Transcript Ladda ner PDF (860004)

Att vara
lärare i
fristående
skola
En växande andel av Lärarnas Riksförbunds medlemmar
har privat arbetsgivare. De flesta arbetar i fristående
skolor, men förbundet har också medlemmar i utbildningsföretag, folkhögskolor och bildningsförbund. Med
fristående skola avses verksamhet som enligt skollagen
kräver tillstånd från Skolinspektionen.
Innehåll
Värdet av medlemskapet ____________________________________
4
Värdet av kollektivavtal ______________________________
6
Likheter och skillnader______________________________________
7
Lojalitet och diskretion ______________________________
8
Offentlighet _____________________________________
9
Informationsfrihet ________________________________
10
Kommunförening eller särskild förening ____________________
11
Att bli ombud_____________________________________________
13
Inflytande på arbetsplatsen________________________________
14
MBL, FML och LSA ________________________________
14
Ledamot i bolagsstyrelse ____________________________
15
Hur utses arbetstagarrepresentanterna? ___________________
19
Anställningsavtal på privata sektorn – checklista _______________
20
Kontakt__________________________________________________
23
3
Värdet av
medlemskapet
Lärarnas Riksförbund arbetar för att skapa bästa möjliga villkor för dig
inom den privata sektorn:
• Vi tecknar, genom Lärarnas Samverkansråd, kollektivavtal med de
arbetsgivarorganisationer som finns för arbetsgivare som bedriver
skolverksamhet.
• I några fall tecknar vi kollektivavtal direkt med enskilda arbetsgivare.
• Vi arbetar kontinuerligt för att teckna kollektivavtal med arbetsgivare
som saknar sådant.
• Genom vår medlemsjour som du når på telefonnummer 0771613 613 ger vi dig råd i löne- och anställningsfrågor. Du kan också
e-posta dina frågor till [email protected].
4
• Vi företräder vid behov medlemmar i förhandlingar med arbetsgivaren.
• Vi deltar i debatten om skolan och påverkar politiska beslut som har
betydelse för våra medlemmar.
• Som medlem i Lärarnas Riksförbund får du tillgång till förmånliga medlemsförsäkringar, medlemslån med mera.
• Vi erbjuder utbildning för uppdraget om du utses till ombud på arbetsplatsen.
5
Värdet av kollektivavtal
Lärarnas Riksförbund verkar för att det ska finnas kollektivavtal hos
alla arbetsgivare. Om kollektivavtal helt saknas hos en arbetsgivare
gäller bara begränsade delar av de rättigheter som annars gäller för
arbetstagarna och deras fackliga företrädare. I sådana fall har Lärarnas Riksförbund begränsade möjligheter att företräda medlemmarna
gentemot arbetsgivaren.
Ännu allvarligare är att varje anställd själv måste säkra att alla anställningsvillkor blir reglerade i det egna anställningsavtalet. Det gäller
inte bara frågor som lön och arbetstid, utan även tjänstepension och
de försäkringar som annars ingår i kollektivavtalet. Det är därför en
viktig angelägenhet för förbundet att åstadkomma kollektivavtal på alla
arbetsplatser där medlemmar finns.
Om du är anställd hos en arbetsgivare som saknar kollektivavtal, bör
du kontakta Lärarnas Riksförbund på orten för råd och stöd. Följ även
checklistan längst bak i broschyren för att se till att de viktigaste villkoren skrivs in i ditt anställningsavtal.
6
Likheter och
skillnader
Det finns skillnader mellan att ha en privat arbetsgivare och att ha en
kommunal (offentlig) arbetsgivare, men likheterna överväger. Det är
samma statliga styrdokument som gäller för all skolverksamhet, oavsett
om det är en privat eller en kommunal skola.
De arbetsrättsliga reglerna gäller också i stort sett lika för privata
och kommunala anställningar. Men innehållet i kollektivavtalen kan
skilja sig en hel del mellan olika arbetsgivare. Det kan gälla arbetstid,
semester- eller ferielön, uppsägningstider och andra regler som styr
vardagen i arbetet. Det kan också gälla viktiga trygghetsfrågor som
till exempel tjänstepension, omställningsförmåner vid arbetsbrist och
försäkringsskyddet vid sjukdom, arbetsskada och dödsfall.
