Transcript Elevhälsoplan2014Kyrkenorumskolan[1]

Elevhälsoplan för
Kyrkenorumskolan 2014
”Vad menas egentligen med en skola för lärande och hälsa? Det
gäller skolmiljön i vid mening, t ex trygghet, samspel, relationer,
lärares och skolledares betydelse, elevinflytande och
föräldrainflytande och inte minst vad barn och ungdomar själva
säger om lärande och hälsa”
(Prop. 2001/02:14 Hälsa, lärande och trygghet, s.55)
Målet med en elevhälsoplan är att alla elever ska ha möjlighet att nå de nationella målen i skolan. För
att detta ska vara möjligt behöver vi arbeta för att alla elever har en god hälsa både vad det gäller fysiskt
och psykiskt. Eleverna ska känna att skolan är meningsfull, begriplig och hanterbar. För att skolan ska
vara en plats för lärande och utveckling behöver man arbeta på olika fronter för att skapa en gynnsam
miljö för eleverna.
Vision
Förhållningssätt
Vi utbildar världsmedborgare!
I skolan ska alla arbeta för att stärka
elevernas kunskap och sociala utveckling.
Vi ser möjligheter till förändring hos
eleverna och hos oss själva.
Vi har höga förväntningar på eleverna och
ställer höga krav.
Elevens egen förmåga är viktigt för att stärka
eleven.
Elevens föräldrar är viktiga för att kunna
skapa en bra hemmiljö för eleven.
Närmiljön är viktig för eleven och den ska så
långt det är möjligt få vistas där.
Ledarskapet i skolan är viktigt både vad det
gäller pedagoger och rektor.
Nyfikenhet och lust är grunden för god inlärning.
Vi tror att alla elever kan utvecklas och prestera
utifrån sina egna förutsättningar.
Vi har höga förväntningar och vi vågar ställa krav.
Värdegrund
Vi använder vår värdegrund i det dagliga arbetet.
Elevhälsoarbetet
I propositionen Hälsa, lärande och trygghet kan vi
läsa att skolan ansvarar för att skapa en god
lärandemiljö för eleverna, en hög
kunskapsutveckling och en god personlig
utveckling. Arbetet med elevhälsa ska vara
förebyggande och ha en hälsofrämjande
inriktning. (Prop. 2001/02:14 Hälsa, lärande och
trygghet)
I elevhälsoarbetet strävar vi efter att:
Hitta lärmiljöer som kan utveckla varje elevs
kunskaps- och sociala utveckling.
Upptäcka och lysa lite extra på elever i behov.
Samverka med olika professionella samt hemmet
kring elever i behov.
2
Vad grundar vi vår elevhälsoplan på?
Synen på lärande
När vi talar om elevers lärande säger vi att alla elever har utvecklingsområden.
För att kunna hitta varje elevs utvecklingsområde måste vi prata om elevers
erfarenheter, lyssna på deras berättelser och finnas med i deras känslor. Allt
detta för att hitta utvecklingsområden som gagnar elevens kunskaps- och sociala
utveckling. För att eleverna ska få det rätta stödet krävs det att man kontinuerligt
funderar över vad elevens starka sidor är och utifrån dem hitta verktyg och
redskap för att kompensera deras svårigheter. Detta innebär att vi har en elevsyn
som präglas av att alla elever kan lära sig, utvecklas och nå utbildningens mål.
I läroplanen 2011 kan vi läsa att ”Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas,
känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra
framsteg och övervinna svårigheter.” ”Skolan ska stimulera varje elev att bilda
sig och växa med sina uppgifter.”
(Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Kap 1)
Skolan måste samverka kring eleverna i ett heldagsperspektiv samt ha tillgång
till en allsidig kompetens på skolan. Viktigt för att skapa en lärande och
utvecklande miljö för eleverna är att skola och hem behöver ha en god
kommunikation och ett gott samarbete. För att vi ska kunna arbeta
hälsofrämjande måste vi kontinuerligt arbeta med kartläggning och analys för att
se mönster i hur man kan arbeta förebyggande.
Det är också viktigt att vi tänker på att allas lärande måste utvecklas. Det gäller
även oss vuxna. Att kontinuerligt arbeta med att öka kunskaperna hos personal
kring elever i behov är en förutsättning för elevernas utveckling. Detta sker
bland annat i arbetslag och elevhälsoteam. Huvudmannen ska se till att
personalen vid förskole- och skolenheterna ges möjligheter till
kompetensutveckling. Huvudmannen ska se till att förskollärare, lärare och
annan personal vid förskole- och skolenheterna har nödvändiga insikter i de
föreskrifter som gäller för skolväsendet. (2 kap 34 § Skollagen)
3
Plan mot kränkande behandling
Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas
en plan med en översikt över de åtgärder som
behövs för att förebygga och förhindra kränkande
behandling av barn och elever. Planen ska
innehålla en redogörelse för vilka av dessa
åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras
under det kommande året. En redogörelse för hur
de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in
i efterföljande års plan. (6 kap 8 § Skollagen) På
varje skola finns det en plan mot kränkande
behandling.
