Transcript specialpedagogiska åtgärder - Skanör Falsterbo Montessoriskola

!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Handlingsplan för barn och elever i behov av särskilt stöd
Skanör Falsterbo Montessoriskola
!
Inledning
!
Skanör Falsterbo Montessoriskola och förskola är en friskola. Vi har barn och
elever från förskolan från ett år upp till grundskolans nionde år.
Montessoripedagogiken genomsyrar hela verksamheten. !
Montessoripedagogiken hos oss innebär: Barn respekteras alltid och så även
deras arbete, det vill säga den aktivitet som de visar djupt intresse för. Vi tar
vara på varje barns unika förmåga till inlärning, beroende på vilket sätt de lär
sig bäst på. Barn lär sig med hela kroppen och får utvecklas på alla plan –
motoriskt, emotionellt, socialt, andligt och intellektuellt – för att kunna bli väl
fungerande människor. Barn lär sig genom att vara aktiva. Vi låter dem därför
pröva sig fram och använda sina händer, det vill säga genom att göra egna
erfarenheter. På detta sätt inbegrips flera sinnen. Rörelse är av stor betydelse
för all inlärning. Barnen får välja arbete, utifrån vad läraren har introducerat.
När barnen ägnar sig åt det som känns intressant, blir inlärningen effektiv. De
väljer också om de vill arbeta själva eller tillsammans med andra. Miljön
är förberedd och utformad så att barnen mår bra, kan utveckla
självförtroendet, röra sig fritt, få ordning, blir stimulerade och få behovet av
kunskap tillgodosett. Miljön är utformad olika för de olika åldersgrupperna
för att tillgodose varje ålders behov. Läraren har mer rollen av en handledare
än traditionell lärare och måste lita på barns vilja att lära. Undervisningen
genomsyras av ett mångsidigt engagemang för fred på jorden, vördnad för
allt liv och omsorg och omtanke om vår miljö.
Skolans kärnvärden; ta ansvar, tänk kunskap, våga prova och var snäll är
ledord som även de genomsyrar hela verksamheten hos oss. Med de ledorden
vill vi utbilda eleverna till morgondagens världsmedborgare i reell
demokratisk anda samt se till varje individs behov och förutsättningar att
utvecklas till sin fulla potential samt efter sina egna förutsättningar.
!
!
!
Rektor ansvarar för att utredningar utförs vid behov.
Vi arbetar efter skolverkets allmänna råd om uppförande av åtgärdsprogram.
!
Rektor: Sofia Henderup -Larsson
Spec: Ewa Quick
Spec: Ulrika Sachs
!
Skolpsykolog: Åsa Åbjörnsson
Skolkurator: Pia Isacsson Skolsköterska: Katarina Hansen
!
!
!
!2
!
!
!
!
!
Den specialpedagogiska verksamheten på Skanör-Falsterbo
Montessoriskola.
!
Resursteamet arbetar med utgångspunkt från ett resurscentrum beläget
centralt i skolans verksamhet. Ansvarsfördelningen är uppdelad i två block,
förskolan-åk3 samt åk 4- åk 9. Resursteamet arbetar i samråd med varandra,
rektor, övriga pedagoger, elevhälsan, elever samt föräldrar. Resursteamets
arbete tar sin utgångspunkt i och bygger på styrdokumenten, värdegrunden
samt FN- konventionen om barns rättigheter från Salamancadeklarationen.
Montessoripedagogikens teori om ”följ barnet” är ytterligare en aspekt som är
av yttersta vikt hos oss då vi vill möta varje elev just där denne befinner sig i
sin utveckling under elevens hela skolgång. Lärandemiljön för eleverna är
ytterligare ett arbetsområde som är av stor vikt för resursteamet för att
tillsammans med ämnespedagogerna skapa en så fördelaktig inlärningsmiljö
som möjligt för eleven (i behov av särskilt stöd) och detta ses över på både
organisations - grupp- och individnivå.
!
Resursteamet ingår också i skolans Trygghetsteam som bland annat arbetar
förebyggande gällande antimobbing (Se Trygghetsteamets handlingsplan
samt likabehandlingsplan). Exempel på inslag i den dagliga verksamheten:
Specialundervisning enskilt eller i grupp, konsultation, handledning,
utredningar/kartläggningar samt utförande av diagnoser, dokumentation, se
över alternativa lärverktyg, Deltar i utförande av åtgärdsprogram eller
utförande av tillfällig insats/anpassning, delta i elevvårdskonferenser och
utvecklingssamtal samt ingår i elevhälsoarbetet i elevhälsans arbetslag. !
Rutiner och arbetsgång inom den specialpedagogiska verksamheten:
!
° Uppmärksamma ° Utredning av pedagog
° Kartläggning,diagnostiska test, observationer
° Elevvårdskonferens
° Analys av utredning/kartläggning
° Beslut och rektors ansvar
° Upprättande av åtgärdsprogram/Upprättande av tillfällig insats och
anpassning
° Arbetsgång vid upprättande av åtgärdsprogram
° Ansvara för att åtgärderna sätts i gång, efterföljs samt att informera alla
andra involverade pedagoger om åtgärderna. !3
° Uppföljning, analys och utvärdering samt ev. revidering eller avslutning av
åp/ eller tillfällig anpassning
!
!
!
!
Vem gör vad?
Uppmärksamma: Alla inom skolans verksamhet ska uppmärksamma och
stödja elever i behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en
god miljö för utveckling och lärande (Lgr 11). Elevens behov måste ses i
relation av till omgivningens bemötande och miljön som eleven vistas i på
organisations- grupp- och individnivå. Det är viktigt att tidigt
uppmärksamma om elever inte riskerar att uppnå kunskapsmålen så att
adekvata insatser kan sättas in för att stödja eleven. Vid ett konstaterande att
en elev är i behov av stöd ska rektor se till att en utredning skyndsamt utförs
för att ta reda på elevens behov och vad som ligger bakom elevens behov.
Utredningen resulterar i ett beslut om vilka stödinsatser som ska sättas in.
Den pedagog som uppmärksammar ska fylla i, antingen individuellt eller
tillsammans med sitt arbetslag, en pedagogiskutredning efter den mall som
finns att tillgå på gemensam personals plattform.
!
Utredning av pedagog: Här samlas information för att göra en analys av en
elevs skolsituation på ett strukturerat och tydligt sätt för att reda ut vad i
skolsituationen som förorsakar en elevs svårigheter. Anmälande pedagog/
ämnespedagog tittar på elevens situation och insats i skolarbetet både under
undervisande lektioner och under passen med eget arbete. Pedagogen tittar
på elevens starka sidor och elevens svårigheter och eventuella behov. En
allsidig utredning omfattar också fokus på elevens koncentration och
uthållighet. Det tittas på arbetsmetoder och rutiner hos både elev och
pedagoger samt den sociala situationen hos eleven ska tas med i
utredningen. Fysisk frånvaro, medicinering och eventuell användning av
alternativa lärverktyg, eventuell diagnos och läxrutiner ses över. Slutligen utförs ett samtal mellan pedagog och elev där eleven får beskriva
hur denne upplever och trivs med skolan, skolmiljön, pedagogerna, schema,
rasterna, när det fungerar bra och när det fungerar mindre bra osv.
Denna datainsamling sker för att öka förståelsen för elevens starka sidor,
kunskaper samt behov. En utredning kan behöva göras om av olika
anledningar om det exempelvis sker förändringar av olika anledningar på
organisations- eller gruppnivå. Ibland kan endast vissa delar av utredningen
behöva göras om och det blir då möjligt att se om förutsättningarna har
förändrats och hur eleven har utvecklats och ev. komma med nya
åtgärdsförslag. Rektor är ansvarig för besluten som kan överklagas.
!
Kartläggning, diagnostiska test, observationer
!4
Specialpedagogen utför tester som kartlägger elevens kapacitet och
utvecklingsnivå. Observationer kan ske både individuellt eller/och i grupp
samt inkluderar hela lärandemiljön för eleven. !
Elevvårdskonferens: Ämnespedagogen tillsammans med specialpedagog
och/eller representant från elevhälsan vid behov. Rektor/ämnespedagog/
mentor kallar vårdnadshavare samt elev och övriga till detta möte. Detta
möte är rådgivande gällande elevens behov av stöd och det diskuteras i vilken
omfattning och inom vilka tidsramar som stödet ska gälla. Det är viktigt att
alla deltagare får komma till tals i detta möta och beskriva sin syn på
situationen. Beslut som tas ska ske i samråd med vårdnadshavare/ elev och
pedagoger. Rektor är ansvarig för besluten som kan överklagas. Mötet kan
resultera i att ett stödprogram sätts in.
!
Analys av utredning/kartläggning: Anmälande pedagog tillsammans med
specialpedagog diskuterar och analyserar resultatet av den första utredningen
och ställer det i relation till riskfaktorer och skyddsfaktorer på organisationsgrupp- och individnivå (skyddsfaktorer är allt som fungerar bra och som
hjälper och stödjer eleven framåt, riskfaktorer är sådant som hindrar en
positiv utveckling och som påverkar eleven i negativ riktning) samt ser över
det som framkommit från elevvårdskonferensen. (Har inte en
elevvårdskonferens utförts görs en kallelse för att få en så komplett bild av
elevens situation som möjligt innan beslut tas). Vid detta möte tas även
tidigare utredningar och ev. tester utförda av extern kompetens som
exempelvis elevhälsoteamet, socialtjänsten eller habilitering
(vårdnadshavaren ger tillstånd om information får inhämtas) med i
beaktandet av åtgärder. Pedagog och specialpedagog utarbetar ett
åtgärdsförslag (på organisations- grupp- och individnivå samt långsiktiga
och kortsiktiga mål i relation till läro- och kursplanerna) som lämnas till
rektor som tar beslut om åtgärden ska sättas in eller ej. Vårdnadshavare skall
också godkänna beslutet och vårdnadshavare har även rätt att överklaga
beslutet som skolan föreslagit. !
Beslut och rektors ansvar: Rektor har ansvaret för skolans resultat och har
inom givna ramar ett särskilt ansvar för att undervisningen och elevhälsans
verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de
behöver. Rektor ansvarar för att en utredning skyndsamt utförs vid
uppmärksammandet av en elev i behov av stöd. (Lgr 11) Rektor har det
övergripande ansvaret och beslutar om föreslagna stödinsatser ska sättas in
eller ej. Rektor ansvarar för kvalitetssäkringen vid utförandet av
åtgärdsprogrammen. Rektor ingår i elevhälsoteamet och är väl insatt i och
informerad om elevhälsoärenden.
!
Upprättande av åp eller tillfällig insats: Syftet med ett åtgärdsprogram är
att elevens utbildning optimeras genom god planering. Ämnespedagog
tillsammans med specialpedagog samt vårdnadshavare och elev deltar.
!5
Ämnespedagogen/ mentor kallar vårdnadshavare och övriga till detta möte.
Vid rektor och vårdnadshavarens godkännande förs åtgärdsförslagen in i ett
åtgärdsprogram där elevens behov beskrivs, vilka mål som ska nås, beskriva
vilka åtgärder som skolan ska sättas in samt hur, vad och vem som ansvarar
för de aktuella insatserna. Tid för uppföljning och utvärdering ska tydligt
finnas med.Vid tillfällig insats/ anpassning deltar ämneslärare,
specialpedagog och elev. Detta är för elever som inte riskerar att inte nå
målen men som har vissa svårigheter och är i behov av stöd inom ett specifikt
område för att underlätta skolarbetet. Här behövs inte en hel utredning utan
en områdsanalys utförs och en tillfällig anpassning planeras i elevens IUP och
som ska ske inom den ordinarie verksamheten. Denna insats dokumenteras
och uppföljning och utvärdering sker. (Ur Skolverkets allmänna råd s.11)
!
