Transcript Pdf-fil
Att teckna kollektivavtal Att teckna kollektivavtal Kollektivavtalet är Lärarförbundets viktigaste verktyg för att förbättra och värna medlemmarnas villkor. Vårt mål är att alla medlemmar ska omfattas av kollektivavtalsreglerade villkor. Denna handbok är tänkt att ge företrädare för Lärarförbundet kunskap om hur man kan agera när det saknas avtal hos en arbetsgivare. Lärarförbundet ser positivt på att det finns skolor med olika peda gogiska inriktningar och profiler. Men det som avgör om en skola är bra eller dålig är inte huvudmanna skapet i sig utan de förutsättningar som lärare och elever har för sitt arbete. Samma spelregler Lärarförbundet anser att alla skolor, oavsett huvudman, ska verka under likvärdiga villkor. Ett kollektivavtal ger enkla, rättvisa och verklighets anpassade regler för företagens per sonalpolitiska verksamhet och ska par också konkurrensneutralitet. I och med att parterna tecknar ett kollektivavtal tar de också ett ge mensamt ansvar för att lösa de kon flikter som kan uppstå, utan att be höva anlita advokater och det all männa rättsväsendet. Kollektivavtalet fungerar som ett skydd för arbetstagaren. Det til� låter normalt inte att arbetsgivaren kommer överens med en enskild an ställd om sämre villkor än de som anges i kollektivavtalet. Däremot finns det oftast inget i kollektivavtal som hindrar de lokala parterna från att komma överens om bättre villkor än de som anges i avtalet. Genom kollektivavtal skapas trygga och stabila anställningsvill kor för arbetstagarna. Parterna kan anpassa villkor och förutsättning 2 arna i branschen till fördel för både arbetstagare och arbetsgivare. Det kan antas att kollektivavtals modellen har inneburit bättre villkor för arbetstagarna, än vad som hade varit möjligt via en generell lagstiftning, gällande för hela arbetsmarknaden. Den svens ka modellen kombinerar på så sätt flexibilitet för företagen, med trygg het och inflytande för de anställda. Genom kollektivavtalens nor merande verkan omfattas även oorganiserade arbetstagare som ar betar inom avtalens tillämpnings område av avtalens förmåner. Olika lösningar för kollektivavtal Lärarförbundets uppfattning är att den enskilda arbetsgivaren ska söka medlemskap i en arbetsgivar organisation där Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund har tecknat kollektivavtal. Vi ska aldrig ”villkorsdumpa” oss till ett kollektivavtal med en enskild arbetsgivare. Vår målsättning är att teckna kollektivavtal som innehål ler anställningsvillkor som är i nivå med dem som är gängse inom skol sektorn i Sverige i stort. En arbets givare som inte kan bära kostnader na för anställningsvillkor som är i nivå med resten av sektorn, försöker driva en verksamhet som inte kan bära sina egna kostnader. En sådan verksamhet behöver förändras om den ska kunna finnas kvar på sikt. Medlemskap i arbetsgivarorganisation Det enklaste sättet att säkerställa att villkoren motsvarar dem som finns på arbetsmarknaden i övrigt, är att arbetsgivaren söker medlem skap i någon av de arbetsgivarorga nisationer som Lärarförbundet teck nar kollektivavtal med. I synnerhet för mindre arbetsgivare är det värde fullt med det arbetsrättsliga och övriga stöd som ingår i medlem skapet. Vanligen blir arbetsgivaren bunden av arbetsgivarorganisatio nens kollektivavtal som en automatisk följd av att arbetsgiva ren inträder som medlem i arbets givarorganisationen, med undantag för Almega Tjänsteföretagen (se nedan). Lärarförbundet har kollektivavtal med flera olika arbetsgivarorgani sationer. Kooperationens förhandlings organisation, KFO, är arbetsgivaror ganisation för företag som drivs på kooperativ grund. Lärarförbundets och Lärarnas riksförbunds Samver kansråd tecknar avtal för de skolor, och förskolor som är medlemmar i KFO. Arbetsgivaralliansen är indelad i fem branschkommittéer, Lärarför bundets och Lärarnas Riksförbunds samverkansråd tecknar avtal för branschen skola/utbildning. Avtalet för folkhögskolor tecknas av SFHL/ Lärarförbundets och Lärarnas Riks förbunds samverkansråd. Samver kansrådet har från den 1 januari 2013 tecknat ett högskoleavtal. IDEA är arbetsgivarorganisa tion för ideella organisationer som till exempel studieförbund, ut bildningscenter och många folk rörelser. För Sophiahemmets sjuksköterskeskola samt för Röda Korsets och Scouternas folkhögskola har separata avtal träffats inom IDEAs avtalsområde. Lärares yrkes- och villkorsfrågor är intimt sammanflätade. För att lärarkåren ska kunna hävda sina yrkesmässiga ambitioner måste vi ha rätt att förhandla som likvärdig part, teckna kollektivavtal och kunna tillgripa konfliktåtgärder. ... Rätten att teckna kollektivavtal är en omistlig del av demokratin. Parterna måste värna kollektivavtalen och respektera varandras rätt att företräda sina medlemmar. ... Rätten att teckna kollektivavtal innebär en ömsesidig skyldighet att ta ansvar för att förhandlingssystemet upprätthålls på alla nivåer. bundet och arbetsgivaren avtalar om att arbetsgiva ren ska tillämpa det gäl lande centrala kollektivav Folkbildningsförbun talet mellan Lärarförbun det, FBF, förhandlar om det och någon av arbets det centrala kollektivavta givarorganisationerna. let för ledare/lärare (stu Denna lösning är alltid dieförbundslärare) an ett undantag. Det är det ställda vid studieförbund. viktigt att hängavtal teck Ur Den skola vi vill skapa Studieförbunden beräk nas på något av de centra – Lärarförbundets program för yrke och villkor nas ha cirka 100 000 la avtalen inom privat sek cirkelledare anställda varav cirka tor, och inte på det kommunala eller Serviceavtal innebär att arbetsgivaren statliga avtalet. Den offentliga sek 500 är tillsvidareanställda. Vissa betalar en viss avgift till organisatio studieförbund driver även vuxen torns kollektivavtal innehåller näm utbildning och fristående gymnasie nen för att till exempel få rådgivning ligen en rad bestämmelser som en och förhandlingshjälp. Men det inne skolor. Lärarförbundets och Lärar privat arbetsgivare inte kan uppfylla. bär inte att arbetsgivaren blir bunden nas Riksförbunds Samverkansråd Det är mycket olämpligt att blan av kollektivavtal. Vi ska därför agera tecknar avtal med Folkbildningsför da villkor från olika avtal, till ex mot en sådan arbetsgivare på samma empel allmänna anställningsvill bundet. sätt som mot andra arbetsgivare som kor från ett område och pensionsinte är bundna av kollektivavtal. Kommunala Företagens Sam och försäkringsavtal från ett annat. organisation, KFS, är en arbets Respektive avtalspaket är en helhet Pacta, Pacta är ett arbetsgivarför givarorganisation för kommun som är gjord för att fungera som bund för kommunnära tjänster som nära företag. Företagen är både sådan, och att plocka ut en del för står nära SKL. Lärarförbundets och stora och små och finns över he att ersätta med en annan låter sig i Lärarnas Riksförbunds samverkans la landet. Medlemsföretagen ägs av princip aldrig göras. råd tecknar samma avtal med Pac kommuner och landsting eller är Att gå med på att ersätta kollek ta och SKL helt eller delvis privatägda. Lärar tivavtalade pensions- och försäk förbundets och Lärarnas Riksför ringsplaner med sådana som ar Inkoppling bunds ssamverkansråd tecknar av betsgivaren själv upphandlat, inne Kollektivavtal efter ”inkoppling” tal med KFS. bär