LAGA01 Allmän rättslära typsvar omtentamen 20141124

Download Report

Transcript LAGA01 Allmän rättslära typsvar omtentamen 20141124

LAGA01 Allmän rättslära
Typsvar för omtentamen 2014-11-24
Fråga 1, 20 p, Uta Bindreiter
DELFRÅGA 1.A [4 p.]
Vad innebär ändamålstolkning [även kallad teleologisk tolkning]? Och med vilken framstående svensk
jurist brukar denna metod förknippas?
DELFRÅGA 1.B [4 p.]
Vad säger den så kallade separationstesen? – Nämn två [rätts-] filosofer som ansluter sig till
separationstesen!
DELFRÅGA 1.C [6 p.]
I den rättsvetenskapliga litteraturen kan man ofta läsa att rättspositivisten Hans Kelsen förstår
begreppet giltighet som ”böra-giltighet,” eller att hans giltighetsbegrepp är normativt.
[i]
Vad menas med dessa termer [dvs. ”böra-giltighet” och ”normativt
giltighetsbegrepp”? och
[ii]
På vilket sätt kommer innebörden av dessa termer till uttryck i Kelsens lära om
DELFRÅGA 1.D [6 p.]
Vad går den så kallade prognosteorin ut på? – Nämn 1 [en] företrädare för denna teori!
Stufenbau?
Typsvar fråga 1
DELFRÅGA 1.A [4 p.]
Ändamålstolkning innebär att domaren, när han har ett svårt fall framför sig och är osäker om en viss
regel är tillämplig eller inte, letar efter en lösning som överensstämmer med det ändamål och de värden
som ligger bakom den ifrågavarande regeln. Domaren ser efter hur regeln har tillämpats i enkla fall: det
som då framstår som regelns ändamål överförs sedan till det aktuella, svåra fallet och tillämpas där. – En
regels ändamål kan ofta utläsas ur lagförarbetena.
Ändamålstolkning brukar förknippas med namnet Per Olof Ekelöf.
DELFRÅGA 1.B [4 p.]
Separationstesen säger att vad som är gällande rätt är en sak, men vad som bör vara gällande rätt är en
helt annan sak: rätten är åtskild – och bör hållas åtskild – från moralen. Det finns inget begreppsligt
samband mellan rätt och moral. Om en rättsregel har tillkommit på ett formellt korrekt sätt så är det en
gällande rättsregel, oavsett regelns materiella innehåll.
Bentham, Austin, Kelsen, Hart, Hägerström m. fl. ansluter sig till Separationstesen.
DELFRÅGA 1.C [6 p.]
[i]
En norm är ett Böra – att en norm ”gäller” betyder, att den är bindande, att man bör
göra så
som normen säger. Normen ger alltså upphov till en förpliktelse hos adressaten –
enligt
naturrättsanhängarna en förpliktelse utifrån en moralisk ståndpunkt, enligt
Kelsen en förpliktelse
utifrån den juridiska ståndpunkten. – Normernas bindande
egenskap – Börat – kan endast
legitimeras genom ett annat Böra [en annan norm].
[ii]
Kelsens normativa giltighetsbegrepp kommer till uttryck därigenom att normerna på
de olika
avsatserna i Stufenbau har sin giltighetsgrund i en norm som är belägen på en högre avsats [ett Böra
legitimeras genom ett annat Böra! Hume’s Law!
Giltighetsregress!] och att även de högsta
positiva normerna, alltså konstitutionens
normer, måste ha sin giltighetsgrund i en annan, och
högre, norm – nämligen den
icke-positiva, förutsatta Grundnormen.
DELFRÅGA 1.D [6 p.]
Enligt Prognosteorin definieras ”gällande rätt” som de regler som faktiskt tillämpas av domstolar och
andra rättstillämpande myndigheter [faktiskt eller deskriptivt giltighetsbegrepp]. Denna definition har
till följd att ett rättsvetenskapligt påstående om att en viss regel är gällande, är en förutsägelse
[prognos] om hur domstolen kommer att döma i ett visst fall. Fokus förskjuts således från lagstiftaren till
rättstillämparen: gällande rätt reduceras till ”gällande rätt enligt rättstillämparen” – vad domstolen än