!
Arbetsgång vid upprättande av åtgärdsprogram
De elever som upptäcks ha svårigheter vid de olika standardiserade
diagnostiska testerna eller att misstanke finns hos pedagog om ev.
svårigheter hos eleven får först anpassad träning i klassen och ett
åtgärdsprogram skrivs. Om det visar sig att åtgärderna inte är tillräckliga görs
ytterligare en kartläggning och utredning av elevens specifika behov och
eleven får individanpassad specialundervisning och kompensatoriska åtgärder
och ett åtgärdsprogram skrivs. Om en elev behöver en fördjupad utredning beslutas detta av skolans
elevhälsoteam och i samråd med vårdnadshavare likaså om en elev behöver
utredas ytterligare av specialist utanför skolan samt ett åtgärdsprogram
skrivs. Alla åtgärdsprogram följs upp, utvärderas och omprövas. !
!
Ansvar för att åp efterföljs: Ämneslärare, mentor och specialpedagog. Varje ämneslärare ansvarar för att eleven med ett åtgärdsprogram får
tillgång till anpassat arbetsmaterial efter de föreskrivna åtgärderna. Det är
alla pedagogers ansvar att efter information om ett åtgärdsprogram för en
elev vidta och arbeta efter de föreskrifter som beslutats och att utföra det
stöd som eleven är i behov av enligt åtgärdsprogrammet. Specialpedagogen
ansvarar för den eventuella enskilda individuella undervisningen samt att vara
behjälplig i att ta fram anpassat och adekvat arbetsmaterial i klass samt att
handleda pedagogerna om olika arbetsmetoder gällande eleven i behov av
stöd.
!
!
Uppföljning - och utvärderingsmöte: Ämnespedagog/ mentor kallar
samtliga deltagare till detta möte. En diskussion och analys utförs över om
åtgärderna har fungerat eller inte och i så fall hur och varför efter föreslagen
mall på gemensampersonals plattform. Elevens och vårdnadshavares åsikter
!6
och synpunkter iakttas samt pedagogernas uppfattning diskuteras om hur det
har fungerat och en revidering eller ett avslutande av åtgärdsprogrammet
utförs. Det diskuteras även om det är nödvändigt att utföra en hel- eller
delvis ny utredning som kan vara positiv för en eventuell revidering.
!
!
!
!
Elever som är i behov av ytterligare stimulans och utveckling.
Arbetet med de elever som behöver ytterligare stimulans och utveckling sker
dels genom att eleven ingår i flexibla undervisningsgrupper (ingår i högre
åldersgrupper som arbetar på en högre nivå) och vi bildar även mindre
elevgrupper som exempelvis ”english+” för de elever som behöver vidare
stimulans och utveckling. De elever som är klara med alla kunskapskraven för
årskurs nio för ett ämne har möjlighet att arbeta vidare på gymnasienivå med
ledning av skolans pedagoger. Elever som har höga färdigheter har
möjligheten att handleda de yngre eleverna i mindre grupper för att
ytterligare stärka, befästa och utveckla sin kapacitet inom ämnet. Det är av
forskare konstaterat att när elever gestaltar för andra vad man lärt sig, då lär
man sig mest.
!
Montessoripedagogiken använder åldersblandad undervisning. Tanken med
detta är att vi ute i samhället sällan möter åldershomogena grupper och
genom att vara och arbeta med elever i olika åldrar får eleven prova på olika
roller, se sin egen och andras utveckling, tränas i hänsynstagande och se sig
själv ur olika perspektiv. Detta arbetssätt stimulerar eleverna och ger dem
möjligheter att utvecklas ytterligare inom de olika ämnena. !
Eleven i behov av ytterligare stimulans får
regelbundet individuella utmanade uppgifter
av pedagogerna för att kunna prestera på en
högre nivå och utvecklas ytterligare utifrån
sin kapacitet. Montessoripedagogikens kärna
är att följa eleven och att dess mål och
principer är att utveckla människor. Denna
idividualiseringstanke grundar sig i att alla
elever ska få en undervisning som är
anpassad till dem som individer. Alla får inte
samma undervisning utan den undervisning
som de behöver. Vi har olika sätt att lära,
olika hastighet och olika förutsättningar.
Denna metod innebär inte att vi ska frångå
våra kunskapsmål utan det är en lyhördhet i
att det finns många olika sätt att nå kunskapsmålen. !
!
!7
!
!
!
!
!
Dokumentförvaring och sekretess: Enligt skollag och förordning ska
arbetet med elever i behov av särskilt stöd i skolan dokumenteras. Denna
dokumentation ger viktig information och kunskap om eleven och är den bas
utifrån vilket all diskussion och analyser sker och utförs samt ligger till grund
för de pedagogiska insatserna och anpassningarna. Alla dokument förvaras i
låsta dokumentskåp. I fristående skolor gäller inte offentlighetsprincipen.
Handlingar på en fristående skola är därmed inte allmänna handlingar och
skolan är inte skyldig att lämna ut handlingar på begäran. I fristående skolor
gäller inte heller sekretessbestämmelserna i offentlighets- och
sekretesslagen. Däremot finns det bestämmelser i skollagen som handlar om
tystnadsplikt (29 kap 14 § skollagen (2010:800)) vid enskilt bedrivna skolor
och de bestämmelserna kan ge samma skydd för vissa uppgifter. När en elev
byter skola från en fristående till en annan skola måste vårdnadshavarna
alltid lämna sitt samtycke till att lämna över information om eleven. De flesta
skolor använder IT-stöd för att dokumentera utredningar och
åtgärdsprogram. Då behöver hanteringen av personuppgifter följa reglerna i
personuppgiftslagen (https://lagen.nu/1998:204).
