Transcript Pdf-fil
Att teckna
kollektivavtal
Att teckna kollektivavtal
Kollektivavtalet är Lärarförbundets
viktigaste verktyg för att förbättra
och värna medlemmarnas villkor.
Vårt mål är att alla medlemmar ska
omfattas av kollektivavtalsreglerade
villkor. Denna handbok är tänkt att
ge företrädare för Lärarförbundet
kunskap om hur man kan agera när
det saknas avtal hos en arbetsgivare.
Lärarförbundet ser positivt på
att det finns skolor med olika peda
gogiska inriktningar och profiler.
Men det som avgör om en skola är
bra eller dålig är inte huvudmanna
skapet i sig utan de förutsättningar
som lärare och elever har för sitt
arbete.
Samma spelregler
Lärarförbundet anser att alla skolor,
oavsett huvudman, ska verka under
likvärdiga villkor. Ett kollektivavtal
ger enkla, rättvisa och verklighets
anpassade regler för företagens per
sonalpolitiska verksamhet och ska
par också konkurrensneutralitet.
I och med att parterna tecknar
ett kollektivavtal tar de också ett ge
mensamt ansvar för att lösa de kon
flikter som kan uppstå, utan att be
höva anlita advokater och det all
männa rättsväsendet.
Kollektivavtalet fungerar som ett
skydd för arbetstagaren. Det til�
låter normalt inte att arbetsgivaren
kommer överens med en enskild an
ställd om sämre villkor än de som
anges i kollektivavtalet. Däremot
finns det oftast inget i kollektivavtal
som hindrar de lokala parterna från
att komma överens om bättre villkor
än de som anges i avtalet.
Genom kollektivavtal skapas
trygga och stabila anställningsvill
kor för arbetstagarna. Parterna kan
anpassa villkor och förutsättning
2
arna i branschen till fördel för både
arbetstagare och arbetsgivare.
Det kan antas att kollektivavtals
modellen har inneburit bättre
villkor för arbetstagarna, än vad
som hade varit möjligt via en
generell lagstiftning, gällande för
hela arbetsmarknaden. Den svens
ka modellen kombinerar på så sätt
flexibilitet för företagen, med trygg
het och inflytande för de anställda.
Genom kollektivavtalens nor
merande verkan omfattas även
oorganiserade arbetstagare som ar
betar inom avtalens tillämpnings
område av avtalens förmåner.
Olika lösningar
för kollektivavtal
Lärarförbundets uppfattning är att
den enskilda arbetsgivaren ska
söka medlemskap i en arbetsgivar
organisation där Lärarförbundet
och Lärarnas Riksförbund har
tecknat kollektivavtal.
Vi ska aldrig ”villkorsdumpa” oss
till ett kollektivavtal med en enskild
arbetsgivare. Vår målsättning är att
teckna kollektivavtal som innehål
ler anställningsvillkor som är i nivå
med dem som är gängse inom skol
sektorn i Sverige i stort. En arbets
givare som inte kan bära kostnader
na för anställningsvillkor som är i
nivå med resten av sektorn, försöker
driva en verksamhet som inte kan
bära sina egna kostnader. En sådan
verksamhet behöver förändras om
den ska kunna finnas kvar på sikt.
Medlemskap i
arbetsgivarorganisation
Det enklaste sättet att säkerställa
att villkoren motsvarar dem som
finns på arbetsmarknaden i övrigt,
är att arbetsgivaren söker medlem
skap i någon av de arbetsgivarorga
nisationer som Lärarförbundet teck
nar kollektivavtal med. I synnerhet
för mindre arbetsgivare är det värde
fullt med det arbetsrättsliga och
övriga stöd som ingår i medlem
skapet.
Vanligen blir arbetsgivaren
bunden av arbetsgivarorganisatio
nens kollektivavtal som en
automatisk följd av att arbetsgiva
ren inträder som medlem i arbets
givarorganisationen, med undantag
för Almega Tjänsteföretagen
(se nedan).
Lärarförbundet har kollektivavtal
med flera olika arbetsgivarorgani
sationer.
Kooperationens förhandlings
organisation, KFO, är arbetsgivaror
ganisation för företag som drivs på
kooperativ grund. Lärarförbundets
och Lärarnas riksförbunds Samver
kansråd tecknar avtal för de skolor,
och förskolor som är medlemmar
i KFO.