Rätten till utbildning
I skollagen och barnkonventionen slår man fast
att alla barn har rätt till utbildning.
7 kap Skollagen
Lagens krav på kommunen gör det nödvändigt
med en närvarokontroll i skolan och även aktiva
åtgärder för att ta reda på orsaken till att en elev
är frånvarande. Rektor har ansvar för att det finns
rutiner, så att elevens vårdnadshavare kontaktas
samma dag då en elev är borta från skolan utan
giltig anledning.
Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång
och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte
har gjort vad denne är skyldig att göra för att så
ska ske, får hemkommunen förelägga elevens
vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. Ett
föreläggande får förenas med vite. Ett beslut om
föreläggande gäller omedelbart om inte annat
beslutas. Ett sådant beslut kan överklagas till
allmän förvaltningsdomstol. Det är även dit som
kommunen kan vända sig för att få ett vite
utdömt. När en skolpliktig elev börjar eller slutar
vid en fristående skola eller utan giltig orsak är
frånvarande i betydande utsträckning från
obligatoriska inslag, ska huvudmannen snarast
lämna uppgift om detta till hemkommunen.
Anmälningsplikt
För att skydda barns/elevers rättigheter finns
lagstadgad anmälningsplikt.
Skollagen säger i 3 kap. 8 § Om det inom ramen
för undervisningen eller genom resultatet på ett
nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig
skolpersonal, en elev eller en elevs
Anmälan
till socialtjänsten och polis:
Det är alltid någon i EHT som gör en socialtjänstanmälan
eller polisanmälan. Anmälan bör göras vid ett möte där
förälder deltar. Om inte skall förälder informeras om att
anmälan skall göras.
Vid misstanke om att ett barn far illa, när vi känner oro för
att en elev far illa eller om vi får kännedom om något som
kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en elevs
skydd ska skolledning/ EHT omedelbart kontaktas för
kartläggning och samråd om vilka steg som skall tas.
Anmälningsplikten till socialtjänsten är tydlig och ska ske
utan fördröjning. Vi skall alltid sträva efter att göra
föräldrarna delaktiga utom när det gäller misstanke om
sexuellt utnyttjande eller misshandel. Brott mot lagen ska
alltid polisanmälas oavsett ålder på barnet.
vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer
att det kan befaras att en elev inte kommer att nå
de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta
anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens
behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet
av särskilt stöd ska även utredas om eleven
uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.
Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är
uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att
en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller
hon ges sådant stöd och ett åtgärdsprogram ska
upprättas.
I socialtjänstlagen 14 kap anmälan om och
avhjälpande av missförhållanden. I första
paragrafen står det att: ”Var och en som får
kännedom om något som kan innebära att
socialnämnden behöver ingripa till ett barns
skydd bör anmäla detta till nämnden.
Myndigheter vars verksamhet berör barn och
ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och
sjukvården, annan rättspsykiatrisk
undersökningsverksamhet, socialtjänsten och
kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till
socialnämnden om de i sin verksamhet får
kännedom om något som kan innebära att
socialnämnden behöver ingripa till ett barns
skydd. Detta gäller även dem som är anställda
hos sådana myndigheter.”
4
Sekretess
Uppgifter hos skolläkaren eller skolsköterskan
omfattas av hälso- och sjukvårdssekretess. Sådan
sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för
uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra
personliga förhållanden, om det inte står klart att
uppgiften kan röjas utan att den enskilda eller
någon närstående till denne lider men.
Skolläkaren och skolsköterskan har stark
sekretess.
Om en uppgift om eleven behöver lämnas för att
eleven ska kunna få det stöd hon eller han
behöver får skolläkare och skolsköterska ändå
lämna uppgiften till den övriga elevhälsan eller
till rektorn eller en lärare. Detta är en
undantagsregel som syftar till att ge elevens rätt
till utbildning och dennes behov av särskilt stöd
företräde framför skyddet för elevens integritet
som patient. Bedömningar som rör underåriga
elever ska göras utifrån ett barnperspektiv och
med barnets bästa i främsta rummet. Uppgifterna
kan dock bara lämnas inom samma myndighet.
