Transcript Nya trender inom KOL sjukdomen

Bild: Olika fenotyper. Exempel på
fenotyp vid KOL är upphostning av
slem, excerbation, astmatyp, emfysemtyp, kronisk bronkit typ, pink
puffers, blue bloater med flera.
Nya trender inom KOL sjukdomen
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk, långsamt progressiv
luftvägssjukdom som drabbar mellan 400000 till 700000 personer i Sverige. Varje år dör mer än 2000 patienter av KOL.
D
en viktigaste orsaken till
KOL är tobaksrök. Symtomen är främst hosta, upphostning, produktion av slem samt andnöd
vid ansträngning. Kronisk hosta med
slem kan under åratal förekomma utvecklingen av luftvägsobstruktivitet.
Samtidigt kan det finnas luftvägsobstruktion utan vara sig hosta och slemproduktion. KOL kan därför i tidigt
skede vara symtomlös vilket försvårar
diagnosen.
– Tidig diagnostik av KOL är viktig eftersom man då kan förbättra
prognosen genom att bl a ta bort exponering av t ex rök samt förebygga
infektioner, säger Thomas Sandström,
Professor vid Lung- och allergikliniken, Norrlands Universitetssjukhus
i Umeå. Många KOL patienter drabbas av kardiovaskulära händelser som
också kan förebyggas med tidig diagnos, fortsätter Sandström.
Tidig diagnos av KOL förutsätter att det finns misstanke för att
identifiera patienter med risk för att
drabbas av KOL tillsammans med
tillgång till spirometri och spirome-
16
triutbildad personal. Ju tidigare man
mäter lungfunktionen med spirometri, ju tidigare kan man ställa diagnos.
Flera studier visar att aktiv uppsökning samt erbjudande för patienter
att genomgå spirometri kan hitta ett
stort antal hittills oidentifierade KOL
patienter i primärvård. I en studie [1]
hade majoriteten av sådana patienter
mild till moderat lungobstruktion, var
yngre, och med mindre symtom än
redan diagnostiserade KOL patienter.
Studieförfattarna efterlyser därför fler
program i primärvård som kan identifiera patienter med KOL.
Exacerbation vid KOL
Akuta exacerbationer vid KOL är
försämringsepisoder med försämring av flera av de dagliga symtomen
som t ex ökad andnöd, kronisk hosta,
slemproduktion, extrem trötthet mm.
Exacerbationer förekommer med varierande frekvens hos KOL patienter.
Patienter med exacerbation hade ökad
risk för att återinsjukna i ny exacerbation inom 30 dagar. Patienter med
mer än fyra försämringsepisoder per
år har snabbare förlust av lungfunktion, ökad inflammation i luftvägarna, sämre livskvalitet, försämrad
långtidsprognos och ökad mortalitet.
Akut exacerbation orsakas till två
tredjedelar av infektiös orsak, mest
frekvent av Haemolfilus influenzae
och/eller Streprococcus pneumoniae,
men även av andra bakterier. Virusinfektioner är också en vanlig orsak.
KOL fenotyp
Lungsjukdomen KOL uppvisar stor
variation både i sin kliniska presentation såväl som i sin progression. Spirometri och FEV1 (Forced expiratory
volume i en sekund) beskriver inte
adekvat komplexiteten inom denna
variation. Därför söker man inom
KOL- forskningen efter olika kliniska
fenotyper som bättre kan dela in patienterna i subgrupper med olika prognos och behandling.
– Fenotypforskningen inom KOL är
idag i sin linda med cirka 400 publicerade studier jämfört med t ex över
5 000 studier i bröstcancer. Det finns
idag en uppsjö av fenotyper inom
KOL, säger Thomas Sandström.
Exempel på fenotyp vid KOL är
upphostning av slem, excerbation, astmatyp, emfysemtyp, kronisk bronkit
Medicinsk access nummer 6 2010
typ, pink puffers, blue bloater med flera
[2]. Dessa fenotyper måste följas upp
av kliniska studier och säkerställas.
En subgrupp av klinisk fenotyp vid
KOL är patienter med frekventa exacerbationer. Denna subgrupp verkar
svara på behandling med endast inhalerade brondilaterande medel eller i
kombination med inhalerade kortikosteroider [3].
KOL och kronisk bronkit
KOL-patienter med kronisk bronkit,
produktiv hosta, har enligt Danish Copenhagen City Heart Study [4], sig-
nifikant ökad risk för frekventa exacerbationer som kräver inläggning på
sjukhus. Dessa patienter har även ökad
risk för dödlighet jämfört med patienter med KOL utan kronisk bronkit.
En nyligen definierad klinisk fenotyp
kännetecknas därför av kronisk bronkit med slemproduktion och tidigare
exacerbation. Denna subgrupp av patienter förbättras av behandling med
den nya PDE4 inhibitorn roflumilast
[5]. Roflumilast har nyligen registrerats och vi måste därför uppnå tillräcklig klinisk erfarenhet med läkemedlet,
avslutar Thomas Sandström.
Zvi Wirschubsky
medicinsk konsult
Referenser:
1. M Minas et al. COPD prevalence and the differences between newly and previously diagnosed COPD patients in a spirometry program. Prim
2. M K. Han et al. COPD Phenotypes: The Future of COPD. AJRCCM Articles in Press. Published on June 3, 2010 as doi:10.1164/rccm.200912-1843CC.
3. Ferguson GT et al, Effect of fluticasone propionate/salmeterol (250/50 microg) or salmeterol (50 microg) on copd exacerbations. Respir Med
2008;102:1099-1108.
4. Burgel PR, et al; for the Initiatives Bronchopneumopathie Chronique Obstructive Scientific Committee. Cough and sputum production are
associated with frequent exacerbations and hospitalizations in COPD subjects. Chest. 2009;135:975-982.
5. Calverley PM et al. Roflumilast in symptomatic chronic obstructive pulmonary disease: Two randomised clinical trials. Lancet 2009;374:685-694.
www.medicinskaccess.se
17