arbetet med skolledarfrågor ska också omfatta frågor som gäller målstyrning, budget- och lönebildning. Bättre tillit För att ambitionerna i avtalet ska genomföras på ett bra sätt i kommunerna vill de centrala parterna ta ett större ansvar för att följa, stödja och bidra med initiativ i det lokala arbetet. Målet är att åstadkomma bättre resultat och ökad måluppfyllelse. För att det ska bli möjligt att utveckla kvaliteten är goda relationer en förutsättning. Därför handlar det tredje fokusområdet om att förbättra relationerna på alla nivåer och förbättra dialogen mellan chef och medarbetare liksom mellan parterna centralt och lokalt. Ett piano värt att spela på Sammantaget anser Lärarförbundet att de här tre fokusområdena är en viktig ingrediens i arbetet för bättre löner och arbetsvillkor för lärare och skolledare. Ett avtal är inget självspelande piano. Alla ambitioner i avtalet, liksom i det mycket viktiga arbetet med fokusområdena, blir inte verklighet automatiskt. Vi har ett piano med många tangenter som vi ska använda aktivt. 5 Frågor och svar Några vanliga frågor om avtalet. Vilka omfattas av avtalet? De av Lärarförbundets medlemmar som är anställda av kommuner, landsting eller arbetsgivare som tillhör arbetsgivarförbundet Pacta. När börjar avtalet gälla och hur länge gäller det? Avtalet gäller 1 april 2010 till 30 april 2012. Avtalet om feriereglering (Bilaga M) är säkrat också för nästa avtals period. Löneöversynen 2012 hör till nästa avtalsperiod. Hur påverkar det nya avtalet mig som individ? Du kommer att bli delaktig i din skolas diskussion om undervisningskvalitet och måluppfyllelse. Det är där på varje skola som diskussionen ska föras om hur vi organiserar arbetet för att nå dit. Hur påverkar det oss på vår skola? Avsikten är att ni under den kommande avtalsperioden ska ha en diskussion om undervisningskvalitet och arbetsorganisationen på er arbetsplats. Diskussionerna ska bland annat kunna leda fram till lokala kollektivavtal med en annan form av arbetstidsreglering för de lärare som vill. Får lärare mer eller mindre än andra? Det centrala avtalet garanterar lika stora löneökningar för lärarna som grupp som för andra grupper, det vill säga lägst 2,0 % för 2010 och lägst 1,5 % för 2011. Dessutom innehåller avtalet bestämmelser om lokalt arbete för ökad måluppfyllelse och undervisnings kvalitet, som ska leda till ytterligare löneökningar utöver den garanterade nivån. 6 Innebär avtalet att alla kan vara säkra på att få minst 3,5 procent i löneökning? Garantin gäller för alla Lärarförbundets medlemmar som grupp hos varje arbetsgivare inom avtalsområdet. Löneavtalet säger att lönen ska vara individuell och differentierad, vad innebär det? Det ska löna sig att vara en bra lärare, och det ska löna sig hela yrkeslivet. Det arbete du utför och hur du gör det avgör vilken lön du ska ha. Bra lärare ska ha bra betalt. Lärarförbundet anser att lärares lönesättning inte är tillräckligt individuell och differentierad idag. Det är ett problem att alla lärare har nästan samma lön, oavsett vilket arbete de utför. Därför innehåller också det nya avtalet ett stöd till de lokala lönesättande cheferna, så att de ska bli bättre på att sätta individuell och differentierad lön och skrivningar om ökad lönespridning. När får jag min nya lön? avtalet. Om ni på din skola kommer fram till att ni vill organisera ert arbete på ett nytt sätt, kan ni sluta ett lokalt kollektivavtal om det. Då får du som individ välja om du vill ha kvar ferieregleringen för egen del, eller gå över till ett nytt system. Blir det några förändringar för mig som har min semesteranställning? Det nya avtalet innebär i sig inte några förändringar. Om ni på din skola kommer fram till att ni vill organisera ert arbete på ett nytt sätt, går det att sluta ett lokalt kollektivavtal om det. Det nya avtalet innehåller dock en möjlighet för arbetsgivaren att bestämma att även förskollärare och fritidspedagoger ska ha feriereglering, oavsett i vilken skolform de undervisar. Säger avtalet något om hur många timmars planeringstid varje vecka jag har rätt till? Din nya lön kommer att gälla från den 1 april 2010. När du för första gången får din nya lön utbetald beror på när den lokala löneöversynen hos just din arbetsgivare är färdig. Om det dröjer, får du retroaktiv utbetalning av din nya lön från 1 april. Löneöversynen gäller normalt sett alla tillsvidareanställda, vilket innebär att även sjukskrivna och tjänstlediga ingår i löneöversynen. I denna del är avtalet oförändrat, det vill säga inga