Arbetsgivaralliansen är indelad i
fem branschkommittéer, Lärarför
bundets och Lärarnas Riksförbunds
samverkansråd tecknar avtal för
branschen skola/utbildning. Avtalet
för folkhögskolor tecknas av SFHL/
Lärarförbundets och Lärarnas Riks
förbunds samverkansråd. Samver
kansrådet har från den 1 januari
2013 tecknat ett högskoleavtal.
IDEA är arbetsgivarorganisa
tion för ideella organisationer som
till exempel studieförbund, ut
bildningscenter och många folk
rörelser. För Sophiahemmets
sjuksköterskeskola samt för Röda
Korsets och Scouternas folkhögskola
har separata avtal
träffats inom IDEAs
avtalsområde.
Lärares yrkes- och villkorsfrågor är intimt
sammanflätade. För att lärarkåren ska
kunna hävda sina yrkesmässiga ambitioner
måste vi ha rätt att förhandla som
likvärdig part, teckna kollektivavtal och
kunna tillgripa konfliktåtgärder. ...
Rätten att teckna kollektivavtal är en omistlig del av demokratin. Parterna måste värna kollektivavtalen och respektera varandras rätt att företräda sina medlemmar. ...
Rätten att teckna kollektivavtal innebär en
ömsesidig skyldighet att ta ansvar för att förhandlingssystemet upprätthålls på alla nivåer.
bundet och arbetsgivaren
avtalar om att arbetsgiva
ren ska tillämpa det gäl
lande centrala kollektivav
Folkbildningsförbun
talet mellan Lärarförbun
det, FBF, förhandlar om
det och någon av arbets
det centrala kollektivavta
givarorganisationerna.
let för ledare/lärare (stu
Denna lösning är alltid
dieförbundslärare) an
ett undantag. Det är det
ställda vid studieförbund.
viktigt att hängavtal teck
Ur Den skola vi vill skapa
Studieförbunden beräk
nas på något av de centra
– Lärarförbundets program för yrke och villkor
nas ha cirka 100 000
la avtalen inom privat sek
cirkelledare anställda varav cirka
tor, och inte på det kommunala eller
Serviceavtal innebär att arbetsgivaren statliga avtalet. Den offentliga sek
500 är tillsvidareanställda. Vissa
betalar en viss avgift till organisatio
studieförbund driver även vuxen
torns kollektivavtal innehåller näm
utbildning och fristående gymnasie nen för att till exempel få rådgivning
ligen en rad bestämmelser som en
och
förhandlingshjälp.
Men
det
inne
skolor. Lärarförbundets och Lärar
privat arbetsgivare inte kan uppfylla.
bär inte att arbetsgivaren blir bunden
nas Riksförbunds Samverkansråd
Det är mycket olämpligt att blan
av
kollektivavtal.
Vi
ska
därför
agera
tecknar avtal med Folkbildningsför
da villkor från olika avtal, till ex
mot en sådan arbetsgivare på samma empel allmänna anställningsvill
bundet.
sätt som mot andra arbetsgivare som
kor från ett område och pensionsinte är bundna av kollektivavtal.
Kommunala Företagens Sam
och försäkringsavtal från ett annat.
organisation, KFS, är en arbets
Respektive avtalspaket är en helhet
Pacta, Pacta är ett arbetsgivarför
givarorganisation för kommun
som är gjord för att fungera som
bund
för
kommunnära
tjänster
som
nära företag. Företagen är både
sådan, och att plocka ut en del för
står nära SKL. Lärarförbundets och
stora och små och finns över he
att ersätta med en annan låter sig i
Lärarnas
Riksförbunds
samverkans
la landet. Medlemsföretagen ägs av
princip aldrig göras.
råd tecknar samma avtal med Pac
kommuner och landsting eller är
Att gå med på att ersätta kollek
ta
och
SKL
helt eller delvis privatägda. Lärar
tivavtalade pensions- och försäk
förbundets och Lärarnas Riksför
ringsplaner med sådana som ar
Inkoppling
bunds ssamverkansråd tecknar av
betsgivaren själv upphandlat, inne
Kollektivavtal efter ”inkoppling”
tal med KFS.
bär så gott som undantagslöst vill
förekommer främst när en arbets
korsdumpning, samt att vi avsäger
givare är medlem i Almega tjänste
Almega/Tjänsteföretagens
oss partsinflytandet över villkors
företagen
utan
att
därmed,
automa
arbetsgivarförbund organiserar
förändringar. Det är något som inte
tiskt vara bunden av kollektivavtal.
arbetsgivare inom bl.a. skolor, för
bör förekomma.