så gott som undantagslöst vill förekommer främst när en arbets korsdumpning, samt att vi avsäger givare är medlem i Almega tjänste Almega/Tjänsteföretagens oss partsinflytandet över villkors företagen utan att därmed, automa arbetsgivarförbund organiserar förändringar. Det är något som inte tiskt vara bunden av kollektivavtal. arbetsgivare inom bl.a. skolor, för bör förekomma. När Lärar f örbundet har en medlem skolor och fritidshem. Lärarförbun hos en sådan arbetsgivare, och in dets och Lärarnas Riksförbunds För arbetsgivaren finns det flera koppling ännu ej skett, ska vi begära samverkansråd är part i detta kol uppenbara nackdelar med häng inkoppling. lektivavtal. De flesta av de stora avtal: skolföretagen/koncernerna är med man blir man bunden av ett av Hängavtal lemmar i ALMEGA/Tjänsteföreta tal som man inte har någon Om arbetsgivaren inte vill gå med gen, till exempel Pysslingen, Vittra möjlighet att påverka, eftersom i en arbetsgivarorganisation finns och Kunskapsskolan. man inte är medlem av den or möjligheten att teckna ett så kallat Almega Tjänsteföretagen har olika ganisation som sluter det. hängavtal. Det innebär att Lärarför nivåer i sitt medlemskap. Almega man får inte tillgång till service, • • 3 rådgivning och avtalstolkning från arbetsgivarorganisationen. avgiften för främst trygghets avtalet blir så mycket högre om man direktansluter sig i stäl let för att göra det via en arbets givarorganisation, att den totala kostnaden för hängavtal för ar betsgivaren som regel blir hög re. • Om avdelningen har redan slutna hängavtal så har man ansvar för att följa upp och informera arbetsgiva ren när det tecknas ett nytt avtal eller om det sker förändringar i det befintliga kollektivavtalet. Företagsavtal Att göra avsteg från de centralt avtalade kollektivavtalspaketen innebär i praktiken att man skapar företagsavtal, det vill sä ga avtalslösningar som är unika för arbetsgivaren ifråga. För stora arbetsgivare där vare sig medlem skap i en arbetsgivarorganisation eller hängavtal visat sig vara fram komliga vägar, kan Lärarförbundet undantagsvis teckna företagsavtal. Exempel på företagsavtal är Jensen Education. Praktiskt arbete i avdelningen Nyetableringar i avdelningen Det är viktigt att avdelningen tidigt tar kontakt med nya arbetsgivare som planerar verksamhet i kommu nen. Nya skolors ansökningar finns på Skolinspektionens webbplats. Information finns också i nämnds protokoll där godkännande eller ytt rande finns om all ny verksamhet som ansökt om att få starta i kom munen. Lokala media brukar ock så vara snabba med nyheter om nya skolor. För att hitta huvudmannen kan man använda webbplatserna, allabolag.se eller 121.nu. Där finns infor mation om vem som är huvudman, vilka som sitter i styrelsen, vilken driftsform och organisationsnum mer företaget har. Där finns också ekonomisk redovisning. Kontakta arbetsgivaren och bjud in till möte. Visa tydligt din förväntan på att detta är en början på ett positivt och givande samarbete. Förbered dig inför mötet genom att besöka företagets hemsida där du hit tar nyttig information. 4 Exempel på frågor att ställa är: Vilken pedagogisk vision har sko lan? I vilka lokaler ska de vara? Har de börjat rekrytera? Vilken sorts lärare vill de ha? Har det anställts någon rektor? Har de frågor om kollektivavtal? Personalpolitik? Lönepolitik? Vilken syn har de på Lärarförbundet? Vilka tankar har de om samarbetet med Lärar förbundet? Undersök om det finns andra fackföreningar representerade på företaget och det eventuella stöd av andra fackliga organisationer Lärar förbundet kan räkna med. Var beredd på att arbetsgivaren kanske inte alls är