7
Det går inte att säga att anställningsförmånerna generellt är bättre
eller sämre vid en privat anställning jämfört med en kommunal. Var
och en måste själv ta reda på hur anställningsvillkoren ser ut och
jämföra. Bättre pensionsvillkor kan vara viktigast för en individ, medan
förmånliga ledighetsvillkor är avgörande för en annan. Det finns även
skillnader i anställningsvillkoren mellan olika privata arbetsgivare. Om
du byter arbete från en fristående skola till en annan, så har du samma
behov av att granska anställningsvillkoren som om du byter mellan
privat och kommunal arbetsgivare.
Lojalitet och diskretion
I alla anställningar ingår ömsesidiga förpliktelser att vara lojal mot sin
avtalsmotpart. Det förutsätts att såväl arbetsgivaren som arbetstagaren
agerar så att man gynnar sin motparts intressen. I privata anställningar
betonas i allmänhet kraven på lojalitet mera tydligt än i offentliga
anställningar.
I lojalitetsplikten ligger att man ska utföra sina arbetsuppgifter efter
bästa förmåga och rätta sig efter de regler och instruktioner som arbetsgivaren beslutar om. Man får inte medvetet göra något som skadar
8
arbetsgivarens intressen, till exempel ägna sig åt konkurrerande verksamhet. I privat anställning får man inte heller sprida uppgifter som
kan skada arbetsgivaren, man ska ”iaktta diskretion”.
Offentlighet
Enligt svensk grundlag ska alla medborgare ha fri insyn i angelägenheter som gäller ”det allmänna”, om inte uppgifterna är skyddade av bestämmelser i sekretesslagen. Uttrycket ”det allmänna” avser verksamhet
9
hos staten, kommuner, landsting och regioner. Det är mycket viktigt att
alla med privat anställning känner till att denna offentlighetsprincip
inte alls gäller verksamheten hos privata arbetsgivare.
Informationsfrihet
Svensk grundlag garanterar bland annat yttrande- och informationsfrihet. Dessa friheter innebär att ingen som nyttjar dem riskerar några
åtgärder från ”det allmänna”. Även de som är anställda av ”det allmänna” omfattas av friheterna.
Däremot finns ingen motsvarande informationsfrihet för privat anställda i förhållande till arbetsgivaren. Den som till exempel nyttjar
sin yttrandefrihet på ett sätt som skadar arbetsgivaren, kan mycket väl
drabbas av åtgärder som en följd av detta. Om man brutit mot sin lojalitetsplikt genom sina yttranden, kan man bli uppsagd eller avskedad
från sin anställning.
Den som är privatanställd har inte heller självklart rätt att vända sig till
media för att berätta om (miss)förhållanden hos arbetsgivaren. Om
man väl har gjort det, finns inget förbud för arbetsgivaren att ta reda
10
på vem som ”läckt”, som fallet är hos offentliga arbetsgivare. Innan
man vänder sig till media, krävs åtminstone att man har försökt ta upp
frågan med sin arbetsgivare.
Kommunförening eller särskild förening
Från och med 2013 är det möjligt för Lärarnas Riksförbunds medlemmar, anställda av ett landsting, en statlig myndighet, ett gymnasieförbund eller en privat utbildningsanordnare, att bilda en särskild förening.
Denna förening får samma mandat och ställning som en kommunförening, när det gäller medlemmarnas förhållande till arbetsgivaren.
Föreningsombuden får också samma ställning mot arbetsgivaren, som
kommunombuden har gentemot andra arbetsgivare. Medlemmarna i
en särskild förening bibehåller medlemskapet i sina respektive kommunföreningar och deltar på samma villkor som andra i kommunföreningens och distriktets föreningsverksamhet.
Lärarnas Riksförbund verkar för att särskilda föreningar bildas hos så
många arbetsgivare som möjligt, där förutsättningar och intresse bland
medlemmarna finns.
11
12
Att bli ombud
Lärarnas Riksförbunds medlemmar på en arbetsplats kan utse lokalombud. Den som är lokalombud får regelbundet information från arbetsgivaren och från förbundet, för att kunna föra medlemmarnas talan.
Den som är lokalombud har, liksom andra med fackliga förtroendeuppdrag, särskilda rättigheter enligt lagen om facklig förtroendemans
ställning på arbetsplatsen (FML). Man har till exempel rätt till ledighet
från arbetet i skälig omfattning för att kunna utföra sitt uppdrag.
Om du är intresserad av att bli lokalombud, kan du ta kontakt med
Lärarnas Riksförbunds kommunförening/särskilda förening. Kontaktuppgifter finns på Lärarnas Riksförbunds webbplats www.lr.se/
Kontakta oss. Om du inte har möjlighet själv, så uppmuntra gärna en
kollega att bli lokalombud. Som lokalombud får du givetvis stöd, råd
och utbildning från Lärarnas Riksförbund. Det är dessutom lokalombuden som är medlemmarnas kanal för information och påverkan
inom Lärarnas Riksförbunds organisation.