När
Lärar
f
örbundet
har
en
medlem
skolor och fritidshem. Lärarförbun
hos en sådan arbetsgivare, och in
dets och Lärarnas Riksförbunds
För arbetsgivaren finns det flera
koppling
ännu
ej
skett,
ska
vi
begära
samverkansråd är part i detta kol
uppenbara nackdelar med häng
inkoppling.
lektivavtal. De flesta av de stora
avtal:
skolföretagen/koncernerna är med
man blir man bunden av ett av
Hängavtal
lemmar i ALMEGA/Tjänsteföreta
tal som man inte har någon
Om
arbetsgivaren
inte
vill
gå
med
gen, till exempel Pysslingen, Vittra
möjlighet att påverka, eftersom
i en arbetsgivarorganisation finns
och Kunskapsskolan.
man inte är medlem av den or
möjligheten
att
teckna
ett
så
kallat
Almega Tjänsteföretagen har olika
ganisation som sluter det.
hängavtal. Det innebär att Lärarför
nivåer i sitt medlemskap. Almega
man får inte tillgång till service,
•
•
3
rådgivning och avtalstolkning
från arbetsgivarorganisationen.
avgiften för främst trygghets
avtalet blir så mycket högre om
man direktansluter sig i stäl
let för att göra det via en arbets
givarorganisation, att den totala
kostnaden för hängavtal för ar
betsgivaren som regel blir hög
re.
•
Om avdelningen har redan slutna
hängavtal så har man ansvar för att
följa upp och informera arbetsgiva
ren när det tecknas ett nytt avtal
eller om det sker förändringar i det
befintliga kollektivavtalet.
Företagsavtal
Att göra avsteg från de centralt
avtalade kollektivavtalspaketen
innebär i praktiken att man
skapar företagsavtal, det vill sä
ga avtalslösningar som är unika
för arbetsgivaren ifråga. För stora
arbetsgivare där vare sig medlem
skap i en arbetsgivarorganisation
eller hängavtal visat sig vara fram
komliga vägar, kan Lärarförbundet
undantagsvis teckna företagsavtal.
Exempel på företagsavtal är Jensen
Education.
Praktiskt arbete i avdelningen
Nyetableringar
i avdelningen
Det är viktigt att avdelningen tidigt
tar kontakt med nya arbetsgivare
som planerar verksamhet i kommu
nen. Nya skolors ansökningar finns
på Skolinspektionens webbplats.
Information finns också i nämnds
protokoll där godkännande eller ytt
rande finns om all ny verksamhet
som ansökt om att få starta i kom
munen. Lokala media brukar ock
så vara snabba med nyheter om nya
skolor.
För att hitta huvudmannen kan
man använda webbplatserna, allabolag.se eller 121.nu. Där finns infor
mation om vem som är huvudman,
vilka som sitter i styrelsen, vilken
driftsform och organisationsnum
mer företaget har. Där finns också
ekonomisk redovisning.
Kontakta arbetsgivaren och
bjud in till möte. Visa tydligt
din förväntan på att detta
är en början på ett
positivt och givande
samarbete.
Förbered dig inför
mötet genom att besöka
företagets hemsida där du hit
tar nyttig information.
4
Exempel på frågor att ställa är:
Vilken pedagogisk vision har sko
lan? I vilka lokaler ska de vara? Har
de börjat rekrytera? Vilken sorts
lärare vill de ha? Har det anställts
någon rektor? Har de frågor om
kollektivavtal? Personalpolitik?
Lönepolitik? Vilken syn har de på
Lärarförbundet? Vilka tankar har
de om samarbetet med Lärar
förbundet?
Undersök om det finns andra
fackföreningar representerade på
företaget och det eventuella stöd av
andra fackliga organisationer Lärar
förbundet kan räkna med.
