Transcript Lantgårdens Bästa Info 2 / 2011

Lantgårdens
Bästa info
Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter
2011 • 2
Ledare:
Är måttet fullt - eller rågat?
I detta nummer:
■ Den gångna vintern har på många sätt varit en tuff tid. Vintern var längre, kallare
och mer snörik än vad vi vant oss med de senaste åren. Det kalla klimatet medförde
säkert en del psykiska påfrestningar för vissa, men också direkta tilläggskostnader
både för samhället och för den enskilda människan.
Charken ljusglimt på tuff
köttmarknad
Köttproduktionen mötte också många nya utmaningar. Foder- och energikostnaderna sköt i höjden, vilket skapade en hård press på lönsamheten. Som en följd
av fjolårets specifika problem var köttmarknaden samtidigt mättad med låga produktpriser som följd. Smågrismarknaden kom i obalans med stort överskott av
smågrisar. Utbudet av slaktdjur var samtidigt stort och det bildades slaktköer, först
för nötkött och senare för svin. På grund av den ekonomiska situationen uppstod
en krisstämning inom branschen och det har från olika håll kommit inbjudningar till
krismöten. Är det så att måttet nu är fullt eller t.o.m. rågat?
Det berättas om en lärare som en gång fyllde en burk med stenar och sedan ställde
frågan om burken nu är full. Burken var visserligen fylld med råge, men likväl rymde
den ännu ett helt mått sand. Nu såg burken verkligen ut att vara full. Då tog han
ännu fram en kanna kaffe och hällde den i burken. Kaffet rymdes just precis mellan
sanden och stenarna. Nu var måttet verkligen både fullt och rågat, emedan några
stenar sköt fram ovan sanden och kaffet.
Jag tror att det många gånger kan vara på detta sätt även i det praktiska livet. När
det ser ut som om måttet är rågat finns det ännu några möjligheter kvar. Därför
är det nog bra att ordna krismöten för att verkligen ta itu med de saker vi kan
göra för att förbättra situationen. Däremot är det destruktivt att mana fram en
onödig krisstämning som kan skymma sikten för de åtgärder som ännu kan göras
före måttet verkligen blir fullt. Det är den sista droppen som kan bli ödesdiger och
i svåra situationer måste vi göra vad vi kan för hitta möjligheter att undvika den.
På Snellman arbetar vi som bäst med att införa ett Snellman Lean produktionsledningssystem i hela organisationen. Den första av de 14 grundprinciperna i leantänkandet lyder att ”besluten skall baseras på långsiktigt tänkande även då det sker på
bekostnad av kortsiktiga ekonomiska mål”. Detta är något som är mycket konkret i
hela Snellmans verksamhet och speciellt i år när vi investerar i större slaktkapacitet.
Det är också glädjande att se det långsiktiga tänkande som våra producenter uppvisar.Vi har i vårt Lantgårdens Bästa-team en stor grupp familjegårdar, som är redo
att på ett positivt sätt kämpa för att utveckla konkurrenskraften inom den finländska köttproduktionen. En av våra största gemensamma utmaningar är att planera
mängdflödet tillräckligt noggrant både på års- och veckonivå, så att råvarutillgången
inte påverkas negativt av tillfälliga marknadsvariationer.
I maj och juni kommer vi igen att ordna producentdagar med kaffeservering vid producentbutiken på Granholmen. Kolla schemat på Anelma. Primärproduktionspersonalen dejourerar, så det ges samtidigt möjlighet att diskutera det som händer i branschen. Vi hoppas att måttet ännu inte är fullt – så att det ännu finns rum för kaffet.
Med önskan om en ljus vår,
Tomas Gäddnäs
Primärproduktionens direktör
Det råder tuffa tider för aktörerna på
den finländska köttmarknaden. För
Snellmans del är ändå utvecklingen inom
chark och matkorv speciellt positiv.
Läs också om exporten av griskött till
Nya Zeeland, där Snellman redan är ett
brand.
s. 12–13
Fryser kalven?
s. 7
Längelmäki 5 år
Svinens ärftliga potential har utvecklats
rejält under de fem år centralteststationen i Längelmäki varit verksam.
s. 10
Pärmbild:
Tjurarna växer på Vuotilas
mjölkgård
s. 5
lantgårdens
bästa info 2-2011
Ansvarig utgivare och redaktör
Tomas Gäddnäs, Snellmans Köttförädling Ab
Redaktion
Martti Hassila,Vesa Hihnala, Laura Ehlers,
Heidi Jylhä (Solid Media)
Grafisk planering Solid Media
Tryckeri Forsberg
Kontakt:
Snellmans Köttförädling Ab
PB 113, 68601 Jakobstad
tel. 06 786 6111, www.snellman.fi
Primärproduktionens kontaktuppgifter:
http://anelma.snellman.fi
2 Lantgårdens Bästa info
Rikligt utbud och rekordslakt
■ Inledningen av 2011 kännetecknades av ett mycket stort utbud
av slaktdjur i hela landet. Produktionen av finländskt nöt- och
griskött ökade i januari-mars med 4–5 % jämfört med fjolåret.
För Snellmans del var volymökningen ännu kraftigare. Snellmans
månadsslaktrekord förnyades både i januari och i mars. Det nya
slaktrekordet i mars uppgick till 2,8 milj. kg.
Snellmans producenters svinutbud var i januari-februari överraskande mycket högre än månadernas prognoser och produktionsplaner. Detta är sannolikt ett resultat av en effektiverad produktion under fjolåret. Trots rekordslakten, med 16,5 % högre
svinslaktvolym än under fjolårets första kvartal, fortsätter överskottssituationen ännu i april. Först i maj-juni förväntas utbudet
minska och slaktbalansen normaliseras.
För nöt innebar det stora överskottet av nötdjur under hösten
att en del av slaktkön flyttades över årsskiftet. Därför var även
nötslakten i början av året betydligt högre än under fjolåret i hela
landet. Snellmans nötslakt var under de tre första månaderna 9 %
över fjolårets volym. Nötutbudet sinade emellertid redan i mars
och nötslaktmängderna återgick till fjolårets nivå. Samtidigt har
efterfrågan på nötkött ökat i hela Europa och under våren och
sommaren ser det ut att uppstå en bristsituation på nötmarknaden.
Detta år är ett tufft år för Snellman när det gäller att hantera
slaktvolymerna. Eftersom kapaciteten redan utnyttjas maximalt,
finns det inte utrymme för tillfälliga mängdökningar. Snellmans
slaktningskapacitet ökar däremot märkbart redan i januari 2012,
när slakteriutvidgningen beräknas vara klar. Det första skedet i
slakteriinvesteringen blev klart i mars när den nya tvätthallen
togs i bruk. Samtidigt påbörjades grävningsarbetet för tillbyggnaden av slakteriet.
TG
Snellmans slakteri förstoras med en 10 miljoners investering under 2011.
1. Det nya kroppslagret har
plats för 2 200 svin.
1.
2. Separat slaktlinje för svin.
Uppskattad maksimikapaciteten är 45 milj. kg i året.
2.
3. Förstorad ladugård. Antalet svinplatser stiger från
340 till ca 600 och nötplatserna från 80 till 100.
3.
4.
4. Tvåfilig tvätthall för djurtransportbilar. Togs i bruk i
slutet av mars 2011.