insatt i vilka ar betsgivarorganisationer som finns eller vad ett kollektivavtal ger och kostar. Förbered svar och argument för detta. Är det en koncern som är på gång att etablera sig i kommunen ska avdelningen först ta kontakt med regionkontoret för information. Argumentstöd för fördelarna med kollektivavtal för arbetsgivaren. Kollektivavtalen är stabila över • tid. Det finns givna regler att rätta sig efter är en trygghet för båda parter. Kollektivavtalet sparar också tid – alternativet är ju att arbetsgiva ren annars måste träffa individu ella överenskommelser med sina anställda om alla de frågor som kollektivavtalet rymmer. Risken för konflikter blir mindre när det finns tydliga spelregler. Dessutom innehåller kollektiv avtalen regler för hur parterna ska gå till väga om man trots allt blir oense om något. Kollektivavtalet sparar peng ar eftersom arbetsgivaren kan teckna bra och billiga avtalsför säkringar (grupplivförsäkring, avtalsgruppsjukförsäkring, pen sionsförsäkring). • • • För nyblivna privata arbetsgivare • inom förskola och skola kan det vara svårt att hålla reda på alla regler och skyldigheter som gäl ler för arbetsgivare. Som med lem i en arbetsgivarorganisation får arbetsgivaren tillgång till ser vice och juridisk rådgivning. Man blir mer attraktiv som arbetsgivare om arbetsplatsen har kollektivavtal. • Motargument till invändningar Det är för dyrt. Alla avtalets fördelar har ett pris. Varför ska denna skola ha konkur rensfördelar gentemot andra före tag som har ett avtal? Alla skolor har likvärdiga ekonomiska förut sättningar. Vi har redan andra pensions lösningar. Det finns möjlighet att ha kvar nu varande pensionslösningar, för dem som redan är anställda om du är överens om det med dina anställ da. Det finns inget pensionsavtal på den privata marknaden som kan konkurrera med ITP-avtalets pen sionslösning. Det ger både arbets givare och arbetstagare mest för pengarna. Vi har andra förmåner som inte finns i avtalet. Du som arbetsgivare ska naturligtvis inte ta bort några förmåner om de är bättre än kollektivavtalets. Ett kollek tivavtal är ett ”golv” för förmåner, in te ett ”tak”. Vi behöver inget avtal, vi tillämpar ändå de villkor som finns i kollektivavtalet. I så fall är det bara en formsak att skriva under. Men det är förmodli gen i alla fall inte sant, för du och di na anställda får ingen hjälp från ett trygghetsråd utan att omfattas av Omställningsavtalet. Våra anställda vill inte ha kollektivavtal I så fall är det väl rimligt att vi får ha ett informationsmöte på arbets platsen för att informera om vad ett kollektivavtal innebär. Du kan väl bjuda in oss till en arbetsplatsträff. Som du ser är det billigare för en arbetsgivare att gå med i en arbetsgivarorganisation – som även erbjuder tolkningar av avtal, förhandlings- och jurist hjälp, information om branschfrågor mm – än att teckna ett hängavtal. Ring till Lärarförbundets ombudsmän för att får stöd i frågan. Vad beredd på att kunna ge infor mation om vart arbetsgivaren ska vända sig – förmedla gärna en kon takt med någon tjänsteman i ak tuell arbetsgivarorganisation. Det finns ett informationsblad att be ställa gratis från Lärarförbundet, Kollektivavtalet – en fördel för dig som arbetsgivare. Det finns även broschy rer att beställa gratis från KFO och Almega som är bra att kunna läm na till arbetsgivaren. Försök ock så komma överens med arbetsgiva ren om ett datum för att ge gemen sam avtalsinformation till medlem marna. Om förhandlingen inte leder till kollektivavtal, eller om arbetsgivaren inte vill komma till förhandling, ska avdelningen ta kontakt med region kontoret för fortsatt hantering. Att