Var beredd på att arbetsgivaren
kanske inte alls är insatt i vilka ar
betsgivarorganisationer som finns
eller vad ett kollektivavtal ger och
kostar. Förbered svar och argument
för detta.
Är det en koncern som är på gång
att etablera sig i kommunen ska
avdelningen först ta kontakt med
regionkontoret för information.
Argumentstöd för
fördelarna med kollektivavtal för arbetsgivaren.
Kollektivavtalen är stabila över
• tid.
Det finns givna regler att
rätta sig efter är en trygghet för
båda parter.
Kollektivavtalet sparar också tid
– alternativet är ju att arbetsgiva
ren annars måste träffa individu
ella överenskommelser med sina
anställda om alla de frågor som
kollektivavtalet rymmer.
Risken för konflikter blir mindre
när det finns tydliga spelregler.
Dessutom innehåller kollektiv
avtalen regler för hur parterna
ska gå till väga om man trots allt
blir oense om något.
Kollektivavtalet sparar peng
ar eftersom arbetsgivaren kan
teckna bra och billiga avtalsför
säkringar (grupplivförsäkring,
avtalsgruppsjukförsäkring, pen
sionsförsäkring).
•
•
•
För nyblivna privata arbetsgivare
• inom
förskola och skola kan det
vara svårt att hålla reda på alla
regler och skyldigheter som gäl
ler för arbetsgivare. Som med
lem i en arbetsgivarorganisation
får arbetsgivaren tillgång till ser
vice och juridisk rådgivning.
Man blir mer attraktiv som
arbetsgivare om arbetsplatsen
har kollektivavtal.
•
Motargument
till invändningar
Det är för dyrt.
Alla avtalets fördelar har ett pris.
Varför ska denna skola ha konkur
rensfördelar gentemot andra före
tag som har ett avtal? Alla skolor
har likvärdiga ekonomiska förut
sättningar.
Vi har redan andra pensions
lösningar.
Det finns möjlighet att ha kvar nu
varande pensionslösningar, för dem
som redan är anställda om du är
överens om det med dina anställ
da. Det finns inget pensionsavtal
på den privata marknaden som kan
konkurrera med ITP-avtalets pen
sionslösning. Det ger både arbets
givare och arbetstagare mest för
pengarna.
Vi har andra förmåner som inte
finns i avtalet.
Du som arbetsgivare ska naturligtvis
inte ta bort några förmåner om de är
bättre än kollektivavtalets. Ett kollek
tivavtal är ett ”golv” för förmåner, in
te ett ”tak”.
Vi behöver inget avtal, vi tillämpar
ändå de villkor som finns i
kollektivavtalet.
I så fall är det bara en formsak att
skriva under. Men det är förmodli
gen i alla fall inte sant, för du och di
na anställda får ingen hjälp från ett
trygghetsråd utan att omfattas av
Omställningsavtalet.
Våra anställda vill inte ha
kollektivavtal
I så fall är det väl rimligt att vi får
ha ett informationsmöte på arbets
platsen för att informera om vad ett
kollektivavtal innebär. Du kan väl
bjuda in oss till en arbetsplatsträff.
Som du ser är det billigare för
en arbetsgivare att gå med i
en arbetsgivarorganisation –
som även erbjuder tolkningar av avtal, förhandlings- och
jurist hjälp, information om
branschfrågor mm – än att
teckna ett hängavtal. Ring till
Lärarförbundets ombudsmän
för att får stöd i frågan.
Vad beredd på att kunna ge infor
mation om vart arbetsgivaren ska
vända sig – förmedla gärna en kon
takt med någon tjänsteman i ak
tuell arbetsgivarorganisation. Det
finns ett informationsblad att be
ställa gratis från Lärarförbundet,
Kollektivavtalet – en fördel för dig som
arbetsgivare. Det finns även broschy
rer att beställa gratis från KFO och
Almega som är bra att kunna läm
na till arbetsgivaren. Försök ock
så komma överens med arbetsgiva
ren om ett datum för att ge gemen
sam avtalsinformation till medlem
marna.
Om förhandlingen inte leder till
kollektivavtal, eller om arbetsgivaren
inte vill komma till förhandling, ska
avdelningen ta kontakt med region
kontoret för fortsatt hantering.
