Transcript ELEVHÄLSOPLAN

ELEVHÄLSOPLAN
Praktiska Gymnasiet i Gnesta läsåret 2014/2015
Elevhälsoplan 2014-10-18
INNEHÅLL
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
sidan 3
OM ELEVHÄLSOARBETET
 Regelverk för elevhälsoarbete
 Elevhälsans olika insatsområden
 Elevhälsoarbetets struktur
 Syftet med elevhälsoplanen
 Ansvar för elevhälsoarbetet
 Mål med elevhälsoarbetet
sidan 4
OM DE OLIKA ELEVHÄLSOUPPGIFTERNA





sidorna 5-6
Mentorns uppgifter
Arbetslagets uppgifter
Elevhälsoteamets uppgifter
Elevhälsokonferensen
Olika former av stöd
OM DOKUMENTATION
sidan 6
RUTINER FÖR ELEVHÄLSOARBETET
 Läraren
 Mentorn och arbetslaget
 Elevhälsoteamet (EHT)
 Elevhälsokonferens (EHK)
sidan 7
OLIKA FORMER AV STÖD
sidorna 8-10
- extra anpassningar
- utredning av elev i behov av särskilt stöd
- principer för särskilt stöd
- olika stödåtgärder
- exempel på extra anpassningar
- för elever med ADHD ,ADD, tourette m.fl neuropsykiatriska funktionshinder
- för elever med dyslexi, dyskalkyli, språkstörning m.fl kognitiva funktionshinder
TIPS TILL PEDAGOGER
sidan 11
3
OM ELEVHÄLSOARBETET
Regelverk för elevhälsoarbetet









Internationella
FN:s konvention om barns rättigheter från 1989
FN:s standardregler från 1993
Salamancadeklarationen från 1994
Nationella
Skollagen (2010:800)
Skolförordningen (2011:185)
Gymnasieförordningen (2010:2039)
Förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och
kränkande behandling (2006:1083)
Läroplan för gymnasieskolan [Lgy 11] (SKOLFS 2011:144)
Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (SKOLFS 2014:40)
Vägledning för elevhälsan, socialstyrelsen & skolverket (2014)
Elevhälsans olika insatsområden
 Medicinska insatser
 Psykologiska insatser
 Psykosociala insatser
 Specialpedagogiska insatser
Elevhälsoarbetets struktur
Syftet med elevhälsoplanen är att beskriva elevhälsoarbetet och dess arbetsgång samt redovisa
ansvarsfördelningen på skolan när det gäller arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och
åtgärdsprogram.
Ansvar för elevhälsoarbetet
Elevernas hälsa och välbefinnande i skolan är ett gemensamt ansvar för både hem och skola. I skolan
har rektor det övergripande ansvaret för elevhälsan. Mentor har det dagliga och praktiska ansvaret för
sina respektive elevers hälsa och välbefinnande. Elevhälsoteamet har i första hand ett konsultativt
ansvar och ansvarar för det förebyggande arbetet.
Mål med elevhälsoarbetet
Elevhälsoarbetet ska främst bedrivas förebyggande och främja lärande, utveckling och hälsa. Det skall
fokusera på att stödja eleverna så att de utvecklas i skolarbetet och uppnår de mål som beskrivs i
läroplanen. Elevhälsoarbetet ska alltid ha ett inkluderande synsätt.
Eleven och ev vårdnadshavare ska hållas välinformerade och göras delaktiga i skolans
elevhälsoarbete.
4
OM DE OLIKA ELEVHÄLSOUPPGIFTERNA
Mentorns uppgifter
I det hälsofrämjande arbetet är mentorns uppgift att etablera en god och förtroendefull relation med
sina elever så att det blir naturligt för eleven att löpande konsultera mentorn i frågor om
kunskapsutveckling och i frågor av social karaktär. Mentorn följer löpande sina elevers skolarbete,
dels genom information i Edwise och dels genom återkommande avstämningsmöten. Mentorn för
löpande egna minnesanteckningar över elevens utveckling, samlar dem i elevens akt och håller
kontakt med vårdnadshavare.
Arbetslagets uppgifter
Samtliga lärare ska:
 uppmärksamma tecken på att en elev kan vara i behov av extra anpassningar i den egna
undervisningen (lärmiljön).
 Snabbt identifiera elevens behov samt snarast därefter börja förändringsarbetet med
anpassningar i elevens lärmiljö.
Samverkan i arbetslaget kring elevens extra anpassningar är också nödvändigt.
(Beskrivs närmare under rubriken Olika former av stöd, sidan 7)
Elevhälsoteamet (EHT)
Elevhälsoteamet har i första hand ett konsultativt ansvar och består av rektor, kurator, skolsköterska
samt specialpedagog. Skolan har tillgång till SYV, psykolog och skolläkare.
Elevhälsoteamets uppgift är:





att i elevhälsofrågor bedriva ett målmedvetet förebyggande arbete på skolan;
att ge kompetensstöd till mentorer, rektor och övriga medarbetare;
att ge elever och vårdnadshavare för elever under 18 år det stöd i elevhälsofrågor som
efterfrågas;
att löpande följa elevernas hälsa och välbefinnande, genom att genomföra olika former av
periodiska utvärderingar och analyser samt
att föreslå övergripande åtgärder
EHT har regelbundna (interna) möten med en periodicitet som motsvarar behoven och som framgår
av kalendariet. ( Torsdagar jämn vecka klockan 13 - 15) Minnesanteckningar förs och beslut protokollförs och
protokollet arkiveras digitalt av den/de som utses för detta. (Skolans server, mappen EHT). Protokoll
ska innehålla såväl bakgrundsbeskrivningar som fattade beslut och undertecknas av protokollförare,
justerare och rektor. [myndighetsutövning].
EHT är uppdragsgivare för alla som arbetar med särskilt stöd [se sidan7] på skolan, vilket innebär att alla
uppdrag beslutas och följs upp av elevhälsoteamet vid dess teamträffar.
Som ett led i EHT:s konsulterande verksamhet kan teamet också inbjuda en elev och ev. dennes
föräldrar/vårdnadshavare till möte (Elevhälsokonferens). Vid denna konferens deltar personal från
EHT och alltid elevens mentor, elev och ev vårdnadshavare.
Brådskande ärenden hanteras omedelbart av tillgänglig personal. Elevhälsoteamet informeras vid
närmaste följande möte.
Elevhälsokonferens (EHK) är ett forum där beslut om förändring av en elevs skolgång fattas.
Rektor är ordförande vid konferensen. Vid EHK medverkar elevhälsoteamet (EHT), elevens mentor
och annan av behovet påkallad personal. Elev och ev vårdnadshavare ska om möjligt deltaga och
alltid kallas.
5
Rektor kallar till EHK vid behov baserat på en rekommendation från EHT och med stöd av
beslutsunderlag därifrån. Beslutet ska utgå från dokumenterade åtgärder från EHT-möten, som bör
vara 1). Kartläggning av elevens svårigheter och skolsituation [på individ-, grupp- och skolnivå. sidorna 30-32]
2). Pedagogisk bedömning av elevens eventuella behov av särskilt stöd. 3). Gemensam analys av hur
anpassning av lärmiljöer, undervisningens innehåll och metoder för den enskilde eleven ska ske.
Beslut protokollförs. Vårdnadshavarna får en kopia av beslutet och originalet behålls och arkiveras.
Specialpedagogen och mentor ansvarar för egna minnesanteckningar som förvaras i elevens akt.
Lärare informeras via mentor och arbetslag om de delar av beslutet som berör respektive lärare.
Olika former av stöd
Stöd ges i två former (se även skolverkets allmänna råd, arbete med extra anpassningar, särskilt
stöd och åtgärdsprogram) nämligen extra anpassningar och särskilt stöd. Modellen bygger på ett
inkluderingsperspektiv, som även har förtydligats i Lgy 11. Det huvudsakliga och inledande stödet ska
således ges i elevens vanliga lärmiljö av ordinarie undervisande lärare i form av extra anpassningar.
För att detta ska fungera optimalt kommer specialpedagogisk handledning att erbjudas
grupper/arbetslag och enskild personal.
OM DOKUMENTATION
Elevhälsoarbetet dokumenteras på följande sätt:
6

Mentor för löpande minnesanteckningar i elevernas akter om deras utveckling, såväl
kunskapsmässigt som socialt.

Vid varje terminensstart (vid utvecklingssamtalet) upprättar mentor tillsammans med elev
och vårdnadshavare (om eleven inte är myndig) en individuell studieplan (ISP).

När en elev riskerar att inte uppnå målet i ett enskilt ämne/kurs, anmäler den
undervisande läraren detta till rektor. [Till EHT-anmälan (uppmärksammande) kan en
enkel pedagogisk utredning bifogas.]