Okontrollerad genetikimport är
ett hot för hela branschen
 Djurens hälsoläge har i Finland hållits på en speciellt hög
nivå i jämförelse med övriga EU-länder. Detta är en följd av ett
långsiktigt arbete för att motverka sjukdomar bl.a. via en noggrann importkontroll, förebyggande hälsovård och omfattande
sjukdomskartläggningar. Tack vare branschorganisationen ETT:s
(Föreningen för bekämpning av djursjukdomar) förebyggande
arbete har på vi på ett effektivt sätt lyckats undvika att hälsoläget äventyras via okontrollerad import av djur eller semin. ETT:s
medlemsföretag tar inte emot slakt- eller livdjur från gårdar som
idkar djur- eller seminimport som inte uppfyller ETT:s rekommendationer.
Under slutet av mars importerades ett antal avelssvin från Danmark till en gård i Finland i strid med ETT:s rekommendationer. I
enlighet med ETT:s officiella linje kommer varken Snellman eller
dotterbolaget Faba Svin att köpa djur från en gård som bryter
mot branschens importföreskrifter och inte heller från en gård
som samarbetar eller köper djur från en sådan besättning.
Det är värt att kämpa för djurhälsan.Varje ny djursjukdom utgör
ett nytt hot mot köttproduktionen och dess långsiktiga lönsamhet. Förutom direkta tilläggskostnader av produktionsbortfall,
högre medicinkostnader och försämrat välmående för djuren,
innebär nya djursjukdomar också hot mot exporten av både djur
och livsmedel. Nya Zeeland, som är Snellmans viktigaste exportmarknad för svinkött, köper kött endast från länder som är fria
från sjukdomen PRRS. Import av djur eller genetik från Danmark
innebär en uppenbar risk för att Finland förlorar sin status som
PRRS-fri nation och att vi därigenom går miste om exportmarknaden. TG
Lantgårdens Bästa info 3
LB nöt
Ekonomi huvudtema
på tjurplus-tillfällena
 Årets tjurplus-tillfällen hölls i månadsskiftet mars-april i Vörå,
Kauhava och Nivala i samarbete med MTT:s InnoNauta-projekt.
Tillfällena riktade sig speciellt till specialiserade nötuppfödare
och sådana som ska inleda sin produktion.
Vad innebär lönsamhet? Och vad betyder soliditet? Johanna
Lindvall från Farmiluotsi koncentrerade sin föreläsning på nötbesättningens ekonomi och grunderna för ekonomihantering för
lantgårdar. Alla gårdar som deltar i tillfällena har möjlighet till en
personlig rådgivningsdag med någon av experterna i branschen,
t.ex. med Johanna Lindvall. Gårdsbesöket kostar 70 euro + moms
för gården. När Johanna gör ett gårdsbesök har man möjlighet till
t.ex. analys av nuläget genom beräkningar av betalningsförmåga
och lönsamhet. Ta till vara på möjligheten, alla ni som deltagit i
tillfällena.
kommer Snellmans slaktkapacitet att växa väsentligt. Marknadssituationen för nöt väntas också att förbättras till sommaren. Vårt
mål för de närmaste åren är att höja nötslakten till 10–12 miljoner kg. För att nå upp till detta mål behöver vi även fler investerande producenter med framtidstro.
VH
Nötbehovet växer de närmaste åren
Marknadsläget för nöt intresserade naturligtvis producenterna.
De stigande produktionskostnaderna, såsom t.ex. dyrare spannmål, har fått många som nyligen investerat i produktionen att
fundera. Genom de investeringar som är på gång på Granholmen
Johanna Lindvall från Farmiluotsi
Tjurarnas dagstillväxt stiger!
Tjurarnas dagstillväxt och
slaktvikter 2010
Det man främst lägger märke till i produktionsresultaten från
2010 är den goda utvecklingen för tjurarnas dagstillväxt. Dagstillväxten för den bästa fjärdedelen bland Tjurplus-besättningar
steg från 575 g till 592 g. Slaktvikten fortsätter också att stiga.
För fjärdedelen med bäst dagstillväxt steg slaktvikten från 2009
års 336 kg till 343 kg. Närmare resultat presenteras i diagrammet
till höger.
bästa 1/4
tjurplus-gårdar
Diplom till de bästa producenterna
tjurplus-gårdar
Likt tidigare år belönade vi även i år de producenter som hade
bäst tillväxtresultat. Vid urvalet har vi tagit i beaktande djurens
slaktvikt och slaktkvaliteten samt besättningens produktionsvolym. Besättningarna har delats upp i tre klasser och i varje klass
belönas tre gårdar. För förmedlingskalvuppfödare är resultaten
dock så jämna att vi i denna klass belönade fyra gårdar.
Gratulationer till vinnarna och tack till alla nötuppfödare för år 2010!
(mjölkras)
343
592
333
532
332
övriga
uppfödare
511
Slaktvikt kg
Nettodagstillväxt g/pv
Prisbelönade nötbesättningar enligt 2010 års tillväxtresultat
Belönade gårdar, utan inbördes rangordning.
Kalvuppfödning:
Mjölk-köttbesättningar:
Dikobesättningar:
(förmedlingskalvar)
Forsgård Per-Erik, Nykarleby
Östman Charles, Pedersöre
Lehtinen Heikki, Kauhava
Åberg Mikael, Pedersöre
Vuotila Janne och Henna, Kalajoki
Finnilä Harri, Haapajärvi
Elenius sammansl. Nykarleby
Groop Krister och Cindi, Närpes
Ruhanen Mika, Kiuruvesi
Nybäck Benny o. Kennet, Korsholm
4 Lantgårdens Bästa info
Tjurarna växer på Vuotilas
mjölkgård
 Vi har i huvudsak spannmål-rypsutfodring till både tjurar och
kor, berättar Henna Vuotila från Himango. Tjurarna har åtminstone inte klagat på utfodringen om man tittar på tillväxtresultaten. Förra året sålde Janne och Henna Vuotila 16 tjurar till slakt.
Medelvikten låg på 335 kg och nettodagstillväxten från födseln
618 gram. Paret Vuotila är också en av de gårdar som fick diplom
för tillväxtresultaten från förra året. Årets diplom var alltså inte
alls det första för Vuotilas gård. Tidigare har gården verkat under
namnet Vuotilan MTY så länge Jannes föräldrar ännu var med i
verksamheten.
Fri syrad dricksutfodring för kalvarna
Gårdens kalvar får fri utfodring med syrad dryck fram till två månaders ålder. Kalvpigan laddas med dryck av mjölkpulver (Startti
Auto) beroende på mänden kalvar, vanligtvis tre dagars ranson
på en gång. Drycken syras med aiv-syra. Som mest går det åt
t.o.m. 10 liter dryck per kalv om dagen. Vid sidan av drycken har
kalvarna fri tillgång till Taurus Startti allfoder samt torrt hö. Efter
dricksutfodringsfasen flyttas kalvarna till en skild gruppbox och
får vid sidan av allfodret spannmål och ryps. Allfoder får kalvarna
vid sidan av spannmål ända fram till 4 månaders ålder.
Paret Vuotila avhornar alla kalvar i 2–3 veckors ålder. Före avhorningen ger veterinären kalvarna en lugnande spruta samt smärtlindring. Janne sköter om själva avhorningen. Enligt Henna behöver kalvarna verkligen smärtlindring. En kalv som lider av smärta
varken dricker eller äter som normalt.