Tystnadsplikt
Den som är eller har varit verksam i enskilt bedriven förskola, enskilt bedrivet
fritidshem eller enskilt bedriven förskoleklass eller inom sådan enskilt
bedriven verksamhet som avses i 25 kap14 §. får inte obehörigen röja vad
han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden. Den
som är eller har varit verksam inom annan enskilt bedriven verksamhet enligt
denna lag än som avses i första stycket får inte obehörigen röja vad han eller
hon i sådan elevhälsoverksamhet som avser psykologisk, psykosocial eller
specialpedagogisk insats eller i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt har
fått veta om någons personliga förhållanden. Han eller hon får inte heller
obehörigen röja uppgifter i ett ärende om tillrättaförande av en elev eller om
skiljande av en elev från vidare studier. För det allmännas verksamhet gäller
bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Skolan tar behovet av integritetsskydd på största allvar för den enskilde
individen och med stöd av bestämmelserna i sekretesslagen så kan känslig
information som framkommer sekretessbeläggas. !
Socialtjänstlagen och anmälningsplikt
Anmälningsplikten är barnets yttersta skydd och all personal i skolans
verksamhet har enligt socialtjänstlagen (2001:453) 14 kap 1§ skyldighet att
anmäla till socialnämnden om de får kännedom om att ett barn/ elev far illa
eller riskerar att fara illa och behandlas på ett sådant sätt att det är fara för
dennes hälsa eller utveckling och bör då anmäla detta till social nämnden. Vid
oro för barnet eller eleven bryter tystnadsplikten. Det är en plikt att göra en
!8
sådan anmälan enligt lag och det måste ske oavsett om de uppgifter man i så
fall lämnar är belagda med tystnadsplikt (14 kap 1 § socialtjänstlagen
(2001:453)) !
!
Kartläggningsmaterial, diagnos/ tester utförda av specialpedagog/
speciallärare
!
Inom skolverksamheten utförs standardiserade grupptester i olika årskurser
av eleverna inom läs- och skriv förmågan samt inom ämnet matematik för att
kartlägga, fastställa och försäkra sig om att eleverna klarar av att läsa, skriva
och räkna på en för åldern adekvat nivå samt att identifiera de elever som
eventuellt behöver utredas vidare. Dessa tester är även ett verktyg och en
vägvisare för det pedagogiska arbetet som bedrivs. !
Språktesterna mäter elevernas förmåga att: läsa och förstå meningar, samma
ljud, läsförståelse, avkodningsförmåga, stavningsförmåga, läshastighet,
ordförståelse.
Matematiktesterna mäter elevernas förmåga i: taluppfattning, tidbegrepp,
problematiklösning, läsförståelsen vid matematiska problem. !
Förskolan: Bedömning av språklig medvetenhet !
År 1: NCM, matematiktest-1
År 2: DLS-Bas, diagnostiska läs- och skrivprov
NCM, matematiktest-2
Alp-2, matematiktest i läsförståelse i problemlösning
!
Åk 3: DLS 3, läs- och skrivtest
Nationella prov i svenska och matematik.
!
Åk 4: DLS , läs- och skrivtest
NCM, test 4
Alp-2
!
Åk 5: DLS 4-6, individuella uppföljningar vid behov.
NCM test 5
Alp -3
Diamant matematiktest
!
Åk 6: DLS 4-6, individuella uppföljningar vid behov
!9
!
NCM test 6
Alp test 4
Diamant matematiktest
Åk7 - uppföljning och Individuella tester vid behov.
Åk8 – uppföljning och individuella tester vid behov
Åk9 – uppföljning och individuella tester vid behov
!
Wisc-test (Wechsler intelligence scale for children) utförs av skolpsykolog.
!
WISC-test är en samling uppgifter som mäter olika typer av kognitiva
förmågor. Exempelvis mäts hur lätt eller svårt man har att hålla många
uppgifter i huvudet samtidigt, språklig förståelse och
ordförråd samt förmågan att uppfatta, förstå och hantera bilder. Enkelt
uttryckt används testet för att bättre förstå inom vilka områden elevens starka
förmågor finns och på vilket sätt dessa förmågor visar sig. Ett WISC-test
måste för skolans del översättas till ett pedagogiskt sammanhang.
Erfarenhetsmässig är att WISC bäst används som ett redskap för att utvärdera
intelligens. Det kan användas för att visa avvikelser mellan ett barns/elevs
intelligens och dennes prestationer i skolan. I klinisk miljö ställs diagnos på
inlärningssvårigheter genom en jämförelse mellan intelligensresultatet och
resultatet på ett färdighetstest. Om barnets/elevens färdigheter är lägre än
vad som skulle kunna förväntas utifrån dess intellektuella förmåga (mätt i ett
IQ-test som WISC-IV), så kan det finnas inlärningssvårigheter.
!
WISC IV består av tio ordinarie och fem kompletterande deltest. Dessa är
uppdelade i fyra grupper, "verbal funktion", "perceptuell funktion",
"arbetsminne" och "snabbhet". De verbala funktionsdeltesten prövar
ordförståelse, språkliga analogier, verbal slutledningsförmåga med frågor
som barnet svarar på verbalt. De perceptuella funktionstesten prövar bland
annat abstrakt logisk förmåga. Barnet/eleven får till exempel bygga abstrakta
mönster med klossar eller hitta rätt bild som saknas i en matris. Arbetsminnet
prövas med uppgifter där barnet skall minnas och laborera med hörd
information. Snabbhetsfunktionen prövas med olika deltest där barnet på
kort tid skall göra avsökningar. !10
!
!
Rutiner vid utredning av dyslexi samt dyskalkyli.
!
Pedagogerna eller vårdnadshavare meddelar specialpedagog vid misstanke
om läs- och skrivsvårigheter hos en elev. Specialpedagog utför
standardiserade diagnostiska tester (se ovan) för att kartlägga elevens
utvecklingsnivå och kapacitet. Vid uppmärksammande av brister hos elev skickas remiss till logoped för
vidare utredning och ett ev. fastställande av diagnos samt i vilken
utsträckning och på vilken nivå det visar sig vara. Logoped beskriver i ett
utlåtande utförligt elevens behov samt rekommenderar adekvata
arbetsmetoder och material till eleven och pedagogerna.