Extra anpassningar dvs stöd som ges inom ramen för ordinarie undervisning behöver inte
dokumenteras. Det är bra att ansvarig lärare ändå för löpande minnesanteckningar som
kan behövas vid utvecklingssamtal.

När särskilt stöd behövs dvs när det inte räcker med extra anpassningar som läraren eller
arbetslaget ger inom ramen för ordinarie undervisning ska ett åtgärdsprogram upprättas.
Anmälan om eventuellt behov av särskilt stöd lämnas till rektor som skyndsamt beslutar
att en utredning ska starta. [Elevhälsan konsulteras regelmässigt av rektor]

Efter genomförd utredning beslutar rektor att åtgärdsprogram ska upprättas eller att
åtgärdsprogram inte ska upprättas. Beslut dokumenteras och kan överklagas. Den rektor
utser är ansvarig för att åtgärdsprogrammet skrivs, och det är viktigt att alla inblandade
lärare är delaktiga i utformandet.
Åtgärdsprogrammet kan överklagas av målsman eller elev som är 16 år och äldre.
Kopia på undertecknat åtgärdsprogram lämnas till målsman/myndig elev och till de lärare
som berörs.
Kopia sparas även i elevens akt och originalet arkiveras genom rektors försorg.
RUTINER FÖR ELEVHÄLSOARBETET
Vid misstanke om generella inlärningssvårigheter, som kan innebära att kunskapskrav för det betyg
som minst ska uppnås i en kurs riskerar att inte nås, problem med socialt beteende eller problem av
annan social karaktär ska följande beaktas:
Läraren
Vid nästföljande arbetslagsträff informerar läraren resten av arbetslaget om sina iakttagelser.
Mentorn och arbetslaget
1. Elevhälsoarbetet bedrivs i första hand av mentorn. Om behov av stöd finns, synliggjort genom till
exempel skolk, koncentrationssvårigheter, inlärningssvårigheter eller på annat sätt som hindrar eleven
att nå kunskapskraven, tar mentorn kontakt med elev och ev vårdnadshavare och påbörjar ett samtal
om de svårigheter som undervisande lärare uppmärksammat.
2. Mentorn informerar och diskuterar ärendet med arbetslaget, i syfte att finna lämpliga lösningar.
Åtgärderna, som benämns extra anpassningar, initieras och genomförs snarast av undervisande
lärare i den ordinarie lärmiljön.
Här kan även specialpedagogisk handledning vara aktuell.
3. En enkel pedagogisk bedömning kan genomföras och dokumenteras om och när undervisande
lärare bedömer att en elev riskerar att inte uppnå målen i ämnet, eller om eleven bedöms ha andra
stora svårigheter.
4. Eleven erbjuds extra anpassningar i form av stödundervisning. Innan denna undervisning påbörjas
ska ev föräldrar/vårdnadshavare informeras, åtgärderna bör dokumenteras och följs upp av mentorn i
samverkan med den ansvarige läraren eller specialpedagog, samt eleven och ev dennes
förälder/vårdnadshavare. (Om föräldrarna avböjer interventionerna ska mentorn dokumentera detta i
elevens akt).
5. Mentorn ansvarar för att en uppföljning av åtgärderna äger rum enligt avtalad tidsplan. Inför detta
uppföljningsmöte samråder mentorn med sitt arbetslag och ämneslärare /resurslärare, för att efterhöra
andra lärares iakttagelser, bedömningar och synpunkter på elevens utveckling.
Elevhälsoteamet (EHT)
6. Om och när mentorn/läraren bedömer att de extra anpassningarna inte får avsedd effekt och behov
av konsultation föreligger, kontaktar mentor elevhälsoteamet (uppmärksammande), som tar upp det
vid nästkommande möte.
7. Om EHT och mentorn bedömer att mentorn/läraren själv kan vidta ytterligare extra anpassningar
så görs detta.
8. Om EHT och mentorn bedömer att mer omfattande insatser behövs sätter EHT sig in i ärendet och
tar fram förslag till lämpliga åtgärder. Mentorn tar därefter kontakt med elev och ev vårdnadshavare
och inbjuder till möte. Olika åtgärder och insatser diskuteras och beslutas under mötet. I dessa fall är
det även aktuellt att göra en fördjupad pedagogisk kartläggning. Rektor beslutar om ett
åtgärdsprogram skall upprättas eller ej.
9. Uppföljning sker i form av ännu en EHT-konferens efter ca 4-8 veckor. Vid uppföljningen deltar
vårdnadshavare, elev, mentor och EHT- personal.
Elevhälsokonferens (EHK)
10. Vid behov kallas eleven och ev vårdnadshavare till en elevhälsokonferens där ett formellt beslut
om åtgärder fattas. Rektor, mentor och en representant från EHT närvarar vid mötet. Rektorn är
ordförande och representanten för EHT skriver protokollet. Elev och vårdnadshavare skriver under
beslutet och datum för uppföljning bestäms. Administratören ansvarar för arkivering av EHK-protokoll.
7
OLIKA FORMER AV STÖD
Extra anpassningar
Genomförs av läraren i ordinarie undervisning, dvs utifrån ett inkluderande synsätt. Behövs inget
formellt beslut men löpande minnesanteckningar bör föras.