Att komma till avslut
Rekrytering
och information
De inledande kontakterna med ar
betsgivaren kan ofta vara informel
la. Det är en bedömningsfråga från
fall till fall hur man väljer att in
leda kontakten, men om man väl
jer den mer informella öppningen
är det viktigt att inte fastna i den för
länge. En förutsättning för att kom
ma vidare i processen är att man
förr eller senare går över i en for
mell förhandling.
En arbetsgivare som har anställ
da som är medlemmar i Lärarför
bundet är skyldig att förhandla med
Lärarförbundet enligt medbestäm
mandelagen 10 § i en fråga som be
rör medlemmarna. Tidpunkten för
förhandlingen ska bestämmas till
en dag inom 14 dagar från det att
arbetsgivaren fått Lärarförbundets
förhandlingsframställan.
Om arbetsgivaren ska söka med
lemskap i en arbetsgivarorganisa
tion, kom i så fall överens om från
vilket datum detta ska ske och note
ra detta i protokollet.
I processen med att teckna kollektiv
avtal är det viktigt att medlemmarna
får information först och bäst
genom Lärarförbundet och att vi är,
och upplevs, som lyhörda för med
lemmarnas behov och önskemål.
Börja med att bjuda in till möte
med samtliga lärare för att under
söka anställningsvillkoren och vilka
eventuella förmåner de anställda re
dan har. En grund för framgångsrika
förhandlingar och trovärdighet är att
man representerar en stor del av lä
rarna. Därför är rekrytering av ytters
ta vikt. En förutsättning för det fack
liga arbetet är också att utse ett eller
flera ombud på arbetsplatsen.
Lärarförbundet ska aktivt söka
stöd hos medlemmarna innan man
agerar för att få företaget att gå med
i en arbetsgivarorganisation eller
underteckna ett kollektivavtal. Inför
eventuella stridsåtgärder måste Lä
rarförbundet ha ett gott stöd bland
de berörda medlemmarna för att bli
framgångsrikt.
5
Genom att anordna medlemsträf
far kontinuerligt håller vi medlem
marna och oss själva informerade.
Det är viktigt att Lärarförbundets
information är tydlig. Medlemmar
na ska uppfatta vårt agerande som
ett gemensamt, medlemsnära arbe
te genom hela processen fram till
avtalstecknandet.
När det krånglar
En arbetsgivare som är motvillig till
att teckna kollektivavtal vill ibland
förhala processen genom att änd
ra sig (det finns exempel på proces
ser som tagit flera månader, till och
med år). Var tydlig med att Lärar
förbundet vill teckna avtal så snart
som möjligt, och framhåll att Lä
rarförbundet vill uppfattas som en
medpart och inte en motpart. Vårt
uppdrag är att se till att alla med
lemmar omfattas av kollektivavtal.
Om arbetsgivaren inte kommer
till förhandlingen, eller förhand
lingsvägrar, kan Lärarförbundet krä
va skadestånd.
Om förhandlingen avslutas med
att arbetsgivaren inte vill teckna
kollektivavtal, måste vi ställa oss
frågorna:
Hur är organisationsgraden,
engagemanget och stridsviljan
bland våra medlemmar?
Vilka medlemsaktiviteter kan vi
mer göra?
Vad tycker andra fackliga organi
sationer?
Finns eventuellt andra påtryck
ningsmedel?
•
•
•
•
När är det dags
för stridsåtgärder?
Det generella svaret på när det är
dags för stridsåtgärder, är att det är
dags när man som förhandlare be
dömer att det inte finns någon möj
lighet kvar att nå en acceptabel över
enskommelse. Det formella svaret är
att den påkallade förhandlingen med
6
arbetsgivaren om kollektivavtalsteck
nande måste ha avslutats i oenighet,
det vill säga att arbetsgivaren har av
visat Lärarförbundets begäran om
att teckna kollektivavtal.
Det är förbundsstyrelsen som
slutligt har att besluta om att vid
ta stridsåtgärder mot en arbetsgiva
re. Underlaget till förbundsstyrelsen
i frågan bereds av Lärarförbundets
kansli. För att frågan ska kunna be
redas och beslutas, är det viktigt att
regionkontoret blir delaktigt i god tid
innan saken ställs på sin spets. Inte
minst för de berörda medlemmar
nas del är det viktigt att förbundet
kan fatta beslut snabbt.