På Vuotilas mjölkgård kan man också föda upp tjurar.
På bilden från vänster Juho, Henna, Jaakko och Janne
Vuotila.
der de sista månaderna tar man ner på mängden kraftfoder för
att djuren inte ska bli feta. Djuren har hela tiden fri tillgång till
ensilage.
Inga problem vid kalvningen för blondirasen
Vi har inte haft några problem med kalvningen, trots att vi använt
semin från större köttrastjurar för sämre kor, berättar Henna.
Gårdens kor har redan för andra kalvningsomgången inseminerats med såväl blondi- som charolaistjurar. Speciellt för blondikalvarna har kalvningen gått problemfritt.
Fart på vallodlingen med TilaArtturi
Tjurarnas utfodring kg/d: 4 mån 6–12 mån 15–17 mån
Taurus Startti
1,0
Spannmålskross
2,25
4,5
3,75
Ryps
0,5
0,5
0,5
Teho Ape-mineral g/d
200
200
200
Mängden spannmål är som mest vid 6–12 månaders ålder. Un-
Vuotila berömmer det treåriga TilaArtturi-projektet, som gett
förbättringen av vallkvaliteten ny kraft. Genom projektet har de
följt noggrant med skördemängderna och kvaliteten. Förra året
gav Vuotilas vallodlingar tre skördar. Den genomsnittliga hektarskörden har varit 6 500 fe. Henna kommer ihåg att den dåliga
skörden år 2007 syntes i att både mjölkmängden minskade och
tjurarnas tillväxt försvagades. Det lönar sig med andra ord för
nötbesättningar att satsa på vallodlingens kvalitet!
Vuotilas gård i Tuomijoki, Himanka
Janne och Henna Vuotila tog över besättningen 2010, dessförinnan drevs gården som en sammanslutning tillsammans med Jannes föräldrar. Lösdriftsladugården som byggdes 2001 inhyser för
närvarande 45 mjölkkor, det totala djurantalet är 110. Gården
har 63 hektar odlingsareal, varav 36 hektar är egen mark. För
inkommande sommar kommer 35 hektar att vara vallodling, resten spannmålsodling. Janne är också delägare i ett företag som
maskinentreprenör tillsammans med sin bror.
Kalvarna trivs i boxar med halm som strö. I botten av boxen
finns en ihålig gummimatta, som släpper igenom kalvarnas
urin och hjälper att hålla boxen torr. Efter dricksutfodringsskedet flyttas kalvarna till gruppbox med torv som torrströ.
Henna och Janne har fyra barn. Saara 8, Juho 6, Jaakko 2 och Lauri
5 mån. Henna deltar aktivt i föreningsverksamhet. Hon fungerar
som representant för Mellersta och Södra Österbotten i MTK:s
kommitté för unga producenter. Dessutom är hon sekreterare
för Himango MTK, medlem i Kalajoki lantbruksnämnd och styrelsemedlem i Mellersta Österbottens skogsvårdsförening.
VH
Lantgårdens Bästa info 5
LB nöt
Orsaker till kalvdödligheten
Tarmsjukdomar och luftvägsinflammationer
 Det är lätt att konstatera om en kalv har dött, men att reda ut
dödsorsaken kan vara svårare. Evira obducerar djur som producenter sänt till dem för att reda ut dödsorsaken. På mjölkbesättningar verkar största orsaken till kalvdödlighet vara tarmsjukdomar medan luftvägsinflammationer ofta är huvudorsak på gårdar
som föder upp kalvförmedlingskalvar. På dikobesättningar verkar
den största orsaken till kalvdödlighet var sk. systemsjukdomar
såsom blodförgiftning.
Luftvägsinflammationer och diarré hänger ihop,
var uppmärksam med hygienen!
Olika undersökningar visar att nästan alla kalvar som insjuknar i
luftvägsinflammationer tidigare har haft diarré. Likaså insjuknade
cirka hälften av diarrékalvarna i luftvägsinflammation före tre månaders ålder. Orsakerna till att kalvar får diarré är många. Utfodrings- och dricksutfodringshygienen är en sak man bör fästa mer
uppmärksamhet vid. Många dricksutfodringsautomater har egna
tvättprogram. Men enbart maskinens eget tvättprogram räcker
Vasikkakuolleisuus
inte, utan all utrustning måste
även få daglig handtvätt ochhätkähdyttää!
gärna
Skötarens yrkesskicklighet och snabba reaktioner på problemsidesinficeras t.ex. med Virkon. Drickshon för vatten är en bra tuationer är nycklarna till låg kalvdödlighet. Rätt miljö har också
lösning för kalvar, men man
måste komma
ihåg att
rengöra den
betydelse.
Strö som
liggunderlag
är oumbärligt
små kalvar,
Suomessa
syntyvistä
vasikoista
kuoleestor
yli 14
prosenttia
ennen
kahden vuoden
ikää.för
Puoleen
vuoteen
men rekommenderas också för större kalvar.
regelbundet, gärna dagligen.
Olika
utfodringsapparatur
för
kraftmennessä vasikoista on poistunut jo noin 11 prosenttia. Näistä luvuista kuolleena syntyneiden ja merkittä
foder bör också tömmas och rengöras regelbundet. Renlighet är
kuolleiden osuus on noin 6 prosenttia. Suomessa syntyi 2010 kaikkiaan noin 340 000 vasikkaa, Jos
halva arbetet även med kalvar.
medlingskalvar är en dödlighet på 3–5 %. Dödlighet på över 10 %
onnistuisimme laskemaan kokonaiskuolleisuuden
10som
prosenttiin
tarkoittaisi tämä vuositasolla noin 13 60
kan däremot ses
en alarmgräns.
vasikkaa
lisäägård?
eli 4 miljoona nautakiloa. Vasikkakuolleisuus vaihtelee suuresti eri tilojen välillä.
Vad är kalvdödligheten
på din
nya djurflödesrapport
är noin
ett bra
redskap för
att följayli 10
Över 14 % av kalvarna som
föds
i
Finland
före två års
Välitysvasikkaadör
kasvattava
tilaålder.
voi ollaNasevas
tyytyväinen
jos kuolleisuus on
5 prosentin
luokkaa,
upp
förändringar
i
djurantalet
när
djur
föds,
köps
in,
säljs
levande missä tä
Inom loppet av ett halvår prosentin
har redan kuolleisuutta
ca 11 % av kalvarna
avlidit.
voisi taasen pitää jonkinlaisena hälytysrajana. Tärkeää on ensin selvittää
Bland dessa står ca 6 % för dödfödda kalvar eller kalvar som dör eller till slakt och naturligtvis när djuren annars dör eller avlivas. I
mennään,
on minun
vasikkakuolleisuus?
Sen med
jälkeen
lähteä selvittämään
syit
rapporten
kan man t.ex. följa
om on
det syytä
finns skillnader
i dödomärkta. År 2010 föddes i hetkellä
Finland totalt
ca 340 mikä
000 kalvar.
Om vi tilani
kuolleisuuden
takana.
missä iässä
eniten kuolee?
undervasikoiten
olika årstider.
skulle lyckas sänka dödligheten
till 10 % skulle
det Mistä
betydasyystä
ca 13 ja ligheten
600 fler kalvar på årsnivå, dvs 4 miljoner kg.