komma till avslut Rekrytering och information De inledande kontakterna med ar betsgivaren kan ofta vara informel la. Det är en bedömningsfråga från fall till fall hur man väljer att in leda kontakten, men om man väl jer den mer informella öppningen är det viktigt att inte fastna i den för länge. En förutsättning för att kom ma vidare i processen är att man förr eller senare går över i en for mell förhandling. En arbetsgivare som har anställ da som är medlemmar i Lärarför bundet är skyldig att förhandla med Lärarförbundet enligt medbestäm mandelagen 10 § i en fråga som be rör medlemmarna. Tidpunkten för förhandlingen ska bestämmas till en dag inom 14 dagar från det att arbetsgivaren fått Lärarförbundets förhandlingsframställan. Om arbetsgivaren ska söka med lemskap i en arbetsgivarorganisa tion, kom i så fall överens om från vilket datum detta ska ske och note ra detta i protokollet. I processen med att teckna kollektiv avtal är det viktigt att medlemmarna får information först och bäst genom Lärarförbundet och att vi är, och upplevs, som lyhörda för med lemmarnas behov och önskemål. Börja med att bjuda in till möte med samtliga lärare för att under söka anställningsvillkoren och vilka eventuella förmåner de anställda re dan har. En grund för framgångsrika förhandlingar och trovärdighet är att man representerar en stor del av lä rarna. Därför är rekrytering av ytters ta vikt. En förutsättning för det fack liga arbetet är också att utse ett eller flera ombud på arbetsplatsen. Lärarförbundet ska aktivt söka stöd hos medlemmarna innan man agerar för att få företaget att gå med i en arbetsgivarorganisation eller underteckna ett kollektivavtal. Inför eventuella stridsåtgärder måste Lä rarförbundet ha ett gott stöd bland de berörda medlemmarna för att bli framgångsrikt. 5 Genom att anordna medlemsträf far kontinuerligt håller vi medlem marna och oss själva informerade. Det är viktigt att Lärarförbundets information är tydlig. Medlemmar na ska uppfatta vårt agerande som ett gemensamt, medlemsnära arbe te genom hela processen fram till avtalstecknandet. När det krånglar En arbetsgivare som är motvillig till att teckna kollektivavtal vill ibland förhala processen genom att änd ra sig (det finns exempel på proces ser som tagit flera månader, till och med år). Var tydlig med att Lärar förbundet vill teckna avtal så snart som möjligt, och framhåll att Lä rarförbundet vill uppfattas som en medpart och inte en motpart. Vårt uppdrag är att se till att alla med lemmar omfattas av kollektivavtal. Om arbetsgivaren inte kommer till förhandlingen, eller förhand lingsvägrar, kan Lärarförbundet krä va skadestånd. Om förhandlingen avslutas med att arbetsgivaren inte vill teckna kollektivavtal, måste vi ställa oss frågorna: Hur är organisationsgraden, engagemanget och stridsviljan bland våra medlemmar? Vilka medlemsaktiviteter kan vi mer göra? Vad tycker andra fackliga organi sationer? Finns eventuellt andra påtryck ningsmedel? • • • • När är det dags för stridsåtgärder? Det generella svaret på när det är dags för stridsåtgärder, är att det är dags när man som förhandlare be dömer att det inte finns någon möj lighet kvar att nå en acceptabel över enskommelse. Det formella svaret är att den påkallade förhandlingen med 6 arbetsgivaren om kollektivavtalsteck nande måste ha avslutats i oenighet, det vill säga att arbetsgivaren har av visat Lärarförbundets begäran om att teckna kollektivavtal. Det är förbundsstyrelsen som slutligt har att besluta om att vid ta stridsåtgärder mot en arbetsgiva re. Underlaget till förbundsstyrelsen i frågan bereds av Lärarförbundets kansli. För att frågan ska kunna be redas och