Stark sekretess gäller också för uppgift om
enskilds personliga förhållande i sådan elevhälsa
som avser psykologisk, psykosocial och
specialpedagogisk insats. Men för särskild
elevstödjande verksamhet i övrigt gäller svag
sekretess, det vill säga sekretessen gäller bara om
man kan anta att eleven eller någon anhörig till
henne eller honom lider men om man lämnar ut
uppgiften.
Om det är aktuellt att lämna uppgifter från
elevhälsoteamet (skolläkare, skolsköterska,
psykolog, kurator och personal med
specialpedagogisk kompetens inom elevhälsan)
till verksamheten i övrigt (t.ex. rektorn eller en
lärare) kommer en svagare sekretess att gälla för
uppgifterna i den verksamheten. (23 kap. 2 §, 25
kap. 1 § och 13 a § offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400))
Sekretess
Det som är att föredra är att prata med
vårdnadshavarna om samtycket till att bryta
sekretessen mellan de olika professionella. På så vis
slipper man tänka på vad man får och inte får prata
om.
Elevhälsoorganisation
För att få det stöd man behöver har man i
skollagens 2 kap 25 § skrivit att det på en skola
ska finnas tillgång till medicinsk, psykologisk,
psykosociala och specialpedagogiska insatser.
För detta ska det finnas skolläkare, psykolog,
skolsköterska och kurator på en skola. Det ska
även finnas kompetens att elevernas behov av
specialpedagogisk kunskap ska tillgodoses.
Arbetet med elevhälsa bör i stor utsträckning vara
förebyggande och ha en hälsofrämjande
inriktning. Skolan har ett ansvar för att skapa en
god lärandemiljö för elevens kunskapsutveckling
och personliga utveckling. Elevhälsans mål är att
skapa en så positiv lärandesituation som möjligt
för eleven. (Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen
– för kunskap, valfrihet och trygghet, s 274-278)
5
Elevhälsoteam
På varje skola finns det ett lokalt elevhälsoteam. I elevhälsoteamet, EHT, ingår rektor,
specialpedagog, kurator, skolsköterska och skolpsykolog. EHT träffas en gång i veckan.
Ca en gång i månaden deltar skolpsykologen på EHT. Lärare blir då kallade till möte för
att diskutera kring en elev eller grupp. EHT ska fungera som stöd för pedagoger,
arbetslag, elever och vårdnadshavare och finnas med som bollplank kring elever. De ska
arbeta både på förebyggande och åtgärdande nivå. EHT ska kunna kartlägga, analysera,
föreslå genomföra och följa upp elevhälsoinsatser. EHT ska finnas med som stöd för
rektors beslut om vilka insatser som ska göras. Alla som arbetar i EHT ska finnas med i
elevernas lärmiljö. De ska arbeta tillsammans för att skapa en god lärmiljö, kunna
handleda pedagoger och finnas till för stöd. Viktigt att samarbetet mellan EHT och
pedagoger sker i dialogform.
Rektor
Rektor har det yttersta ansvaret för elevhälsan på skolan. Beslut
om åtgärdsprogram och stödinsatser fattas av rektorn. Om
rektor får kännedom om en elevs stödbehov skall rektor se till
att behovet utreds. Rektor är sammankallande till
elevhälsoteamet.
Specialpedagog
Specialpedagogens uppdrag är att utveckla det pedagogiska
arbetet och bidra med specialpedagogisk kompetens till skolan
och vårdnadshavare.
Vidare arbetsuppgifter är också: Vägleda i specialpedagogiska
frågor. Utföra pedagogiska utredningar och kartläggningar.
Verka som stöd för pedagoger vid upprättande av
åtgärdsprogram. Handleda personalen i specialpedagogiska
frågor. Vid behov delta i elevhälsokonferenser och
nätverksträffar. Delta vid överlämningar och uppföljning i
övergångar. Ha kontakt med andra skolformer och
institutioner. Ha kontakt med andra stödfunktioner kring
elever.
Kurator
Skolkuratorns uppdrag är att främja elevers hälsa så att sociala
och psykologiska faktorer ses i ett sammanhang. Att bidra
med kompetens inom det sociala verksamhetsområdet.
Vidare arbetsuppgifter är också: Utföra psykosocialt
behandlingsarbete med enskilda elever och grupper, t.ex.
konfliktlösning, relationsbearbetning. Uppmärksamma elever i
svårigheter. Samverka med andra organisationer och
kontaktnät som arbetar för barn och deras familjer. Handleda i
psykosociala frågor. Vid behov delta i elevhälsokonferenser.
6
Skolsköterska
Utgör den medicinska specialistkompetensen på skolan.