beslutar så är det gällande rätt].
Företrädare för prognosteorin: Oliver Wendell Holmes och Alf Ross.
Fråga 2, 15 p, Christian Dahlman
I en brottmålsrättegång ligger bevisbördan på åklagaren. Det innebär att det är åklagaren som skall
bevisa att den tilltalade är skyldig. Den tilltalade behöver inte bevisa att han är oskyldig. För att uppfylla
bevisbördan måste åklagaren lägga fram bevisning som medför att sannolikheten för att den tilltalade
är skyldig når upp till det beviskrav som ställs av domstolen. I en brottmålsrättegång brukar man
uttrycka detta beviskrav genom att säga att sannolikheten skall vara så hög att det är ”ställt bortom
rimligt tvivel” att den tilltalade är skyldig.
Nu framförs följande förslag: Beviskravet i brottmål borde sänkas. Att kräva säkerhet bortom rimligt
tvivel är för mycket. Det borde räcka att det är mer sannolikt att den tilltalade är skyldig än att han är
oskyldig.
Bedöm förslaget från ett utilitaristiskt perspektiv. (15 poäng)
Typsvar fråga 2
Utilitarister eftersträvar en maximering av den sammanlagda samhällsnyttan. Förslaget bör därför
bedömas efter de förväntade effekterna på samhällsnyttan. Positiva effekter måste vägas mot negativa
effekter.
Om beviskravet i brottmål sänks kommer fler personer att dömas. Detta är förbundet med vissa
negativa effekter för samhällsnyttan. Straff medför lidande för den som straffas, och vissa straff,
framförallt fängelse, är förbundna med beaktansvärda administrationskostnader för samhället.
Att fler döms innebär att fler skyldiga döms samtidigt som fler oskyldiga döms. Att flera skyldiga döms
kan antas ha vissa positiva effekter på samhällsnyttan. Straffrättens avskräckande effekt stärks, vilket
innebär att det kommer att begås färre brott. Att fler oskyldiga döms har negativa effekter på
samhällsnyttan, eftersom det skapar otrygghet i samhället.
När förslagets konsekvenser för samhällsnyttan vägs mot varandra verkar de negativa effekterna vara
större än de positiva. Från ett utilitaristiskt perspektiv bör förslaget därför inte genomföras.
Fråga 3, 15 p, David Reidhav
a) Det finns bevis på brottsplatsen om gärningsmannens DNA finns på brottsplatsen.
Gärningsmannens DNA finns inte på brottsplatsen. Således, det finns inte bevis på
brottsplatsen. (Utvärdera argumentationen 4p.)
b) I RF 5:8 stadgas: ”Konungen eller drottning som är statschef kan inte åtalas för sina
handlingar”. Liknande rättsliga regleringar finns i ett stort antal länder. Storbritannien,
Danmark och Belgien är exempel på länder där statschefen åtnjuter åtalsimmunitet. Listan
kan göras lång. RF 5:8 ska, således, inte upphävas. (Utvärdera argumentationen 4p.)
c) Maktdelning förutsätter att juridik och politik separeras. Det går emellertid inte att separera
juridik och politik, eftersom juridik är rättsregler vilka är resultatet av politiska
hänsynstaganden och preferenser beträffande hur vi anser att samhället bör vara utformat.
Detta visar att maktdelning inte är möjlig. (Utvärdera argumentationen 7p.)
Typsvar fråga 3
a) Logiskt ogiltigt argument (denying the antecedent).
b) Argumentet bryter mot Humes lag (korrekt motivering krävs).
c) Maktdelning förutsätter att den dömande och lagstiftande makten separeras. ”Juridik” står
således för ”dömande makten” och senare för ”rättsregler”. Har termen olika betydelser i
argumentets premisser blir argumentet logiskt ogiltigt (betydelseglidningen behöver
uppmärksammas, de olika betydelserna identifieras och det behöver visas hur den logiska
giltigheten påverkas).