Kalvdödligheten varierar kraftigt mellan besättningarna. Det verkar även som om kalvdödligheten är större ju fler djur besättningen har. En tillfredsställande nivå i besättningar som föder upp för-
Du hittar rapporten för din egen besättning på Nasevas sidor när
du loggat in med eget lösenord. Vid möjliga problemsituationer
kan du ta kontakt med Nasevas registeransvariga Paula Halkosaari (0400 - 988 894 eller [email protected]).
VH
Dödlighet bland mjölkraskalvar
i Finland 2003–2008
Kalvarnas dödlighet i olika åldersklasser utgående från födelseåret
Dödfödda och omärkta döda, %
Dödlighets %, 0-6 mån
Slaktade på gården %, 0-6 mån
Sända till slakt %, 0-6 mån
Dödlighet totalt %, 0-6 mån
Dödlighets %, 6-24 mån
Slaktade på gården %, 6-24 mån
Dödlighet totalt %, 0-24 mån
Källa: Katse Vasikkaan-materialet på www.mtt.fi
(Hankkeet > Ruukki > Tietopankki > Katse Vasikkaan)
6 Lantgård
Lantgårdens Bästa info
Nasevan raportti kertoo tilasi eläinliikenteen
kalvens välmående 1 • 2 • 3 • 4 • 5
Fryser kalven?
 Vi har traditionellt vant oss vid att vara rädda för att kalven ska
frysa. ”Det är väl inte kallt?” frågar veterinär och rådgivare nästan
utan undantag vid kalvboxen. Intryck från utlandet har öppnat
ögonen för många inom nötbranschen. En och annan har blivit
upprörda när de sett kalvar i Nord-Amerika som tillbringar vintern utomhus, ofta i iglo. Hur i hela världen klarar kalvarna av det?
En av orsakerna till utomhusuppfödning vintertid är smittosamma sjukdomar. Kalvarna har flyttats utomhus eftersom man upptäckt att de i friska luften inte insjuknar lika ofta i hosta, diarré
och andra i Finland okända smittosamma sjukdomar. Vanligtvis
har man kalvarna i egna boxar under dricksutfodringen och utfodrar var och en ur eget kärl, vilket minskar smittovägarna i
jämförelse med gruppuppfödning. Utomhusuppfödningen är inte
enkel, eftersom man är på vädrets nåder. Nyckeln till framgång är
rejält med strö. I praktiken samlar kalven ett halmbatteri under
sig, som töms när kalven flyttas efter dricksutfodringen. På senare
tid har man, för att underlätta skötarens jobb, övergått till att ha
utomhusboxarna i kalla byggnader. Dessa är oftast utrustade med
nätväggar och tak som går att öppna. Kalvarna hålls i boxen eller
iglo under dricksutfodringen, därefter i gruppboxar. Boxen töms
med maskin och mjölken serveras med transportvagn.
Vi har inte lärt oss vara rädda för kylan helt i onödan. Kalven
mår inte bra i de finländska ladugårdarna om det är kallt. Våra
byggnader är planerade att vara varma och när de blir kalla blir
de även fuktiga. Luften cirkulerar inte tillräckligt eller ladugården
blir i övrigt för kall för både byggnaden och skötaren. Smittospridare trivs bättre i fuktig luft än i torr. Å andra sidan är fuktig
ladugårdsluft heller inte frisk att andas vare sig för djur eller människor. Hostepidemierna är också värst sent på hösten när regnet
och kylan sätter in. Under vintern hostar kalvarna när kölden ger
med sig och ladugårdarna är våta och instängda.
De djurmängderna vi är vana vid i Finland gör att vi föredrar att
bygga kalvavdelningen under samma tak som kor och andra nöt.
När antalet djur blir större märker man att kalvarna insjuknar
oftare. Vi fick luftvägsinflammationer som en ständig följeslagare
trots att man i de vanliga båsladugårdarna aldrig hade hört om
något sådant. Dels ökar risken för sjukdomar när djurantalet blir
större. Äldre djur bär med sig virus som endast ungdjur blir sjuka
av och när djurantalet blir större ökar sjukdomsfallen. I större
varma ladugårdar med både små och stora djur är också fukten
ett problem. De större djuren värmer upp luften omkring dem,
men inte de mindre. Fukten samlas kring de mindre djuren efter-
Det är bäst för kalvarna om kalvutrymmet finns i egen
byggnad. Uppvärmning behövs i sådan mån att luften kan
ventileras och hålls torr. Därför behöver kalvavdelningen
värme! Bild från Nord-Amerika.
som luften är svalare och hostan är ett faktum.Vi har lärt oss att
kalven mår bättre när det är varmt – och torrt.
Numera vet vi att det är bäst för kalvarna om kalvutrymmet
byggs i egen byggnad. Om de är under samma tak som andra
djur bör luften tas utifrån, inte från de äldre djuren med risk för
smittor. Uppvärmning behövs i sådan mån att luften kan ventileras och hållas torr. Därför behöver kalvavdelningen värme! Den
temperatur kalven upplever är en annan sak än vad termometern
visar på väggen. Kalven ligger och det är hälsosamt för den att
ligga största delen av dygnets timmar. När kalven ligger inverkar
magbottnens värme på temperaturen. Ligger kalven på våt betong förflyttas värmen till liggunderlaget. Ett tunt lager fuktigt
strö känns heller inte varmt för kalven. Endast med ett riktigt
halmbatteri eller med matta och rejält med strö kan värmen förflyttas från liggunderlaget till kalven. Ju torrare desto varmare.
Tyvärr är det ofta svårt att ha tillräckligt med strö pga utgödslingen – kalven behöver värme om man inte kan ge strö!
Kalven producerar egen värme, men endast i liten mån. Om liggplatsen verkar behöva tilläggsvärme kan man göra ett nersänkt
tak ovanför. På så vis kan den lilla värme kalven producerar inte
rymma iväg och ytorna hålls torrare. De både omtyckta och utdömda iglorna har just så lite luft omkring att kalvens värme
räcker till om det finns gott om halm på golvet.
Om kalvutrymmet finns i egen byggnad kan man överväga kalluppfödning enligt nordamerikans modell. När man går in för kalldrift ska tekniken och arbetsmetoderna vara anpassade för kyla.
Vi har endast lite erfarenhet av detta, så det lönar sig att sätta sig
in i saken ordentligt. Kylan är inget problem för kalven så länge
luften är torr och liggplatsen har torrt strö!
Mervi Yli-Hynnilä
hälsovårdsveterinär
mjölkgårdsproducent, Kuortane
Lantgårdens Bästa info 7
Lantgårdens Bästa info 7
LB svin
Avelsproducenten lever i
nuet med sikte på framtiden
Jaana och Juha Hakomäki har en svinavelsgård med 75 suggor i Kauhava, som för närvarande byggs ut för att rymma 450 suggor.
Gårdens målsättning är att utveckla djurmaterialet i en riktning
som tjänar dem, andra grisproducenter och även slaktsvinsbesättningarna. Gården har fyra olika avelslinjer. En linje har som
målsättning en bra grisproduktion. Målet med den andra linjen
är kraftiga djur, som har ”skinkor” både fram och bak. Med den
tredje linjen siktar man på att förbättra suggans mjölkproduktion
och andra modersegenskaper. Den fjärde linjens mål är utmärkta
köttproduktionsegenskaper. Avelsarbetet inom linjerna görs genom att betona semingaltens egenskaper i valet av galt åt suggan.