Skolsköterskan ska vara legitimerad av socialstyrelsen till
sjuksköterska. Skall ha vidareutbildning inom barn och
ungdomars hälsa. Ha mottagningsverksamhet, "öppen" och
planerad. Erbjuda och genomföra enskilda hälsobesök.
Vaccinera enligt nationellt program. Göra medicinsk
bedömning och vid behov hänvisa till annan vårdnivå. Ge
akut hjälp, när så behövs. Har dokumentationsplikt. Ingår i
skolans krisgrupp. Ska verka för en hälsofrämjande livsstil
på individ- grupp- och organisationsnivå. Deltar i skolans
arbete mot droger. Deltar i skolans arbete mot kränkande
behandling. Deltar i nätverksmöten för yrkesgruppen och
dess viktigaste samarbetspartners såsom BUP, BVC,
förskola, socialtjänst, ungdomshälsan el annan som för
professionen kan anses vara av vikt.
Skolpsykolog
Bidrar med psykologisk kunskap till skolan. Kartlägger
hinder för enskilda elevers inlärning och tydliggör deras
behov i skolan. Ger konsultation till skolans personal.
Deltar vid behov på elevhälsokonferenser. Samverkar med
andra organisationer och kontaktnät som arbetar för barn.
Arbetslag
Arbetslaget är en viktig funktion när det gäller
elevhälsoarbetet. Det är oftast där som de bästa lösningarna
finns. Arbetslaget har ett övergripande ansvar för
elevhälsoarbetet och har inom sina ramar möjlighet att
omfördela resurser. Arbetslaget bör känna till de olika
klassernas behov.
Lärare
Lärare ansvarar för det dagliga arbetet i klassen. Läraren
ansvarar att nödvändig information om eleverna kommer
till rätt forum. Läraren i ämnet skriver åtgärdsprogram vid
behov. Sociala åtgärdsprogram skrivs av mentor. Mentor
ansvarar för att skriva IUP och ha utvecklingssamtal med
eleven och vårdnadshavarna. Det är mentor som i störst
utsträckning har kontakt med föräldrarna. Mentor bör
kontaktas om någon annan lärare behöver ringa hem till
föräldrarna.
7
Arbetsgång vid upprättande av åtgärdsprogram
Skolan skall ge det särskilda stöd som en elev behöver. Ett åtgärdsprogram syftar till
att säkerställa att en elevs behov av särskilt stöd tillgodoses. Åtgärdsprogram har en
central roll i skolans arbete genom att vara redskapet för pedagogerna i sitt arbete med
de elever som behöver extra stöd. Det är även en skriftlig bekräftelse på att
stödåtgärder vidtagits. (Bilaga 2, Åtgärdsprogram)
Den pedagog som upptäcker ett behov hos en elev, socialt, pedagogiskt eller vid
måluppfyllelse, samråder kring detta med elevens mentor. Tillsammans börjar de
kartlägga eleven och följer Kyrkenorumskolans lokala plan för elevhälsoärende.
Mentor kontaktar och diskuterar behovet med vårdnadshavare och föreslår att ett
åtgärdsprogram bör upprättas. Vid upprättande av ett åtgärdsprogram ska alltid
vårdnadshavare och elev (de äldre eleverna) göras delaktiga och ges möjlighet till att
ge synpunkter och påverka dess innehåll innan de godkänner det. Ämnesläraren
tillsammans med mentor upprättar åtgärdsprogrammet. Elevens mentor upprättar
sociala åtgärdsprogrammet. Specialpedagog kan finnas med för vägledning i
upprättandet av åtgärdsprogrammet. Åtgärdsprogrammet mailas till rektor och
specialpedagog.
Åtgärdsprogrammet följs upp skriftligen var 6-8 vecka och utvärderas skriftligen vid
minst en gång per termin.
8
Kyrkenorumskolans lokala plan vid elevhälsoärende
Arbetsgången visar de olika nivåer för elevhälsoarbetet runt elever i behov av stöd. När åtgärderna som
gjorts i en nivå inte ger förväntad effekt lyfts ärende till nästa nivå. Mentor för en kontinuerlig
information/diskussion med elev och vårdnadshavare. Mentor är ansvarig för att informera berörda
pedagoger i elevfrågor.
Nivå 1. Mentor
Mentor eller annan pedagog uppmärksammar elev som är i behov av stöd t.ex. riskerar att ej uppnå
kunskapskraven eller sociala behov. En analys görs utifrån dokumentation/ observationer/screening och
eventuella stödjande insatser diskuteras med elev och vårdnadshavare och skrivs in i elevens IUP. Mentor
för minnesanteckningar.