13
Inflytande
på arbetsplatsen
I slutet av 1960-talet växte de fackliga kraven på ökat inflytande i
arbetslivet. Kraven kom att hanteras politiskt och ett antal nya lagar
antogs av riksdagen. Bland lagarna finns lag om medbestämmande i
arbetslivet (MBL), lag om anställningsskydd (LAS), lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML) och det som har utvecklats till lag om styrelserepresentation för de privatanställda (LSA).
MBL, FML och LSA
MBL utgår från att arbetsgivaren och de anställda är motparter. Lagen reglerar hur information och förhandlingar ska hanteras mellan
arbetsgivaren och den fackliga organisationen.
14
LSA ger arbetstagarorganisation som är bunden av kollektivavtal i förhållande till ett företag, rätt att inrätta styrelserepresentation. Rätten
gäller till exempel för aktiebolag och ekonomiska föreningar. Företaget måste ha minst 25 anställda. Alla som utses till arbetstagarrepresentanter omfattas av förtroendemannalagen. Det betyder att man har rätt
att förbereda och delta i styrelsemöten på betald arbetstid. Man har
även rätt att delta i för uppdraget nödvändig facklig utbildning med bibehållna anställningsförmåner. Dock måste arbetstagarrepresentanter
noga skilja på uppdraget som facklig förtroendeman och som styrelseledamot. I den senare rollen är man i praktiken arbetsgivare.
De krav som 11 och 19 §§ MBL ställer på arbetsgivaren begränsas
på intet sätt av att vi har utsett ledamöter/suppleanter att arbeta i en
bolagsstyrelse. MBL-förhandlingar eller samverkan ska genomföras på
sedvanligt sätt i rätt forum.
Ledamot i bolagsstyrelse
Lagen utgår från att alla styrelseledamöter arbetar för företagets bästa.
I en styrelse finns representanter för ägarna utsedda av bolagsstämman
15
och för de anställda utsedda av facket. Ägarrepresentanterna får ett styrelsearvode medan de anställda arbetar med bibehållna löneförmåner.
Det är relativt vanligt att arbetstagarnas representant/er erhåller ett så
kallat inläsningsarvode utöver lönen.
Det finns fyra bolagsorgan: bolagsstämma, styrelse, verkställande
direktör och revisorer. Styrelsen har det yttersta ansvaret för företagets
verksamhet och häri ligger att löpande bevaka företagets ekonomiska
utveckling och strategiska arbete. Styrelsen ska även upprätta en skriftlig arbetsordning för sitt eget arbete. Alla styrelseledamöter har samma
rättigheter, skyldigheter och juridiska ansvar. Man har fullt ansvar
för alla beslut man deltagit i. Den enda möjlighet man har att undgå
ansvar, är att reservera sig mot ett beslut och att få det, med motivering, till protokollet. Den skarpaste markering en ledamot kan göra, är
att avgå. Det finns några för arbetstagarrepresentanterna särskiljande
bestämmelser.
• Jäv Inga styrelseledamöter får delta i diskussioner eller beslut i frågor där de har ett eget intresse som kan strida mot bolagets intressen. LSA anger särskilt tre områden där arbetstagarnas representanter anses jäviga. Det är frågor som rör kollektivavtal, stridsåtgärder
16
och övriga frågor där den fackliga organisationen har ett väsentligt
intresse som kan strida mot företagets.
• Suppleanter Arbetstagarnas representanter har samma ställning
som ledamöterna. De har en unik, laglig rätt att delta i och yttra sig
på styrelsemöten, även om den ordinarie ledamoten är närvarande.
Enligt MBL kan arbetsgivaren förhandla fram tystnadsplikt rörande
viss information. LSA och aktiebolagslagen, ABL, saknar regler om
tystnadsplikt. För dem som arbetar i en bolagsstyrelse gäller vårdnadsplikt. Den innebär att alla ledamöter är skyldiga att vårda, det vill säga
skydda och förvalta företagets affärshemligheter, kapital och tillgångar
på bästa sätt. Om någon i styrelsen hanterar information vårdslöst och
företaget skadas kan ledamoten krävas på skadestånd.