Om suggan själv är stark inom en egenskap kan man prova en
lite avvikande galt för att eventuellt hitta en positiv kombination. Valet av en lämplig parningskombination är det arbetskede
där avelsgårdens yrkesskicklighet och kännedom om släktlinjerna
mäts. Då en kull har fötts granskas grisarnas egenskaper och på
så sätt försöker man avgöra om avkomman har ärvt de önskade
egenskaperna från föräldradjuren.
Fertiliteten ska alltid hålla en bra nivå, med K-indexet kan man vid
behov vara mer flexibel. Man strävar till att få bort variationerna
i sådana utfodringsfaktorer som påverkar grisarnas tillväxt, så att
man kan få fram de nivåskillnader som beror på skillnader i arvsanlagen. Den röda tråden i utfodringen är att tillgodose djurens
behov. Den första förutsättningen är fri tillgång till rent vatten.
Den andra är att djuren har tillräckligt med utrymme och tid
att äta. Då dessa två saker är i ordning, kan man också påverka
djurens hälsa och utseende med att ändra mängden av ett enskilt
foderämne. Som exempel har man fått friskare klövbotten genom att tillsätta zink i suggornas foder. För mycket zink påverkar
däremot klöven så att den växer skadligt snabbt.
Ett utomstående öga hjälper i urvalet
Försöksgrupper från kullar av rena lantrasgyltor skickas till teststationen i Längelmäki. Kullstorlek, individernas utveckling och
det hur suggan sköter sin kull inverkar på om kullen duger till
Smutsranden ovanpå trynet berättar att suggan ger rikligt
med fet mjölk. Detta syns även i grisarnas muskulatur.
8 Lantgårdens Bästa info
En utfodring som motsvarar svinens behov och bra miljö
syns bl.a. i bra fothälsa som här i bilden som hela klövar.
försöksgrupp.Vägning vid tre veckors ålder är ett bra redskap för
att utvärdera hur suggan sköter sin avkomma. I princip borde alla
renrasiga gyltor vara så bra, att man kan skicka försöksgrupper
av dem. Det finns ändå ingen djurgrupp som är så perfekt, att det
inte skulle finnas en svagaste individ som borde gallras bort. I
utgallringen har man hjälp av MP-Sisu.
Då försöksgruppens testresultat blir klara är gruppens syskon
som blev kvar på gården färdiga att gårdstestas. Galtar tas bara
från de gyltkullar som har ett högt förväntat avelsvärde. I princip testas alla sogrisar, om man inte redan då vet att resultatet
av föräldrakombinationen blev dåligt. FABA Svins avelsrådgivare
kommer till gården och går igenom alla djur vid 80–120 kg:s vikt.
Före det har Juha gjort en egen bedömning av djuren och gjort
en förhandsgallring. Efter det testar avelsrådgivaren de utvalda
djuren. Exteriören bedöms genom att titta på djuren: ben- och
allmänbyggnad samt skinkornas storlek poängsätts. Avvikelser på
individerna noteras med tilläggskoder. Spenarna kontrolleras och
räknas. För godkännande krävs minst 14 fungerande spenar.
Späckmätningarna görs på ryggen och sidan med ultraljud. Till
sist vägs de testade djuren. På basen av späckmätningen och vägningen uträknas T-indexpoängen åt djuren.T-indexet används som
Ett bra förhållande till djuren ger bättre möjlighet att följa
med t.ex. utvecklingen av växande avelsdjurs byggnad och
rörelseförmåga.
grisens välmående 1 • 2 • 3 • 4 • 5
Ett bra samtalsämne
eller en viktig
produktionsfaktor?
 Svinens välmående diskuteras mera dag för dag. ETT, som
upprätthålls av branschen, talar för saken och Sikava har utvecklats just för att följa med hur situationen utvecklas. Myndigheternas sätt att försäkra sig om svinens levnadsvillkor, är
att lägga upp gränsvärden för produktionen: mått och centimetrar och tolkningar av dem. Producenterna upplever dessa
som förhinder och onödig byrokrati. Delvis kan det också
vara så, men det måste finnas spelregler för all verksamhet
med ett gemensamt mål. Genom att upptäcka avvikelserna har
man också möjlighet att hitta den svagaste länken i kedjan och
stärka den.
Rätt utfodring syns i svinets utseende (fenotyp) bl.a. som
god muskulatur. Muskulaturen räcker dock inte som enda
mätare utan man måste även mäta svinens dagstillväxt.
Tillsammans kan de berätta hur utfodringen lyckats (recept och portioner).
hjälp i gårdens interna individval. Djur som har testats på olika
gårdar och har samma poäng kan alltså se olika ut.
Avelsbesättningen utvidgas
Under våren 2011 påbörjades en tillbyggnad på gården. Efter utvidgningen kommer man att ha 450 suggor i produktion. Det
gamla suggsvinhuset renoveras till slaktsvinshus och för uppfödning av gyltor. Då djurmängden ökar blir kontrollen av djurmaterialet ännu mer utmanande. Man kommer att ha både renrasiga
finländska lantrassuggor och korsningssuggor av lantras och finländsk yorkshire.
Betydelsen av datateknik och utomstående konsultation ökar i
uppföljningen och utvärderingen av individerna. Fripassagerarna
måste snabbt upptäckas och det blir ännu viktigare att hitta de
uthålliga individerna ur massan. Därför blir samarbetet med avelsrådgivaren ännu viktigare.
I valet av produktionsteknik vill man beakta de olika åldergruppernas specialbehov så långt som möjligt, så att man i produktionen kan förebygga problemen innan de uppstår istället för att ta
hand om symptomen. Då kan man utnyttja alla arbetares yrkeskunskap till fullo och det blir också mer troligt att produktionsresultaten kommer att hålla hög nivå. Så i all enkelhet strävar
man efter att säkra enskilda djurs hälsa och välmående. Endast
ett välmående djur är produktivt.
MH
Då jag gör gårdsbesök har jag många gånger märkt, att de
grundläggande sakerna lätt glöms bort såväl av mig som av
producenten och andra rådgivare som kommer till gården.
Producenten berättar om sin produktion och om problemen
som uppstått. Då vi funderar på alternativ till lösningar är det
lätt hänt att man bara granskar symptomen på problemen och
hur man minimerar dem. I detta skede försöker jag själv alltid
ta en ”time out”, ta lite avstånd till problemen och istället fundera på helheten: vilket av svinets fem friheter (FAWC, 1993)
ser inte ut att uppfyllas och är orsaken till att vi i besättningen
ser symptomen som producenten upptäckt. Som ett exempel
kan man ta svinens utfodring: recepten planeras och filas på
till sista grammet, men sen ser man ändå inte till att svinen
faktiskt har möjlighet att äta så mycket som möjligt av fodret,
för att inte tala om tillgången till vatten. Inte heller en bil kommer upp i största möjliga hastighet om förgasaren är stockad,
fastän man skulle tanka bilen med bästa möjliga bränsle.
Det är utmanande att förstå sig på svinet. Det förutsätter att
man kan och förstår grunderna av svinens naturliga behov.
Produktionsuppföljningen måste vara under kontroll, för utan
den kan man inte få tillräckligt bra, faktabaserad information.