OM de extra anpassningarna inte ger förväntat resultat ska dessa först intensifieras och även
anpassas ännu mer efter elevens behov. Om detta inte räcker görs en anmälan till rektor om att
eleven kanske behöver särskilt stöd (se nedan).
Innan anmälan bör kontakt tas med specialpedagogen för att boka in en handledningstid innan eller
vid EHT-möte.
Utredning av elev i behov av särskilt stöd
Skolan har en skyldighet att utreda varje elev som befaras inte kommer att nå eller som faktiskt ej når
målen. Det är rektors ansvar att så sker.
Rektor arbetar med specialpedagog, kurator och skolhälsovård. I de fall extern utredning av psykolog,
logoped, läkare eller annan profession krävs, ska rektor ta beslut om detta. Rektor kan delegera till
specialpedagog att utföra utredning.
Utredningen ska visa 1/ Varför eleven har svårigheter och 2/vilka stödinsatser som skolan behöver
sätta in.
Om utredningen visar på elevens behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram upprättas som visar
vilket stöd eleven ska få, vem som svarar för stödet och hur och när detta ska utvärderas.
Principer för särskilt stöd
Här ges en översikt av stödinsatser som Praktiska i Gnesta ska kunna erbjuda elever som riskerar att
inte nå målen. Alla insatser rörande särskilt stöd ska kombineras i ett och samma åtgärdsprogram.
Eftersom varje elev som inte når eller som riskerar att inte nå målen har rätt till stöd i skolans samtliga
ämnen.
Åtgärdsprogrammet (enbart för särskilt stöd) ska specificera vad skolan ska göra för att hjälpa eleven
att nå målen. Åtgärdsprogrammet ska ange hur och när de ska följas upp. Nedan anges ramar och
definitioner. Inom parantes anges vem som ska fatta beslut om och ansvara för åtgärdsprogram.
Ansvaret för varje beslutad åtgärd kan ske i samråd mellan undervisande pedagog och företrädare för
EHT, t ex skolans specialpedagog.
Rektor ansvarar för att en pedagogisk utredning och bedömning av elevens behov av särskilt stöd
skyndsamt genomförs. Genomförandet kan delegeras men inte beslutet. Rektor kan även besluta att
ett åtgärdsprogram inte ska skrivas.
Olika stödåtgärder
A) Stödinsatser i klassrummet under ordinarie lektionstid. Läraren ensam eller med stöd av
resurspedagog ger eleven stöd under ordinarie undervisningstid. (Beslutas av ansvarig
pedagog ensam eller i samråd med specialpedagog. EHT informeras)
B) Stödinsats i form av mindre arbetsgrupp under ordinarie undervisningstid. I klassen eller
gruppen skapas en mindre grupp som arbetslaget eller stödpedagog handhar under en
specifik period eller för ett specifikt ämnesområde. (Beslutas av rektor om möjligt i samråd
med specialpedagog).
C) Särskilt stöd utanför klassrummet. Undervisning sker individuellt eller i mindre grupp några
gånger i veckan under en begränsad period t ex 4-6 veckor. Stödundervisningen bör ligga
utanför det aktuella ämnets undervisning. (Beslutas av rektor i samråd med lärare &
specialpedagog)
D) Studiehandledning på modersmålet ska ges till elever som är nyanlända eller som behöver
stöd av ämnesundervisning på sitt modersmål för att nå målen.
Gymnasieförordningen 9 kapitlet 9 §.
8
E) Särskilt stöd i form av liten temporär undervisningsgrupp. I synnerliga fall ska undervisning
ordnas utanför klassrummet för en eller flera elever som har stora svårigheter i klassrummet.
En tydlig plan för vilka lektioner och vilka ämnesområden som berörs ska finnas från
undervisande lärare. (Beslut tas av rektor i samråd med lärare och specialpedagog).
F) För de elever som i ett eller flera moment inte uppnår målen ska stödundervisning kunna
erbjudas, s.k målrelaterad stödundervisning. För att detta ska kunna möjliggöras behöver
ämneslärarna kunna redogöra för kunskapsnivåerna i de olika ämnena i en pedagogisk
utredning. Uppföljning sker efter 4-8 veckor (som är perioden för denna stödinsats.)
G) Rätt att gå om en kurs enligt Gymnasieförordningen 9 kap 1-3 §§. Rektor beslutar.
H) Individuellt anpassat program enligt Gymnasieförordningen 9 kap 4 §. Rektor beslutar.
I)
Reducerat program enligt Gymnasieförordningen 9 kap 6 §.
Detta ska beslutas inom ett åtgärdsprogram. (förordning 2012:402)
J) Förlängd undervisning i gymnasieskolan enligt Gymnasieförordningen 9 kap 7§.
Huvudmannen beslutar. (förordning 2012:402)
Exempel på extra anpassningar
 Eleven får hjälp att planera och strukturera schemat
 Eleven får extra tydliga instruktioner
 Eleven får stöd/handledning att starta arbetet
 Eleven får textförklaring/förförståelse
 Eleven får handledning inför och förklaring av ett arbetsområde