Som bolagsstyrelseledamot har man ett stort ansvar och många komplicerade frågor att ta ställning till. Det är därför viktigt att man har så
goda förutsättningar som möjligt för att utföra ett gott arbete. Därför
bör varje ny arbetstagarrepresentant genomgå PTKs utbildning för
styrelseledamöter.
17
Hur utses arbetstagarrepresentanterna?
Enligt lagen utser ”lokal arbetstagarorganisation” de fackliga representanterna i bolagsstyrelsen. Enligt stadgan för Lärarnas Riksförbund är
detta kommunföreningen/särskilda föreningen. Större företag har i
allmänhet verksamhet i flera kommuner. Kontakta Lärarnas Riksförbunds centrala kansli på telefonnummer 08-613 27 00 om praktiska
problem uppstår med anledning av detta.
19
Anställningsavtal
c h e c klis t a
Parter
Vem är arbetsgivare och vem är arbetstagare? Ange fullständiga namn, organisations- och personnummer.
Anställningsform
Är din anställning på prov, tidsbegränsad eller tills vidare
(fast anställning)? Är det en ferielöneanställning eller en
semesterlöneanställning?
Lagen om anställningsskydd anger att en provanställning ska
utgöras av en i förväg fastställd och överenskommen prövotid om
maximalt sex månader. Om anställningen inte sägs upp inom
prövotiden övergår denna till en tillsvidareanställning. Längre
provanställningstid kan endast överenskommas om det finns stöd
för detta i kollektivavtalet som gäller för arbetsplatsen.
Placering
På vilken ort och arbetsplats ska du arbeta?
Befattning
Vilken är din befattning? Vilka är dina arbetsuppgifter?
Det bör finnas en befattningsbeskrivning.
20
Tillträdesdag
När börjar du din anställning?
Sysselsättningsgrad och arbetstid
Vilken är din sysselsättningsgrad – heltid/deltid? Vid deltid
ska omfattningen anges, helst som procent av heltid.
Vilken är din arbetstid – årsarbetstid/veckoarbetstid? Hur
är fördelning av arbetstiden mellan undervisning, gemensamt lärararbete, möten/konferenser, reglerad tid och förtroendearbetstid? Finns det några lediga klämdagar eller
helger? Har det tecknats något lokalt arbetstidsavtal?
Lön
Vilken är din fasta kontanta månadslön? Finns det några
tillägg? När sker nästa lönerevision? Lönen utbetalas
vanligen månatligen i efterskott. Vid anställning i bemanningsföretag – ta särskilt upp löneutbetalningsrutiner.
Lönen är individuell och differentierad och ska vara färdigförhandlad innan anställningen påbörjas. Ta före förhandlingen kontakt
med Lärarnas Riksförbunds lokalombud på arbetsplatsen och/eller
kommunföreningen/särskilda föreningen för att få veta vilken den
marknadsmässiga lönenivån är för den aktuella tjänsten. Ta del
av lönestatistik på www.lr.se och råd inför lönesamtal i Lärarnas
Riksförbunds broschyr ”Lönesamtalet”.
på privata sektorn
Övertidsersättning
Du har rätt till övertidsersättning/mertidsersättning vid
arbete utöver ordinarie arbetstid. Vilken ersättning utgår
vid övertid respektive mertid?
Semester/Ferier
Är det en anställning med ferier eller semester? Sker ett
intjänande av ferier och i så fall enligt vilken beräkningsgrund?
Även om arbetsgivaren inte omfattas av kollektivavtal, utgår
semester enligt Semesterlagen med 25 semesterdagar per semesterår.
Intjänandet av semester sker antingen enligt semesterlagen den 1
april till 31 mars, eller annan period enligt kollektivavtal. Klargör
hur och när förläggningen av semester sker.
Kompetensutveckling
Hur ser arbetsgivaren på kompetensutveckling? Hur
mycket tid är avsatt för kompetensutveckling och vilken
ersättning får du vid utbildning i det fall den ligger utanför
ordinarie arbetstid?
Försäkringar
Vilka försäkringar ingår i gällande kollektivavtal eller
bekostas av arbetsgivaren? Normalt tecknar arbetsgivaren
liv-, sjuk- och arbetsskadeförsäkring för sina anställda.
Pensionsförmåner
Arbetsgivaren ska ansluta dig till en godkänd pensionsplan, till exempel ITP-, KTP- eller KFS-planen. Privat pensionsförsäkring eller pensionssparande är också möjligt,
men intjänad pensionstid kan då gå förlorad vid byte av
anställning.
Företagshälsovård och friskvård
Är arbetsgivaren ansluten till någon företagshälsovård?