nya regleringar har tillkommit, och inga gamla försvunnit. Jag är föräldraledig. Får jag löneökning? Nej. Du väljer själv. Ja, arbetsgivaren är enligt lag förbjuden att diskriminera föräldralediga. På vilket sätt påverkas min arbetsmiljö av det nya avtalet? Vad händer med föräldrapenningstillägget? Perioden med föräldrapenningtillägg enligt kollektivavtalet ökar från maximalt tre till maximalt fem månader. Man får dessutom rätt att ta ut föräldrap enningtillägg under sin semester som ferieanställd lärare eller lärare med uppehållstjänst. Blir det några förändringar för mig som har feriereglering? Nej, inte som ett resultat av det nya Kan man komma överens lokalt om arbetstiden? Absolut. Tanken är att man ska komma överens lokalt. Måste jag byta arbetsvillkor om alla andra på min skola vill? I avtalet är Lärarförbundet och SKL överens om att skolan ska vara en modern arbetsplats med bra lokaler och tillgång till den utrustning man som lärare kan behöva. På en modern arbetsplats finns till exempel en dator per anställd. Diskussionen om resultaten och måluppfyllelsen kommer i sin tur att påverka arbetsmiljön. Avtalsordlista I avtalet kan det finnas ord och uttryck som känns främmande. Här hittar du en ordlista. AB Allmänna bestämmelser. Den del av det kommunala kollektivavtalet som reglerar det som kallas allmänna anställningsvillkor. Det är till exempel antal semesterdagar, sjuklön, arbetstid och föräldrapenningtillägg. Bilaga M Den bilaga till AB som innehåller den så kallade ferieregleringen för lärare. givarorganisation. Kollektivavtalet reglerar någon del av anställningsförhållandena och omfattar en eller flera arbetstagare. Lokalt kollektivavtal Ett lokalt kollektivavtal sluts mellan ett fackförbund och en arbetsgivare. Lokala kollektivavtal sluts inom ramen för ett centralt kollektivavtal, det vill säga när ett sådant redan finns mellan de centrala parterna. Lärarnas Samverkansråd Centralt kollektivavtal Ett centralt kollektivavtal sluts mellan det som kallas centrala parter. Centrala parter är ett fackförbunds nationella nivå eller en förhand lingsorganisation för flera fackförbund å ena sidan och en arbetsgivarorganisation å den andra, till exempel mellan Lärarnas Samverkansråd och Sveriges kommuner och landsting. Feriereglering Feriereglering enligt bilaga M innebär att årsarbetstiden är uppdelad i en del reglerad tid och en del förtroendearbetstid. Den reglerade tiden är 1 360 timmar som förläggs till 194 dagar. Förtroendearbetstid Förtroendearbetstid är sådan tid som arbetstagaren själv har arbetsgivarens förtroende att bestämma när och var den ska förläggas. Lärarnas Samverkansråd, som ibland kallas Samverkansrådet, är Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds gemensamma förhand lingsorganisation för att teckna centrala kollektivavtal. Det fullständiga namnet är ”Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd”. Part Den organisation, fackförbund, arbetsgivare eller arbets givarorganisation, som skriver under ett kollektivavtal är part i kollektivavtalet, eller kollektiv avtalspart. Partsgemensam Det som kollektivavtalsparterna står för och gör gemensamt i form av utredningsarbete, konferenser och liknande är partsgemensamt. Semesterreglering Semesterreglering enligt AB innebär att arbetstiden förläggs till i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka. Utifrån ålder har man sedan mellan 25 och 32 semester dagar att ta ut. SKL Löneprocess Löneprocess är hela det arbete som det innebär att sätta nya löner: Det handlar till exempel om analys av befintliga löner, förhandlingar, löneöversyn, avstämning och utvärdering. Sveriges kommuner och lands ting, arbetsgivarorganisation och motpart i avtalsförhandlingarna. Löneöversyn Vid ett eller flera tillfällen under en avtalsperiod ska lönerna revideras. Varje sådant tillfälle kallas löneöversyn. I kollektivavtalet anges som regel hur mycket lönerna ska öka för den grupp som är alla Lärarförbundets medlemmar hos en arbetsgivare. HÖK 10 Det nya avtalet för lärare inom kommuner och landsting heter HÖK 10. Det betyder huvud överenskommelse 2010. Kollektivavtal Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan ett fackförbund och en arbetsgivare eller en arbets Märke Det som i avtalssammanhang kallas ”märke” är det som har blivit norm i den aktuella avtalsrörelsen. Vanligtvis är det det så kallade industriavtalet som sätter märket som alla andra avtal sedan förhåller sig till. 7 Maj 2010 Box 122 29, 102 26 Stockholm Telefon 08-737 65 00 www.lararforbundet.se