beslutas, är det viktigt att regionkontoret blir delaktigt i god tid innan saken ställs på sin spets. Inte minst för de berörda medlemmar nas del är det viktigt att förbundet kan fatta beslut snabbt. Rent praktiskt finns det också några förutsättningar som måste va ra på plats: Vi ska ha många med lemmar hos arbetsgivaren, och de ska vara väl motiverade att gå ut i konflikt. Det finns ingen anled ning för Lärarförbundet att försätta sig i en ” situation, där vi varslar om stridsåtgärder mot en arbetsgivare där vi saknar medlemmar eller har en låg anslutningsgrad, eller mot en arbetsgivare där vi inte har medlem marna med oss. En förutsättning för ett beslut om stridsåtgärder är att vi har skött oss och gjort ett bra arbete när det gäller att rekrytera, in formera och organisera. Vi måste också göra en analys av planerade stridsåtgärder ur ett media perspektiv: Om vi vidtar stridsåtgär der, måste vi räkna med att det blir en nyhet i lokala media, och i den rap porteringen ska vi uppfattas som de som står för det positiva. Vilka stridsåtgärder är möjliga? Eftersom det är Lärarförbundets förbundsstyrelse som fattar beslut om stridsåtgärder, är det även sty relsens sak att avgöra vilken strids åtgärd som är aktuell. Vid sidan av strejk finns också bland annat ny anställningsblockad och partiel la stridsåtgärder, som till exempel övertidsblockad eller restidsblock ad. I och med att man varslar om stridsåtgärder, är det också vanligt att man sätter arbetsuppgifterna i blockad, vilket innebär att de inte får utföras av oorganiserade. Vi kan även begära sympatiåtgärder från andra förbund. Hur går det till att genomföra stridsåtgärder? Här följer en kort sammanfattning av hur det går till att genomföra stridsåtgärder, för mer utförlig in formation läs Lärarförbundets kon flikthandbok. Kansliets organisation På centrala kansliet utses en konflik tansvarig som tillsammans med be rörd regionchef och ansvarig region ombudsman utgör konfliktledning. Varsel om stridsåtgärder När förbundsstyrelsen fattat beslut om stridsåtgärder, tar kanslietfram en varselhandling. Denna ska över lämnas till den berörda arbetsgiva ren och till Medlingsinstitutet minst sju arbetsdagar i förväg (45 § MBL). Medlingsinstitutet kan då utse med lare för att hjälpa parterna att kom ma överens, och medlaren kan skju ta upp konfliktåtgärderna högst 14 dagar. Samma procedur gäller vid varje förändring av stridsåtgärderna. Ett varsel utformas på ett be stämt sätt. Varselhandlingen kom pletteras vanligen med en bilaga som redogör för vilka och/eller vad som undantas från konflikten. Kon fliktåtgärder utanför det som anges i varslet är olovliga konfliktåtgärder. När det centrala kansliet har sänt ett varsel till den berörda arbetsgi varen lämnas det också en kopia till berörda regionkontor och lokalav delningar. Även oorganiserade bör informeras om varslet, i synnerhet för den händelse vi satt arbetsupp gifterna i blockad. Det är önskvärt att försöka få nå gon form av bekräftelse på att ar betsgivaren mottagit varslet. Detta ansvarar centrala kansliet för. Det är endast Lärarförbundet som har rätt att avgöra hur vars let ska tolkas och tillämpas. Om ar betsgivaren hävdar att det finns spe ciella regler ska avdelningen omgå ende kontakta regionkontoret. Regi onkontoret får stöd från den centra la konfliktledningen. Konfliktersättning För den händelse Lärarförbundet beslutar att ta ut sina medlemmar i strejk, får de berörda medlemmar na ersättning ur förbundets kon fliktfond. Förbundsstyrelsen beslu tar om vilken ersättningsnivå som ska gälla i varje enskilt fall, men en vanlig princip är att 100 procent av bruttolönen