Dessutom måste man också reservera tid till att fundera på
det man sett och upplevt och följa upp nyckeltalen. Ett mycket
bra sätt att rensa tankarna är att tänka högt, d.v.s berätta de
här sakerna för någon annan.
Och sedan ännu den mänskliga faktorn. En producent som är
intresserad av djur har mycket lättare att se svinen i boxen
som individer, än en sådan producent som har teknik och maskiner som största intresse. Själv beskriver jag det så, att om
svinets och producentens ”trivselzoner” är nära varandra är
det mer troligt att svinen uppmärksammas som individer och
tvärtom. Här hjälper det om producenten känner sig själv. När
man känner sina egna svagheter och styrkor, är det lättare
att söka hjälp för sina svagheter. Om man generaliserar lite
kan man säga att när producenten mår bra är det också mer
troligt att svinen mår bra. Svinens välmående är alltså en viktig
grundfaktor i en effektiv produktion.
MH
Lantgårdens
Lantgårdens Bästa
Bästa info
info 9
9
Längelmäki 5 år.
I Lantgårdens Bästa svinhusen grymtar racersvin
Längelmäki teststation fyllde fem år i mars.Teststationen har gett potential för en
bättre produktivitet hos slaktsvinen. De ärftliga framstegen som uppnåtts under
fem år har gjort det möjligt att förbättra produktiviteten med t.o.m. 10 cent per
producerat köttkilo.
 Den 7.3.2006 hölls den festliga invigningen av den nya teststationen i Längelmäki (se LB-info 2/2006). I svämbrunnen, som var
färdig sånär som på fyra element, hade man rest ett 26 meter
brett tält och där inne fick närmare 500 inbjudna gäster njuta
av Tikkakoski soldatmusikkårs uppträdande och jord-och skogsbruksminister Juha Korkeaojas invigningstal. Tre dagar efter invigningen kom de första grisarna till stationen.
Efter invigningsfestligheterna har närmare 23 000 testsvin fötts
upp i Längelmäki. Det har gjorts sammanlagt hela 175 miljoner
olika mätningar av svinens foderförbrukning, tillväxt, exteriör,
hälsa och beteende samt svinhusmiljön. Mätningarna har registrerats i en databas i Dickursby som ägs av FABA Svin Ab och
upprätthålls av Lantbrukets Datacentral.
Avelsvärdena för hela avelspopulationen uppdateras och kompletteras med nya uppgifter en gång i veckan. Nästan 300 räkningsomgångar har gjorts baserade på resultaten från Längelmäki.
Mätningsresultaten har också utnyttjats av foderindustrin i produktutvecklingsarbetet och inom svinforskningen. De senaste två
åren har i synnerhet forskningsprojekt inom svinens välmående
betonats.
Genetisk potential
Den viktigaste orsaken till att Längelmäki teststation byggdes är
ändå att förbättra köttproduktionsegenskapernas ärftliga nivå,
d.v.s. en förbättring av potentialen i arvsanlagen.
Den genetiska potentialen kan åskådligöras med en biltävling som
Tillväxthastighetens ärftliga nivå har förbättrats under
de senaste 5 åren med ca 35 g / dag.
10 Lantgårdens Bästa info
exempel. På startstrecket i tävlingen står två mycket olika bilar:
i den ena filen står en vanlig fem personers familjebil och i den
andra filen en riktig formulabil. Det är lätt att konstatera att om
båda bilarna kör 150 km/h, är de ungefär samtidigt i mål. Chauffören i familjebilen har då pressat allt ur sin bil, medan chauffören i
formulabilen inte alls har använt den fulla potentialen i sin bil. Om
också formulabilens chaufför hade använt bilens hela potential, så
skulle han ha varit i mål långt före familjebilen.
Detta något tillspetsade exempel beskriver potentialen hos svinens arvsanlag. Arvsanlaget lägger en övre gräns för produktionen, men ingen nedre gräns. Ett svin, vars ärftliga nivå ger möjlighet till en dagstillväxt på 1100 gram, växer med sämre skötsel
bara 800 gram per dag. I optimala förhållanden och med bra
skötsel är det ändå möjligt att nå dagstillväxten på 1100 gram.
Däremot kan ett svin med en ärftlig kapacitet på 800 gram inte
växa mer än 800 gram per dag ens i bra förhållanden.
Vad har åstadkommits?
Under Längelmäki teststations fem första år har nivån hos
slaktsvinens arvsanlag förbättrats i alla köttproduktionsegenskaper som ingår i avelsprogrammet. I synnerhet i de viktigaste egenskaperna tillväxthastighet, foderutnyttjandegrad och köttprocent
har framstegen varit betydande: tillväxthastigheten ca 35 g/dag,
foderutnyttjandegraden 0,17 fe/tillväxtkilo och köttprocenten
1,4 procentenheter.
Svin födda 2010 förbrukade ca 0,17 foderneheter mindre
än svin födda 2006.
Beroende på gården foderprisnivå
och köttpriset som slakteriet betalar, kan de ovannämnda 35 g/
dag och 0,17 fe/tillväxtkilo
sänka slaktsvinens produktionskostnader med ca
5-6 euro per slaktsvin.
En ökning på 1,4 procentenheter i köttprocenten kan höja
slaktlikviden
med
ca 2,5–3,1 euro per
slaktsvin.
Dessutom
minskar kostnaden för
slaktsvinplatsen
räknat
per svin. De framsteg som
gjorts i arvsanlagen de senaste fem åren ger med
rätt utfodring och skötsel
t.o.m. 8–10 cent mera per
köttkilo.
På Längelmäki teststation påbörjades testning av sammanlagt
1353 svin under år 2010, av vilka 38 % var galtar. Testsvinens
resultat förbättrades inom alla centrala egenskaper.
Foderprisena steg förra hösten till höga nivåer, för andra gången
inom några år. Den här gången har priserna också hållits höga
längre än efter pristoppen år 2008. Samtidigt har djurens välmåendefrågor en allt viktigare ställning i produktionskedjan. I den
här svåra situationen har Längelmäki teststation fått en extra
stor betydelse för den finländska svinnäringen.
De formulagrisar som Längelmäki teststation och hela den inhemska svinaveln har producerat står till förfogande för Snellmans gårdar i form av semin från galtstationen och avelsdjur från
FABA kärnavelsgårdar.
Svinprissättningen
gynnar kvalitet och
uppföljning
 Snellman gjorde i mars beslut om prisjusteringar som höjer svinproducenternas maximala nettopris med minst 8 c/
kg fram till sommaren. Prisförändringarna under våren och
sommaren belönar produktionens kvalitet och siktar på allt
bättre tillgodogörande av svinens genetiska potential. Den
genetiska förbättring som åstadkommits via Faba Svins avelsverksamhet är mycket betydande för svinproduktionens lönsamhet. Endast genom att knyta produktionen till Snellmans
och Faba Svins finländska svinkoncept kan vi dra nytta av den
genetiska förbättringspotentialen. En svinproducent som för
tillfället inte alls är delaktig av utvecklingstilläggen kan höja sin
prisnivå ännu mer genom att komma med i den systematiska
produktionsuppföljningen.
Snellman förnyar gödsvinens prissättningsgrunder enligt följande:
Grundpris och avelsavgift. Snellman har höjt grundpriset
i några etapper under hösten och vintern. Fr.o.m. 20.3.2011
är LB-grundpriset 1,48 €/kg i viktintervallet 80-105 kg, såvida
djuranmälningarna och produktionsplaneringen sköts elektroniskt enligt anvisningar via Anelma.