Rent praktiskt finns det också
några förutsättningar som måste va
ra på plats: Vi ska ha många med
lemmar hos arbetsgivaren, och de
ska vara väl motiverade att gå ut
i konflikt. Det finns ingen anled
ning för Lärarförbundet att försätta
sig i en ” situation, där vi varslar om
stridsåtgärder mot en arbetsgivare
där vi saknar medlemmar eller har
en låg anslutningsgrad, eller mot en
arbetsgivare där vi inte har medlem
marna med oss. En förutsättning
för ett beslut om stridsåtgärder är
att vi har skött oss och gjort ett bra
arbete när det gäller att rekrytera, in
formera och organisera.
Vi måste också göra en analys av
planerade stridsåtgärder ur ett media
perspektiv: Om vi vidtar stridsåtgär
der, måste vi räkna med att det blir en
nyhet i lokala media, och i den rap
porteringen ska vi uppfattas som de
som står för det positiva.
Vilka stridsåtgärder
är möjliga?
Eftersom det är Lärarförbundets
förbundsstyrelse som fattar beslut
om stridsåtgärder, är det även sty
relsens sak att avgöra vilken strids
åtgärd som är aktuell. Vid sidan av
strejk finns också bland annat ny
anställningsblockad och partiel
la stridsåtgärder, som till exempel
övertidsblockad eller restidsblock
ad. I och med att man varslar om
stridsåtgärder, är det också vanligt
att man sätter arbetsuppgifterna i
blockad, vilket innebär att de inte
får utföras av oorganiserade. Vi kan
även begära sympatiåtgärder från
andra förbund.
Hur går det till att genomföra stridsåtgärder?
Här följer en kort sammanfattning
av hur det går till att genomföra
stridsåtgärder, för mer utförlig in
formation läs Lärarförbundets kon
flikthandbok.
Kansliets organisation
På centrala kansliet utses en konflik
tansvarig som tillsammans med be
rörd regionchef och ansvarig region
ombudsman utgör konfliktledning.
Varsel om stridsåtgärder
När förbundsstyrelsen fattat beslut
om stridsåtgärder, tar kanslietfram
en varselhandling. Denna ska över
lämnas till den berörda arbetsgiva
ren och till Medlingsinstitutet minst
sju arbetsdagar i förväg (45 § MBL).
Medlingsinstitutet kan då utse med
lare för att hjälpa parterna att kom
ma överens, och medlaren kan skju
ta upp konfliktåtgärderna högst 14
dagar. Samma procedur gäller vid
varje förändring av stridsåtgärderna.
Ett varsel utformas på ett be
stämt sätt. Varselhandlingen kom
pletteras vanligen med en bilaga
som redogör för vilka och/eller vad
som undantas från konflikten. Kon
fliktåtgärder utanför det som anges
i varslet är olovliga konfliktåtgärder.
När det centrala kansliet har sänt
ett varsel till den berörda arbetsgi
varen lämnas det också en kopia till
berörda regionkontor och lokalav
delningar. Även oorganiserade bör
informeras om varslet, i synnerhet
för den händelse vi satt arbetsupp
gifterna i blockad.
Det är önskvärt att försöka få nå
gon form av bekräftelse på att ar
betsgivaren mottagit varslet. Detta
ansvarar centrala kansliet för.
Det är endast Lärarförbundet
som har rätt att avgöra hur vars
let ska tolkas och tillämpas. Om ar
betsgivaren hävdar att det finns spe
ciella regler ska avdelningen omgå
ende kontakta regionkontoret. Regi
onkontoret får stöd från den centra
la konfliktledningen.
Konfliktersättning
För den händelse Lärarförbundet
beslutar att ta ut sina medlemmar i
strejk, får de berörda medlemmar
na ersättning ur förbundets kon
fliktfond. Förbundsstyrelsen beslu
tar om vilken ersättningsnivå som
ska gälla i varje enskilt fall, men en
vanlig princip är att 100 procent av
bruttolönen ersätts med ett scha
blonmässigt avdrag för kommunal
skatt.