Logopeden arbetar med den del av människans kommunikationsförmåga som
omfattar rösten - talet och språket. Logopeden undersöker, ställer diagnos
och behandlar kommunikationsförmågan hos barn, ungdomar, vuxna och
äldre med olika former av röst- tal- och språkstörningar. Logopeden arbetar
även med ät och sväljproblem och andra munmotoriska svårigheter samt
behandlar röstproblem hos t ex lärare. Logopeden har också kompetens att
utreda och behandla läs- och skrivsvårigheter.
Vid en dyslexiutredning testas inte bara läs- och skrivförmågan. En grundlig
utredning görs också av elevens förmåga till språklig bearbetning. På så sätt
kartläggs elevens styrkor och svagheter. Under utredningen identifieras de
grundläggande svårigheter som ligger bakom elevens läs- och
skrivsvårigheter. Därmed kan träningen inriktas på dessa förmågor. Dessutom
konstateras vilka styrkor som bör uppmuntras och utnyttjas i träningen. I
samband med utredningen får ni också rådgivning kring de tekniska läs- och
skrivhjälpmedel som finns på marknaden.
!11
Språkutredningar:
Språkutredningar görs om man misstänker att barnet har en språkförsening
eller språkstörning. Vid utredningen testas bla språkförståelse, ordförråd,
grammatik och förmåga till språkligt samspel. Utredningen ligger till grund
för behandling eller andra åtgärder som syftar till att ge barnet bästa möjliga
stöd.
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!12
Pedagogerna meddelar specialpedagog vid misstanke om matematiska
svårigheter hos en elev. Specialpedagog utför standardiserade diagnostiska
tester (se ovan) för att kartlägga elevens utvecklingsnivå och kapacitet.
Dyskalkyli innebär att man har en medfödd svårighet för räkning och är en
funktionsnedsättning precis som dyslexi.
En psykologutredning (wisc-test) görs som komplement till lärarnas
pedagogiska bedömning. Utredningen ska innehålla uppgifter om barnets
allmänna begåvning, koncentrationsförmåga, form- och rumsuppfattning och
arbetsminne. Vid behov remitteras barnet vidare till talklinik. Vid utredningen
får man träffa en logoped och göra olika sifferövningar. Förmågan att
använda olika räknesätt, att uppfatta antal och mängd samt att förstå klockan
testas. Utredarna tittar också på hur barnet räknar och tar sig an
matteproblemen. Det görs även en bedömning av läs- och skrivförmågan.
!
!
!
!
!
!
Elevhälsans verksamhet
!
Elevhälsans omfattning
25 § För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det
finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska,
psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara
förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens
mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska
det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare
ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov
av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.
!
Skolans elever har rätt till en god arbetsmiljö och elevhälsoteamet
(tillsammans med pedagogerna) har till uppgift att främja hälsan hos alla
eleverna, men att ha fokus på elever som är i behov av särskilt stöd av olika
anledningar och hjälp för sitt lärande. !
Elevhälsoteamet består av rektor, skolpsykolog, skolkurator, skolsköterska
och specialpedagoger och teamet träffas ca. en gång i månaden. Elevhälsans
arbete omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och
specialpedagogiska insatser. Elevhälsoteamet arbetar också tillsammans med
utredning av elever i behov av särskilt stöd. !
!
!
!
!13
!
!
!
!
!
Skolsköterskan
Områden som ingår för skolhälsovården enligt skollagen och Socialstyrelsen
är: skolans och elevernas arbetsmiljö samt hälsofrämjande undervisning.
Årskursrelaterade Hälsobesök och hälsosamtal samt vaccinationer och Öppen
mottagning. Förmedla kontakt med skolläkare, socialtjänst m.m. efter behov.
Erbjuda rådgivning till elever och föräldrar, bedriva samarbete med ex. BUP
och socialtjänst. Utfärda remisser till vidare utredningar för elever i behov av
stöd.
!
Skolkurator
Kuratorn arbetar för att säkra det skolsociala arbetet samt att vägleda elever i
deras ev. personliga sociala problem. Uppgifter om elevers förhållanden
hanteras med den sekretess som lagen stadgar. Skolkuratorns arbetsmetoder
är antingen direkta med eleven eller indirekt via pedagogerna för att stödja
antingen enskild elev, grupp eller övergripande för att skapa en god miljö för
elevers hälsa, lärande och utveckling. Genom samverkan med pedagogerna
medverkar kuratorn förebyggande till en god lärande miljö. Eleven kan själv
söka upp kuratorn för samtal och föräldrar kan också vända sig direkt till
skolans kurator. Pedagoger kan, då de uppmärksammar behov, initiera
kontakt mellan elev och kurator. Pedagoger kan också vända sig till kuratorn
för att diskutera hantering av olika specifika situationer som kan uppstå i
skolans verksamhet.
!
Skolpsykolog
Skolans psykolog arbetar med allmänt förebyggande och salutogent
hälsofrämjande insatser genom att eliminera hinder för elevers lärande och
utveckling genom att förebygga och tidigt upptäcka och uppmärksamma ev.
!14
svårigheter samt att fokusera och stärka väl fungerande färdigheter och
processer. Utifrån ett psykologiskt perspektiv utreda enskilda elevers
förmågor och färdigheter för att förtydliga elevens specifika behov, ge
handledning och konsultation till skolans pedagogiska personal på både
individ- grupp- och organisationsnivå. Vid behov ge rådgivande och
stödjande samtal till enskilda elever och vårdnadshavare. Vid behov remittera
elev till utredning hos andra verksamheter och samverka med ex. BUP,
barnhabiliteringen och logopedmottagningen. Arbetet utförs utifrån ett
evidensbaserat, kvalitetssäkrade och väl beprövade metoder.
!
!
Elevassistent
Elevassistent, även ibland kallad resurs, kan vara knuten till en viss elev som
är i behov av särskilt stöd, till en grupp/ klass eller skola. Elevassistenten
finns med under delar eller hela skoldagen och är en form av pedagogisk
medhjälpare och personligt stöd.