Nivå 2. Arbetslaget
Mentor/pedagog tar upp de svårigheter/behov som uppmärksammas med arbetslaget som eleven/barnet
tillhör. Mentor och arbetslag analyserar elevens behov och eventuellt kan ytterligare kartläggning göras.
För att kunna utföra kartläggningen kan man med hjälp av ärendeblankett (Bilaga 1) en tänka kring vissa
frågor. Arbetslaget försöker finna lösningar med de resurser som de har. Resurser är bland annat
fördelning av pedagogisk tid, kunskaper som kollega kan bidra med, material och läromedel. Arbetslaget
kan inom givna ramar besluta om stöd till elev. Elevens behov och stödåtgärder skrivs in i IUP.
Arbetslaget följer upp ärendet (3 tillfällen) och minnesanteckningar förs av mentor. Arbetslaget använder
någon i EHT som bollplank då de behöver mer information och/eller stöd kring elev eller grupp, förutom
de insatser arbetslaget redan gör. Inom elevhälsoarbetet finns flera verktyg som kan vara till hjälp vid t.ex.
ytterligare kartläggning, samtalsstöd och skolhälsovård
Är elevens behov mer omfattande kontaktas rektor/specialpedagog som fattar beslut om åtgärdsprogram
(Bilaga 2) utifrån gjord kartläggning. Om åtgärderna inte ger förväntad effekt skrivs ärendeblankett till
EHT som mailas till specialpedagog.
För elever i åk 4-6 görs en utvärdering av elevens kunskaper inför mitterminskonferensen.
Nivå 3. Elevhälsoteam (EHT)
Mentor presenterar ärendet för EHT som analyserar elevens behov. Åtgärder som EHT kan göra är bland
annat att möta vårdnadshavare, handledning, observation, kuratorskontakt, skolhälsovårdskontakt och
kontakt med specialistnivå. Beslut som EHT fattar kan till exempel vara pedagogisk utredning, läs- och
skrivutredning, utredning av psykolog, social utredning, anpassad studiegång och anmälan till
socialtjänsten.
Syftet med en pedagogisk utredning är att ge svar på frågan om barnets utvecklingsnivå samt om det har
förutsättningar att nå kunskapsmålen i skolan.
Psykologutredningen syftar till att beskriva barnets kognitiva förmåga och/eller klargöra om eleven har
rätt till särskola eller annan skolplacering utifrån diagnos.
Den medicinska utredningen syftar till att ge en bild av elevens hälsa samt så långt som möjligt klargöra
medicinska orsaker till elevens svårigheter och vad dessa kan innebära för elevens fortsatta utveckling.
Den sociala utredningen syftar till att visa i vad mån situationen i hemmet eller i övrigt utanför skolan kan
ge ytterligare förklaring av betydelse när det gäller elevens förutsättningar att tillgodogöra sig
utbildningen.
9
Vårdnadshavarnas erfarenheter och syn på eleven och dennes utveckling bör alltid tas till vara i
utredningsprocessen. Även eleven bör alltid, i den mån som kan ske, få komma till tals och ges
möjlighet att beskriva sin skolsituation och sina behov och önskemål. Helhetsbedömningen bör
således göras utifrån alla genomförda utredningar och sätts i relation till elevens ålder och
livserfarenheter. Mentor tillsammans med berörda pedagoger och specialpedagog upprättar ett
åtgärdsprogram i samråd med elev och vårdnadshavare.
Nivå 4. Elevhälsoteam förstärkt med representanter från Centrala Barn- och
Elevhälsan
Elevens helhetssituation belyses och analyseras. Beslut kan tas att en fördjupad utredning ska
göras. På specialistnivå kan erbjudas kontakt med bland annat skolpsykolog, skolläkare,
neuropsykiatrisk utredning, kontakt med socialtjänst och BUP. Uppföljning sker kontinuerligt. Vid
extra ordinära åtgärder diskuteras ärendet alltid med Centrala Barn- och elevhälsan.
Vid kartläggning och åtgärdsprogram följs riktlinjerna i de
kommungemensamma dokumenten:
•
Vägledning i arbetet med Pedagogiska utredningar och Åtgärdsprogram
•
Handlingsplan för att synliggöra elevers språk-, läs- och skrivutveckling och förebygga
svårigheter
•
Handlingsplan för att synliggöra elevers matematikutveckling och förebygga svårigheter
•
Att tänka på när man skriver ÅP. SMART, Specifikt, Mätbart, Angeläget, Reallistiskt,
Tidsbegränsat.
10
Elevhälsoplan Kyrkenorumskolan 2014