Konfliktbrott
Arbetsgivaren kan på olika sätt för
söka bryta mot varslet och gör sig
då skyldig till brott mot konfliktreg
lerna. Avdelningen ska omgående
rapportera sådana brott till kansliet.
Ibland måste ett tolkningsföreträ
de användas för att skydda medlem
men mot arbetsgivarens agerande.
Exempel på brott mot konfliktreg
lerna från arbetsgivarens sida är att
arbetsgivaren ensidigt återkallar se
mestern utan att det är fråga om
lockout, arbetsgivaren beordrar en
av Lärarförbundets medlemmar att
arbeta på ett annat arbetsställe som
omfattas av konflikten eller att ar
betsgivaren bortser från neutrali
tetsprincipen.
Neutralitetsprincipen
Arbetstagare som beordras arbete
som omfattas av lovliga stridsåtgär
der har rätt att neka detta. I prak
tiken innebär detta till exempel att
arbetsgivare inte kan beordra barn
skötare att utföra förskollärares, fri
tidspedagogers eller grundskollära
res arbetsuppgifter.
Fördelar med kollektivavtal
för arbetstagare. Svar på
vanliga påståenden.
1. Sverige har en världens bästa an
ställningstrygghet.
Om ditt företag saknar kollektivavtal, vilket många företag i Sverige
gör, så är din anställningstrygghet
högst begränsad. I det fallet är det
extra viktigt att ha ett bra utformat
anställningsavtal eftersom Lagen
om anställningsskydd (LAS) är
betydligt sämre än de allra flesta
kollektivavtal.
2. Jag har rätt till årlig löneökning
Genom kollektivavtal har parterna
kommit överens om hur de årliga
löneöversynerna ska gå till och vilka löneökningar som gäller.
3. Jag kan förhandla min lön själv
Du som individ har ingen formell
förhandlingsrätt. I det fallet är det
upp till företagets goda vilja. Saknar ditt företag dessutom kollektivavtal så är arbetsgivaren inte ens
skyldig att hålla lönesamtal.
På en arbetsplats utan avtal bör alla
anställningsvillkor som inte följer
av lag regleras i anställningsavtalet.
Dessa är:
Titel
Anställningsform
Stationeringsort
Lön
När översyn av lön ska ske
Rätt till betald övertid eller ej
Antal semesterdagar
Tjänstepension
Kompletterande sjukförsäkring
Livförsäkring
Arbetsskadeförsäkring
Trygghetsavtal
Andra försäkringar
Uppsägningstid
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
7
Sammanfattning:
Därför är det viktigt med kollektivavtal!
och löneutveckling
Kollektivavtal innebär att du och
Pension och försäkringar
• Lön
•
•
med anställning
dina arbetskamrater är garantera
Kollektivavtal innebär att du om
• enI samband
• fattas
förhandlar du själv din lön. I
de insyn och inflytande via ett valt
av ett försäkringsskydd
kollektivavtalet regleras när den
ska höjas.
Givna regler för skyldigheter
och rättigheter
Om arbetsplatsen har kollektiv
avtal ingår automatiskt alla de
förmåner och rättigheter som
avtalats där också i ditt anställ
ningsavtal. Det kan exempelvis
handla om övertidsersättningar,
framtida löneförhöjningar och
liknande.
Inflytande
•
•
•
fackligt ombud. Ombudet har rätt
att få insyn i företagets ekonomis
ka räkenskaper och övriga hand
lingar. Dessutom måste arbets
givaren informera och förhandla
med ombudet inför viktigare för
ändringar i verksamheten.
I kollektivavtalet finns också
ett konfliktlösningssystem som
innebär att du alltid kan få kvali
ficerad hjälp när konflikter upp
står mellan arbetstagare och ar
betsgivare.
•
för arbetsskada och dödsfall. Du
omfattas också av en avtalspen
sion som ger ett välbehövligt till
skott till din framtida pension.
Hur vet jag om min arbetsplats
har kollektivavtal?
Det ska framgå av ditt anställ
ningsbevis. Är du osäker, kon
takta din lokalavdelning.
•
•
Medlemsservice: 0770-33 03 03 Box 122 29, 102 26 Stockholm lararforbundet.se