!
!
!
Råd och tips
!
Att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.
!
Tänk på placeringen av eleven i klassrummet, inlärningsmiljön är en extra
viktig faktor här. Låt eleven få en förförståelse inom ditt område innan en
genomgång med t.ex. faktaord och begrepp det underlättar för elevens
inlärning. Börja gärna med en sammanfattning av föregående undervisning
och skriv gärna upp rubriker med innehållet som kommer att behandlas i
undervisningen. Var mycket tydlig vid instruktioner och ta den även gärna
enskilt med eleven. Vid information på whiteboarden så bör dispositionen
vara strukturerad, tydligt och klar, sudda inte för snabbt men ta bort det som
är inaktuellt och kan störa. Använd gärna olika färgpennor för att ytterligare
strukturera upp informationen. Egna anteckningar och utskrifter bör vara
med stor stil, tydlig layout, luft mellan raderna och tydligt teckensnitt. Ge
helst dina anteckningar till eleven innan undervisningen och vid behov låt
eleven fotografera informationen på tavlan med ex. mobil. !
Anpassa gärna textmängd efter adekvat nivå, rätta inte alltid det
skrivtekniska utan se mer till innehållet. Låt eleven i möjligaste mån använda
dator att skriva på. Låt eleven skriva prov o.d. i en lugnare miljö för att
underlätta koncentrationen. Låt eleven få alternativa sätt att bevisa sin
kunskap på genom muntliga prov eller hjälp att skriva och läsa vid
provtillfällen. Eleven har rätt till förlängd provtid och det är viktigt att eleven i
god tid får veta vad som krävs och vad som ska läsas innan ett prov eller en
redovisning. Klargör kraven för de olika betygsnivåerna. !
!15
Tipsa eleven om anteckningsteknik och olika metoder som ex. tankekarta
eller punktform etc. Hjälp eleven att ta ut olika viktiga ord och stycken
genom att markera eller göra om rubriker till frågor. Ge eleven en
förförståelse om ämnesområdet innan denne ska på egen hand hämta in
information och kunskap och låt eleven få beskriva med egna ord vad den
uppfattat samt ställa frågor. Prata med eleven om vilken inlärningsmetod som
brukar fungera och tipsa om andra metoder.
!
Bra alternativa lärverktyg är dator, mp3-spelare, mobilen, e-böcker, usbminne, inläst litteratur från biblioteket, inlästa fakta böcker och läromedel,
m.m.
!
Att stödja elever med svårigheter inom dyskalkyli.
Tänk på placeringen av eleven i klassrummet, inlärningsmiljön är en extra
viktig faktor här. Hjälp eleven att strukturera upp och planera arbetsområdet,
vad ska göras och när. Eleven bör räkna varje dag men inte i för långa pass
men ge eleven tid så att det som planerats kan slutföras. Erbjud eleven
sensoriskt material vid behov och upprepa de muntliga genomgångarna så
att eleven känner igen sig. Repetera, repetera och låt eleven ”överinlära” de
matematiska momenten och sammanfatta undervisningen och låt eleven få
reflektera över innehållet och vad denne har lärt sig. Det är viktigt att vara
extra tydlig och med en instruktion i taget och upprepa informationen.
Komplettera gärna en muntlig instruktion med en skriftlig, skriv stödord och
rita i möjligaste mån upp det som ska lösas, använd både auditivt och visuellt
stöd. Låt eleven tänka högt och utför gärna minnesträning och
minnesstrategier. Låt eleven ha lathundar att tillgå inom multiplikation och
enhetsomvandlingar samt formler och tankestrategier. Låt eleven arbeta i par
med problemlösning och lästal och markera gärna frågan. Låt eleven få
alternativa sätt att visa sin kunskap på genom muntliga prov eller läs- och
skrivhjälp vid prov. Eleven har rätt till förlängd provtid och det är viktigt att
eleven i god tid får veta vad som krävs och vad som ska läsas innan ett prov
eller en redovisning. Klargör kraven för de olika betygsnivåerna. !
Bra alternativa lärverktyg är kalkylator, mobil, linjal, inspelat läromedel, dator
m.m.
!
!16
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Styrdokument och värdegrund !
Skollagen (2010:800) 1 kap. 2 § ”Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i
samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till
ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall
hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd”.
4 kap. 1§ ”Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet”.
!
Särskilt stöd
7 § Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha
deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom
den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller
annan författning.
!17
!
Utredning
8 § Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett
nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller
en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras
att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska
detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd
skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven
uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.
Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en
utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges
sådant stöd.
!
Pysparagrafen Skollagen, 10 kap. Pysparagrafen – möjlighet att bortse från enstaka delar av
kunskapskraven vid betygssättningen. 21 § Om det finns särskilda skäl får
det vid betygssättningen enligt 19 och 20 § bortses från enstaka delar av de
kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med
särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga
förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för
att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. 22 § I fall där ett icke
godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne ska en skriftlig bedömning av elevens
kunskapsutveckling i ämnet ges. Av bedömningen får också de stödåtgärder
som har vidtagits framgå. Bedömningen ska undertecknas av läraren. Om det
enligt 18 § inte kan sättas betyg i ett avslutat ämne, får de stödåtgärder som
har vidtagits framgå av beslutet (Däremot får inte paragrafen användas på
elever som är tillfälligt sjuka och då får den inte ens användas om eleven är
sjuk större delen av en termin).
Åtgärdsprogram
9 § Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av
programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur
åtgärderna ska följas upp och utvärderas.
Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett
åtgärdsprogram utarbetas.
Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd
ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 § eller i form av anpassad
studiegång enligt 12 § får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon
annan. Om en utredning enligt 8 § visar att eleven inte behöver särskilt stöd,
ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället
besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas.
!
Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning
11 § Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 § för en elev i
grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan innebära att
särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan
!18
undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt
hör till.
!