Eleven får färdighetsträning, läs- och skrivträning med innehåll från pågående arbetsområde.
 Eleven får särskilda läromedel och/eller särskild utrustning för att förstå och passa tider.

Eleven får tillgång till digital teknik med anpassade programvaror (t ex webbaserat läromedel)

Eleven får under kort tid (högst två månader) regelbundet arbeta tillsammans med
speciallärare.

Specialpedagogisk handledning erbjuds såväl individer som grupper.
…för elever med ADHD, ADD,tourette, m.fl neuropsykiatriska funktionshinder :
saker
sker oväntat.
ges både skriftligt och muntligt, och ska även vara rak och tydlig.
eleven får skriftliga frågor ska det vara en fråga per mening.
som du har sagt.
ngshjälp eller dela ut stenciler eller åhörarkopior innan lektionen.
- Scheman, listor på det som skall göras under hela dagen
- Mobiltelefon med kalenderfunktion och påminnelsefunktion
- Dator med olika träningsprogram, även som självklart hjälpmedel i skolarbetet
- Bildstöd
Förskrivningsbara personliga hjälpmedel (skrivs ut av arbetsterapeut eller logoped)
-Tidshjälpmedel t.ex. Time Timer, timstock, kvartsur som visar tiden visuellt och som även kan larma.
-Fickminne att kunna tala in t.ex. läxor, hemuppgifter, information om schemabrytande aktiviteter
sig an och fullfölja en uppgift.
skall göras, vad som är viktigast när eleven inte
hinner med allt.
anpassade läromedel som är lättöverskådliga.
om eleven själv kan berätta att han/hon behöver hjälp/stöd med.
9
…för elever med dyslexi, dyskalkyli, språkstörning m.fl kognitiva funktionshinder :
tärk självbilden hos eleven genom att lyfta fram hans/hennes starka sidor.
ges både skriftligt och muntligt, och bör vara rak och tydlig. Gärna med
förtydligande stödord och/eller bilder.
samtidigt.
er med kognitiva inlärningssvårigheter att läsa högt eller att skriva på tavlan inför
klassen.
unna göra understrykningar, alternativt
kopiera viktiga sidor. Eleven ska ha en extra lärobok hemma för läxläsning.
läsa. Beställ i första hand tryckta och inlästa läromedel.
talsyntes, ordbehandlings-,
och rättstavningsprogram, Daisyspelare, Mp3-spelare.
bibliotek och lyssnas på via Mp3-spelare/Daisyspelare/dator. Förmedla kontakten med biblioteket.
har svårigheter med automatiseringar [rabbelkunskaper] ska
eleven ha tillgång till lathundar och tvåradig miniräknare.
tveckla alla elevers studieteknik, t.ex. genom att använda stödord, göra tankekartor, formulera
frågor utifrån rubriker etc.
gog eller enskilt med stöd av inspelning eller skannad text.
Ge även eleverna längre provtid. Rätta inte stavfelen utan bedöm innehållet. Vid vissa nationella
ämnesprov ska eleverna ha tillgång till egen dator och stavningsprogram. (samma hjälpmedel som i
undervisningen)
Observera att vilken typ av hjälp och stöd som behövs är ytterst individuellt, därför ska eleven vara
delaktig i utformandet av stödet. Således kan dessa listor endast ses som en grund för en diskussion
kring utformningen av en elevs individuella stöd. Det är även så att många av de anpassningar som
kan göras i klassrummet gynnar alla elever, inte bara de elever som befinner sig i svårigheter.
För de elever som inte når upp till de fastställda kunskapskraven ska en fördjupad pedagogisk
utredning göras. Det är viktigt att det tydligt framgår vad eleven kan och inte kan inom ett ämne, dvs.
hur nära/långt från målen eleven befinner sig – detta för att det målinriktade stödet i form av
ämnesverkstäder ska fungera.
10
Tips till pedagoger.
För elever med läs-, skriv- och inlärningssvårigheter.
LÄRAREN