ersätts med ett scha blonmässigt avdrag för kommunal skatt. Konfliktbrott Arbetsgivaren kan på olika sätt för söka bryta mot varslet och gör sig då skyldig till brott mot konfliktreg lerna. Avdelningen ska omgående rapportera sådana brott till kansliet. Ibland måste ett tolkningsföreträ de användas för att skydda medlem men mot arbetsgivarens agerande. Exempel på brott mot konfliktreg lerna från arbetsgivarens sida är att arbetsgivaren ensidigt återkallar se mestern utan att det är fråga om lockout, arbetsgivaren beordrar en av Lärarförbundets medlemmar att arbeta på ett annat arbetsställe som omfattas av konflikten eller att ar betsgivaren bortser från neutrali tetsprincipen. Neutralitetsprincipen Arbetstagare som beordras arbete som omfattas av lovliga stridsåtgär der har rätt att neka detta. I prak tiken innebär detta till exempel att arbetsgivare inte kan beordra barn skötare att utföra förskollärares, fri tidspedagogers eller grundskollära res arbetsuppgifter. Fördelar med kollektivavtal för arbetstagare. Svar på vanliga påståenden. 1. Sverige har en världens bästa an ställningstrygghet. Om ditt företag saknar kollektivavtal, vilket många företag i Sverige gör, så är din anställningstrygghet högst begränsad. I det fallet är det extra viktigt att ha ett bra utformat anställningsavtal eftersom Lagen om anställningsskydd (LAS) är betydligt sämre än de allra flesta kollektivavtal. 2. Jag har rätt till årlig löneökning Genom kollektivavtal har parterna kommit överens om hur de årliga löneöversynerna ska gå till och vilka löneökningar som gäller. 3. Jag kan förhandla min lön själv Du som individ har ingen formell förhandlingsrätt. I det fallet är det upp till företagets goda vilja. Saknar ditt företag dessutom kollektivavtal så är arbetsgivaren inte ens skyldig att hålla lönesamtal. På en arbetsplats utan avtal bör alla anställningsvillkor som inte följer av lag regleras i anställningsavtalet. Dessa är: Titel Anställningsform Stationeringsort Lön När översyn av lön ska ske Rätt till betald övertid eller ej Antal semesterdagar Tjänstepension Kompletterande sjukförsäkring Livförsäkring Arbetsskadeförsäkring Trygghetsavtal Andra försäkringar Uppsägningstid • • • • • • • • • • • • • • 7 Sammanfattning: Därför är det viktigt med kollektivavtal! och löneutveckling Kollektivavtal innebär att du och Pension och försäkringar • Lön • • med anställning dina arbetskamrater är garantera Kollektivavtal innebär att du om • enI samband • fattas förhandlar du själv din lön. I de insyn och inflytande via ett valt av ett försäkringsskydd kollektivavtalet regleras när den ska höjas. Givna regler för skyldigheter och rättigheter Om arbetsplatsen har kollektiv avtal ingår automatiskt alla de förmåner och rättigheter som avtalats där också i ditt anställ ningsavtal. Det kan exempelvis handla om övertidsersättningar, framtida löneförhöjningar och liknande. Inflytande • • • fackligt ombud. Ombudet har rätt att få insyn i företagets ekonomis ka räkenskaper och övriga hand lingar. Dessutom måste arbets givaren informera och förhandla med ombudet inför viktigare för ändringar i verksamheten. I kollektivavtalet finns också ett konfliktlösningssystem som innebär att du alltid kan få kvali ficerad hjälp när konflikter upp står mellan arbetstagare och ar betsgivare. • för arbetsskada och dödsfall. Du omfattas också av en avtalspen sion som ger ett välbehövligt till skott till din framtida pension. Hur vet jag om min arbetsplats har kollektivavtal? Det ska framgå av ditt anställ ningsbevis. Är du osäker, kon takta din lokalavdelning. • • Medlemsservice: 0770-33 03 03 Box 122 29, 102 26 Stockholm lararforbundet.se