Anpassad studiegång
12 § Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan, grundsärskolan,
specialskolan eller sameskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens
behov och förutsättningar, får ett beslut enligt 7 § innebära avvikelser från
den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen
(anpassad studiegång). Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad
studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med
övrig utbildning i den aktuella skolformen.
!
Överklagande
16 § Beslut av en rektor får överklagas hos Skolväsendets
överklagandenämnd i fråga om åtgärdsprogram enligt 3 kap. 9 §,
!
!
!
Föräldrabalken (1949:381)
11 § Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör
barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren skall därvid i takt med
barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets
synpunkter och önskemål. Lag (1983:47). 13 § Står barnet under vårdnad av
två vårdnadshavare, skall vad som sägs i 11 eller 12 § gälla dem tillsammans.
Är en av vårdnadshavarna till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak
förhindrad att ta del i sådana beslut rörande vårdnaden som inte utan
olägenhet kan uppskjutas, bestämmer den andre ensam. Denne får dock inte
ensam fatta beslut av ingripande betydelse för barnets framtid, om inte
barnets bästa uppenbarligen kräver det. I 8 a § finns bestämmelser om
ändring i vårdnaden när den ena föräldern är varaktigt förhindrad att utöva
vårdnaden. Lag (2005:430). 13 a § Står barnet under vårdnad av två
vårdnadshavare och samtycker endast den ena till en åtgärd till stöd för
barnet, får socialnämnden besluta att åtgärden får vidtas utan den andra
vårdnadshavarens samtycke om det krävs med hänsyn till barnets bästa och
åtgärden gäller: 1. psykiatrisk eller psykologisk utredning eller behandling som
omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),
2. behandling i öppna former som ges med stöd av 4 kap. 1 §
socialtjänstlagen (2001:453),
3. utseende av en kontaktperson eller en familj som avses i 3
kap. 6 b § första stycket socialtjänstlagen eller
4. en insats enligt 9 § 4, 5 eller 6 lagen (1993:387) om stöd och service till
vissa funktionshindrade.
Ett beslut enligt första stycket får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt.
Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart.
!19
Rätten får dock bestämma att dess beslut ska gälla först sedan det har vunnit
laga kraft. Lag (2012:779).
!
Specialpedagogisk stödverksamhet 4 § Sekretess gäller i specialpedagogisk stödverksamhet för uppgift
om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde
eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. För uppgift i
en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
!
!
En likvärdig utbildning enligt Lgr 11, läroplanen och skolans
värdegrund
Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den
ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med
utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och
kunskaper.
Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom
fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna
för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning
innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att
skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika
förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan
har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter
att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika
för alla.
!
Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och
möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan,
och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras
uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för
att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för
eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av
könstillhörighet.
!
Grundläggande värden
Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att
utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla
kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande
samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt
för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska
värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom
skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt
för vår gemensamma miljö. !
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors
lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga
!20
och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I
överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och
västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla,
generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara
icke-konfessionell. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin
unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt
bästa i ansvarig frihet.
!
!
!
Salamanca-avtalet
!
!
• Unesco, i dess egenskap av FN:s organisation för främjande av
undervisning,
att
– tillse att undervisningen av elever med behov av särskilt stöd tas upp i alla
diskussioner i alla fora som rör utbildningsfrågor,
– mobilisera stödet från lärarorganisationerna i frågor som gäller
förbättringen av lärarutbildningen i undervisning av elever med behov av
särskilt stöd.
(Antagen med acklamation i staden Salamanca, Spanien, i dag den 10 juni
1994)
!
Alla barns rätt till undervisning är stadfäst i den allmänna deklarationen om
de mänskliga rättigheterna och har kraftfullt bekräftats i den internationella
deklarationen om utbildning för alla. Varje människa med
funktionsnedsättning har rätt att uttrycka sina önskemål ifråga om sin
utbildning så mycket som de kan utrönas. Föräldrarna har en given rätt att bli
rådfrågade om den utbildningsform som är bäst lämpad med hänsyn till
deras barns behov, förhållanden och ambitioner.
!21
Den vägledande princip som ligger till grund för denna handlingsram är att
skolorna skall ge plats för alla barn, utan hänsyn till deras fysiska,
intellektuella, sociala, emotionella, språkliga eller andra förutsättningar. Den
skall omfatta handikappade såväl som andra barn, gatubarn och
barnarbetare, barn från språkliga, etniska eller kulturella minoriteter samt
barn från andra eftersatta eller marginaliserade områden eller befolknings
grupper. !
Dessa förhållanden skapar en rad utmaningar för skolsystemen. I anslutning
till föreliggande handlingsram avses med uttrycket ”specialundervisning” eller
”undervisning av elever med behov av särskilt stöd” undervisning av alla de
barn och ungdomar vilkas behov härrör ur funktionsnedsättning eller
inlärningssvårigheter. Många barn upplever inlärningssvårigheter och har
alltså någon gång under sin skoltid särskilda pedagogiska behov. Skolorna
måste finna vägar när det gäller att med lyckat resultat ge undervisning åt
alla barn, däribland dem som har svåra skador och funktionsnedsättning. Det
råder en allt större enighet om att barn och ungdomar med behov av särskilt
stöd i undervisningen (särskilda pedagogiska behov) bör omfattas av de
allmänna undervisningssystem som byggts upp för flertalet barn. Detta har
lett till begreppet ”integrerad skola”. Den uppgift som den integrerade skolan
står inför är att utveckla en pedagogik med barnet i centrum som har för
utsättningar att med framgång ge undervisning åt alla barn, däri bland dem
som har grava skador och funktionsnedsättning. Fördelen med sådana skolor
är inte bara att de kan tillhandahålla undervisning av hög kvalitet åt alla barn.
Inrättandet av sådana skolor är ett avgörande steg när det gäller att försöka
ändra diskriminerande attityder, att skapa en välkomnande närmiljö och att
utveckla ett integrerat samhälle. !
