Transcript Ladda ner den här texten som pdf

Så jobbar vi/ Gärningsmannaprofilgruppen
Personkännare
Gärningsmannaprofilgruppen kallas in vid särskilt komplicerade
mord, överfallsvåldtäkter och mordbränder. De är experter på
att tolka beteenden för att se vilken typ av människa som ligger
bakom brottet.
Text Lina Mattebo Foto Magnus Sandberg
S
ommaren 2010 var het och
blöt. Värmerekord och
nederbördsrekord inom
några få veckor. I Skåne
jobbade polisen intensivt
med det tiotal oförklarliga skjutningar som inträffat i Malmö under
det senaste året. Från början var teorin att det handlade om uppgörelser
bland kriminella och alla skjutningar
utreddes därför var för sig. Men allt
eftersom växte misstanken om att en
och samma gärningsman låg bakom.
Måndagen den 28 juni gjorde
Polismyndigheten i Skåne en
begäran till Rikskriminalpolisens
gärningsmannaprofilgrupp. De
behövde hjälp.
Redan från början tyckte kriminalinspektör Eva-Marie Aghede och
kriminaltekniker Lennart Kjellander, som då var på plats, att det verkade vara en och samma gärnings-
man som låg bakom skotten.
– Det fanns både kriminaltekniska
kopplingar och beteendemässiga
delar, som valet av offer, sättet att
angripa och flyktvägar, som gjorde
att vi flaggade för att det troligtvis
var en ensam gärningsman, berättar
Eva-Marie Aghede.
I DEN SKRIVNA rapport
som gärningsmannaprofilgruppen lämnade till utredningen den 21 september länkade
de ihop femton brott och beskrev
vilken personlighetstyp en trolig
gärningsman hade. Det gjorde att
polisen började samordna ärendena.
Mindre än två månader senare greps
Peter Mangs och delgavs misstanke
om alla de femton brotten. Senare
dömdes han för två mord och åtta
mordförsök. I den rapport om fallet
Peter Mangs som Rikspolisstyrelsen
gav ut i fjol konstateras att gärnings-
’’
Jag kan
räkna de
fall där
vi haft
helt fel
på ena
handen.”
Eiler Augustsson
mannaprofilgruppens medverkan
var en bidragande orsak till att
ärendet kunde lösas. Granskningsgruppen skriver: ”Den slutliga gärningsmannaprofilen visade sig ha en
betydande överensstämmelse med
Peter Mangs och hans agerande.”
– Det är ett fall som vi är stolta
över och där jag tycker att vi gjorde
väldig nytta, säger kriminalinspektör
Eiler Augustsson.
DE FÖRSTA LYCKADE försöken med
profilering gjordes inom den
svenska polisen i fallet med den
så kallade Lasermannen, John
Ausonius, som under början av
1990-talet sköt elva personer
med utländskt utseende,
varav en dog. Under 1995 blev
gärningsmannaprofilgruppen
permanent.
Tanken är att den vanliga utred-
»
Gruppen kan kopplas in när gärningspersonen är okänd
Kollegerna i gärningsmannaprofilgruppen tvingar varandra
att ha argument för sina slutsatser. Här syns fem av de nio
personer som idag ingår i gruppen, som blev permanent 1995.
24 / Svensk Polis / nr 3 / 2014
Består av nio personer med
tvärvetenskapliga kompetenser.
Blev permanent 1995.
Arbetar främst med utredningar kring dödligt våld,
försvinnanden, överfalls-
våldtäkter, hot, mordbränder och länkningar av brott
där gärningsmannen är
okänd.
Gör främst djupgående
ärendeanalyser. Ibland
resulterar de i en gärnings-
mannaprofil.
Kan ge råd inför förhör i
ärenden där det redan finns
en misstänkt person och
hjälp i form av brottsplatsanalys.
Har bidragit till att lösa flera
uppmärksammade fall,
som diskoteksbranden i
Göteborg, mordet på Anna
Lindh, mordet på 18-åriga
Nancy Tavsan och
skjutningarna i Malmö.
2014 / nr 3 / Svensk Polis / 25
Så jobbar vi/ Gärningsmannaprofilgruppen
Eva von Vogelsang
»
Lennart Kjellander
ningen med kriminalteknik och
rättsmedicin ska kompletteras med
beteendevetenskapliga aspekter.
Gärningsmannaprofilgruppen tar
aldrig över utredningar, utan kontaktas av polismyndigheter ute
i landet vid särskilt svåra utredningar där gärningsmannen är okänd.
Deras analyser ska användas som ett
prioriterings- och spaningsredskap.
Gärningsmannaprofilgruppen består i dag av nio personer. Kriminalteknikern Lennart Kjellander
sammanfattar gruppens uppdrag:
–"Vår uppgift är att tolka beteenden och aktivitetsspår från beteenden för att se vilken typ av människa
som ligger bakom brottet. Och det är
hela paletten av våra olika kompetenser som gör att vi kan göra det.
EN STOR OCH viktig
del av arbetet sker
därför genom gruppdiskussioner.
Alla i gruppen är övertygade om att
de kommer längre tillsammans och
tvingar varandra att ha argument för
varför de tycker som de gör. Det är
något som Eiler Augustsson uppskattar mycket:
–"Det är första gången under min
Fredrik Hedén
45-åriga yrkeskarriär som någon
har ställt frågan ”Varför anser du
det?” till mig. Jag har under de tre år
som jag varit med i gruppen lärt mig
oerhört mycket genom att vi arbetar
så tajt tillsammans och tvingas att
argumentera. Den kunskapen skulle
jag ha behövt när jag utredde grova
brott på länskrim.