För att trygga avelsprogrammet förnyas finansieringen av Faba
Svins avelsverksamhet 1.5.2011. Som en del av denna förändring flyttas en del av svinavelsfinansieringen från smågrisproduktionen till gödsvinsuppfödningen. Snellman tar i bruk en
avelsavgift på 1 c/kg som avdras från gödsvinspriset. LB-grundpriset höjs samtidigt med 1 c/kg. Denna avelsavgift innebär
samtidigt att Snellmans suggbesättningar får rabatt på Faba
Svins semindoser och rådgivningstjänster.
Jussi Peura
FABA Svin Ab
Utvecklingstilläggen. Snellman höjer premietilläggen
för slaktsvinpartier som förmedlats fr.o.m. 28.2.2011 till
det dubbla av tidigare nivå. Det maximala tillägget steg från tre
till sex cent per kilo. En förutsättning för premietillägg är att
besättningen har tagit in nya grisar med 15-17 veckors intervall (högst 120 dagar). Premien utbetalas först när nya grisar
tagits in i svinhusavdelningen.
Även det maximala utvecklingstillägget för integrerade besättningar stiger i juni 2011 från tre till sex cent per kilo.
Lastningstillägget. Snellman höjer maximala lastningstillägget för gödsvin från två till fem cent per kilo fr.o.m. 30.5.2011.
En förutsättning för fullt lastningstillägg är att chauffören inte
behöver gå in i svinhuset och att lastningsförhållandena möjliggör att svinen vid behov kan lastas direkt i släpvagnen.
Köttighetens ärftliga nivå har under centralförsöksstationens verksamhetstid förbättrats med 1,4 procentenheter.
Mer detaljerad information om prissättningen och villkoren
meddelas via Anelma.
TG
Lantgårdens
LantgårdensBästa
Bästainfo
info 11
11
Snellman-info
Charken en ljusglimt
på tuff köttmarknad
Det råder trängt läge för aktörerna på den finländska köttmarknaden.
Förutom höga foderkostnader höjer även den stora inflationen omkostnaderna i alla delar av produktionskedjan och skapar tryck på högre
priser.
 I god tid innan en ny försäljningsperiod börjar förhandlar livsmedelsindustrin med handelskedjorna om vilka varor som ska
ingå i sortimenten och till vilket pris. Tack vare de långa avtalsperioderna skapas viss stabilitet på marknaden, men det innebär
även utmaningar. Ute i Europa är det dags- och veckopriser som
gäller för färskkött, så med europeiska mått är den finländska
modellen rätt ovanlig i och med att den även gäller färskkött.
Utmaningen med långa avtal är att priserna ska avgöras lång tid
i förväg. Likaså blir det utmanande att kunna reagera tillräckligt
snabbt på förändringar på andra håll i kedjan, t.ex. de stegrade
foderpriser som förekommit de senaste åren.
Konsekvensen blir att företaget får ta eget ansvar för en bestående lönsamhet – inte enbart se sig blind på kvartalsresultat eller
marknadsandelar, utan arbeta långsiktigt.
Matkorvförsäljningen ökar mångfalt
Vintern har varit tuff, men vi ser med tillförsikt på sommaren
som kommer, konstaterar Henrik Snellman, vd för Snellmans
Köttförädling. Charkförsäljningen går fortsättningsvis bra och volymerna inom färskkött kommer att stiga under sommaren.
– Speciellt positivt är att satsningen på matkorv gett utmärkt
resultat. Matkorvsförsäljningen har under årets första månader
flerdubblats jämfört med samma period i fjol. Enligt vår prognos
kommer försäljningen att stiga i år med 250–300 %.
2011 kommer dock på hela taget att vara ett rätt tufft år. De ryska importrestriktionerna 2010 påverkar fortfarande den finländska hemmamarknaden, eftersom tillverkarna nu har för mycket
Snellman slaktade under 2010 29 milj. kg nöt och svin. Därtill köpte
Snellman in 1,2 M kg broiler och kalkon. I diagrammet ovan syns
fördelningen av chark- och färskköttförsäljning till detaljhandeln
samt exportens andel. (Biprodukter och HoReCa ej medräknade)
12 Lantgårdens Bästa info
kött i lager som måste ut på marknaden. Hela branschen lider av
det, konstaterar Henrik Snellman.
Färre tillsatsämnen rätt i tiden
Den starkaste trenden inom livsmedelsindustrin är minskningen av tillsatsämnen. Här har Snellman redan tagit ett rejält steg
framåt i och med att man tog bort natriumglutamat och svål ur
alla produkter.
– Vi utforskar vad vi nu kan göra härnäst i den utvecklingen, säger
Henrik Snellman. Man bör dock komma ihåg att alla tillsatsämnen
inte nödvändigtvis är ohälsosamma eller dåliga. Det går heller
inte att ta bort ett ämne och ersätta det med något annat lika
kontroversiellt.
God leveranssäkerhet och bra respons
– Snellman får mycket god respons från handeln, säger Peter
Fagerholm, marknadsförings- och försäljningsdirektör. Vi har
en bra position på marknaden och vår roll har förstärkts år efter
år. Nu börjar vi också ha sådana slaktvolymer att vi storleksmässigt ses som en fullvärdig samarbetspart för handeln. Vi klarar av
att vara med i större kampanjer och att betjäna handeln med god
leveranssäkerhet.
När det kommer till prisförhandlingarna har Snellman ändå ingen
specialsits, utan påverkas liksom alla andra av balansen på marknaden. Finns det mycket kött i lager runtom på marknaden sjunker prisnivån även om konsumenterna prefererar Snellman och
är beredda att betala lite mer för Snellmans produkter.
HJ
De olika produktgruppernas andelar av totala chark- och färskkött
försäljningen 2010 i värde räknat (euro).
Nya Zeeland
viktigt exportland
 Under 2010 exporterade Snellman ca 4 milj. kg. Exporten består främst av fryst köttråvara, sk. industriprodukter,
men även av charkprodukter till den ryska marknaden.
Viktiga exportområden förutom Ryssland är Europa, Kanada, Norge, Korea, Hong-Kong och Nya Zeeland.
En fjärdedel av volymerna går till Nya Zeeland, men räknat
i värde står den här delen för drygt hälften av exporten.
– Snellman är redan ett etablerat och omtalat brand i Nya
Zeeland, berättar Staffan Snellman, exportansvarig vid
Snellman.Vi exporterar griskött till förädlingsindustrin och
grosshandlare i HoReCa-sektorn.
Att köttet kommer från finländska producenter har ett
mervärde i Nya Zeeland. Finland är, tillsammans med Sverige och Australien, de enda länder som får exportera
färskt griskött till Nya Zeeland eftersom vi har status som
PRRS-fritt land.
Men denna speciella status är ingen självklarhet, poängterar Staffan Snellman.
– Finland måste vara mycket mån om den renhet och det
hälsotillstånd vi har uppnått, för om vi blir släpphänta får
det gensvar på den internationella marknaden.
(HoReCa = restauranger, hotell, catering etc.)
”Vad föredrar du”
Årets bästa
lansering 2010
Snellman erhöll för andra året i rad pris i
AdProfit-tävlingen för bästa lansering 2010.