Alltför länge har personer med funktionsnedsättning betraktats av ett
samhälle som har koncentrerat sig mer på deras svårigheter än på deras
möjligheter. Undervisning av elever med behov av särskilt stöd bygger på den
sunda pedagogikens välbeprövade principer som kan komma alla barn
tillgodo. Den utgår från att alla skillnader människor emellan är normala och
att inlärningen följaktligen måste anpassas till barnets behov snarare än att
barnet skall formas i enlighet med i förväg fastställda antaganden om in
lärningsprocessens takt och natur. En pedagogik som sätter barnet i centrum
är till nytta för samtliga elever och, följaktligen, för hela samhället. En
pedagogik som utgår från barnets behov kan hjälpa till att undvika det
resursslöseri och omintetgörande av förhoppningar som alldeles för ofta är
en konsekvens av undermåliga undervisningsmetoder och strävan efter
homogenitet i fråga om undervisning. Skolor som utgår från barnet i centrum
är dessutom en utbildningsbas för ett människoorienterat samhälle som
respekterar alla människors såväl skillnader som värdighet.
!
!
!
!22
!
!
!
!
!
!
!
!
Pedagogisk utredning för ämnespedagoger inför beslut om
upprättande av åtgärdsprogram (Elevens hela skolsituation
beaktas)
!
Datum:
!
Elevens namn:
!
Åk:
!
!
Syfte/orsak till utredningen
!
Pedagogens namn:
Undervisar i ämnet:
Hur fungerar eleven på dina lektioner, när fungerar (inlärningen) bra/ mindre
bra?
!
Vilka är elevens starka sidor?
!
Hur yttrar sig elevens svårigheter?
!
Hur upplever du elevens koncentration, uthållighet, uppmärksamhet och
grovmotorik?
!
Vilka arbetsformer och pedagogiska metoder använder du dig av i din
undervisning?
!
Hur struktureras dagen, rutiner och hållpunkter?
!
Beskriv vilka behov som du anser att eleven har samt hur skolan kan öka
elevens förutsättningar i skolsituationen?
!
!23
Vilka anpassningar har redan gjorts för att möta elevens behov och vad har
de lett till?
!
Hur upplever du elevens sociala situation samt självförtroende och självbild?
!
Hur fungerar läxarbetet hemma, studieteknik samt hur är närvaron?
!
Medicinerar eleven och använder eleven alternativa lärverktyg?
!
!
!
!
!
!
Beslut om tillfällig insats och anpassning av särskilt stöd i
den pedagogiska verksamheten.
!
Datum: !
Elev: Åk:4
!
!
Syfte och målbeskrivning för anpassningen:
!
!
!
!
Anpassning på organisationsnivå:
!
!
!
!
Anpassning på gruppnivå:
!
!
Anpassning individnivå:
!
!
!
!
!24
Involverade pedagoger:
!
!
Ansvar: Vem gör vad?
!
!
!
Insatsens tidsperiod:
!
Uppföljning och analys:
!
Analys av utredning/kartläggning inför beslut om
upprättande av åtgärdsprogram.
!
Datum:
!
Deltagande pedagoger:
!
!
Bakgrund: (IUP, tid.åp, disgnos, tid.utredn. osv. presenteras av spec.ped).
!
!
Nuläge:
!
!
!
!
Analys/diskussion om utredningens information:
+ faktor/- faktor
Organisationsnivå
Gruppnivå
Individnivå
!
!
Målbeskrivning: (hur kan skolan utforma och anpassa verksamheten för att
skapa förutsättningar för elever i behov av särskilt stöd).
!
!
!
!
!
!25
!
!
Beslut om upprättelse av åtgärdsprogram:
(Om inte åtgärdsprogram ska skrivas överväg om en tillfällig insats och
anpassning bör göras i det dagliga pedagogiska arbetet och genom
justeringar i IUP:n).
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogram
Elev:
Datum:
Åk:
!
Närvarande: !
!
Elevens uppfattning/syn: (Arbetsmetoder, vad har varit effektivt/gett resultat)
(Vad har varit mindre effektivt-organisation-grupp-individnivå)
(Tycker du att de kortsiktiga målen har uppfyllts)
(Har du önskemål på arbetsmetoder/inlärningseffektivitet)
!
!
!
!
!
Vårdnadshavarens uppfattning:
!
!
!
!
!
Pedagogernas uppfattning:
(Hur utvecklas eleven i riktning mot kunskapsmålen/kraven)
(Har det uppkommit nya uppgifter)
!
!26
!!
Analys, utvärdering och slutsatser:
!
!
Eventuell justering av åtgärder:
!
!
Beslut:
!
!
Ny uppföljningstid:
!
Underskrift:
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Förslag till elevintervju:
!
Hur trivs du i skolan?
Hur trivs du med skolans lokaler (miljö)?
Hur trivs du med dina lärare?
!
Hur fungerar rasterna?
Hur trivs du med ditt arbetsschema?
Beskriv hur det är i skolan när det är bra.
Hur trivs du med dina arbetskamrater och alla de andra kamraterna på
skolan?
!
Vad gör du på din fritid?
!
Hur ska det vara för att du ska arbeta bra?
Var arbetar du bra
När arbetar du bra
Hur arbetar du bra
!
Hur är du som elev?
Vad tycker du är roligt?
När du får välja vad du vill göra, vad gör du då?
Vad är du bra på?
!
!27
Vad tycker du är lätt?
Vad tycker du är svårt?
!
Förslag till frågor till vårdnadshavare:
!
Hur uppfattar ni samarbetet med skolan?
!
Har ni förtroende för skolans arbete?
!
Hur uppfattar ni att ert barn trivs?
!
På vilka sätt tar ni del av ert barns skolarbete?
!
Har ni några tankar om ert barns roll i klassen, i undervisningssituationer?
!
Beskriv ditt barns starka sidor.
!
Vad tänker ni om ert barns behov av stöd?
!
Vilket stöd kan ditt barn få av dig?
!
!
!28