Har arbetsgivaren någon fri eller subventionerad motionsform?
Tjänsteresor
Vilka resekostnader ersätts av arbetsgivaren? Utgår bilersättning för dina eventuella tjänsteresor inom Sverige?
Kommer du att resa med elever i Sverige och utlandet?
Vilka försäkringar och villkor gäller vid dessa resor?
Övriga anställningsvillkor
Kontrollera att arbetsgivaren har kollektivavtal. Om så
är fallet regleras sjuklön, tjänstledighet, uppsägningstid,
arbetstid, försäkringar med mera för dig genom kollektivavtalet.
Saknar arbetsgivaren kollektivavtal bör du i första hand försöka
förmå denne att begära inträde i en central arbetsgivarorganisa-
21
tion. I annat fall bör ditt anställningskontrakt reglera allt det
som annars regleras av kollektivavtal. Enklaste sättet att reglera
anställningsvillkoren för din tjänst är att du i ditt anställningsavtal hänvisar till ett lämpligt kollektivavtal som gäller för lärare
inom den privata sektorn. Exempel på text i anställningsavtal
där kollektivavtal saknas: ”I övrigt tillämpas vid varje tidpunkt
gällande avtal om anställningsvillkor med mera mellan Lärarnas
Riksförbund och (tillämpligt arbetsgivarförbund).” ”Tillämpligt
arbetsgivarförbund” är det arbetsgivarförbund som arbetsgivaren
skulle kunnat ansluta sig till om han valt att organisera sig.
Exempel på arbetsgivarförbund är ALMEGA Tjänsteföretagen,
Arbetsgivaralliansen, Folkbildningsförbundet, KFS, KFO och Pacta.
Hänvisningen innebär att kollektivavtalet ni angivit blir till sitt
innehåll gällande mellan dig och arbetsgivaren. Däremot innebär
det inte att Trygghetsavtalet som är kopplat till det angivna avtalet
blir automatiskt tillämpligt. Arbetsgivaren måste särskilt ansluta sig
till ett Trygghetsråd (exempelvis TRR och TRS).
6 c § Lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS)
Senast en månad efter det att arbetstagaren har börjat
arbeta ska arbetsgivaren lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse
för anställningsavtalet eller anställningsförhållandet. Om
anställningstiden är kortare än tre veckor, är arbetsgivaren
inte skyldig att lämna sådan information.
22
Informationen ska innehålla åtminstone följande uppgifter:
1. Arbetsgivarens och arbetstagarens namn och adress, anställningens tillträdesdag samt arbetsplatsen.
2. En kort specificering eller beskrivning av arbetstagarens arbetsuppgifter och yrkesbenämning eller tjänstetitel.
3. Om anställningen gäller tills vidare eller för begränsad tid eller
om den är en provanställning samt
a) vid anställning tills vidare: de uppsägningstider som gäller,
b)vid anställning för begränsad tid: anställningens slutdag
eller de förutsättningar som gäller för att anställningen ska
upphöra och vilken form av tidsbegränsad anställning som
anställningen avser,
c) vid provanställning: prövotidens längd.
4. Begynnelselön, andra löneförmåner och hur ofta lönen ska
betalas ut.
5. Längden på arbetstagarens betalda semester och längden på
arbetstagarens normala arbetsdag eller arbetsvecka.
6. Tillämpligt kollektivavtal, i förekommande fall.
De uppgifter som avses i andra stycket 3 a, 3 b i fråga om
förutsättningarna för anställningens upphörande, 4 och 5 får,
om det är lämpligt, lämnas i form av hänvisningar till lagar,
andra författningar eller kollektivavtal som reglerar dessa
frågor. Lag (2006:440).
Kontakt
Om du har fackliga frågor kan du vända dig till
Lärarnas Riksförbunds kommunförening/särskilda
förening i din kommun eller till Medlemsjouren
som du når på telefonnummer 0771-613 613.
f o rm : krea t ö rreklam . se t r y c k : m o di n t r y c k o f f se t 2 0 1 2 - 1 0 u p p la g a : 5 0 0 0 e x
Lärarnas Riksförbund – det akademiska förbundet för behöriga lärare och
studie- och yrkesvägledare. Med våra nästan 90 000 medlemmar är vi ett
av de största förbunden inom Saco.
l ärarn as ri k sf ö r bu n d Sveavägen 50 • Box 3529 • SE-103 69 Stockholm • Växel 08-613 27 00 • [email protected] • www.lr.se