Skriv tydligt på tavlan / Smart Board
(använd olika färger- röd är oftast olämplig).

Tala tydligt, ej för fort och ej vänd mot tavlan.

Ge en instruktion i sänder.

Beröm elevens ansträngningar, uppmuntra.

Undvik negativa reaktioner (ordval viktigt).

Formulera skriftliga uppgifter tydligt och i
punktform.

Ge tid att kopiera eller lämna kopia eller fil via
mail, Edwise eller USB-minne.
LEKTIONEN

Försök få med eleven i diskussioner.

Ge strukturer, sammanfattningar, förförståelse.

Viktiga anteckningar kopieras åt eleven.

Gå igenom vad som ska göras och skrivas.

Skriv en lista över centrala ord och begrepp,
få dem genomlästa, förklarade och repeterade.

Ge skriftlig och muntlig information om
kunskapskraven enligt LGY 11.
INLÄRNING, MINNE

Låt eleverna sammanställa effektiva
minnesmetoder och utöka inlärningsstrategier.

Träna mindmapping för många olika ändamål
(dubbelhemisfärisk inlärning).

Överbelasta inte hörselminnet med information.

Många sinnen i samverkan är bäst, se-höragöra (multisensorisk inlärning).

Återkommande korta repetitioner, överinlärning.

Lär elever ta ansvar och kontroll över sin
inlärning (metakognition).
ÖVRIGT

Viktigt att stärka elevens självförtroende.

Ordavkodning och läshastighet ofta ett problem.

Skriftliga arbeten gör inte alltid eleven rättvisa –
svårigheter att få ner tankarna på papperet.

Uppsatser kan framstå som omogna pga
bristande planering, osäker interpunktion,
dålig stavning, magert ordförråd.

Inbyggd rädsla att göra bort sig i gruppen och
bli betraktad som dum. (Vilket dyslektikern inte
är.)
ELEVEN I KLASSRUMMET – NÄRA TAVLA /
SMARTBOARD

Kan få diskret hjälp av läraren.

Blir minimalt distraherad av ovidkommande
ljud- och synintryck.

Kan behöva tid att läsa av enskilda ord.

Instruktioner blir lättare att uppfatta.

Öga-hand-koordinationen underlättas.

Problemet att tappa ord och rad vid
läsning/avskrivning minimeras.
ELEVEN







Vill inte känna sig ”annorlunda”.
Behöver stöd och uppmuntran.
Har oftast svårt att kopiera från tavlan.
Glömmer lätt muntliga instruktioner.
Behöver (mer) tid.
Har problem med koncentrationen.
Har svårt att organisera och planera.
HEMARBETE, FÖRHÖR, PROV

Överbelasta inte med skriftliga hemuppgifter.

Ge längre tid för prov, även muntliga förhör.

Ge hjälp att planera, organisera tid och arbete.

Redovisning muntligt, inspelat, bildspel.

Inlästa läromedel finns i alla ämnen.

Mejla kursmål och planering i förväg.

Träna att markera/sammanställa textens
huvudtankar och finna stödjande argument.

Väl avgränsade uppgifter.
STARKA SIDOR
 Många dyslektiker är begåvade, ofta utöver det
vanliga – konstnärligt med visuellt-spatial
förmåga (teckning och design), allmänbildade,
idrottsliga, tekniska, uppfinningsrika.

Bra att låta dem visa sina starka sidor och
bygga vidare på vad de redan kan.

Dyslektiker har ofta väl utvecklade strategier
för att maximalt kompensera sin
funktionsnedsättning. Ibland också för att
maskera den.
11