Vinnarna i Finlands viktigaste tävling för
reklambranschen offentliggjordes i Helsingfors den 31.3.2011. Sammanlagt deltog 27
företag i tävlingens tre serier.
Det hetaste diskussionsämnet inom dagligvaruindustrin under 2010 har varit tillsatsämnen i livsmedel. Ett långt produktutvecklingsarbete resulterade i att Snellman avlägsnade
natriumglutamat och svål från alla sina produkter.
Kampanjen som pågick mellan februari och juni nådde fram
till konsumenterna från flera olika håll: i tv, dagstidningar, på
nätet, i utomhusreklam och på inköpsvagnar.
Kampanjens mål och resultat
Målet med kampanjen var att berätta för folket om produktutvecklingsarbetet samt att stärka Snellmans brandpreferens
inom alla charkproduktgrupper. Försäljningens mål var att
höja charkförsäljningen med +10 % samt att fördubbla försäljningen av matkorv.
Därtill strävade man till att utveckla marknadsandelen inom
följande produktgrupper: medwurst, helköttsprodukter, påläggskorv och matkorv.
Den procentuella tillväxten för charkförsäljningen blev 22,6
%. Matkorvarnas försäljning tredubblades. Marknadsandelarna växte inom alla charkkategorier (källa: Nielsen Homescan).
Brandpreferensen steg till 27 % (20 % år 2009).
(Preferera = att välja något i första hand)
Juryns kommentarer
Snellmans export går till Europa, Ryssland, Kanada, Asien
och Nya Zeeland.
Snellman utvidgar
HoReCa-verksamheten
 Snellman köpte i april 75 % av aktiestocken i Icecool Oy. Icecool Oy grundades år 1993. Företaget finns i Helsingfors och
säljer frysta HoReCa-produkter. De största produktgrupperna
är kött, fisk, grönsaker och bär. I tillägg till dem kommer också
Snellmans köttprodukter och färdigmatsprodukter att ingå i sortimentet.
Företagsköpet är ett led i Snellmans HoReCa-strategi, där man
strävar till att öka samarbetet mellan livsmedelsindustrin och
storköken genom ett bredare produktutbud och produktutvecklingssamarbete.
Man har helt klart lyssnat på konsumenten och handlat därefter. Om man inom denna rätt generiska marknad hittar en
rationell konkurrensfördel i sin produkt, då lönar det sig att
utnyttja den på detta vis. Budskapet är klart och fungerar. Man
prackar inte svaret på mottagaren, men det går inte konsumenten förbi.
Utgångspunkten är en ansenlig, konsumentnära produktinnovation, som man lyckats kommunicera till konsumenten med
tydlighet och humor, något som är en svår konst. Beslutet
att använda endast en mediakanal var modigt, men fungerade
också. Kampanjen bygger kvalitet även för hela Snellmanbrandet, vilket ofta är målet men sällan lyckas så här bra.Trots
att kampanjen inte var uppbyggd på pris eller promotion
lyckades man åstadkomma en utomordentlig försäljningstillväxt. Det var lätt att hitta en vinnare!
(AdProfit-tävlingens överdomare)
Lantgårdens Bästa info 13
nya tvätthallen
Rena bilar!
 I slutet av mars körde de första djurtransportbilarna genom
Snellmans nya tvätthall. Tvätthallen har två tvättlinjer med plats
för hela långtradare med släp. Inne i hallen är det 6 meter till tak.
Tvättlinjerna är vardera ca 6 m breda och 33 m långa.
Slaktsvinstrafikant Kari Peltola är nöjd med de nya tvättutrymmena.
– Nytt är alltid nytt, säger han. Här ryms man in med hela bilen
på en gång och tack vare ventilationen blir det inte så mycket
ånga i luften.
Han uppskattar att chaufförerna fått egena sociala utrymmen
med omklädningsrum och dusch. Skulle man ännu sätta in en
bastu skulle det vara fulländat, konstaterar han med ett leende.
Med högtryckstvätt får man snabbt bilen ren på utsidan. På insidan är lägre tryck och mycket varmvatten som gäller för att få
utrymmet rent för nästa omgång passagerare.
HJ
Inne i tvätthallen har chaufförerna både högtryckstvätt och
långa vattenslangar till sitt förfogande. Tack vare god ventilation töms hallen snabbt på vattenånga.
Snellmans nya tvätthall för djurtransportbilarna är 350 m 2
stor. Budgeten för bygget låg på 350 000 €.
Rent blev det!
Den nya tvätthallen underlättar vardagen för Kari Peltola
och de andra slakttrafikanterna.
Djurbilarna får
ny tejpning
Djurtransportbilarna får under 2011 förnyad look.
Den nya landskapsmålningen är en förnyelse av den
gamla lantgårdsbilden som använts i närmare tio år.
Bilden kommer att synas framöver i primärproduktionens marknadsföring.
14 Lantgårdens Bästa info
Primärproduktionens
kontaktuppgifter:
LB nöt
Vesa Hihnala
LB fältchef, 044-796 6345
Matti Kastarinen
LB fältrepresentant
0500-263 995
Mårten Lassfolk
områdesrepresentant, södra
området, 044-796 6545
Pekka Taipale
områdesrepresentant, norra
området, 0500-265 635
Jarmo Niemelä
ombud, södra området
0500-369 597
Anumaija Viitala
kalvförmedling
06-786 6397, 044-796 6397
LB svin
Martti Hassila
LB fältchef
(06) 786 6344, 044-796 6344
Reijo Lintulahti
LB svinkonsult, 044-796 6542
Laura Ehlers
LB produktionsledare
044-796 6398
Lisa Ahlgren
svinprocessplanerare
(06) 786 6331
Läckert till grillen!
Herr Snellman dukar fram nya läckerheter
inför sommarens grillsäsong!
Gris spettkött av stek och kassler, 400 g
Naturell eller kryddat
Trafikanter
Henry Ahlvik
grisförmedling, trafikant
044-796 6555
Christer Sundqvist
kalvförmedlingstrafikant,
slakttrafikant, 0500-264 570
Peter Björk
anskaffningstrafikant, söda
området, 0500-263 996
Kari Peltola
slaktsvinstrafikant
0400-379 977
Jukka Takanen
anskaffningstrafikant, norra
området, 040-515 5702
Eero och Antti Sallinen
anskaffningstrafikant, kalvförmedling norra området
0400-384 180, 040-554 3621
Timo Hartikainen
kalvförmedlingstrafikant, norra
området, 0400-379 977
Nyheter från
Herr Snellman!
Tunn biff av gris 10 st, 600 g
Grillbiff 3 st, 400 g
XXL biffar av gris ytterfilé
2 st, 400 g
LB kontoret
Mona Julin
logistikchef, (06) 786 6343
Brita Wiik
likvidansvarig, (06) 786 6323
Tomas Gäddnäs
primärproduktionens direktör
(06) 786 6342, 044-796 6342
http://anelma.snellman.fi
Grillkorvfamiljen växer!
Eetvarttis nya bröder Ost Eetvartti och Iso Jalmari samt förnyade
A-klasskorven Iivari
120865
www.snellman.fi
Det är något vackert
med grillkorv.
Vad kan vi hjälpa att vi tycker minst lika mycket om att
göra korv som att äta korv.
Snellmans grillkorv tillverkas utan svål och smakförstärkare, med korvmästarens yrkeskunnande.
Om du föredrar
det som är bättre.