När gärningsmannaprofilgruppen
har fått en förfrågan besöker de
alltid den aktuella utredningen och
brottsplatsen eller fyndplatsen.
Det är viktigt för att kunna göra
en värdering av gärningsmannens
beteenden, valstrategier och risktaganden.
– Vem som helst som har tänkt
köpa en bostad förstår att det är
viktigt att inte bara titta på bilder
utan att också se bostaden på plats,
säger Eiler Augustsson.
Men det är inte bara gärningsmannens beteenden på brottsplatsen
som analyseras, utan också vittnesuppgifter, offrets skador – och
kunskap om offrets person, förklarar
Eva-Marie Aghede:
–"Det är inte bara en person som
agerar på brottsplatsen, utan två
Fyra framgångsfaktorer
Ha tålamod.
Besök brottsplatsen. Det ger ett
helt annat perspektiv och en
annan känsla.
Lyssna på varandra. Erfarenhet
och olika sorters kompetenser är
26 / Svensk Polis / nr 3 / 2014
nödvändiga för att kunna tolka
beteenden.
Ifrågasätt varandra, spela
djävulens advokat så att ni
alltid kan argumentera för era
bedömningar.
Medlemmarna
Eva von Vogelsang, kriminalkommissarie och
gruppchef
Lennart
Kjellander,
kriminaltekniker
Peter Blomquist,
kriminaltekniker
Eva-Marie
Aghede,
kriminalinspektör
Sten Warmland,
kriminalinspektör
Eiler Augustsson, kriminalinspektör
Gabrielle
Parker,
beteendevetare
Fredrik Hedén,
rättspsykiater
Martin Csatlos,
rättsläkare.
Så jobbar vi
Eva-Marie Aghede
personligheter som gör sina val
utifrån de erfarenheter, förmågor,
intentioner och drivkrafter de har.
TILL SKILLNAD FRÅN många
andra
börjar gärningsmannaprofilgruppen
alltid med frågan ”Vad har hänt?”.
–"Om man kommer till en brottsplats tänker man lätt ”Vem fan har
gjort det här?”. Men för att kunna
svara på det måste man först svara
på vad som har hänt och varför det
ser ut som det gör, säger Lennart
Kjellander.
Eva-Marie Aghede förklarar
vidare:
– Vi hade till exempel ett ärende
där offret hade 167 stickskador av
olika slag i flera delar av kroppen.
Det kan berätta en hel del om
gärningsmannen. Att sticka 167
gånger när det kanske räcker med
två gånger för att döda säger något
om gärningsmannens risktagande,
förmåga att bli stressad och att
drivkraften inte bara är att döda
personen.
HUR LÅNG TID det
tar att göra en så
kallad ärendeanalys, som sedan kan
leda till en gärningsmannaprofil,
varierar.
–"Ambitionen är att vi ska redovisa
inom tre till fyra veckor, säger EvaMarie Aghede.
Under 2013 hade gruppen 16 uppdrag, bland annat var de involverade
i utredningarna av dubbelmordet
på Öland och styckmordet i Boden.
Eiler Augustsson
Eva-Marie Aghede förklarar att
de kan göra en djupare tolkning
av händelseförloppet än de lokala
utredarna kan:
–"Utreder man ett riktigt allvarligt
brott är det väldigt många delar att
hålla reda på och mycket måste ske
snabbt. Då har man inte alltid tid att
sätta sig ner och penetrera de olika
delarna.
Ofta fungerar gruppen som en
katalysator för att få igång utredningen och få alla som jobbar med
olika delar av den att kommunicera
med varandra, konstaterar Lennart
Kjellander:
– Det är inte alltid som utredarna
tycker att våra slutsatser är så revolutionerande. Det är ofta för att de
anar det själva, fast de har hoppat
över vad-ledet. Men vi har som
sagt argumenterat för varje ståndpunkt, så det är inte längre bara
gissningar.
GÄRNINGSMANNAPROFILGRUPPEN har
ibland fått kritik för att dess arbete
saknar vetenskaplig förankring, men
enligt gruppmedlemmarna själva
gör de inget anspråk på att deras
arbete utgör en vetenskaplig metod.
Det handlar om sannolikhetsbedömningar och slutsatserna är inga
absoluta sanningar.
– Experter uppmärksammar
alltid när vi har haft fel. Men jag kan
räkna de fall där vi har haft helt fel
på ena handen, säger Eiler Augustsson.
– Gärningsmannaprofilgruppens absolut främsta styrka är den tvärvetenskapliga sammansättningen. Eftersom gruppdeltagarna har olika professioner och erfarenheter kan vi göra analyser ur
flera perspektiv, säger gruppchef Eva von Vogelsang.
Så görs en gärningsmannaprofil
En polismyndighet ute
i landet ber om hjälp.
Gruppen samlas för att gå
igenom ärendet.
Gruppen besöker den
lokala utredningen och
brotts- eller fyndplatsen.
Utifrån kunskapen
om gärningsmannens
beteenden på brottsplatsen, offrets skador,
vittnesuppgifter och
kunskap om offrets person
görs en analys utifrån
medlemmarnas olika
specialkompetenser.
Utlåtandet redovisas både
muntligt och skriftligt för
utredningen.
2014 / nr 3 / Svensk Polis / 27